Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Skidnostalgi: Tegnérloppet 50 km (Rämen-Filipstad)


bem

Recommended Posts

Hej,
Har vi några på forumet som åkte långloppet Tegnérloppet 50 km när det gick?
Skriv gärna några rader om det du vet om loppet.

Det jag själv tagit reda på om loppet finns nedan (om ni hittar några felaktigheter så rätta gärna).
Jag åkte det gamla spåret i januari 2017 efter att ha tagit reda på hur banan gick.
Det är numera rätt många år sen loppet gick för sista gången.
 
Första loppet gick 13 februari 1966 och loppet arrangerades sen under resterande 1960-talet, 1970- och 1980-talet. Sista året loppet gick var 1987 så det är i år 30 år sedan i år.
Loppet gick i Värmland, från Rämmen (Rämen) ca 7 km nordväst om Lesjöfors till Filipstad (något eller några är gick banan på en annan plats vad jag fått veta, mer nedan).
Jag åkte aldrig loppet själv men såg det några gånger som liten knatte i slutet på 1960-talet och början 1970-talet. Farsan åkte loppet 6 gånger (-68, -69, -72, -75, -76, -79), jag har hittat 6 diplom efter honom från dessa år när han åkte. Han åkte i turistklassen (yngre och äldre oldboys samt sista året i veteranklassen).

Så här såg Diplomet ut som alla fick som fullföljde loppet:
https://drive.google.com/open?id=1zt8jPXV0G-ggH5fMCyIRKzlDhZa8Ns2l
 
Loppet var seedingslopp till Vasaloppet.
 
Arrangerande klubbar var: Filipstads skidförening, Lesjöfors skidklubb, Rämens idrottsförening, Persbergs skidklubb, Nordmarks skidklubb, Granbergets skidklubb. Den sistnämnda klubben var med som medarrangör till och med 1972. Även Filipstads Tidning var medarrangör.
Loppet brukade gå i februari varje år men några år blev hela loppet inställt på grund av snöbrist, t.ex. 1971, 1973, 1974. Några år gick inte loppet i dess fulla sträcka 50 km utan endast 33 km till Nordmarks skola där det då var målgång, troligen på grund av snöbrist i Filipstadstrakten, t.ex. 1975, 1976. Nåt år gick det 40 km, troligen 1981 och loppet skall då ha gått i SM-banorna (det var längdskid-SM 1981 i Filipstad).
Tegnérloppet var nog hyfsat stort lopp kan jag tänka mig, t.ex. 1968 var det 544 anmälda.
Första året 1966 var det följande klasser:
1. Tävlingsklasser: 
Herrar: Seniorer elit, Oldboys elit, Juniorer äldre(17 km) 
Damer 17 km: Seniorer (ingen oldgirls, ingen juniortävling)
2. Turistklasser:
Herrar: Yngre oldboys, Äldre oldboys (från 1969 även Seniorer, från 1972 även Veteraner 17 km)
(Damer 17 km: Från 1969 även Damer turist)
 
Första året, 1966, var det bl a följande personer som var huvudansvariga funktionärer enl. tävlingsbroschyren från 1966, förutom arrangerande klubbar:
Tävlingschef: Bertil Florin
Banchef: Erling Rundh
Chef målplats: Filip Grahn
Det skall ha varit en skidentusiast från Granbergets skidklubb som höll i starten i Rämen de första åren har det sagts mig av veteranerna, han hette Hernfrid Hultgren som var ordförande i Granbergets SK i hela 32 år. Ni som var med på den tiden vet säkerligen vem han var.

Bansträckningen var ursprungligen:
Rämen (start på sjön Näsrämmens is strax nordöst om Rämens herrgård)
Lesjöfors skidstadion (vätske- och tidskontroll)
Fribotorp (vätske- och tidskontroll)
Nordmarks skola (vätske- och tidskontroll)
Fogdhyttan (vätskekontroll)
Hektorshyttan (vätskekontroll)
Storbro skola (målgång)

Några foton från de tidiga åren, från "Skidor" 69, 70, 72, 75, 76:
Segraren 1969 flankerad av 2:an och 3:an, foto taget vid målgången vid Storbro skola:
https://drive.google.com/open?id=14vKD_soVISTtzKAG_Y67tkauwmYCN_w2
Startbild 1970 från starten vid Rämens herrgård (det här året fick man starta på gärdet strax norr om herrgården antagligen p.g. av stöp/vatten på isen där annars starten brukade gå):
https://drive.google.com/open?id=1OUWPj75KIA_s00frJ6XtYURgnXXM3oEb
Segraren 1970, bilden tagen strax efter målgången vid Storbro skola:
https://drive.google.com/open?id=12Aic-QvlI2Q6g1Q2shpzgTiq78jUsbvx
Segraren 1972 med kranskullan (bilden tagen strax framför Storbro skola):
https://drive.google.com/open?id=1_bFi1G4voVYJVtNkZ78nhDk_tQN0fCyL
Segaren 1975, bilden tagen på baksidan av Nordmarks skola (loppet var nedkortat till 33 km detta år):
https://drive.google.com/open?id=1PucK6nwqhpC2TjdOGEL1K5JqlNVo2LH4
​Samma plats idag nov. 2017 som målgången 1975 (ser likadant ut än fastän 42 år har gått):Segraren 1976, bilden tagen vid målgången på baksidan av Nordmarks skola (loppet var även detta år nedkortat till 33 km):
https://drive.google.com/open?id=1yQaz8McxuJmbPOj36QBRrU226gmCgygZ
 
Bansträckning på karta:
Jag har ritat in med gul linje på en terrängkarta hur banan gick ursprungligen, som jag fått mig beskrivet av veteraner, som man kan kolla på här som PDF fil (zooma in för att se tydligare den gula linjen):
https://drive.google.com/open?id=1PHOuDVubYDCFs49KOWIkFpufKZWBqNJd
Mer detaljerad karta finns i inlägg #7 nedan, länk dit:

Hoppas länken fungerar. Om ni hittar fel i bansträckningen som ni vet om så hojta till så rättar jag.

