Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Längdåkning på väg att självdö - dags att rädda det som räddas kan


Sickeln

Recommended Posts

Vart är internationell längdskidsport på väg? Förutom Norge så är intresset i botten i Europa. Alla nationer tappar mark mot vår granne i väst. Har sporten någon framtid?

 

Några orsaker kan vara dessa:

 

-Snöbristen är total. Barmark långt in i Januari.

-Varma senhöstar, går inte ens producera konstsnö på många ställen.

-För komplicerad utrustning Skidor Skate - Klassisk, Stavar Skate Klassisk + reserv, pjäxor dito.

-3 norska stafettlag på pallen i en världscup. Hur tänkte FIS där?

-Tour de Ski rena sömnpillret. Bonussekunder som gör tävlingen helt ointressant, särskilt för en icke Norman. Vart tog tex uppsamlingsheaten vägen?

 

Dags att förändra och förnya rädda det som räddas kan, kanske redan för sent men några ideer trots allt:

 

-Enbart Skate, enklare, billigare, nu finns SkiClassics som ett alternativ, (om än stakning) Skate är redan störst i mellaneuropa.

-Aldrig mer än en nation på podiet i stafett (borde varit självklart)

-Inför 3 manna lag i stafett, eller mixstafett

-Dags att införa mer tekniska banor med kurvor - småhopp - tunnlar. Detta drar intresse och är roligt att åka i.

-Sprint ska vara rena Sprintar, typ 1200-1300m. Gynna explosiva åkare. Tekniska banor här oxå. Kritiska kurvor, krön, tempoväxlingar. Sprinten var intressantare när Björn Lind o Hetland fajtades.

-Inför Poängsystem istället för tid i TDS. Då skulle ett bonussystem bli mer intressant och åkarna skulle kunna åka mer taktiskt i olika lopp och satsa rejält taktiskt på olika bonuspassager. Bättre grafik i TVn där resultatet displayas direkt efter passager. Ponera att Northug har två poäng mer än Hellner i sista backen och varje placering är 1 poäng. Blir det intressant? (BTW Just i år kanske herr Sundby inte hade gått att stoppa ändå...) 

 

 

 

Link to comment
Share on other sites

Vissa förändringar skulle säkert kunna gynna sporten men jag tycker de flesta förändringar som gjorts de senaste åren har varit till det sämre så lite försiktiga med förändringar ska vi nog vara...

 

Skate eller klassiskt?

Jag tycker att båda teknikerna har en charm så jag hoppas att båda ska finnas kvar.

 

Banornas utformning - Jag är helt emot att det ska vara tekniska banor med svåra kurvor mm, tycker det är väldigt tråkigt när det avgörs på tillfälligheter. De flesta världscupsbanor just nu där det är mycket upp och ner hela tiden men inga riktigt långa backar är tråkiga, det som händer är att någon eller några drar ifrån Northug i uppförsbacken 10-20 meter (eller mer) som han sen glider ikapp utför. Om det istället var längre uppförsbackar skulle det finnas möjlighet att dra ifrån så pass mycket att det betyder något (med risk för att MJS blir ännu mer överlägsen).

Samma i sprint, inga tekniskt svåra banor där det avgörs på fall eller trassel men gärna backar och varierande terräng. Håller med om att det är roligare om sprinten är sprint med kortare banor så att de riktigt explosiva åkarna gynnas.

 

Sen tycker jag att de skulle vara kul om man vände lite på det här med masstart kontra individuell start och körde massstart på de kortare loppen (typ10-20 km) och gick tillbaka till individuell start på de längre loppen.

Link to comment
Share on other sites

Vissa förändringar skulle säkert kunna gynna sporten men jag tycker de flesta förändringar som gjorts de senaste åren har varit till det sämre så lite försiktiga med förändringar ska vi nog vara...

 

Skate eller klassiskt?

Jag tycker att båda teknikerna har en charm så jag hoppas att båda ska finnas kvar.

