Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Längre stavar minskar syreförbrukning, tyngdpunktsförflyttning och tid på 1000m


Johaaan

Recommended Posts

Ny studie av Oslogänget, kanske intresserar skidforumiter :) 
 

PURPOSE:

In the double poling cross-country skiing technique, the propulsive forces are transferred solely through the poles. The aim of the present study was to investigate how pole length influences double poling performance, O2-cost and kinematics during treadmill roller skiing.
 

METHODS:

Nine male competitive cross-country skiers (24±3 yrs, 180±5 cm, 72±5 kg, VO2max running: 76±6 mL·kg-1·min-1) completed two identical test protocols using self-selected (84±1% of body height) and long poles (self-selected + 7.5 cm; 88±1% of body height) in a counter-balanced fashion. Each test protocol included a 5-minute warm-up (2.5 m·s-1; 2.5°), three 5-min submaximal sessions (3.0, 3.5 and 4.0 m·s-1; 2.5°) for assessment of O2-cost, followed by a self-paced 1000-m time trial (~3 min, >5.0 m·s-1; 2.5°). Temporal patterns and kinematics were assessed using accelerometers and 2D video.
 

RESULTS:

Long poles reduced 1000-m time (mean±90% confidence interval; -1.0±0.7%, P=0.054) and submaximal O2-cost (-2.7±1.0%, P=0.002) compared to self-selected poles. The center of mass vertical range of displacement tended to be smaller for long than for self-selected poles (23.3±3.0 vs. 24.3±3.0 cm, P=0.07). Cycle and reposition time did not differ between pole lengths at any speeds tested, whereas poling time tended to be shorter for self-selected than for long poles at the lower speeds (≤ 3.5 m·s-1, P≤0.10), but not at the higher speeds (≥4.0 m·s-1, P≥0.23).
 

CONCLUSION:

Double poling 1000-m time, submaximal O2-cost and center of mass vertical range of displacement were reduced in competitive cross-country skiers using poles 7.5 cm longer than self-selected ones.

 


http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27193356

Link to comment
Share on other sites

 mkt intressant!

 

fast lägre syreförbrukning behöver inte innebära man åker snabbare i det långa loppet.

 

I cykel tex tror jag man kommit fram till att lägre kadens än vad många åker på innebär lägre energiåtgång (alltså inte bara lägre syreförbrukning, eller är det "samma"...??) men att det innebär att musklerna inte orkar i det långa loppet.

Link to comment
Share on other sites

Nej det är sant. 

 

Jo det stämmer också, man vet att vid högre kadens (90-110) sänks RER vid en given belastning i jämförelse med lägre (60-80) (det vill säga mer fett förbränns och kolhydrater sparas). Lär vara liknande vid stakning dock inte lika tydligt då RER alltid kommer vara högre vid överkroppsarbete.. 
 

Syreförbrukning och energiåtgång är inte exakt samma, i a f inte över tröskelhastighet. 

Däremot i det långa loppet är det ju ändå intressant vad som förbrukar mindre syre vid en given hastighet (betyder ju dock inte att det kommer gå fortare till mål, men kan bidra till det) - till skillnad från kortare där det endast är intressant vad som går fortast. 

Link to comment
Share on other sites

Nej det är sant. 

 

Jo det stämmer också, man vet att vid högre kadens (90-110) sänks RER vid en given belastning i jämförelse med lägre (60-80) (det vill säga mer fett förbränns och kolhydrater sparas). Lär vara liknande vid stakning dock inte lika tydligt då RER alltid kommer vara högre vid överkroppsarbete.. 

 

Syreförbrukning och energiåtgång är inte exakt samma, i a f inte över tröskelhastighet. 

 

Däremot i det långa loppet är det ju ändå intressant vad som förbrukar mindre syre vid en given hastighet (betyder ju dock inte att det kommer gå fortare till mål, men kan bidra till det) - till skillnad från kortare där det endast är intressant vad som går fortast. 

