Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Sub 500 vasaloppet 2016?


HampusE

Recommended Posts

Tror diskussionen om löpning numera kontra skidor numera varit uppe flera gånger förr. Att bra tider på löpning har blivit sämre tror jag alla är överens om. Då menar jag inte segrartider på t.ex. Sthlm marathon eftersom vi fått ett tillskott av fler utländska löpare. Men dock på en stor skala motionärs-elit för svenskar. Jag hade en kompis som sprang Lidingöloppet på 1:47, och det var ju bra - men inget som direkt gav rubriker. (Ev. kanske han skrev hem till mamma… ;)) Sen hade jag en ännu närmare kompis ("Biten") som vann Sthlm marathon 2 ggr - och det gav ju i och för sig rubriker ;). Men hur många svenskar kommer springa sub 1.48 just idag. Kan bli kul att sitta som en soffpotatis och kolla på, då LL går på TV. Jag gissar på mellan 7 och 10 svenskar.

 

På VL är nog största skillnaden att fler duktiga motionärer vill åka VL idag jämfört med tidigare. Dessutom har man mången fler utlänning att slåss mot. Jag räknade för något år sedan upp till topp 300, och jag har för mig att jag fick det till ungefär 50% svenskar. Tror andelen svenskar var betydligt högre för 30 år sedan, men det får väl någon annan kolla upp. Just nu känns det som att det kryllar av norrmän, inte bara i världscupen utan även i VL. Tror denna diskussion funnits tidigare på detta forum.

 

Imponerande löpning L-E!!! Men jag har en kompis pappa som slår dig lite ändå ;). Han sprang mer än 120 officiella stora marathon om jag minns rätt. Och om jag minns rätt sub 3 h upp i 60-årsåldern. Och jag tror han sprungit fortare än dig också… ;) En sann och lite rolig historia om den gubbe som jag trots allt tycker bräcker dig lite L-E!

http://www.nvskidor.se/artikel/90

(Jag kanske länkat till detta tidigare, men kommer inte ihåg. Jag börjar ju bli gammal också… ;))

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 131
  • Created
  • Last Reply

Googlade lite på skoj om min gamla barndomskompis...

 

http://www.marathon.se/aktuellt/åke-”biten”-eriksson-mytomspunnen-stjärna

 

bara några rader från intervjun...

 

Hur ser du på resultatnivån på svensk manlig maratonlöpning?
– Jag hänger ju med lite, och tyvärr verkar det vara stor skillnad mellan nu och när jag höll på. Jag tror att vi var upp mot hundratalet löpare som gjorde 2.30 på maran på 1980-talet. Idag är du ju i princip i toppen på dessa tider.

Har du någon tanke kring varför det är så stor skillnad?
– Utan att alls kunna veta, utan jag bara gissar, så är det väl helt enkelt så att det är färre som håller på och färre som pushar varandra i träningen och pushar varandra runt resultatnivån.

Link to comment
Share on other sites

Utbud blandat med Ekonomiska möjligheter kan vara en orsak. Sen förr så kunde man inte spela hockey, fotboll, åkaskidor, simma och syssla med friidrott samtidigt eller för den delen så fanns det inte i varje by heller.

Jag tror att det är på väg tillbaka lite till att man mer väljer en idrott i ung ålder och stannar där, mer än att man provar och provar och provar för att inte fastna för något.

Link to comment
Share on other sites

bara några rader från intervjun...

 

Har du någon tanke kring varför det är så stor skillnad?

– Utan att alls kunna veta, utan jag bara gissar, så är det väl helt enkelt så att det är färre som håller på och färre som pushar varandra i träningen och pushar varandra runt resultatnivån.

 

På Stockholm Marathon häromåret så var det en annan gammal storlöpare från 70 eller 80-talet som hävdade att det var stretchingen som förstörde toppbredden i långdistanslöpningen för man behövde den stelheten man fick av att inte stretcha...

Link to comment
Share on other sites

Det är nog alldeles riktigt, det är fler som springer nu men inte alls lika fort som då.

Tusen tack Artur, men fortfarande tycker jag det låter märkligt. Jag är och var en typisk motionär (en del kanske säger att jag var elitmotionär) utan specialträning och att min tid skulle räcka för att placera mig bland de 150 första idag låter uppseendeväckande.

Detta sidospår började ju med att det spekulerades att det kanske var lättare att placera sig bland de 500 första på Vasaloppet för låt säga för 20 år sedan. Det ovanstående tyder på motsatsen, MEN, som påpejkats, det finns flera saker som verkar i motsatt riktning (fler åkare främst fler duktiga utlänningar, kanske viss förbättring av utrustning (men knappast av valla ? ), bättre preparering av spår, bättre åkteknik (främst stakning) etc. Kan någon datorkunnig (Niklas ?) ta fram statistik som verkar i någon riktning t.ex. medeltid för placering 500 år 1980-85 och samma för 2000-2015. Som påpekats varierar förhållandena för mycket för att bara mäta ett år. Eller har ni några andra förslag eller argument i ena eller andra riktningen ?