 

Banornas utformning - Jag är helt emot att det ska vara tekniska banor med svåra kurvor mm, tycker det är väldigt tråkigt när det avgörs på tillfälligheter. De flesta världscupsbanor just nu där det är mycket upp och ner hela tiden men inga riktigt långa backar är tråkiga, det som händer är att någon eller några drar ifrån Northug i uppförsbacken 10-20 meter (eller mer) som han sen glider ikapp utför. Om det istället var längre uppförsbackar skulle det finnas möjlighet att dra ifrån så pass mycket att det betyder något (med risk för att MJS blir ännu mer överlägsen).

Samma i sprint, inga tekniskt svåra banor där det avgörs på fall eller trassel men gärna backar och varierande terräng. Håller med om att det är roligare om sprinten är sprint med kortare banor så att de riktigt explosiva åkarna gynnas.

 

Sen tycker jag att de skulle vara kul om man vände lite på det här med masstart kontra individuell start och körde massstart på de kortare loppen (typ10-20 km) och gick tillbaka till individuell start på de längre loppen.

Då Lind och Hetland fajtades var det ofta närkontakt på trånga tekniska korta banor. Ofta kom de två segrande ur de olika heaten. Briljant kört. Tekniska, taktiska och starka åkare. Kul att se på! Idag ser man sprintbanor som är breda och helt odramatiska. Björgen och Sundby kan idag åka ifrån på ren kapacitet. Helt odramatiskt och förfärligt tråkigt att se på.

 

Skejt är i särklass störst i mellaneuropa, och sporten behöver verkligen bredare elit med flera spetsåkare från alpländerna. Varför envisas med att kladda med klassisk åkning? Det har ju iaf inte gjort sporten mer intressant. Klassisk åkning kan fortfarande vara stark i Norden, med alla långlopp samt SkiClassics.

 

Nej FIS har lyssnat alldeles för mycket på vår granne i väst. Sömnpillret TDS gynnas i år av klassiska åkare.

Link to comment
Share on other sites

TS är nog på rätt spår på många av de punkter han skriver.

-1 lag i lagsprint, varje nation ska inte få ställa upp med mer.

- VC banor är ju redan idag tekniska och jag håller med om att skapa fler variablar som tillåter en större bredd att vara med att fajtas om pall platserna.

Touren är väldigt tråkig med dessa bouns sekunder och systemet bör ändras.

 

Individuell start är nog det som sätter varje individ mest på prov men samtidigt det tråkigaste att titta på.

Det kanske skulle till någon form av granskning från FIS där de tvingar fram hårdare övervakning under träningsperioderna som alla länder får ta del av.

 

Sen är nog det uppenbara problemet som ingen nämner EKONOMI.

Finns inte många som lever flott efter en avslutad karriär om du inte vart i toppen många år.

Pengar måste in i sporten till utövare i tidig ålder som tillåter individer att satsa fullt ut på skidor.

I Norge läggs stora resurser på skidsporten vilket också nu vi får se frukten av.

Företag investerar i tidig ålder på lovande talanger som för hoppningsvis kommer ge en återbäring.

Link to comment
Share on other sites

Angående skate så hade jag nöjet att lämna Stockholmsområdet under julen för att besöka mina hemtrakter norröver och kan därifrån rapportera att det snart bara är vasaloppsåkarna på Gärdet som kör klassiskt, i motionsspåret och bland ungdomarna ute i landet är det uteslutande skate som gäller.

Vad gäller förändringar i diverse tävlingsformer så tycker jag redan att FIS drivit igenom alldeles för många jippobetonade element. ...slalombackar, bonussekunder, skidbyten.  :angry: 
Det sista sporten behöver är skicrossbanor med hopp. Däremot kan det absolut finnas utrymme för den typen av tävlingar på barn och ungdomsnivå.

