Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Stakare - tränar ni benen eller är det bortkastad tid?


Forehandloop

Recommended Posts

Jodå jag gillar att hålla igång benen också men med begränsad träningstid kan man fundera på om man inte tjänar några Vasaloppsplaceringar på att byta bort en del löp/back-, kanske t o m elghufspass mot överkroppspass?

 

Har bara kört ett Vasalopp och det var inte benen som tog slut om man säger så. 

Tänker nog köra med fästvalla men Vasaloppet är ju ändå stakning mest hela tiden. 

 

Nyfiken också på er som endast stakar, hur prioriterar ni benen?

Link to comment
Share on other sites

Kör ett ordentligt stakpass och känn efter i benen... det känns... i vader och lår.

Så benträning kommer av stakträning, du kommer inte undan.

 

Lite som Carl Lewis sa en gång i tiden.

Börja med att träna det du ska tävla i, när utvecklingen saktar av så går du på komponenterna t ex styrketräning, längre pass, kortare pass, teknik.

Samma kan appliceras på skidträning.

Först bara åk som du vill, när du inte utvecklas så kan du satsa vidare. Just när det gäller skidor så kan det dock vara en idé att ha ett hum om tekniken från början, det blir enklare och att ta genvägen om någorlunda teknik från början...

Mer avacerade teknikövningar kan dock vänta tycker jag... svårt att ta till sig utan grunden.

 

Jag tränar benen absolut men i löpträning. Elghufs saknar betydelse anser jag, i den mån jag kör stakträning på t ex rullskidor så vinner jag väldigt lite på elghufs som inte ger lika bra stakträning eller benträning. Elghufs gäller för den period när rullskidorna inte fungerar och snöskidorna inte fungerar :) själv kör jag Bungypump då.

Löpträning, rullskidor, crawl och spining/cykel ger det mesta. Ren styrketräning om man nu har tid utöver direkta pass... jag har absolut inte tid att ta min träning vidare från den nivån...

Link to comment
Share on other sites

Vill man maximera muskeltillväxt och styrka i överkroppen skall man lägga till (tung) benträning varje pass (ex v marklyft, min anm). Anledningen är att benträning ger mer tillväxthormoner i blodet, vilket kommer överkroppen till godo. Ett alternativ är att börja med läppsalva från Italien.

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1034/j.1600-0838.2001.110606.x/full

Link to comment
Share on other sites

Kör ett ordentligt stakpass och känn efter i benen... det känns... i vader och lår.

Så benträning kommer av stakträning, du kommer inte undan.

 

Lite som Carl Lewis sa en gång i tiden.

Börja med att träna det du ska tävla i, när utvecklingen saktar av så går du på komponenterna t ex styrketräning, längre pass, kortare pass, teknik.

Samma kan appliceras på skidträning.

Först bara åk som du vill, när du inte utvecklas så kan du satsa vidare. Just när det gäller skidor så kan det dock vara en idé att ha ett hum om tekniken från början, det blir enklare och att ta genvägen om någorlunda teknik från början...

Mer avacerade teknikövningar kan dock vänta tycker jag... svårt att ta till sig utan grunden.

 

Jag tränar benen absolut men i löpträning. Elghufs saknar betydelse anser jag, i den mån jag kör stakträning på t ex rullskidor så vinner jag väldigt lite på elghufs som inte ger lika bra stakträning eller benträning. Elghufs gäller för den period när rullskidorna inte fungerar och snöskidorna inte fungerar :) själv kör jag Bungypump då.

Löpträning, rullskidor, crawl och spining/cykel ger det mesta. Ren styrketräning om man nu har tid utöver direkta pass... jag har absolut inte tid att ta min träning vidare från den nivån...

Carl Lewis som referens i skidforumtråd, det trodde man inte:)

Jag känner inte av benen så mycket efter lugnare långpass och det känns lite onödigt att dom bara hänger där när man ändå är ute. 