Link to comment
Share on other sites

Angående löpresultat så har ju bredden blvit tyngre. + 5kg sedan slutet av 80-talet. Det går saktare med fler kilon. Nån statistik från säg 70-tal har jag inte hittat men man kan väl gissa att det var ytterligare några kilon ner från i dag. Sedan var väl livstilen på alla plan mer rörlig förr så att den fysiska statusen inte degraderades med ändasittande under dagarna. Några minuters tokträning på kvällen tar inte inte igen flera timmars ändalyktande.

 

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Vi-vaxer-pa-bredden/

Link to comment
Share on other sites

3:13:07 i Sthlm i år gav placering 1001, 2014 gav samma tid placering 934. Drygt 6% skillnad. Jag tror inte man ska jämföra samma lopp över åren på enstaka placeringar... det finns omständighter även i löptävlingar även om det inte är så stora skillnader som i skidor.

 

Mitt bränsle i debatten skulle kunna vara:

1. Det är större skillnad för Vasaloppsåkaren idag pga bättre för de första och sämre för de en bit bak, relativt sett. Toppreparerat för de första men snabbt sämre bakom ger att det är tuffare att komma fram. Större konkurrens dessutom där bak eftersom det idag finns fler möjligheter att träna skidor med rullskidor, konstsnö, skidhallar, resor och stort motionsintresse.

2. Löpbredden har minskat när det finns fler alternativ (det inkluderar icke idrottsliga alternativ) att spendera fritiden. Välfärden ger alternativen och viktökningen som absolut gör stor skillnad på resultat.

 

Så jag tror att det blir orättvist att jämföra löpning då och nu och relatera till skidåkning eftersom förhållandena har varit motsatta på breddsidan, löpning ner och skidåkning upp.

 

Vad som kallas motionär kan vi väl ta i annan tråd, jag såg Pölder referera till att 1:49 på Lidingö var en motionärstid... lite överdrivet i mina ögon men visst är resultaten sämre i modern breddlöpning.

Link to comment
Share on other sites

Lars Eriks förslag om att granska vad en viss tidsprocent efter segraren hade gett för placering torde ge svaret, på om en topp 500 åkare idag är bättre eller sämre än förr. Det är rimligt att anta att segraren för 20-30 år sedan var lika bra som dagens segrare, dvs fulltränade individer med den bästa tekniken och materialet.

Link to comment
Share on other sites

Lars Eriks förslag om att granska vad en viss tidsprocent efter segraren hade gett för placering torde ge svaret, på om en topp 500 åkare idag är bättre eller sämre än förr. Det är rimligt att anta att segraren för 20-30 år sedan var lika bra som dagens segrare, dvs fulltränade individer med den bästa tekniken och materialet.

Jag har försökt kolla genom att jämföra 500:e platsens tid i förhållande till segraren.

 

Åren 2011-2015 så var den som var placerad på plats 500 i genomsnitt 25,0% (16,7-32,8%) efter segraren.

 

Åren 1980-1984 så var den 500-placerade i genomsnitt 23,6% (18,9-31,5%) efter segraren.

 

Utan att göra en alltför djuplodande statistisk analys så kan man nog anta att det är ungefär lika svårt nu som då att bli topp 500 på Vasaloppet.

Link to comment
Share on other sites

Det jag menar är att löpning är löpning och skidåkning är skidåkning. Det är inte givet att det är mindre konkursens i skidor nu bara för att det är så i löpning. Sen gör man det väldigt lätt för sig när man jämför tid efter segraren. Dels är yppersta eliten på Vasaloppet bättre nu och dessutom så kör eliten hårt nu redan från första stavtag. Förut var det betydligt vanligare med segare körning bland täten den första halvan
Link to comment
Share on other sites

Nu har jag gjort ett diagram på hur många procent den 500:e-placerade varit efter segraren mellan 1980-2015.

http://forumbilder.se/ECQ6N/vl-top500.png

Imponerande Artur, du verkar vara i klass med Niklas att ta fram statistik och illustrera, men om jag förstått det rätt så är även du Artur från Luleå (liksom Niklas) Visst är det så ? 

Link to comment
Share on other sites

Jag mäter mellan 07 och 14, 77 och 84.

 

07-14 så är snittet för en topp 500 placering 16% efter segraren.

77-84 så är snittet för en topp 500 placering 19,5% efter segraren.

Lite drygt 3% förbättring på utövare iförhållande till tidigare på elit nivå.

Förmodligen ännu högre på Motionärssidan om man kolla 500:e- 1500:e.

 

07-14 så åkte 500:e man 11,2% snabbare i snitt än 77-84 åkaren.