Men, tyvärr tror jag inte att det på sikt går att "rädda" sporten.
I en tid då både barn och föräldrar blir allt mer stillasittande, i kombination med ett ständigt ökande utbud av fritidsaktiviteter och ett lika ständigt minskande utbud av farbara längdskidspår så tror jag tyvärr att vi bara sett början på utvecklingen mot skidsport som en helnorsk angelägenhet.

Link to comment
Share on other sites

Angående skate så hade jag nöjet att lämna Stockholmsområdet under julen för att besöka mina hemtrakter norröver och kan därifrån rapportera att det snart bara är vasaloppsåkarna på Gärdet som kör klassiskt, i motionsspåret och bland ungdomarna ute i landet är det uteslutande skate som gäller.

 

Vad gäller förändringar i diverse tävlingsformer så tycker jag redan att FIS drivit igenom alldeles för många jippobetonade element. ...slalombackar, bonussekunder, skidbyten.  :angry: 

Det sista sporten behöver är skicrossbanor med hopp. Däremot kan det absolut finnas utrymme för den typen av tävlingar på barn och ungdomsnivå.

 

Men, tyvärr tror jag inte att det på sikt går att "rädda" sporten.

I en tid då både barn och föräldrar blir allt mer stillasittande, i kombination med ett ständigt ökande utbud av fritidsaktiviteter och ett lika ständigt minskande utbud av farbara längdskidspår så tror jag tyvärr att vi bara sett början på utvecklingen mot skidsport som en helnorsk angelägenhet.

Du har både hopp och skate i din text så nu förstår vi bättre ditt "nick"  :lol:

 

Tyvärr kan du nog ha rätt i att om man inte hittar något mera effektivt sätt att göra konstsnöspår och andra intressanta aktiviteter dyker upp så kan det nog bli så att skidåkning mer och mer blir en affär för länder med del av ytan där det naturligt finns snö. Kanske inte så extremt som bandysporten men åt det hållet. 

 

Men varför dominerar just Norge så totalt numera ? Vilket nytt recept har de kommit på ?

 

Jag som följt utvecklingen i Luleåspåren under lång tid kan bekräfta att det är samma tendens här, de flesta skatar numera och bland oss som fortfarande envisas at åka klassiskit är det en allt större andel (nuimera majoritet) som bara stakar (oftast utan fästvalla). Jag är snart förevisningsföremål hur man diagonalade anno datsomal

 

Eljest är ju Luleå verkligen en pärla ur skidåkarsynpunkt. Här  har vi ju snö från si så där slutet av November till långt in i April (numera ibörjan förstärkt med konstsnö) och jag är överraskad att ni i Stockholmstrakten inte upptäckt detta alternativ. Mycket bra förbindelser med minst 10 flyg per dag (en timma drygt) och om man beställer i tid överraskande billigt (ibland si så där 500 kr). Och spåren är utmärkta för alla typer av åkare.  :wub:

Link to comment
Share on other sites

Angående skate så hade jag nöjet att lämna Stockholmsområdet under julen för att besöka mina hemtrakter norröver och kan därifrån rapportera att det snart bara är vasaloppsåkarna på Gärdet som kör klassiskt, i motionsspåret och bland ungdomarna ute i landet är det uteslutande skate som gäller.

I Luleå är det också säkert åtminstone ungefär hälften som kör klassisk stil (grov uppskattning, har aldrig räknat). Dock tycker jag det är en stadigt ökande andel av dessa som kör enbart stakning på blanka skidor, och inte ovanligt numera att jag blir omstakad av någon när jag diagonalar uppför på konstsnöspåret. Möjligt att jag fortfarande har en fördel i långa branta backar, men vi behöver mer natursnö innan jag kan åka i sådana och de flesta tävlingarna undviker ju sådana. Så mitt intryck är att det går alltmer mot "skate eller stakning". Fullt förståeligt eftersom de som tränar för olika tävlingar vill träna för att åka så fort som möjligt på tävling och de flesta långloppen har ju sådan banprofil att stakning går snabbast om man bara tränat för det. Jag åker för träningens skull, så jag kör vidare med "traditionell" klassisk stil, men hade jag haft seriösa resultatambitioner i de skidlopp jag ställer upp i så hade jag antingen gått över till ren stakning jag med eller, mer troligt, konverterat till skate för mer heltäckande träning.