Vid hårdare stakning känner jag av benen lite mer ja.

Link to comment
Share on other sites

Kör ett ordentligt stakpass och känn efter i benen... det känns... i vader och lår.

Så benträning kommer av stakträning, du kommer inte undan.

 

Lite som Carl Lewis sa en gång i tiden.

Börja med att träna det du ska tävla i, när utvecklingen saktar av så går du på komponenterna t ex styrketräning, längre pass, kortare pass, teknik.

Samma kan appliceras på skidträning.

Först bara åk som du vill, när du inte utvecklas så kan du satsa vidare. Just när det gäller skidor så kan det dock vara en idé att ha ett hum om tekniken från början, det blir enklare och att ta genvägen om någorlunda teknik från början...

Mer avacerade teknikövningar kan dock vänta tycker jag... svårt att ta till sig utan grunden.

 

Jag tränar benen absolut men i löpträning. Elghufs saknar betydelse anser jag, i den mån jag kör stakträning på t ex rullskidor så vinner jag väldigt lite på elghufs som inte ger lika bra stakträning eller benträning. Elghufs gäller för den period när rullskidorna inte fungerar och snöskidorna inte fungerar :) själv kör jag Bungypump då.

Löpträning, rullskidor, crawl och spining/cykel ger det mesta. Ren styrketräning om man nu har tid utöver direkta pass... jag har absolut inte tid att ta min träning vidare från den nivån...

På vilket sätt är ren löpträning bättre menar du?

Link to comment
Share on other sites

Jo och eftersom skidor är en utpräglad konditionsidrott så bör det vara viktigare än ren styrka kan jag tycka.

 

Jovisst löpning och elghufs m.m. är nog bättre för VO2max och likn.

Å andra sidan är stakning perfekt för långpass i många timmar utan att man är seg och sänkt nästa dag(-ar) som vid lång löpning. Ganska bra för konditionen det också.

Link to comment
Share on other sites

Även på långpass försöker jag "välta" fram så att jag är tåstående, om jag nu inte orkar gå ännu högre. Så benen är trötta även då men självfallet inte på samma sätt. Jag menar nog bara att om man vill ta det ett steg längre så är det bra att komplettera med benträningen i form av löpning. Löpning är bara bättre än elghufs om ser löpning plus stakträning som alternativ till elghufs och stakträning (rullskidor). Just att överdriva en komponent är ju vad jag sysslar med på rullskidor (mer stakning än jag orkar på långlopp) och löpning som ger mer benstyrka än jag använder vid skidåkning. När snön kommer väljer jag bort rullskidorna men inte löpningen eftersom jag inte kommer till snön tillräckligt ofta samt behöver avlasta axlarna.
Link to comment
Share on other sites

Skulle gissa att världscupåkarna lägger mer fokus på syreupptag medan långlopparna kör mer styrka. Man borde ha mindre nackdel av ökad muskelmassa i långlopp då det oftast är relativt flackt. Sen har världscupåkarna uppåt 8 olika växlar att träna på medan långsloppsåkare bara har 1, om man nu förenklar det hela och ser stakning som en växel.

Link to comment
Share on other sites

Långloppsåkarna kör ganska mycket 4-5timmars pass stakning men inte så många pass, välrldscupåkarna kör ju ofta 2pass pm dagen.
Styrka kör nog båda grupperna en del av det är nog svårt att nå världselit utan en bra dos styrka, maxstyrka bygger ju inte första hand massa utan just styrka, ökad styrka förbättrar ju också den totala kapaciteten.

Flera av killarna i världseliten ligger på BMI runt 23-24 så de är inga anorektiker direkt, nu är ju iofs muskler tyngre fett så jag vet inte hur relevant det är i jämförelse. Northug låg iaf över 24 vid VM i Falun, över 25 räknas som lätt övervikt.

Undrar vad ni har emot skidgång/elghufs, tycker personligen att det är pass som ärmer skidlika än löpning och driver högre puls med lägre belastning. 