Ursprunglig handritad karta från Tegnérloppsbroschyren 1966:
https://drive.google.com/open?id=1tfnQmDC7SRxjjMFEGhiI1WT6qbU5X7aY

Banan har haft lite olika sträckning, efter några år drog man om banan de sista ca 7 kilometrarna, banan gick då istället utefter sjön Lersjöns västra kant och ner mot Storbro skola i Filipstad (se PDF kartan ovan). Lite senare drog man om spåret så att istället för Storbro skola var målet vid Kalhyttans idrottsplats eller möjligtvis vid "gamla" skidstadion på gärdet invid sjön Färnsjön. Nåt år skall loppet ha gått två varv runt Klockarehöjden (TV-masten utanför Filipstad) med start och mål vid Kalhyttan (idrottsplatsen eller "gamla" skidstadion). Varför jag skriver "gamla" skidstadion är för att det finns en "ny" skidstadion från ca 2001 som är i bruk idag som byggdes till längd-SM 2001. Den "gamla" skidstadion byggdes till längd-SM 1981.

Jag vet ej varför Tegnérloppet gick i graven men det kan ha varit p.g av snöbrist flera år, det kan ha varit brist på folk som behövdes för att arrangera en så pass stor tävling (flera av skidklubbarna som ursprungligen var med och arrangerade tävlingen finns inte längre: Rämens IF, Granbergets SK, Nordmarks SK).

Att åka banan igen (2017):
Jag åkte hela bansträckningen 50 km förra vintern den 28 januari 2017.
Tänkte det kunde vara kul att åka innan allt växt igen och det finns ju allt färre personer man kan fråga om hur banan gick så det kändes lite som i grevens tid om man ville åka banan igen som den gick de första åren.
Jag hade under senhösten 2016 och runt årsskiftet rekat vad som finns kvar av spåret.
Jag hade kontakt med 3 veteraner som åkte loppet flera gånger och fick av dem information hur den ursprungliga banan gått. Jag blev lite förvånad att banan fortfarande ganska lätt kunde urskiljas i terrängen längs gamla stigar och forvägar, över mossar, små grusvägar osv trots att det är så pass många år sedan loppet gick enl. den ursprungliga bansträckningen.
Relativt få ställen var igenväxt med sly. På en del ställen åker man idag skoter längs banan som håller den öppen. Det var egentligen bara på två ställen jag inte kunde passera exakt som banan gick de första åren, vid en sommarstuga som spåret passerade förbi var grinden låst och en bro över en å som inte  fanns längre. Men det gick enkelt att ta sig förbi dessa hinder genom att åka en bit vid sidan av hindren.
Det var ganska slitsamt att åka de 50 kilometrarna då jag dels åkte på lite bredare och ganska tunga fjäll-skidor för att inte sjunka ner i snön för mycket dels åkte jag ju i ospårad snö nästan hela tiden. Dessutom skulle jag orientera mig i olika stig- och vägskäl, mossar som delade sig osv (banan har nästan inga markeringar kvar).
Vätskekontroller hade jag på samma ställen som de var när loppet gick, jag hade samma morgon jag åkte banan ställt ut termosar med dryck på "vätskekontrollerna".
Det var lite kul att se några enstaka gamla skyltar på träd längs banan som markerade spåret, dels röda masonit-skyltar med ett gult T (som i Tegnérloppet) ca 15x15 cm dels en gul liten plastbit ca 15 cm bred:
Röda masonitskylten:
https://drive.google.com/open?id=1LkJ9-fOH8yQubP_Gcq6h_Ln8FLX9bsbK
Gula plastbiten:
https://drive.google.com/open?id=1yokHQssy6M0uoANFmpYScNGzNBpop0KI
Men banmarkeringar, skyltar på träden, var ganska få, de flesta har väl helt enkelt rasat av från träden av tidens tand.

Jag åker nog banan i år igen, blir nog i februari 2018 om det finns snö då.
Blir väl till att spåra hela vägen återigen, att få någon med skoter att dra upp 5 mil långt skidspår för att bara åka en enda gång kan nog bli svårt.

Det verkar ha kryllat av långlopp på 1960- och 1970-talet. T ex vintern 1971/1972 var det ca 66 långlopp i Sverige, en hel del med inte så många år på nacken.
Gissar att det dels var den ofta rika snötillgången på den tiden dels att folk hade mer tid över för träning och att åka skidor än förr (t ex blev det väl under 1960-talet 5-dagars arbetsvecka för de flesta och lördag skolfri dag) och klubbarna fick väl fler medlemmar också så de mäktade med att arrangera långlopp. Att hålla såna här långa spår, ofta runt 40 km eller längre, öppna var nog ett grannlaga jobb. Och innan snöskotern kom måste det varit ett jättejobb att spåra upp spåren. En veteran från Tegnérloppet berättade att arrangörsklubbarna de första åren spårade upp manuellt med skidor, tre spår: ett för åkaren och ett på varje sida för stavfäste. Hujedamej vilket jobb för spårteamet.
Förresten när kom snöskotern i bruk för spårdragning? Sluten 1960-talet? Nån av veteranerna sa till mig att Filipstads skidförening var tidigt ute med att dra upp spår med skoter. Så gissningsvis drog de upp Tegnérspåret med skoter redan några år efter premiäråret 1966?

