Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Skin-Skidor på Vasaloppet


boffi

Recommended Posts

Har köpt Madshus Redline IGS med MOVE System och hade tänkt åka Vasaloppet med dom.

Räknar med att åka på ca 5:30 - 6:00 om det är någorlunda bra spår. Men har blivit osäker på glidet om det är burkföre.

 

De flesta säger att en burkvallad skida alltid glider bättre än skin. Men det är ju flyttbar bindning på skidan som går att flytta tex medans man står i fartställning. Borde då inte skin-skidan ha lika bra glid som en burkvallan och spannet är rätt samt att man flyttar bindningen längst bak?

 

Video som demonstrerar skidan (Skistart & Madshus).

https://www.youtube.com/watch?v=LWBkPxScO0o

Link to comment
Share on other sites

Spontant för mig och mina Skinskidor så är inte det stående glidet utför något problem, däremot så tappar dom fart när jag kör lite aggresivare stakning och skidan trycks ner, extra mycket om det är ojämna och dåliga spår, dessutom så kan det hugga en del vid spårbyten vilket Vasan brukar kuna bjuda på i massor,

 

skilljer sen en del också beroende på hur aggresiv och greppig snön är men skulle ändå inte kunna tänka mig ett lopp på dom trots att dom är plockade som väldigt hårda.

Link to comment
Share on other sites

Har du testat dem och flyttat bindningen under färd och märkte du nån skillnad ?

 

Väldigt stor skillnad mellan att ha bindningen längst bak mot längst fram. Det går att flytta bildningen 48 mm.

Har nu åkt ca 20 mil på skidorna och har alltid haft bergfäse.

 

Upplever även samma som Magnus ang aggressivare stakning mm.

Jag får nästan stå på hälarna vid stakning och lyfta upp med tårna. Ska prova att raka bort lite skin under hälarna.

Link to comment
Share on other sites

Väldigt stor skillnad mellan att ha bindningen längst bak mot längst fram. Det går att flytta bildningen 48 mm.

Har nu åkt ca 20 mil på skidorna och har alltid haft bergfäse.

 

Upplever även samma som Magnus ang aggressivare stakning mm.

Jag får nästan stå på hälarna vid stakning och lyfta upp med tårna. Ska prova att raka bort lite skin under hälarna.

 

Känns inte optimalt om du måste stå på hälarna vid stakning, är det inte tvärtom att ni som är unga och starka går upp på tå eller åtminstone har trycket under framdelen av foten och då är det väl främre delen av skinnet som tar i ?

Link to comment
Share on other sites

Känns inte optimalt om du måste stå på hälarna vid stakning, är det inte tvärtom att ni som är unga och starka går upp på tå eller åtminstone har trycket under framdelen av foten och då är det väl främre delen av skinnet som tar i ?

Jag reagerade också på det. Sen slog det mig att jag såg precis samma resonemang i en annan tråd. Missar jag något väsentligt i stakteknik när jag menar att det borde vara främre delen som ska rakas? 

Link to comment
Share on other sites

Jag reagerade också på det. Sen slog det mig att jag såg precis samma resonemang i en annan tråd. Missar jag något väsentligt i stakteknik när jag menar att det borde vara främre delen som ska rakas? 

 

Jag har redan rakat av ca 2 - 3 cm i framkant och glidet blev mycket bättre om jag står med bakvikt på hälarna. Fästet är fortfarande mycket bra när jag har bindningen längst bak. 

 

Vet inte om det är i bakkant det tar i men tänkte att det är ju där man står så skidan borde ju tryckas ner där. Kanske jag som har fel teknik.

Link to comment
Share on other sites

Jag har redan rakat av ca 2 - 3 cm i framkant och glidet blev mycket bättre om jag står med bakvikt på hälarna. Fästet är fortfarande mycket bra när jag har bindningen längst bak. 

 

Vet inte om det är i bakkant det tar i men tänkte att det är ju där man står så skidan borde ju tryckas ner där. Kanske jag som har fel teknik.

I en utförslöpa brukar det funka bra att hänga på hälarna, för att få upp fästet från backen. Där är jag helt med på noterna. När du stakar ska ju vikten uppåt och framåt, trycket på skidan borde då hamna vid tårna, då borde det inte finnas något större vinst i att raka vid hälen. 

Link to comment
Share on other sites

I en utförslöpa brukar det funka bra att hänga på hälarna, för att få upp fästet från backen. Där är jag helt med på noterna. När du stakar ska ju vikten uppåt och framåt, trycket på skidan borde då hamna vid tårna, då borde det inte finnas något större vinst i att raka vid hälen. 

Sen kvällsfundering: Visst ska du ju upp på tårna. Men i de flesta fall kommer väl hugget just när du landar och kroppstyngden är på väg ner? Och då landar du väl på hela foten? Eller menar du att hugget från fästet kommer just när du är på väg upp på tå? Det är ju två ganska olika belastningar, och jag tror att då jag får fäste-hugg vid dubbelstakning är det vid landningen och inte vid upphoppet?

Link to comment
Share on other sites

Sen kvällsfundering: Visst ska du ju upp på tårna. Men i de flesta fall kommer väl hugget just när du landar och kroppstyngden är på väg ner? Och då landar du väl på hela foten? Eller menar du att hugget från fästet kommer just när du är på väg upp på tå? Det är ju två ganska olika belastningar, och jag tror att då jag får fäste-hugg vid dubbelstakning är det vid landningen och inte vid upphoppet?