 

Link to comment
Share on other sites

Långloppsåkarna kör ganska mycket 4-5timmars pass istället för dubbelpass med högre intensitet som världscupåkarna gör. 

Styrka kör nog båda grupperna en del av det är nog svårt att nå världselit utan en bra dos styrka, maxstyrka bygger ju inte första hand massa utan just styrka, ökad styrka förbättrar ju också den totala kapaciteten.

 

Skulle gissa att världscupåkarna lägger mer fokus på syreupptag medan långlopparna kör mer styrka. Man borde ha mindre nackdel av ökad muskelmassa i långlopp då det oftast är relativt flackt. Sen har världscupåkarna uppåt 8 olika växlar att träna på medan långsloppsåkare bara har 1, om man nu förenklar det hela och ser stakning som en växel.

 

 

Frågan är då hur mycket ben dom kör i jämförelse med världscupåkare - backe, löpning, styrka? 

Link to comment
Share on other sites

Vill man maximera muskeltillväxt och styrka i överkroppen skall man lägga till (tung) benträning varje pass (ex v marklyft, min anm). Anledningen är att benträning ger mer tillväxthormoner i blodet, vilket kommer överkroppen till godo. Ett alternativ är att börja med läppsalva från Italien.

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1034/j.1600-0838.2001.110606.x/full

 

Tack för den, här fick man sig en rejäl funderare!

Har sträckt mig så långt som till ett fåtal överkroppsövningar i gymmet men då kanske det är värt att lägga in nån benövning, pga hormonerna:)

 

Annars måste jag ut på stan och skaffa herpes samt fixa nån läkare som kan välja fel kräm i Italien av misstag.

Link to comment
Share on other sites

Såg videon om stakning med Emil Jönsson. Det var ung som andra, men han hade rådet att ibland lägga in Old school på lätta partier för att variera belastningen på olika muskelgrupper och "få loss" armar o händer. För oss som är äldre är det inga problem att lägga in det, då vi har det i ryggraden, men för er yngre som lärt sig den nya staktekniken kan det vara värre.

Link to comment
Share on other sites

Efter tidskvalet i Finlands Cup klagade Mattias Strandvall på mycket mjölksyra i benen. Speciellt i sprint är det benen som ger upp först. Men också på långlopp behöver du kraft i benen om du inte har helt fel teknik...

 

Menar du att man ska satsa lika mycket på benträning, även om man främst stakar Vasaloppet och liknande?

Link to comment
Share on other sites

Det har diskuterats hur mycket som är stakning i Vasalopppet, för oss som inte stakar hela alltså..

Om man stakar hela loppet är man troligtvis på en nivå där man inte frågar om benträning eller ej...

 

För egen del så är just stakningsuthålligheten en begränsande faktor men diagonalandet ger bra avlastning plus att det platsar bra i en del uppförsbackar. I de fallen är det god nytta med benträning.

Men benträning kommer av både stakning och diagonalåkning så om vi pratar benträning så är det väl just extra benträning som vi pratar om, där anser jag att löpning är mycket bra. Det passar mig som person, ger god benträning (fokus på den aspekten) plus att det ger god syreupptagsträning plus vila för stakmusklerna.

 

För Vasaloppet är det framför allt skidlik träning för mig, så långa pass som möjligt. Sedan snabbare pass och teknik varvat, kan vara rena teknikpass, intervaller eller snabbdistans. Som tredje del så springer jag, gärna backträning och längre pass men troligtvis mest behållning av intervallpassen. Till sist har jag lite spinning/cykel plus crawl som bonus. Så 2-5 pass i veckan i den prio ordningen.

Knappast samma mängd benträning som stakträning för någon?

Link to comment
Share on other sites

Det har diskuterats hur mycket som är stakning i Vasalopppet, för oss som inte stakar hela alltså..

Om man stakar hela loppet är man troligtvis på en nivå där man inte frågar om benträning eller ej...