Nån kanske undrar varför Tegnérloppet hette så?
Det fick sitt namn efter skalden (professor, biskop m.m.) Esaias Tegnér (1782-1846) som i augusti 1811 gjorde en vandring med tackjärnslass draget med häst och vagn från Rämens hytta till Filipstad. Det är i stora drag längs denna  färdväg som Tegnérloppet drogs upp.
Tegnérloppets motto var f.ö. "Från hytta till hytta" (dvs från Rämens hytta till Storbro hytta, Storbro skola där målgången var ligger ca 800 meter sydväst om Storbro hytta). 
Tegnérloppsspåret följer från Rämen en gammal grusväg ner mot Lesjöfors och denna väg kallas Tegnérvägen enligt en vägskylt där vägen börjar i Rämen (det finns även en annan Tegnérvägen i Lesjöfors). Esaias Tegnér var gift med en dotter till brukspatron Myhrman på Rämens herrgård och vistades där en hel del. Bl.a. sägs en av Tegnérs mest kända dikter "Svea" delvis ha sin inspirationskälla från denna resa med tackjärn han företog sommaren 1811. Enligt den första broschyren Tegnérloppet 1966 skulle Torsten Tegnér (1888–1977), känd sportjournalist m.m., vara inbjuden gäst vid det första loppet, Esaias Tegnér var hans farfarsfar.

Får se om jag skall kolla lite i gamla nr av Filipstads Tidning (FT), Nya Wermlands-Tidningen (NWT) och Värmlands Folkblad (VF) vad där kan stå om Tegnérloppet de år loppet gick. De brukade ha resultatlistor vet jag (jag har dock kompletta resultatlistor från de år farsen åkte).
Det står lite kort om långloppen också i böckerna "Skidor" som är lite av uppslagslexikon över skidåkning de år boken kom ut. Men inga kompletta resultatlistor över långloppen finns där, oftast bara de första 20-30 i herrklassen.
Det gjordes en färgfilm om Tegnerloppet 1969 men var den kan finnas idag har jag ingen aning om. Det finns även en kort filmsnutt om Tegnérloppet i filmen "Värmlänningar i närbild" från 1981.

Med vänlig hälsning
Bo Edström
Link to comment
Share on other sites

  • Replies 50
  • Created
  • Last Reply

Vilket fantastiskt arbete du har gjort för att dokumentera Tegnérloppet, det är du värd all eloge för. :) Det finns stora likheter med ett anrikt lopp i Småland, Njurdungsloppet 50 km mellan Stockaryd och Vetlanda (och tvärtom), som jag åkte ett antal gånger. Men det gick liksom Tegnérloppet i graven någon gång på 80-talet efter att ha haft sin blomstringstid på 60- och 70-talet.

 

Det var en bild på Kjell Eriksson i ledningen före Sven-Olof Björk. Är det Kjell Eriksson, Granbergsdal och tävlade Björk för Femsjö ? I så fall känner jag båda, Kjell tävlade jag mot så sent som 2016 i veteran-SM i Hällerfors. en mycket kompetent skidåkare genom åren. Är det Bengt Eriksson, Sälen som poserar på en segrarbild, vasaloppsikonen med mer än 50 lopp.

Det är inte utan att man blir lite nostalgisk när man ser bilderna från loppet - det var tider det ! :)

Link to comment
Share on other sites

Hej Volevodin,

Tegnérloppet 1975 och segraren i Seniorer elit det året, Kjell Eriksson, tävlade för Granbergdals IF, och han vann det året på 1:37:35 de 33 kilometrarna från Rämen till Nordmarks skola (loppet var avkortat det året  p.g. av snöbrist i Filipstadstrakten). Sven Olof Björk från Tranemo SK blev tvåa på 1:37:39 och bara 3 sekunder därefter kom Göran Johansson Finnspångs AIK på 3:e plats. 291 startade i loppet 1975. Så här skriver de om loppet i "Skidor 75":

​16/2 Tegnérloppet
​En strid som hette duga. Tre man inom loppet av sju sekunder.
Näsrämmens is med 291 skidåkare, strålande sol och muntert vajande flaggor. Startskott och ett våldsamt tempo fram till skogsbrynet. Så såg det ut när årets Tegnérlopp startade den vackra februarisöndagen.
​Minusgraderna var precis lämpliga, 16 på morgonen och varmare när solen hunnit göra sitt. Spåren höll också hela tiden och alla var nöjda. Banan var dock avkortad på grund av snöbristen i Filipstadstrakten.
​Favorittippad i huvudloppet var Kjell Eriksson och han höll för trycket. Hans taktik var att avgöra loppet så tidigt som möjligt, men det höll inte riktigt. Hård utgångsfart gav honom en ledning på ca 50 meter efter en halvmils åkning före en kvartett som leddes av Göran Johansson, Finnspång, och Stefan Larsson, Landsbro. Vid första matkontrollen i Lesjöfors efter ca 8 km hade avståndet till kvartetten minskat och det var klart att Kjell Eriksson inte skulle kunna hålla undan. En trio som bl.a. innehöll sluttvåan Sven Olof Björk körde också hårt och det hela utmynnade till slut i en rasande slutstrid. Kjell Eriksson var då starkast och även om hans tidiga ritningar inte höll blev segern hans.

Ulla Johansson i Damer elit fick också länge kämpa för segern. Hon hade svårt att få upp ångan, men när hon väl kom igång var saken klar. Seger med 40 sekunder före Filipstads Lilian Nordh.

Övriga klassegrare:

Herrar:
​Juniorer: Christer Nilsson Hällefors SK, 35:47
​Seniorer turist: Birger Gustafsson IK Fryken, 1:45:09 (var före  hela 18 placeringar i elitklassen)

Yngre oldboys: Kennet Sjögren Tranemo SK, 1:43:19
​Äldre oldboys: Helge Karlsson Filipstads SF, 1:50:51

Veteraner: Arne Sivertsson Karlstadspolisens IF, 37:42

 
Damer:

Elit: Ulla Johansson Granbergsdals IF, 40:40

Turist: Nancy Berndtsson Kroppa IF, 45:01

 

Gruppbild på klassegrarna 1975 i Tegnérloppet nedan, bilden är tagen inne i Nordmarks kyrka (verkar som segrarna i elitklasserna vann förutom buckla även varsin cykel):

https://drive.google.com/open?id=1ZIyLnEOsiUQdA75_lZGhjgDOYw1rrk-h
 

Segrarna från vänster i bilden ovan: Christer Nilsson (Junior), Nancy Berntsson (Damer turist), Ulla Johansson (Damer elit), Birger Gustafsson (Elit), sen killen i vit tröja kan vara Birger Gustafsson (Seniorer turist), killen näst längst tlll höger heter Helge Karlsson (Äldre oldboys), längst till höger är nog Kenneth Sjögren (Yngre oldboys). Saknas på bilden måste segraren i veteranklassen, Arne Sivertsson, för det var 8 klasser men det är bara 7 personer på bilden.