 

Fast utvecklingen mot mer stakning är ju mer en naturlig utveckling mot att utveckla tekniken mot snabbast möjliga inom de regelverk som finns. För sportens framtid känns Norges totala dominans nu mer farlig.  Kul att Sundby stuckit upp och visat att det även på herrsidan och trots alla massstarter går att vinna lopp utan att köra som Northug, men nog skulle det behövas lite mer starka utmanare från andra länder för att hålla kvar publiken utanför Norge.

 

Och som (även det) påpekat ovan så ökar ju snöbrist och prylhysteri knappast chansen att unga lockas till sporten.

Link to comment
Share on other sites

Jag såg ej Lars-Eriks inlägg förrän efter att jag skrivit mitt, men ser att vi har liknande erfarenheter.  :) 
...och appropå vad jag skrev om Sundby så har ju förstås även Johan Olsson visat samma i några enstaka lopp.

Jag som följt utvecklingen i Luleåspåren under lång tid kan bekräfta att det är samma tendens här, de flesta skatar numera och bland oss som fortfarande envisas at åka klassiskit är det en allt större andel (nuimera majoritet) som bara stakar (oftast utan fästvalla). Jag är snart förevisningsföremål hur man diagonalade anno datsomal

Link to comment
Share on other sites

Norge dominerar just nu och genast ropas det på förändring. När Sverige dominerade på -80 talet var det frid och fröjd :)

Nu är förvisso Norge helt sanslöst starka men det får väl fungera som tändvätska, se bara vad Johan Olsson sagt!

 

Det största hotet mot sporten är inte bonusekunder eller antalet stafettlag utan det handlar om möjligheter att utföra sporten. I vårt land bor drygt 2 miljoner människorn i Stor Stockholm men det finns inte en skidanläggning värd namnet. Visst, det slits och kämpas både i Täby, Rudan, Ågetsa och i Lida men kan vi kalla någon av dem en riktigt bra anläggning? Var finns konstsnö värt namnet? När vi av 10 vintrar kan utöva skidåkning kanske 3-4 av dem och då i tidsspannet januari-februari blir det svårt att motivera 10 månader av barmarksträning.

 

För att sporten skall överleva finns några nyckelord: Förebilder, möjligheter och engagemang.

Vi har haft och har fortfarande förebilder men det saknas möjligheter och i viss utsträckning engagemang. Just möjligheter är den stora knäckfrågan och där har sporten misslyckats kapitalt med att få kommuner att tillskapa dessa. En bra konstsnöanläggning kostar 8-15 MSEK, ungefär som en konstgräsplan för fotboll. Vet inte hur många hundra sådana vi kan räkna in i Stor Stockholm. Finns möjligheter kommer engagemang och ganska snabbt förebilder.

Link to comment
Share on other sites

Norge dominerar just nu och genast ropas det på förändring. När Sverige dominerade på -80 talet var det frid och fröjd :)

Nu är förvisso Norge helt sanslöst starka men det får väl fungera som tändvätska, se bara vad Johan Olsson sagt!

 

Det största hotet mot sporten är inte bonusekunder eller antalet stafettlag utan det handlar om möjligheter att utföra sporten. I vårt land bor drygt 2 miljoner människorn i Stor Stockholm men det finns inte en skidanläggning värd namnet. Visst, det slits och kämpas både i Täby, Rudan, Ågetsa och i Lida men kan vi kalla någon av dem en riktigt bra anläggning? Var finns konstsnö värt namnet? När vi av 10 vintrar kan utöva skidåkning kanske 3-4 av dem och då i tidsspannet januari-februari blir det svårt att motivera 10 månader av barmarksträning.

 

För att sporten skall överleva finns några nyckelord: Förebilder, möjligheter och engagemang.