 

07-14 åkte de 8,8% snabbare än 77- 84.

Så visst går utvecklingen framåt och jag tycker nog att med denna data kan vi fastslå att det är tuffare nu än tidigare om plats 500.    

Link to comment
Share on other sites

Jag mäter mellan 07 och 14, 77 och 84.

 

07-14 så är snittet för en topp 500 placering 16% efter segraren.

77-81 så är snittet för en topp 500 placering 19,5% efter segraren.

Lite drygt 3% förbättring på utövare iförhållande till tidigare på elit nivå.

Förmodligen ännu högre på Motionärssidan om man kolla 500:e- 1500:e.

 

07-14 så åkte 500:e man 11,2% snabbare i snitt än 77-84 åkaren.

 

07-14 åkte de 8,8% snabbare än 77- 84.

Så visst går utvecklingen framåt och jag tycker nog att med denna data kan vi fastslå att det är tuffare nu än tidigare om plats 500.    

Man kan visa det mesta med statistik...

 

Hade du istället valt åren 08-15 istället för 07-14 (där medlet f ö är 20,7% efter segraren och inte 16% som du skriver) hade du fått ett helt annan slutsats då -07 är det år sen 1980 som resultatlistan varit som mest ihoptryckt tidsmässigt medan -15 är det år med mest spridning.

 

En annan faktor som kan spela in är att spårprepareringen generellt sett blivit bättre med åren vilket borde innebära att spåren håller bättre nu än då (även om 2015 visat på motsatsen) vilket gör det lättare att åka fort för de en bit ner. Detta borde dock vara mest påtagligt för de längre ner i resultatlistan.

Link to comment
Share on other sites

Kollat alla vinnartider från 1970 fram till 2015 och jämfört snittet per årtionde och detta kommer jag fram till.

1970-1979 snitt 04:49

1980-1989 Snitt  04:25

1990-1999 snitt 04:11

2000-2009 snitt 04:09

2010- 2015 snitt 03:55

 

Om nu snittet för vinsterna hela tiden blir bättre så törs jag med säker hand säga att topp 500 också blir det.

Återigen som i många andra trådar, utvecklingen går framåt.

Link to comment
Share on other sites

Kollat alla vinnartider från 1970 fram till 2015 och jämfört snittet per årtionde och detta kommer jag fram till.

1970-1979 snitt 04:49

1980-1989 Snitt  04:25

1990-1999 snitt 04:11

2000-2009 snitt 04:09

2010- 2015 snitt 03:55

 

Om nu snittet för vinsterna hela tiden blir bättre så törs jag med säker hand säga att topp 500 också blir det.

Återigen som i många andra trådar, utvecklingen går framåt.

Jo men frågan är ju om det är svårare nu än tidigare att komma topp 500? Att vinnartiderna och även tiderna för topp 500 blir bättre har ju flera orsaker, tex plastskidor, spårpreparering, styvare stavar, bättre struktur/valla, mer profesionell organisation runt om mm. (Guld-Martin Lundström (OS-guld 1948 på 15 km och i stafett) åkte snabbare som 75-åring än när han var som bäst och det var inte för att han var bättre tränad (även om han vann veteran-VM och var grymt vass) utan för att material och spår blivit bättre.)

 

I grund och botten skulle jag påstå att det är ungefär samma idrottsliga prestation som krävts för att komma topp 500 de senaste 35 åren.

Link to comment
Share on other sites

Jag skulle säga att det är svårare att placera sig i topp 500 idag än på 70-talet. 

Utrustning, spårkvalité osv är givet en faktor som påverkar förbättringen över tid.

Men samtidigt så måste man se till deltagarantalet och hur det har sätt ut historiskt.

Fler och fler ställer upp och den stora bredden på duktiga åkare är något som bara växer.

Perstationen är den samma då utövaren förmodligen följt med utvecklingen och är rustad för detta.

Det som diskuteras nu är väl en fråga om Motionären som lyckades nå en topp 500 placering och hur detta förhåller sig mot dagens tävlingsform av Vasaloppet.

 

För min del så är topp 500 ett overkligt mål som kräver ett liv nästintill en elitåkares för att lyckas.

Vi pratar 600 timmar/år och det är mer eller mindre ganska långt ifrån Motionsstadiet. 

300-400 för den bitne är nog mer rimligt motionsmässigt

Link to comment
Share on other sites

Statistiken visar dock att det är ungefär lika svårt att bli topp 500, vilket ändå får sägas vara bra betyg för oss skidåkare, jag befarade innan att skidåkarkollektivet hade tappat  lika mycket (fysisk förmåga) som löparkollektivet :-). Även om den intakta topp 500 statusen ffa kan bero på ökat deltagande fr Norge (dvs den svenska bredden kan ha blivit tunnare). 

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.


×
×
  • Create New...