 

Ang. Birger Eriksson som vann Tegnérloppet 1970 så tävlade han för Ekshärads SF och vann på tiden 2:58:34, på andra plats med samma tid (men en skidspets bakom över mållinjen) var Sigvard Persson Kroppa IF. 

 

​/Bo

Link to comment
Share on other sites

Ja, det var en del kända namn från den tiden; Sven-Olof Björk från Unnaryd,  Tranemo IF utgjorde tillsammans med Landsbrotrion  Stefan Larsson, Lars-Gunnar Flink och Arne Svensson toppåkarna på olika skidtävlingar på 1970-talet både inom och utom Smålandsdistriktet , varav "Flinken" var den absolut bäste. (bla 5:a i vasaloppet 1971)

Link to comment
Share on other sites

Kul att läsa!

 

Svärfar påpekar varje gång Västgötaloppet kommer på tal att "på hans tid" gick det Borås-Ulricehamn och ingen varvbana :).

 

De hade också ett kortare lokalt lopp Herrljunga - Vårgårda.

En av de som deltog i Tegnérloppet var Kenneth Sjögren, Tranemo. Han var en av många duktiga skidåkare i Västergötland vid den tiden, vill minnas att hans bror xxxx och L-Å Thor var bland dem.

Link to comment
Share on other sites

Hej,

Mer detaljerad karta (sid 1-26) som flersidig PDF över Tegnérloppets bansträckning:

https://drive.google.com/open?id=1EwXKdmGgZ3n3kko-C9lOyvHFukLFw9sV

De sista sidorna i PDF filen visar hur spåret gick de senare åren utefter sjön Lersjöns västra kant.
​Spåret som det visas är säkerligen inte korrekt överallt men i stort sett skall det stämma, som veteranerna berättat och visat mig och som jag själv kommer ihåg de delar av spåret jag själv åkte som knatte på slutet 1960- och början 1970-talet. Där det kan ha varit en annan sträckning har jag ritat in det och skrivit ett frågetecken.

 

Lite kuriosa: sid 20 i PDF filen kan man se sista biten av Tegnérloppets bana in mot målet över ett gärde (storbrogärdet) och där var start och mål på längdskid-SM 1953, bl a Mora Nisse vann 15 km. Storbro skola var omklädningsrum för längdskidåkarna vid SM 1953, och det var omklädningsrum för juniorer (17 km), damer (17 km) och senare veteraner (17 km) när Tegnérloppet hade sin målgång vid Storbro skola (övriga klasser hade omklädningsrum efter loppet vid Strandvägsskolan och Ferlinskolan). 

Här är en filmsnutt från SM 1953 där man kan se bilder från bl a målgången med Mora Nisse:
https://www.oppetarkiv.se/video/1722779/journalfilm

 

 

Kan nämna att när jag åkte Tegnérspåret 50 km förra vintern så använde jag appen Galileo Pro som är en kart-app med GPS-funktion, som man kan lägga in bokmärken på kartan och även spela in "spår". Jag hade mobilen (en iPhone) på ena armen så jag lätt kunde se den rörliga kartan, Jag hade två Mophie "juice pack" extra batteripackar med mig, man sätter i mobiltelefonen i en sån Mophie batteripack, den blir integrerad med telefonen. Det fungerade väldigt bra men är förstås inget man skall förlita sig till (bra om det fungerar men man måste ha andra alternativ att navigera efter också ifall telefonen slutar fungera).
​Skärmbild från min Galileo Pro app nedan med banan som bokmärken och "spåret" (den blå linjen) jag spelade in när jag åkte banan förra vintern. Bilden visar uppför Tithöjden, en riktigt lång och jobbig backe att ta sig uppför:

https://drive.google.com/open?id=1OpabBS7Xv9kzP1w-PtpXnjaE8FVhPoV1

Jag använder kartan "Hitta Frilufts" som är som Lantmäteriets Terrängkarta.
 

Jag rekade i stort sett hela banan först, delvis till fots och delvis på skidor, utom på de ställen som var uppenbart att man inte behövde reka (över fält och över små tjärnar och större mossar) för att vara säker på hur jag sen skulle åka sträckningen. Jag la i samband med rekognoseringen ut bokmärken på kartan i appen, när jag befann mig ute i terrängen på plats och ställe. Att sen åka hela bansträckningen blev relativt enkelt vad gäller navigeringen då jag sett i stort sett hela banan med egna ögon först och jag kunde även följa mina sparade bokmärken i appen. De hinder som finns, vilka var få (nåt kalhygge, nån bro som ej fanns längre, nåt igenväxt parti), var ju bra att få koll på också i samband med rekognoseringen.

 

Man får verkligen respekt för spår-teamen (det var inledningsvis 6 klubbar som arrangerade loppet) som skapade spåret en gång i tiden. Att skapa ett 50 km långt spår från A till B genom vildmark, över mossar och längs gamla forvägar är inte gjort i en handvändning. Och hålla spåret i skick sen de år loppet arrangerades.
​När jag åkte spåret såg jag med vilken omsorg spåret dragits t ex för att undvika sanka partier så långt det var möjligt och relativt få partier över vattendrag (risk för stöp om mildväder).
​Jag har funderat på hur man kom på idén att starta detta långlopp, Tegnérloppet 50 km, men det måste väl ha varit någon(några) skidentusiast(er) som ville få till ett långlopp här i Bergslagen, på den tiden relativt snösäkert område. Kanske det var tävlingschefen första året 1966, Bertil Florin, som var den drivande kraften att starta upp loppet? Banchefen vid första Tegnérloppet, Erling Rundh, var en elitåkare och t ex vid längdskid-SM 1953 i Filipstad fanns han med i startlistorna på 15, 30 och 50 km tävlande för Nordmarks SK.
Nån av dem måste ju ha läst om Eisaias Tegnérs resa (till fots med häst och vagn dragande ett tackjärnslass) från Rämmen till Filipstad också för det är ju längs hans färdväg spåret i stora delar följer. 