Vi har haft och har fortfarande förebilder men det saknas möjligheter och i viss utsträckning engagemang. Just möjligheter är den stora knäckfrågan och där har sporten misslyckats kapitalt med att få kommuner att tillskapa dessa. En bra konstsnöanläggning kostar 8-15 MSEK, ungefär som en konstgräsplan för fotboll. Vet inte hur många hundra sådana vi kan räkna in i Stor Stockholm. Finns möjligheter kommer engagemang och ganska snabbt förebilder.

AMEN to that!

 

Bra skrivet... men vem lyssnar? Kom igen nu Stockholm för fan.

 

Låt det kosta - värdet får vi ut i folkhälsa.

Link to comment
Share on other sites

De stora skillnaderna mellan Norge och Sverige är ju bland annat det som Stefan skriver om att i Sverige bor majoriteten av befolkningen på ställen som inte har snö varje vinter. Jämför man med städer som Oslo och Trondheim (Norges största och tredje största städer) där det finns stora "höglänta" områden (300-500 möh) nära städerna (Nordmarka i Oslo och Bymarka och Estenstadmarka i Trondheim) där det nästan alltid kommer natursnö så ger det väldigt många personer möjlighet att åka skidor på ett helt annat sätt än om man ska varva runt på ett 1.5 km konstsnöspår eller en golfbana tillsammans med några hundra andra som på många ställen i Sverige. Sen har Norge en helt annan kultur när det gäller friluftsliv i allmänhet och skidåkning i synnerhet. Det hör till att man går på tur och ju fler som kan röra sig på skidor desto fler kommer att tävla och det är det som är Norges stora fördel jämfört med andra länder. Man har helt enkelt en bredd på ett helt annat sätt än något annat land och bland den bredden blommar det sen ut några Björgen, Johaug, Northug och Sundby.

Link to comment
Share on other sites

Det är inte förvånande att återväxten inom skidåkningen i Sverige är så dålig med tanke på hur det ser ut bland dagens ungdomar. På den skola jag jobbat har vi nästan varje år kört Barnens Vasalopp och det har inte varit så många som ställt upp och den största orsaken har varit att man helt enkelt saknar utrustning.

När ungdomarna väljer idrott är det andra idrotter är skidåkning som lockar, innebandy, ishockey, fotboll, friidrott, gymnastik. En del ungdomar åker skidor 1 vecka/år och det är när familjen är norröver på sportlovet och det blir man ingen skidåkare på.

 

Visserligen börjar en del tjejer och killar att träna skidor i vuxen ålder, men då är det till 99 % för att deltaga i vasaloppet och det blir man inte någon elitåkare av.

 

För Sveriges del påverkar knappast några regeländring inom FIS intresset för skidåkning - undrar just hur många ungdomar som tittar på TDS och som själva inte är aktiva inom skidsporten = försvinnande liten del.

 

Om det inte sker en drastisk förändring så att skidåkning blir attraktivt bland ungdomar, så ser det mörkt ut just nu, men jag hoppas att någon kommer med någon smart idé som gör att situationen ändras helt. Hoppet är ju som sagt det sista som lämnar människan.

Link to comment
Share on other sites

Det är inte förvånande att återväxten inom skidåkningen i Sverige är så dålig med tanke på hur det ser ut bland dagens ungdomar. På den skola jag jobbat har vi nästan varje år kört Barnens Vasalopp och det har inte varit så många som ställt upp och den största orsaken har varit att man helt enkelt saknar utrustning.

När ungdomarna väljer idrott är det andra idrotter är skidåkning som lockar, innebandy, ishockey, fotboll, friidrott, gymnastik. En del ungdomar åker skidor 1 vecka/år och det är när familjen är norröver på sportlovet och det blir man ingen skidåkare på.

 

Visserligen börjar en del tjejer och killar att träna skidor i vuxen ålder, men då är det till 99 % för att deltaga i vasaloppet och det blir man inte någon elitåkare av.

