Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Vilken konditionsträning har bäst hållbarhet?


i92_lus

Recommended Posts

Det är fortfarande ganska långt kvar till Vasaloppet, och därmed har man goda möjligheter att planera sin träning. Jag har läst en del litteratur, men tycker inte riktigt att jag har fått svar på frågan om vilken typ av träning som har bäst hållbarhet, och som man därmed skall fokusera mest på under försäsongen.

 

Jag delar in träningen i tre delar:

- Lågintensiv träning som framför allt stärker lokal syreupptagningsförmåga i cellerna, samt även fettförbränningsförmåga.

- Tröskelträning som höjer förmågan att hålla ganska hög puls länge utan att öka mjölksyrenivåerna för mycket

- Högintensiv träning som ökar VO2-max.

 

Många verkar föredra lågintensiv träning på försäsongen. Men är det verkligen klarlagt att denna konditionsträning håller längre än tex VO2-max-träning?

 

Om alla tre delarna har samma hållbarhet, borde man rimligtvis träna likadant nu som i februari, dvs en mix av alla tre delar.

 

Hur resonerar ni?

Link to comment
Share on other sites

ser ut som ett bra tänk.

Det viktigaste är att få variation i träningen för att trivas på sikt med skidåkning.

Förstår inte riktigt hur du tänker med "hållbarhet". Vo2 träning kan ju inte ersätta långpass med lågintensiv träning.

skaffa en bra bok typ, Auklands "i det lange löp" och låt dig inspireras av deras periodiserings förslag.

Link to comment
Share on other sites

Det jag är ute efter är att inte spilla för mycket tid på försäsongen på sådan konditionstyp som är lätt att förbättra på kort sikt och därmed också borde försämras snabbare om man slutar att träna pga förkylning). Frågan kan då tex alltså vara om det tar längre tid att träna upp lokal syreupptagning genom lågintensiva pass än VO2-max genom intervallpass. Om det skulle vara så passar lågintensiva pass bra under sommaren, eftersom man bygger upp en förmåga som inte minskar så snabbt. Om det inte stämmer spelar det egentligen ingen roll hur man lägger upp sitt program.

 

Jag har läst den eminenta och forskningsbaserade konditionsbibeln "kondition och uthållighet" utan att få något bra svar.

Link to comment
Share on other sites

Utan att gå in på enskilda bitarna tycker jag att du resonerar riktigt dvs att inte börja för tidigt med formhöjande träning, som är  svår att behålla över längre tid. Med många års erfarenhet av träning vill jag ge rådet att vara lyhörd för hur kroppen känns och utifrån det bestämma dagens träningspass. Jag tror att ett kvalitetspass när kroppen känns seg och uttröttad gör mer skada än nytta, därför bör man inte slaviskt följa ett uppgjort träningsprogram.

 

I en rapport från 1970-talet av Bengt Saltin konstateras att mjölksyraträning är den träningsform som har kortast hållbarhet och måste kontinuerligt underhållas, därtill skall läggas att den är den mest plågsamma.

För en skidåkare avses i så fall backträning med eller utan stavar, där max syreupptag överskrides.

Link to comment
Share on other sites

Dom flesta upplägg bygger väl på volym och i princip ingen kvalitet apr-aug och sept - dec bygga på med kvalitet och behålla totala volymen. Tävlingssäsong jan-apr så går man ner i volym och planerar träningen runt tävlingarna. Jag har försökt behålla kvalitet under apr-aug med usla resultat - har inte funnits kraft att öka sen på hösten och sen ingen topp på vintern.
Link to comment
Share on other sites

Svaret till TS är alltså att den träning som blir av har bäst hållbarhet.

Jag skojade bara, givetvis är jämförelsen mot att inte träna alls. Annars är det ju som nämnts viktigast att ha en bra grundträning för att sedan skärpa upp intensitetet framåt nov-dec.

Link to comment
Share on other sites

Jag försöker träna polariserat under grundträningsperioden. Dvs långa lugna pass och hårda intervaller. Då får man båda ytterligheterna. Sen mot tävling blir det kanske 1,5 månad grenspecifik tävlingsfart.

 

Vet inte vart jag snappade upp det (kanske boken kondition och uthållighet?), men att den lokala kapaciteten förloras snabbare än den centrala kapaciteten. Det vill säga om man tar uppehåll från skidåkandet efter Vasaloppet, förlorar man ganska fort de skidspecifika musklernas kapacitet (den lokala kapaciteten). Det är väl blodflödet/kapillärerna och mitokondrierna som drar ner sina funktioner. Det som bibehålls är väl hjärta och lungor (central kapacitet). Men å andra sidan har väl dessa system också försvagats, eftersom långloppsintensiteten inte är så hög. Vet inte om fettförbränningen hör till central kapacitet? Men den delen av uthålligheten förloras nog inte heller i ett nafs. Säkert också så med senor och ligament.

 

Det är nog därför man kör långa lugna pass på sommaren, för att träna uthålligheten, som håller i sig länge. Hårda intervaller för speciellt hjärtats skull, som också håller i sig länge? När det närmar sig Vasaloppet kör man skidor i det tempot och under lång tid för att vänja de lokala musklerna. De uppreglerar då i perfekt match allt som behövs inför ett Vasalopp: kappillärer, mitokondrier, transport av spjälkade fettsyror, nedbrytningen av glykogen och nervinpulser.