Hugget--komprimeringen av skidan--kommer när du går upp. Varje kraft har en lika stor motkraft. När du skickar din kropp uppåt så skickar du skidan nedåt med motsvarande kraft. När din kropp börjar sjunka nedåt så minskar dess kraft mot skidan. Man ska också betänka att kroppsvikt fördelas över till stavarna i det skedet. Bara stå och räta sedan på dig hastigt så känner du hur fötterna trycks nedåt. Gör samma men sjunk hastigt så känner du hur de lättar. Eller ännu hellre: stå på en mekanisk badrumsvåg på tå och sätt sedan i hälarna som i en extrem stakrörelse, dvs "landa" Den som får skalan på vågen att röra sig uppåt i den rörelsen ska få mina gamla Kneissl :)
 
Visst, hade man hoppat så skidan lättat helt från spåret så hade det blivit "landning" Då hade fästzonen definitivt tryckts ihop i upphoppet och möjligvis också i landningen. Inte så effektiv teknik kanske :)
 
Jag har f.ö. mätt 0,1 mm på halvvikt med belastningen 7 cm bakom balanspunkten på alla mina skidor, dvs motsvarande att rulla upp på tå. Baktill är det liten och ibland ingen skillnad jmf med 0,1 mm 15 cm bakom balanspunkten, dvs att bara stå rakt på skidorna. Framtill varierar det mycket mellan paren men generellt är markeringen för 7 cm ordentligt närmare tån. Ett par sticker ut och skiljer bara ca 2-3 cm i båda ändar och borde i alla fall enligt teorin vara en bra stakskida. Ganska logiska resultat om man tänker på hur klassiska skidor är konstruerade.
Link to comment
Share on other sites

Jag köper snabbers resonemang, det måste vara av trycket vid uppgång, som skidan trycks ner. Det är väl därför stakskidor ser lite annorlunda ut i spannet, så att inte de skall nypa.

 

Huruvida man skall använda skin-skidor i VL är svårt att råda någon annan till. Man får utgå från de skidor man har själv och bestämma utifrån de tester man gjort i olika fören, om de kan vara ett alternativ i loppet. De skidor jag har skulle jag inte kunna tänka mig att åka på i VL, då de inte glider lika bra som vallade skidor, men det säger inget om hur andra skin-skidor fungerar.

Link to comment
Share on other sites

 

Hugget--komprimeringen av skidan--kommer när du går upp. Varje kraft har en lika stor motkraft. När du skickar din kropp uppåt så skickar du skidan nedåt med motsvarande kraft. När din kropp börjar sjunka nedåt så minskar dess kraft mot skidan. Man ska också betänka att kroppsvikt fördelas över till stavarna i det skedet. Bara stå och räta sedan på dig hastigt så känner du hur fötterna trycks nedåt. Gör samma men sjunk hastigt så känner du hur de lättar. Eller ännu hellre: stå på en mekanisk badrumsvåg på tå och sätt sedan i hälarna som i en extrem stakrörelse, dvs "landa" Den som får skalan på vågen att röra sig uppåt i den rörelsen ska få mina gamla Kneissl :)
 

Det är ju inte så att upphopp och landning är kliniskt avgränsade. Snarare mer som när man tränar plyometriska hopp. Frågan är väl var i skeendet du utövar mest kraft vinkelrätt mot marken. Trycker du hårdast mot marken precis när ditt stavtag tar slut och du med hela foten mot skidan påbörjar uppresningen, eller trycker du hårdare mot marken i slutet av uppresningen när du redan kommit upp på tå? Att du har väldigt lite kraft mot marken i slutet av uppresningen är ju uppenbart eftersom du i princip lyfter från marken och då har nolltryck. Själv tror jag att trycket är störst ganska tidigt i upphoppet när du fortfarande har hela foten, och att det mesta av accelerationen uppåt är klar innan då går upp på tå. Man hoppar ju t ex högre med bentryck utan frånskjut med vaden än vad man gör  med stela knän.

Link to comment
Share on other sites

Jag viftar entusiastiskt med mitt usla betyg i fysik och fäktar vidare med mina idéer om hur det borde fungera.

 

Ju större del av foten som är i kontakt med marken (skidan) desto mer sprids belastningen. När du börjar gå upp på tå är ju fortfarande den största delen av kraften riktat nedåt, fast nu på en mindre yta. Den minskade ytan borde ju stänga spannet och trycka ned fästet, mest där fram. 

 

Trycker du hårdast mot marken precis när ditt stavtag tar slut och du med hela foten mot skidan påbörjar uppresningen, eller trycker du hårdare mot marken i slutet av uppresningen när du redan kommit upp på tå? Att du har väldigt lite kraft mot marken i slutet av uppresningen är ju uppenbart eftersom du i princip lyfter från marken och då har nolltryck. Själv tror jag att trycket är störst ganska tidigt i upphoppet när du fortfarande har hela foten, och att det mesta av accelerationen uppåt är klar innan då går upp på tå. Man hoppar ju t ex högre med bentryck utan frånskjut med vaden än vad man gör  med stela knän.

Link to comment
Share on other sites

Jag viftar entusiastiskt med mitt usla betyg i fysik och fäktar vidare med mina idéer om hur det borde fungera.

 

Ju större del av foten som är i kontakt med marken (skidan) desto mer sprids belastningen. När du börjar gå upp på tå är ju fortfarande den största delen av kraften riktat nedåt, fast nu på en mindre yta. Den minskade ytan borde ju stänga spannet och trycka ned fästet, mest där fram. 

 

Kan du göra en formel av den där teorin får du årets nobelpris i skidvett. 

Link to comment
Share on other sites

Racefox påstår fortfarande att jag står på hälarna och går upp och ner... så kanske att Anl har rätt :)

Själv känner jag bara belastning på tårna och i vaderna så jag tror givetvis mer på LFN, faktiskt är att på kortare turer runt 15 km så belastar jag hälen ganska lite... men uppenbarligen reser jag mig mer upp än framåt :(

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.

×
×
  • Create New...