 

För Sveriges del påverkar knappast några regeländring inom FIS intresset för skidåkning - undrar just hur många ungdomar som tittar på TDS och som själva inte är aktiva inom skidsporten = försvinnande liten del.

 

Om det inte sker en drastisk förändring så att skidåkning blir attraktivt bland ungdomar, så ser det mörkt ut just nu, men jag hoppas att någon kommer med någon smart idé som gör att situationen ändras helt. Hoppet är ju som sagt det sista som lämnar människan.

Men är återväxten så dålig jämfört med tidigare, finns det siffror på det eller är det bara en känsla för att det går knackigt för landslaget?

Det har ju alltid varit konkurrens från andra sporter och skidåkning är och har varit en sport där många av de aktiva börjar för att skidåkningsintresset finns i familjen. Man ska här heller inte förakta värdet av Vasaloppet och motionsvågen och intresset för skidåkning som det skapar.  Ett brett skidintresse är grunden för den kultur som på sikt skapar en bra grogrund för framtidens skidåkare, vad hade Norge varit utan skidkulturen och intresset bland gemene man att gå på tur?

 

När Stephan på glid frågade Mathias Fredriksson varför han började med skidåkning  svarade han att det var för att han bodde granne med elljusspåret men det var först när hans pappa skulle åka Vasaloppet en gång och träna för det som han hängde med till skidspåret. Det fanns inget skidintresse innan i familjen och han sade att om pappan inte skulle åkt Vasaloppet så hade han förmodligen aldrig börjat med skidåkning.

 

Link to comment
Share on other sites

Men är återväxten så dålig jämfört med tidigare, finns det siffror på det eller är det bara en känsla för att det går knackigt för landslaget?

Det har ju alltid varit konkurrens från andra sporter och skidåkning är och har varit en sport där många av de aktiva börjar för att skidåkningsintresset finns i familjen. Man ska här heller inte förakta värdet av Vasaloppet och motionsvågen och intresset för skidåkning som det skapar.  Ett brett skidintresse är grunden för den kultur som på sikt skapar en bra grogrund för framtidens skidåkare, vad hade Norge varit utan skidkulturen och intresset bland gemene man att gå på tur?

På ungdomssidan så är det faktiskt inget vidare med bredden jämfört med hur det sett ut tidigare. När jag åkte USM i slutet av 80-talet så var det ca 175 startande i H16 och 2015 års USM var det ca 60 startande i H16...

Link to comment
Share on other sites

Ang Skate vs Klassiskt. Tror nog man får ge upp den gamla klassiska traditionen. Om man nu kommer ut i ett klassiskt skidspår genom skolan, så ska man givetvis prova lokala skidklubben veckan efter. Det första barnet får reda på är att på onsdagsträningen tränar vi Skejt...klart det är ett problem. Det underlättar ju inte precis att gå med dubbla utrustningar,,,

 

Så nyckelfrågan, hur skall vi då öka intresset för våra ungdomar, inte bara Svenskar utan i mellan Europa?

Link to comment
Share on other sites

Men är återväxten så dålig jämfört med tidigare, finns det siffror på det eller är det bara en känsla för att det går knackigt för landslaget?

Det har ju alltid varit konkurrens från andra sporter och skidåkning är och har varit en sport där många av de aktiva börjar för att skidåkningsintresset finns i familjen. Man ska här heller inte förakta värdet av Vasaloppet och motionsvågen och intresset för skidåkning som det skapar.  Ett brett skidintresse är grunden för den kultur som på sikt skapar en bra grogrund för framtidens skidåkare, vad hade Norge varit utan skidkulturen och intresset bland gemene man att gå på tur?

 

När Stephan på glid frågade Mathias Fredriksson varför han började med skidåkning  svarade han att det var för att han bodde granne med elljusspåret men det var först när hans pappa skulle åka Vasaloppet en gång och träna för det som han hängde med till skidspåret. Det fanns inget skidintresse innan i familjen och han sade att om pappan inte skulle åkt Vasaloppet så hade han förmodligen aldrig börjat med skidåkning.