 

Eftersom fokuset på stakning är såpass nytt tror jag det experimenteras en hel del även bland yppersta eliten. Man har ju hört många toppåkare prata om att de kört mer stakträning senaste åren, och det är knappast så att dom ökar på sin träningsdos, utan dom måste säkert välja bort viss träning. Gissar att vi får se större skillnader i träningsupplägg pga detta och det kanske kan ge lite oväntade resultat.

 

När det gäller traditionella åkare som går över till långlopp är frågan hur dom lägger om sin träning. T ex undrar man varför inte en så extremt bra åkare (OCH STAKARE) som Daniel Richardsson lyckats bättre i långloppen trots att han satsade på det.

Link to comment
Share on other sites

För egen del så är just stakningsuthålligheten en begränsande faktor men diagonalandet ger bra avlastning plus att det platsar bra i en del uppförsbackar. I de fallen är det god nytta med benträning.

Men benträning kommer av både stakning och diagonalåkning så om vi pratar benträning så är det väl just extra benträning som vi pratar om, där anser jag att löpning är mycket bra. Det passar mig som person, ger god benträning (fokus på den aspekten) plus att det ger god syreupptagsträning plus vila för stakmusklerna.

 

För Vasaloppet är det framför allt skidlik träning för mig, så långa pass som möjligt. Sedan snabbare pass och teknik varvat, kan vara rena teknikpass, intervaller eller snabbdistans. Som tredje del så springer jag, gärna backträning och längre pass men troligtvis mest behållning av intervallpassen. Till sist har jag lite spinning/cykel plus crawl som bonus. Så 2-5 pass i veckan i den prio ordningen.

Knappast samma mängd benträning som stakträning för någon?

 

Jag som också tänker diagonala i en del backar tänker som så att jag inte måste vara ultra-uthållig i benen och har därför tagit bort en hel del löppass, främst långpass och typ alla "vanliga joggingpass". Istället kör jag nån överkroppsträning alltså. Och när jag springer så kör jag nån typ av backpass. Benen känns ganska starka och bra av det tycker jag hittills.

Link to comment
Share on other sites

Jag som också tänker diagonala i en del backar tänker som så att jag inte måste vara ultra-uthållig i benen och har därför tagit bort en hel del löppass, främst långpass och typ alla "vanliga joggingpass". Istället kör jag nån överkroppsträning alltså. Och när jag springer så kör jag nån typ av backpass. Benen känns ganska starka och bra av det tycker jag hittills.

Du skriver inte riktigt din ambitionsnivå för VL. Det är ju lättare att ge råd om man vet ungefär vilken nivå du är på. Eller vilket startled du siktar på. (Själv försökte jag för några år ha som mål att bli topp 1000 som 50-åring. På grund av sjukdomar och skador gick det inte. Sedan drygt två år är jag så pass skadad efter en cykelolycka, så jag är i urusel form för skidåkning. Men ska försöka komma tillbaka som 55-åring med något mål, vi får se vad ;) )

 

Men som någon skrev i tråden, om du inte använder benen vid stakåkning, så har du troligen helt fel teknik. Du bör använda stora muskelgrupper för att åka snabbt vid stakning. Ibland kan det dock vara så att om du använder även små muskelgrupper, så kan de "ta slut" lite tidigare. T.ex. orsaka kramp i armar eller mage vid ett VL.

 

Jag försökte för många år sedan berätta om två lite olika metoder att staka på det "moderna" sättet. Skrev ner en lång förklaring på min helt inaktiva blog. Jag har försökt att staka mer och mer som Mats (Hulån) Larsson lärde ut. Dvs än mer staka med tyngdöverföring och med hjälp av benen. Du får väl se om du förstår vad jag menar. 

 

En kommentar jag fick av en ganska duktig åkare var ungefär (taget ur minnet efter alla dessa år).

