Till ni som stakar - hur började ni?

[Manificat]

Ni som stakar alla långlopp oavsett kupering, hur gick ni över från fästvallandet till ren stakning. Tvingade ni er själva att staka varje pass och i alla backar tills ni ansåg er redo eller fortsatte ni med fästvalla och stakade något pass då och då?

 

Tränar ganska mycket stakning nu men har svårt i de brantaste backarna och tycker då det är skönt med fäste under så man kan saxa/diagonala lite kortare partiet åtminstone och känner på så sätt inte mig redo för att staka en långloppstävling. Tänker mig att om jag tvingar mig gå blankt så kanske man tills slut har vant sig så pass mycket att man klarar staka överallt :)

[utter]

Vallade bort mig till VL15 och ett annat lopp och fick i princip staka de loppen. Ifjol åkte jag alla lopp utom två med enbart stakning. Föret var oftast runt 0 med nysnö. Ruggskidor eller stakning var enda alternativen. I år satsar jag helt på stakning men det gick så där till första loppet som jag definitivt hade tjänat några minuter om jag prickat fästet istället.

 

Jag tränar bara stakning just nu utom när det är riktigt kallt då jag får problem med kalla fötter. Hoppas att det ska betala sig till Vasaloppet i alla fall.

 

Men jag kör mycket stakning i backe helt enkelt för att bli bättre på det. Har styrketränat mycket bål och armar men inte mer än tidigare år. Det går fortfarande att saxa trots man går utan fäste. Gäller bara att gå lite bredare med skidorna. Tycker att de flesta som kör med fäste börjar saxa innan jag måste saxa.

[poleposition]

Ja går du under 4.45 i ett normalföre på VL är det säkert värt att staka.