 

OK, jag överdriver nog lite, ty ute i många skidklubbar gör man ett fantastiskt arbete och har en hel del duktiga ungdomar. Om man tittar på DM och landsdelmästerskap så är det faktiskt ganska välbesatt i ungdomsklasserna, att det tunnas ut i juniorklasserna har det ju alltid gjort. En orsak till att många slutar är bla att det saknas tävlingsformer, där även de lite längre ner i resultatlistan bidrar med poäng till egna klubben, där har vi en del som kan utvecklas. När vi sedan kommer upp på seniornivå är det som vi tidigare konstaterat väldigt tunt, många slutar en del går över till långlopp.

Sen gäller det som tidigare om det kommer fram en talang, så är skidgymnasierna en stor chans och efter den tiden är en flytt norrut ett måste för att kunna ta det sista klivet upp mot landslaget.

Link to comment
Share on other sites

Släpp in motionärerna i klubbarna, på bred front. De är föräldrar till en hiskelig massa barn som är basen för sportens utveckling. Idag är klubbarna, med få undantag, inkörda på tävlingsverksamhet. Det är tävlingslogiken som gäller. För glada skidamatörer (= skidälskare) finns det inte evenemang och aktiviteter som passar. Som vasaloppsåkare går man med i en klubb för klubbtillhörighetens skull men inte mycket mer.

Link to comment
Share on other sites

Släpp in motionärerna i klubbarna, på bred front. De är föräldrar till en hiskelig massa barn som är basen för sportens utveckling. Idag är klubbarna, med få undantag, inkörda på tävlingsverksamhet. Det är tävlingslogiken som gäller. För glada skidamatörer (= skidälskare) finns det inte evenemang och aktiviteter som passar. Som vasaloppsåkare går man med i en klubb för klubbtillhörighetens skull men inte mycket mer.

Jag skönjer i den här tråden en kulturell skillnad mellan norr och söder eller?

I söder skulle jag säga att en stor del av klubbarna inte har någon tävlingsverksamhet att tala om utan det är nästan enbart vasaloppsåkare. Kan tänka mig att situationen är lite annorlunda norrut?

 

Men jag håller med att om det är oerhört viktigt att använda den intressebas som finns på motionsnivå för att främja nästa generations elitåkare. I frågan om klassiskt och skate så löser det sig självt av "marknadskrafterna", kommer skidåkare om 30år  fortfarande vilja åka och se tävlingar i klassisk stil med enbart stakning så kommer den att överleva annars inte. Man ska inte peta och reglera i detta. Idag är Vasaloppet och den klassiska stilen den stora inkörsporten för många se till att använda detta istället för att föraktfullt fnysa åt det, längdåkningen är för liten för sektstrider.

 

Om klassisk enbart blir stakning så förenklar det både material och träning, i princip kan man köra båda teknikerna på en utrustning iaf på en lägre nivå och båda stilarna går utmärkt att köra på rullskidor vilket gör upptagningen söderut enklare. Ska vi ha en chans måste vi få ungdomar att kunna prova och träna längdåkning trots att man bor söder om Dalälven.

Ett framtida scenario kan ju vara att Ski Classics och långloppen kör klassisk stil med stakning och WC kör enbart fristil. 

 

 

Här nedan finns ett intressant klipp som går igenom skidåkningens historia och man kan notera att en tävlingsbana för 100år sedan mer liknade skicross i obanad terräng än det vi kallar längdåkning. 

http://skidzonen.se/klassisk-skidakning-avveckling-eller-utveckling/

Link to comment
Share on other sites

Jag tror att många klubbar skulle välkomna "motionärerna" in i klubbarna, om de bara knackade på dörren. Men tyvärr är det så att de flesta långloppsåkare med VL som mål bara vill använda klubbnamnet och sen betalar alla avgifter bara de slipper att ställa upp och hjälpa till i klubben.