 

Fast i en spurt tror jag inte det är en fördel att ha långa stavar, då frekvensen är viktig och det tar lite tid att lyfta dem de extra cm det är fråga om. Jag har märkt att i sprint har stavarna snarare kortats något speciellt i skate, vilket jag tror har att göra med behovet av hög frekvens.

Link to comment
Share on other sites

Fast i en spurt tror jag inte det är en fördel att ha långa stavar, då frekvensen är viktig och det tar lite tid att lyfta dem de extra cm det är fråga om. Jag har märkt att i sprint har stavarna snarare kortats något speciellt i skate, vilket jag tror har att göra med behovet av hög frekvens.

Jag sa inget om att långa stavar skulle vara bättre i en spurt. 

 

I denna studie var det ingen skillnad på stavcykellängden i hög hastighet med de olika stavarna. 

Link to comment
Share on other sites

Har inte hunnit läsa studien än men om man ska vara petig verkar dom bara ha fått statistisk signifikans på syreupptagningen. Kan ju finnas intressanta resultat ändå men känns ganska oseriöst av författarna att dra sådana slutsatser. Visar kanske att det vore relevant att genomföra en liknande studie med fler deltagare.
Link to comment
Share on other sites

Har inte hunnit läsa studien än men om man ska vara petig verkar dom bara ha fått statistisk signifikans på syreupptagningen. Kan ju finnas intressanta resultat ändå men känns ganska oseriöst av författarna att dra sådana slutsatser. Visar kanske att det vore relevant att genomföra en liknande studie med fler deltagare.

Ja, om man antar alfa=0.05 så drar dom ju lite för stora växlar med sitt p=0.054 :) Konfidensintervall dock mindre än 0, ah juste dock 90%igt.

Link to comment
Share on other sites

Intressant studie. Framgår det om testet utfördes på plan mark eller i backe?  Uppför är väl de flesta överens om att långa stavar är överlägset vid stakning.  Jag tolkar det som att det står att 1000m testet tog ca 3min vilket låter väldigt långsamt.

Link to comment
Share on other sites

Intressant studie. Framgår det om testet utfördes på plan mark eller i backe?  Uppför är väl de flesta överens om att långa stavar är överlägset vid stakning.  Jag tolkar det som att det står att 1000m testet tog ca 3min vilket låter väldigt långsamt.

Intressant studie. Framgår det om testet utfördes på plan mark eller i backe?  Uppför är väl de flesta överens om att långa stavar är överlägset vid stakning.  Jag tolkar det som att det står att 1000m testet tog ca 3min vilket låter väldigt långsamt.

Rullband med 2,5 graders lutning tolkar jag det som.

 

Hastighet är ju relativt tröghet på hjulen så den säger väl mest om trögheten, med tanke på vo2-maxvärdena tror jag inte det är några långsamma killar det handlar om :)

Link to comment
Share on other sites

Då ligger jag ju helt rätt med mina 0,88-stavar. Tur det, det kostade mig närmre 7 lakan att byta upp mig 5 cm på alla par...

När ni räknar faktorn (i detta fall 0.88 av kroppslängden), mäter ni hela stavens längd eller längden till handremmens infästning?

Jag håller själv på att laborera med stavlängd nu och är nyfiken på vad som anses som standard när man anger stavlängd.

Link to comment
Share on other sites

Jag har inte mätt så noga, mest bara gått på tillverkarens längduppgifter. Det kan skilja någon centimeter på reminfästningens höjd beroende på handtag och truga/holk. Å andra sidan skiljer det mer än så i höjd för stavfästet mellan olika skidspår.

Link to comment
Share on other sites

Ja, alla testerna gjordes i 2.5 grader (4.4%)vilket ju inte är flackt, detta gäller alltså i svagt motlut och då har man väl haft på känn att längre stavar kan vara bättre. Vanligtvis vid stakning kör man med 1 grad. Sen som nämnts är det ju beroende på hur man räknar stavlängden, jag har tyvärr inte fullängdaren på artikeln. En kan också undra exakt hur paceingen gick till då 1000m var self-paced, på rullband. 