Att uppkalla loppet efter en tungviktare som Tegnér gav väl lite extra glans åt tävlingen också.

 

Med vänlig hälsning

Bo

Link to comment
Share on other sites

Det här att man före skoterns tid spårade med skidorna kan ha sina sidor. Ett år i Njudungsloppet (det året Stockaryd-Vetlanda) var det gott om snö och bana var bra uppspårad. Natten mot tävlingen slog vädret om till mildväder med påföljd att spåren inte höll utan de som spårade sjönk ner och fick jobba dubbelt mot de som kom efter. Det fick till följd att ingen ville ligga först och slösa på krafterna och det blev ett ställningskrig i täten. Ännu i Skeppestad var jag ca 200 m från täten och farten var inte överdrivet hög. Därefter är det tomt i minnet, men jag antar att en spårpatrull varit ute på vägen mot målet i Vetlanda och att det blev åka av i täten.

Ett år hade vi klubbmatch mot grannklubben VSOK och på natten hade det kommit en dm snö. Alla som skulle tävla fick då hjälpas åt att spåra upp milbanan, några i spåret några med ena skidan i stavfästet. De som körde stavfästet fick byta sida ibland i samarbete med andra som spårade stavfästet för att inte bli trött i spårbenet. När bana var klar körde vi tävlingen under fina förhållande och ingen missgynnades av dåliga spår. Ni som tillhöra en annan generation kan kanske lättare förstå att det var en annan skidteknik då och det fanns diagonaltekniker, där man hoppade över vissa stavtag i tre- eller fyrtakt, ofta pga av att spårens kvalitet och stavfäste krävde det. tex var fyrtakten ganska lik det som idag i Sverige kallas vx 2 i skejt.

Link to comment
Share on other sites

Hej,

 

Resultatlista Tegnérloppet 1970 (källa "Skidor 70" s.110), endast Tävlingsklasserna Seniorer elit och Oldboys elit komplett. Loppet gick den 15 februari 1970.

​Tävlingsklass Seniorer elit:
 1. Bengt Eriksson, Ekshärads SF      2:58:34

​ 2. Sigvard Persson, Kroppa IF           2:58:34

​ 3. John Erik Eggens, IK Jarl               3:03:27

 4. Alf Söderman, Hällefors SK            3:03:28

 5. Reidar Jansson, Åtvidaberg IF       3:03:40
​ 6. Kjell Åke Jansson, IK Jarl               3:05:04

 7. Hans Tegenfeldt, Lima IF               3:06:33
​ 8. Hans Hedfeldt, Hällefors SK           3:06:50

 9. Gunnar Lehikonen, Hagfors SK      3:06:54

10. Sune Persson, SK Bore                 3:07:35

11. Erkki Öljimäki, Hällefors SK           3:08:03

12. Jan Pahnke, Filipstads SF             3:08:12

13. Benny Andersson, Åtvidabergs IF 3:08:31

14. Kjell Engström, Lesjöfors SK         3:09:34      
15. John Haga, IK Jarl                         3:13:41

16. Endro Frödestam, Lima IF             3:27:15

17. Lars Erik Dahlkvist, Hällefors SK   3:29:40

18. Ingemar Karlsson, Hällefors SK     3:34:59

19. Henning Flinta, Hällefors SK          3:35:34

 

Tävlingsklass Oldboys elit:

 1. Sven Jernberg, Lima IF                    3:03:02  

 2. Viljo Salla, Hällefors SK                    3:03:36

 3. Birger Persson, Granbergsdals IF    3:04:50

 4. Kjell Jansson, Kopparbergs SK        3:07:21

 5. Bertil Johansson, Hagfors SF           3:10:54

 6. Kjell Igelfeldt, Hagfors SF                 3:15:14

 7. Walter Svensson, Filipstads SF        3:15:43

 8. Svante Löfström, Hällefors SK          3:18:07

 9. Arne Sjöman, Finnspångs AIK          3:22:06

10. Bengt Nilsson, Granbergsdals IF     3:25:12

11. Ivan Jansson, Lesjöfors SK             3:29:04

12. John Pettersson, Bråtens IK            3:51:17

13. Karl John Persson, Bråtens IK         3:54:48
​14. Bengt Nordqvist, Ulriksbergs IK       4:08:12 

 

Segrare Juniorer:
​Rune Nyman, IFK Kristinehamn

 

Segrare Damer elit:
​Gunvor Fritzon, Malungs IF

 

Segrare Damer turist:

Irene Lappalainen, Storfors FF

 

Fanns ingen uppgift om segare i herrarnas tre Turistklasser: Yngre oldboys, Äldre oldboys och Seniorer.

 

Kommentar om loppet i "Skidor 70":
​Segraren och tvåan i Seniorer elit hade samma tid men Bengt Ericsson var en skidspets före och dömdes som segrare.
​De två första samarbetade förträffligt under hela loppet och de bakomvarande lyckades aldrig få kontakt.

Tvärtom drog tätduon ifrån alltmer för varje mil, varom segermarginalen nära 5 minuter talar ett tydligt språk.
​Nysnön besvärade förstås en del.

Även om det var ganska tunt med åskådare vid starten i Rämen blev det desto mera folk utefter loppet.
​Ovissheten och spänningen in i det sista gjorde att söta kranskullan Lillemor Thörnkvist fick komma med sin hyllning först när de båda gått i mål.

 

 

/Bo

Link to comment
Share on other sites

Hej,

 

Komplett resultatlista Tegnérloppet 1972. Loppet gick den 27 februari 1972.