Jag måste rätta mig själv ang intresset i juniorklasserna. Efter att ha kollat i anmälningslistan till Landsbroloppet, ett skiathlonlopp, så är den största klassen H 17-19 med 23 anmälda, även D 17-19 var stor, så det verkar som tidigare intresse för dessa ungdomar hållit i sig så att de fortsatt upp i junioråldern, vilket är glädjande.

Link to comment
Share on other sites

Om klassisk skidåkning bara blir stakning kommer garanterat sporten att självdö... Av tristess... Eller varför skulle den bli det förresten?? Har inte sett någon i TDS köra på blanke ski... Det snabbaste sättet att ta sig fram på kuperade banor är fortfarande att åka med fäste. Enstaka extremt starka åkare har åkt världscuplopp på blanke ski med framgång. Sådan är ju inte verkligheten för de flesta andra dödliga. Så varför förespråka endast stakning? På detta forum verkar många vara fixerade av just stakning. Hade inte Vasaloppet varit relativt platt och en stor del av Sveriges befolkning bott i Södra Sveriges platta, låglänta delar hade denna diskussion aldrig funnits här. Och hade vi i Sverige fokuserat på träning i kuperad terräng med fler motbacke-löp i stället för golfbaneåkning hade vi fått fram fler duktiga skidåkare som hade gett norrmännen en match....
Link to comment
Share on other sites

Om klassisk skidåkning bara blir stakning kommer garanterat sporten att självdö... Av tristess... Eller varför skulle den bli det förresten?? Har inte sett någon i TDS köra på blanke ski... Det snabbaste sättet att ta sig fram på kuperade banor är fortfarande att åka med fäste. Enstaka extremt starka åkare har åkt världscuplopp på blanke ski med framgång. Sådan är ju inte verkligheten för de flesta andra dödliga. Så varför förespråka endast stakning? På detta forum verkar många vara fixerade av just stakning. Hade inte Vasaloppet varit relativt platt och en stor del av Sveriges befolkning bott i Södra Sveriges platta, låglänta delar hade denna diskussion aldrig funnits här. Och hade vi i Sverige fokuserat på träning i kuperad terräng med fler motbacke-löp i stället för golfbaneåkning hade vi fått fram fler duktiga skidåkare som hade gett norrmännen en match....

För min del handlar det inte så mycket om huruvida klassisk diagonalskidåkning kommer att ersättas med klassisk stakning, utan mera om när klassisk skidåkning helt kommer att ersättas av fristil, så som i skidskytte. 

...men det finns redan flera andra trådar för just detta specifika ämne här i forumet..

Link to comment
Share on other sites

För min del handlar det inte så mycket om huruvida klassisk diagonalskidåkning kommer att ersättas med klassisk stakning, utan mera om när klassisk skidåkning helt kommer att ersättas av fristil, så som i skidskytte. 

...men det finns redan flera andra trådar för just detta specifika ämne här i forumet..

Vägen dit är lång, Hoppskate, iaf i södra Sverige. Bläddrade i tidskriften Aktiv träning och där beskrev man längdåkning enbart i termer klassisk skidåkning, skate existerade inte.

I helgen har golfbanan spårats med dubbelspår för klassisk skidåkning, något alternativ för skejtåkarna existerar inte. Det var även instruktion i skidåkning lö fm - ja just det i klassisk skidåkning.

Tittar du i tävlingsprogrammet för Småland är 8 lopp av 24 i fri stil, inget långlopp.

Så i södra Sverige är det inget som tyder på att det skett någon förändring mot mer fristil, snarare tvärtom, här regerar Vasaloppet i klassisk stil - det är skidåkning för gemene man/kvinna.

Så du får nog behålla ditt namn "Hoppskate" dvs hopp om mer skate ett tag till, just nu ser det inte så hoppfullt ut. :unsure:

ps. jag tillhör också dem som önskar mer skejtlopp, både lång o kort.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.

×
×
  • Create New...