Link to comment
Share on other sites

Jo att köra kilometern på 3 min mot att köra den på nedåt 2 min som de snabbaste kan göra blir ju en jäkla skillnad, ganska stor skillnad i teknik skulle jag säga och jag TROR det är när det går riktigt lätt/snabbt på platten man kan förlora lite på längre stavar. Går möjligen att kompensera med lite ändrad teknik dock.
Link to comment
Share on other sites

Intressant!

Kommer ni åt själva artikeln? Jag kommer bara åt abstract som Johaaan lagt upp. Är nyfiken på studiedesignen. De har bara 9 försökspersoner men når trots det förhållandevis "säkra" statistiska bevis. Det framgår att varje försöksperson är sin egen kontroll, dvs de gör försöket (minst) en gång med självvald stavlängd och en gång med självvald +7.5cm. Det som inte framgår är i vilken ordning de kört, har de randomiserat ordningen för att justera för en eventuell skillnad mellan ordningen (även om de kör på band så är det rimligt med en effekt beroende på omgång, gissar att det andra testet går bättre i genomsnitt om de kört olika dagar- inlärningseffekt. Görs de två testen på samma dag så gissar jag att det första testet ger bäst resultat i och med trötthet). Om de randomiserat ordningen är det lite udda att välja 9 försökspersoner i och med att det inte går att balansera studien mellan de två möjliga ordningarna (självvald - lång och lång - självvald). 

En annan sak jag försöker förstå är hur stor skillnaden är i praktiken. I tid är skattningen 1% på 1000m. Säg att åktiden är ca 3 min (förmodligen snabbare), då är 1% av 3 minuter 1.8s. 

 

Jag hoppas de korrigerat för ordningen, annars är resultatet helt intetsägande. 

Link to comment
Share on other sites

  • 2 years later...

Jag har inte mätt så noga, mest bara gått på tillverkarens längduppgifter. Det kan skilja någon centimeter på reminfästningens höjd beroende på handtag och truga/holk. Å andra sidan skiljer det mer än så i höjd för stavfästet mellan olika skidspår.

 

Jag bytte till mina rullskidstavar för att testa dom på snö häromdagen. Innan jag stack iväg jämförde jag dom mot mina ordinarie stavar och rullskidstavarna var c:a 1 cm kortare. För dagen valde jag att åka till ett annat spår än jag brukar åka i och väl iväg blev jag förvånad att 1 cm kunde gör så stor skillnad. Stavarna kändes väldigt korta. Efter en stund kom jag dock på att den stora skillnaden låg i höjden på stavfästet. Det spår jag vanligtvis åker i prepareras av pistmaskin varje dag och har en hög stenhård stakbädd i konstsnön. Spåret jag åkte i för dagen var inte preparerat sedan sista snöfallet utan bara åkt i och stavfästet var som ett dike. Man kanske skulle ha stavar med lite olika längd beroende på spåret och stavfästets höjd.

 

Annars tror jag på att testa sig fram till den längd som känns bäst. I alla fall om ett långt VL är målet och man är en enkel motionär. Då får man harmoni  i åkningen. Ett par billiga stavar från loppis som man kan kapa och experimentera lite med kanske? Vad man inte ska göra är att ändra längd precis innan man ska åka VL. Fråga inte hur jag vet.

 

/Mats

Link to comment
Share on other sites

bare å sammenlikne med skiers... man får mest watt når man starter høyest oppe og henger på stavene... slipper tyngden over stavene selvsagt. Det er ingen som er i tvil om dette lengre. Feks et vasalopp bør man velge skatelengde på stavene.

spes om man ikke er eliteløper og i stand til å krumme rygg og bruke mage slik som kun de aller beste klarer.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...
×
×
  • Create New...