 

https://drive.google.com/open?id=1A6HBNGICvJbQY7EV3Nmk_nV1gvVw-nqb

 

Kommentar om loppet i "Skidor 72":
Efterlängtad hemmaseger gladde publiken. Men utmärkta prestationer även i "turist".

​Drygt 300 löpare startade i de olika klasserna i det sjätte Tegnérloppet. Och redan från början var det en hemmaåkare som angav tonen i huvudloppet Seniorer Elit. Till stor glädje för åskådare och arrangörer höll Åke Persson från Filipstads SF stilen hela de 50 kilometerna ut från starten i Rämen. Redan vid första kontrollen i Lesjöfors visade han var skåpet skulle komma att stå och ingen av konkurrenterna gjorde några större ansträngningar att hota hans alltmer ökande ledning. Startfältet i Elitklassen var rätt tunt vilket kanske bäst bevisas av att tre man från Turistklassen trängde sig in bland de sex främsta.
​Även i damernas uppgörelse över 17 km med start i Nordmark blev det hemmaseger genom Sonja Gustavsson, Filipstads SF, som gick loss redan i första motlutet och sedan inte stod att hejda.
​Lite trögt var det i spåren och tiderna är heller inte de bästa som uppnåtts i loppet.
 

 

/Bo

Link to comment
Share on other sites

Hej,

 

Komplett resultatlista Tegnérloppet 1969. Loppet gick den 9 februari 1969.

 

https://drive.google.com/open?id=13ntxBCWVAWUIbJp3O3X_ZOYrwo1Qlt-R

 

Nästa blir för 1970, ej komplett (än).

 

/Bo

Känner igen ett par namn Leif Zaars och Kåre Moen från Äppelbo AIK. Leif blev sedermera en duktig vasaloppsåkare med tider under 5 tim och Kåre Moen landslagsman i gång

Link to comment
Share on other sites

Hej,

 

Har hittat information om vem som vann Tegnérloppet 1967.

Segraren det året var Sven Jernberg, Lima IF, lillebror till Sixten Jernberg.
​1968 gick det dock inte riktigt lika bra för Sven Jernberg i Tegnérloppet, han blev 13:e man i Seniorer elit det året, över 12 minuter efter segraren. 1970 vann Sven Jernberg återigen men nu i klassen Oldboys elit.

(1969 fanns han inte med i resultatlistorna, varken i Seniorer elit eller Oldboys elit.)

​Sven Jernberg placerade sig högt i Vasaloppet också t.ex: 1960 (13:e), 1961 (4:a), 1962 (5:a), 1963 (4:a), 1964 (12:a), 1965 (10:a), 1966 (18:e), 1970 (58:e), 1971 (31:a), 1973 (87:a).
​Tror Sven Jernberg lever än, det finns i alla fall en Sven Jernberg i Lima, 83 år, om man kollar på birthday.se

 

Det var tydligen mycket publik utefter Tegnérspåret 1967, det uppskattades att ca 2000 personer följde loppet.
​Hitta dessa uppgifter igår när jag läste en årligen återkommande skrift "Vår stad" där man skriver om händelser från förr i Filipstad. Det var förre chefredaktören på Filipstads Tidning som skrivit "Ett trevligt 50-årsminne" och där står några rader om Tegnérloppet 1967. Filipstads Tidning var för övrigt medarrangör till Tegnerloppet tillsammans med de ursprungliga 6 skidklubbarna. Där står också att sista Tegnérloppet gick 1987. Så i år är det 51 år sedan första loppet gick (1966) och 30 år sedan sista loppet gick (1987).

 

/Bo

Link to comment
Share on other sites

Lite kuriosa från den tiden är klassindelningen. Jag tillhör dem som inte gillar motionsklass om det är tidtagning, men Turistklass är snäppet värre. En turist är en person som åker omkring och tittar på olika saker antingen ensam eller i grupp. Sannolikheten att en skidåkare skulle turista under en tävling är ytterst liten, ja det fanns väl tom två turistklasser, en som turistade mer och en som turistade mindre. B)

Jag har deltagit i några tävlingar på 60-talet med Turistklass, men inte "tävlat" i densamma. Sen fanns det yngre och äldre oldboys, minns inte om det som sen kallades H 43 var yngre eller äldre, men när man passerat 50 var man gammal och förväntades inte var med i något så stressande som skidtävling. Såg en segrarbild från 1970 för Gnosjöloppet att det var en notering att segraren i ÄO var !51 år.

Men det mest unika jag sett var en resultatlista från KM 1970 i min klubb, där det fanns en klass Husmödrar 3  km  :rolleyes:     

Link to comment
Share on other sites

Hej,

Tegnérloppet 1973 blev inställt, antagligen på grund av den snöbrist som stora delar av landet hade det året, åtminstone i södra och mellansverige.

Det var rätt många långlopp den vintern som antingen fick ställas in eller flyttas till andra snörikare trakter. 43 långlopp kunde genomföras 1973 (jämfört med 66 året innan).

 

/Bo

Link to comment
Share on other sites

Hej,

 

1975 var det tydligen lite bättre vinter, för Tegnérloppet kunde i alla fall genomföras om än något förkortat, från normala 50 km till 33 km med målgång vid Nordmarks skola.
​Komplett resultatlista Tegnérloppet 1975, det gick den 16 februari:

https://drive.google.com/open?id=1M112s90VJvGem_9q6ro1itP7Qlq7OWbp

 

En av de arrangerande skidklubbarna var inte med längre som medarrangör nu, det var Granbergets SK, så nu var det bara 4 istället för som tidigare 5 klubbar som arrangerade loppet.
​Juniorer, Damklasserna och Veteranklassen som åkte den kortare banan startade antagligen från Fribotorp med målgång vid  Nordmarks skola (ca 12 km blev det nog i detta fall, mot i normala fall 17 km när starten var vid Nordmarks skola och målgång vid Storbro skola i Filipstad).