"Intressant att Mats lär ut stakning så! Så blir det ju när man kör riktigt fort"

 

Om jag ska komplettera lite om skillnaderna, så har man händerna närmare kroppen under hela stakrörelsen, om man väljer att staka som Mats lärde mig. Vill man staka som Jerry, så har man lite längre från kroppen, vilket medför att man måste jobba mycket mer med bålen (magen). 

 

Att alternera mellan dessa två sätt kan vara bra vid riktigt långa pass. T.ex. ett VL. 

 

http://semisekelbloggen.blogspot.se/2012/09/staka-med-magen-eller-staka-med-benen.html

Link to comment
Share on other sites

Du skriver inte riktigt din ambitionsnivå för VL. Det är ju lättare att ge råd om man vet ungefär vilken nivå du är på. Eller vilket startled du siktar på. (Själv försökte jag för några år ha som mål att bli topp 1000 som 50-åring. På grund av sjukdomar och skador gick det inte. Sedan drygt två år är jag så pass skadad efter en cykelolycka, så jag är i urusel form för skidåkning. Men ska försöka komma tillbaka som 55-åring med något mål, vi får se vad ;) )

 

Men som någon skrev i tråden, om du inte använder benen vid stakåkning, så har du troligen helt fel teknik. Du bör använda stora muskelgrupper för att åka snabbt vid stakning. Ibland kan det dock vara så att om du använder även små muskelgrupper, så kan de "ta slut" lite tidigare. T.ex. orsaka kramp i armar eller mage vid ett VL.

 

Jag försökte för många år sedan berätta om två lite olika metoder att staka på det "moderna" sättet. Skrev ner en lång förklaring på min helt inaktiva blog. Jag har försökt att staka mer och mer som Mats (Hulån) Larsson lärde ut. Dvs än mer staka med tyngdöverföring och med hjälp av benen. Du får väl se om du förstår vad jag menar. 

 

En kommentar jag fick av en ganska duktig åkare var ungefär (taget ur minnet efter alla dessa år).

"Intressant att Mats lär ut stakning så! Så blir det ju när man kör riktigt fort"

 

Om jag ska komplettera lite om skillnaderna, så har man händerna närmare kroppen under hela stakrörelsen, om man väljer att staka som Mats lärde mig. Vill man staka som Jerry, så har man lite längre från kroppen, vilket medför att man måste jobba mycket mer med bålen (magen). 

 

Att alternera mellan dessa två sätt kan vara bra vid riktigt långa pass. T.ex. ett VL. 

 

http://semisekelbloggen.blogspot.se/2012/09/staka-med-magen-eller-staka-med-benen.html

 

Hehe, tack för rolig läsning inifrån en stakares huvud! Man känner igen tankebanorna och man har gott om tid att älta under stakpassen.

 

Helt klart verkar det finnas olika tekniker man kan experimentera med men inte minst är väl benens medverkan beroende av intensitet/tempo? När eliten kör uppemot 30km/h så måste nog benen och tårna med. Den som glider fram i 10km/h kanske inte behöver kasta sig upp hela tiden. När jag kör intervallpass på stakmaskin går jag också upp på tå och blir ganska trött i benen, om än inte som i magen. Hur mycket man ska ta i med benen under Vasaloppet låter som en ödesfråga:) Mina var ganska pigga efter årets lopp, kanske för pigga då.

 

Jag var bland dom 3000 2016  och målet är kring 1000 denna säsong eller mer rimligt kanske nästa.

Link to comment
Share on other sites

Ju kortare stavar desto mer benarbete, är min erfarenhet. Vid "normallånga" så känner jag alltid av dem efteråt, +4-5cm ingenting. Jag håller händerna nära mig, speciellt med kortare stavar eftersom jag får ont i ryggen annars. Vilket som går fortare vet jag dock inte. Längre stavar går ca 10 sek/km fortare då jag bara såsar men det säger ju inte mycket egentligen.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.

×
×
  • Create New...