 

Ta detta med en nypa salt. Är biolog utan inriktning mot idrottsfysiologi. Men tycker det är ett intressant område eftersom jag tränar.

Annars är det en perfekt fråga att ta upp i podden Prestera Mera.

Link to comment
Share on other sites

Men om den är så bra som du utlovar, så är det väl ännu bättre att vara bra tränad OCH  köra "strump-pulver-vallning"

Det är inte alla som kan hantera en sån vallning med bra tryck i stakningen. Slutar lätt i en snödriva eller lindad runt en tall.

Link to comment
Share on other sites

Det är inte alla som kan hantera en sån vallning med bra tryck i stakningen. Slutar lätt i en snödriva eller lindad runt en tall.

Haha måste få prova då,,

 

Kör mycket A 1/2 nu under barmark säsong. Är den bästa träningen nu, bygger upp kroppen för att orka intervaller/tävlingar till vintern. Intervaller är för att anpassa till tävlingsfart och långpass för att stärka kroppen.

 

Men viktiga är ju att man tränar förstås... inte så noga med grenspecifik, gö det mot hösten/vintern tillsammans med intervaller

Link to comment
Share on other sites

Haha måste få prova då,,

 

Kör mycket A 1/2 nu under barmark säsong. Är den bästa träningen nu, bygger upp kroppen för att orka intervaller/tävlingar till vintern. Intervaller är för att anpassa till tävlingsfart och långpass för att stärka kroppen.

 

Men viktiga är ju att man tränar förstås... inte så noga med grenspecifik, gö det mot hösten/vintern tillsammans med intervaller

Tävlingsfarten på Vasaloppet är ju A 2. Dvs inte något högintensivt lopp. Man stärker ju kroppen på olika sätt; uthållighet och hög belastning. Tror på varierad träning, alla bitar behövs.

Link to comment
Share on other sites

Tävlingsfarten på Vasaloppet är ju A 2. Dvs inte något högintensivt lopp. Man stärker ju kroppen på olika sätt; uthållighet och hög belastning. Tror på varierad träning, alla bitar behövs.

Givetvis, beror också på hur pass mycket man tränar. Bra träning under vintern är att köra ett uthållighetspass (A 1), ett långloppstempo (A 2) sen ett intervallpass (A 3) sen börja om igen... Men eftersom att det är frågan om vilken konditionsträning som har bäst hållbarhet, Vad jag vet så är det A 1 som ger bra fettförbränning vilket du är beroende av i ett Vasalopp.

 

Men intervaller ska man ju köra på sommaren också. Menade bara att man ska ha mer långpass under sommaren, alternativt så är det ju bara att köra uthållighet med fartlek....

 

intervaller är bättre om du inte har mycket tid att träna.... mer tidseffektivt.

 

Bästa är att köra det man tycker om, finns ingen dålig träning..

 

A1/2 är  LSD

Link to comment
Share on other sites

Givetvis, beror också på hur pass mycket man tränar. Bra träning under vintern är att köra ett uthållighetspass (A 1), ett långloppstempo (A 2) sen ett intervallpass (A 3) sen börja om igen... Men eftersom att det är frågan om vilken konditionsträning som har bäst hållbarhet, Vad jag vet så är det A 1 som ger bra fettförbränning vilket du är beroende av i ett Vasalopp.

Blir nog något liknande för mig. I November/December köra höga A2 för seedningsloppen, men bibehålla A3 och A1. I mitten av januari också gå över till A2 Vasaloppsintensitet. Har hört mycket gått om 4 x 4 min (A3), svårt på skidor tycker jag att få upp pulsen så högt, får nog bli löpband ibland. Dvs om man inte hittar en lång uppförsbacke eller kör kortare intervaller uppför backe.

 

Styrketräning verkar ju bättre hållbarhet än kondition illafall ( http://traningslara.se/effekter-av-uppehall-periodisering-och-traning-av-ungdomsidrottare/). Men långa A1 pass är nog hållbara, spelar ingen roll vilken gren man kör i, man får bra träning på fettförbränningen. Fettet sitter ju inte lokalt i musklerna. Är osäker på hjärtat dock.

Link to comment
Share on other sites

Distansträning ska du helst köra grenspecifikt. VO2max spelar ingen roll så länge det engagerar stora muskelgrupper, gärna benen. Hjärtat ser inte vilken gren det stressas av.

 

Blir nog något liknande för mig. I November/December köra höga A2 för seedningsloppen, men bibehålla A3 och A1. I mitten av januari också gå över till A2 Vasaloppsintensitet. Har hört mycket gått om 4 x 4 min (A3), svårt på skidor tycker jag att få upp pulsen så högt, får nog bli löpband ibland. Dvs om man inte hittar en lång uppförsbacke eller kör kortare intervaller uppför backe.

Styrketräning verkar ju bättre hållbarhet än kondition illafall ( http://traningslara.se/effekter-av-uppehall-periodisering-och-traning-av-ungdomsidrottare/). Men långa A1 pass är nog hållbara, spelar ingen roll vilken gren man kör i, man får bra träning på fettförbränningen. Fettet sitter ju inte lokalt i musklerna. Är osäker på hjärtat dock.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.

×
×
  • Create New...