 

Vad de skrev om 1975 års Tegnérlopp i "Skidor 75" finns i inlägg #3 ovan, länk dit:

http://www.skidforum.se/index.php/topic/13382-skidnostalgi-tegnérloppet-50-km-rämen-filipstad/?p=182230

 

/Bo

Link to comment
Share on other sites

Men egentligen är det ganska märkligt att loppet döpts till Tegnérloppet, då Esaias Tegnér vistades en kort tid 1796-99 på Rämen, sedan han fått följa med sin bror Lars-Erik dit, vilken fått tjänst som informator hos bergsrådet Myhrman. Han var ju bara en ung pojke och hade hela sin "karriär" framför sig och efter vistelsen där påbörjade han sina studier i Lund. Det var i Lund han kom att tillbringa en stor del av sitt liv och efter biskopsutnämningen i Växjö. (hans far var från Tegnaby utanför Växjö) I Växjö finns en gata och en kyrkogård uppkallad efter Tegnér. Det anordnades ett skidlopp mellan Brittatorp och Växjö och det kallades Sigfridsloppet, Sigfrid med historiska anor till staden Wexio, alltså ingen koppling till Tegnér, trots att han verkades som biskop i närmare 15 år.

Link to comment
Share on other sites

Volevodin,

Kul med det du skrev om klassindelningen förr.

I Tegnérloppet var det i början följande klasser:

 

Tävlingsklasser:

Herrar:

- Äldre Juniorer 17 km (20-21 år).

- Seniorer elit 50 km (22-34 år).

- Oldboys elit 50 km (35-42 år).

 

Damer:

Damer seniorer 17 km (22-34 år gissningsvis),
Damer uppdelad i elit- och turistklass från och med 1972.

(Damer juniorer 17 km tror jag inte det fanns.)

 

Turistklasser:
​Herrar:
​- Seniorer turist (22-34 år).

- Yngre oldboys turist (35-42 år).

- Äldre oldboys turist (43- ).

 

Damer:

- Seniorer turist (22-34 år), från 1972.

(tror aldrig det fanns yngre och äldre oldgirls i Tegnérloppet)

 

Övrigt:

Veteraner herrar 17 km från 1972 (50- ?)

​(farsan åkte i veterankassen i Tegnérloppet 1979 när han då var 52 år, 1976 när han var 49 år åkte han i äldre oldboys)
​Veteraner damer tror jag aldrig fanns i Tegnérloppet.

 

I resultatlistan för Tegnérloppet 1979 är klassindelningen annorlunda:

17 km:
​- H17 tävlingsklass herrar

- D17 tävlingsklass damer

- D17 motionsklass damer

- Veteraner

 

50 km:
​- H21 tävlingsklass herrar

- H35 tävlingsklass herrar

- H43 tävlingsklass herrar

- H21 motionsklass herrar

 

Observera att de använder inte turistklass längre, motionsklass heter det istället.

 

 

/Bo

Link to comment
Share on other sites

Volevodin​,

Rämen (Rämmen), där Tegnérloppet startade på sjön Näsrämens (Näsrämmens) is första året 1966 en bit från  Rämens herrgård, och strax norr om herrgården åren därefter, var nog nästan som ett hem för Esaias Tegnér. Dels var han lärare (informator) på Rämens herrgård i unga år åt brukspatron Myhrmans barn, sen bekostade brukspatronen Esaias studier i Lund under några år och så gifte sig Esaias med en av Myhrmans döttrar, Anna Myhrman. Esaias tillbringade nog rätt mycket av sin lediga tid i Rämen och gjorde ju den där omskrivna vandringen till fots med häst och kärra med tackjärn i augusti 1811 tillsammans med några av brukpatronens söner ner till Filipstad (och tillbaka igen). Och det är längs den vägen Tegnerspåret stakades ut, så nära färdvägen som det är möjligt att dra fram ett skidspår i terrängen på vintern.

Jag tycker nog att loppets namn är rätt så naturligt med tanke på denna korta bakgrundshistoria. Nåt behövde de ju kalla loppet och Tegnér vandrade ju ungefär som spåret går, fast på grus-kärrvägar som då fanns. På Rämens herrgård finns även "Tegnérrummet" att beskåda för den intresserade.

 

Lite kuriosa är att det i Säffle 1951 arrangerades ett Tegnérlopp på skidor (kanske det gick fler gånger under 1950-talet?). Det loppet kanske var lite naturligare att kalla så med tanke på att Esaias Tegnér var född i Kyrkerud i Säffle kommun.
​I Rämen finns ju även Tegnérvägen, som är en mindre grusväg som går från Rämen ner till Lesjöfors, och Tegnerloppet gick en bit längs den vägen. I Filipstad finns även Tegnérgatan (som jag ofta brukar åka bil på).

 

Jag vet ej hur andra långlopp arrangerades förr under långloppens glansdagar men Tegnérloppet kanske var lite speciellt på det viset ett det var så pass många som 6 skidklubbar inledningsvis som samarbetade och var medarrangörer. Har dock sett att även några andra långlopp haft 4-5 arrangerande klubbar. Det lär ju ha underlättat en hel del när banan skulle hållas i trim (ej växa igen, en del små broar över bäckar hållas i skick osv), banan dras upp inför loppet och det borde varit hyfsat många funktionärer som kunde ställa upp och hjälpa till med alla göromål inför, under och efter tävlingen. Lite synd att loppet gick i graven 1987. Men det är ej så snösäkert i dessa trakter som förr det är ett som är säkert. Och det jag själv åkt i Tegnérloppspåret som ung så vad jag minns var det bara ett enda spår hela vägen (kanske dubbla spår där det gick att ha på vissa ställen). Idag skall det väl vara dubbla spår hela vägen enligt reglerna (för långlopp i klassisk stil)? Det vore kanske inte omöjligt att ha dubbla spår längs huvuddelen av Tegnérloppsbanan men det hade varit mycket mer jobb.
 

Förra helgen var jag ute och provåkte lite i Tegnérspåret, det var riktigt kul. Jag åkte från Titbergets topp fram till i trakterna av Fribohöjden innan Fribotorp. Det var hyfsat mycket snö där uppe så det gick bra att åka skidor, men jag fick spåra mig fram förstås. Skall bll ännu roligare senare i vinter när jag åker hela sträckan på Tegnérloppsbanan Rämen-Filipstad återigen. Om jag har tid och vädrets makter är med skall jag i år försöka spåra upp så mycket jag kan av banan innan jag åker hela sträckan. Om det är mjuk snö så man sjunker igenom en del är det rejält jobbigt att spåra sig fram, så det skulle bli betydligt mer njutbart att åka hela sträckan om jag då inte behöver spåra mig fram samtidigt. Bara att en person åkt innan så det finns ett spår genom snön gör mycket för enklare framkomlighet för näste man.

 

/Bo

Link to comment
Share on other sites

På 1960- och 1970-talet var det populärt med långlopp som linjelopp dvs start och mål på olika ställen. I Småland kommer jag ihåg Njurdungsloppet 50 km, Sigfridsloppet 32 km, Rallarloppet 60 km, Braheloppet ? km (åkte aldrig), Göthloppet 15 ? km,

Holavedsloppet ? km . Bästa resultat i av dessa lopp var Sigfridsloppet 1980, där jag åkte in på 13:e plats i H 21-klassen. Minns att det var -17 på morgonen och jag vallat med svart Ex-elit på glidet och åkte de 32 km på 1.43 och spurtslog en klubbkamrat efter en fin skiddag i spåren. Min svåger hade tipsat om att värma in glidvallan på kvällen och sen polera på morgonen med frigolitkork eller nylonstrumpa, troligen Swix blått som fäste.

Link to comment
Share on other sites

Hej,

Tegnérloppet 1976 kördes den 22 februari.
​Loppet var nedkortat till 33 km istället för normala 50 km, med målgång vid Nordmarks skola (istället för i Filipstad).
Antagligen p.g. av dåligt med snö mellan Nordmark och Filipstad.

Det blev en rejäl tjuvstart det här året. Så här skriver de i "Skidor 76":

 

Sju minuter före utsatt starttid - flera missade på grund av detta loppet.

Årets tjuvstart utspelade sig på Näsrämens is...

Hela sju minuter före utsatt starttid drog de som hade samlats nere på isen iväg.
​Till arrangörernas och en hel del tävlandes förargelse. Samtliga åkare hade nämligen inte hunnit ner till starten och fick därmed ett handikapp som inte var meningen.

I det fina spåret, 1 dm nysnö föll dagen innan, drog klubbkamraterna från Kopparbergs IF, Alf Söderman och Kurt Lindqvist, upp farten. De båda gick loss ganska snart och utkämpade en trevlig duell. Söderman hade de mesta krafterna kvar när det drog ihop sig till spurt och vann med 4 sekunder.

Flera löpare struntade naturligtvis att överhuvud taget åka när de såg den fräcka tjuvstarten. Synd om arrangörerna som gjort ett fint jobb.

I Juniorklassen åkte Hällefors Christer Nilsson snabbast.
​Bland damerna segrade Ulla Johansson Granbergsdal, en pålitlig långlöperska.

​Yngre oldboys vann Sigvard Persson, SK Bore.
​Äldre oldboys vann Birger Persson, Granbergsdals IF.

Turistklassen vanns av Inge Westlund, Sunnemo IF.

​Veteranklassen vanns av Bror Tranfeldt, Ed.

Juniorer, Damklassen och Veteranklassen som åkte den kortare banan startade antagligen från Fribotorp med målgång vid  Nordmarks skola (ca 12 km blev det nog i detta fall, mot i normala fall 17 km när starten var vid Nordmarks skola och målgång vid Storbro skola i Filipstad).

 

Resultatlista Seniorer elit:

 1. Alf Söderman, Kopparbergs IF         1:46:32

 2. Kurt Lindkvist,  Kopparbergs IF        1:46:37

 3. Sune Persson, IK Fryken                  1:47:56
​ 4. Bo Isaksson, Hulåns IF                     1:48:22

 5. Åke Lindström, IK Fryken                  1:48:40

 6. Stig Johansson, Växjö Norra IF         1:51:14

​ 7. Sven Erik Hammar, Kopparbergs IF  1:51:23

​ 8. Nils Erik Moss, Ekshärads SF           1:51:40

​ 9. Bror Widén, Uddevalla IS                  1:52:18

10. Gunnar Lehikoinen, Hagfors SF       1:52:53

11. Jan Olov Viklund, Granbergsdals IF 1:53:21

12. Bengt Olsson, Hällefors SK              1:54:11

13. Eilert Gustavsson, Gillberga SK       1:55:06

14. Torbjörn Strömstedt, Årgängs IF      1:56:32

15. Lennart Larsson, Åtvidabergs IF      1:56:37

16. Erkki Varis, Skövde SK                    1:57:06

17. Lennart Lindmark, Gävle IF             1:58:40
​18. Sören Westman, Hällefors SK         1:59:06

19. Anders Eriksson, Gillberga SK        1:59:42

20. Olavi Neminen, Grängesbergs IFK  2:00:10

21. Urban Andersson, Ulriksbergs IK     2:00:33
​22. Ingemar Pettersson, Hällefors SK    2:01:30

23. Kent Hiller, Växjö Norra IF               2:04:27

24. Bo Andersson, Åtvidabergs IF         2:05:46

25. Jan Skoglund, Hasselfors GoIF       2:08:54

26. Jan Landelius, Skövde SK               2:10:22

27. Torbjörn Nordh, Filipstads SF          2:10:23

28. Rolf Johansson, Filipstads SF         2:10:50

29. Bo Svensson, Filipstads SF             2:14:56

30. Björn Karlsson, OK Amne                2:15:27

 

/Bo

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.


×
×
  • Create New...