Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Stavlängd på Eliten.


Rolv

Recommended Posts

Mäts inte stavarna för eliten i Vasaloppet?

Har sett bilder i mitt IG-flöde på både Gjerdalen och Brink, där båda verkar åka med 157,5 cm längd på stavarna. Blir inte de för långa då de båda verkar vara 182-183 cm enligt info på nätet.

 

 

Skickat från min iPhone med Tapatalk

Link to comment
Share on other sites

Trodde inte det det var så mycket som 4 cm kortare till reminfästningen, och absolut inte på ett par 3.0.

Å andra sidan vet jag ju inte har fabriksmåtten mäts heller. Är det inklusive ”låspluppen” också?!

 

 

Skickat från min iPhone med Tapatalk

Link to comment
Share on other sites

Förstår inte riktigt vad du menar med inklusive låsplupp? 
Mätningen ska enligt reglerna ske från där handremmens överkant fäster i handtaget. Är det diff så rundar man till närmaste hela centimeter. Så är de 153,5 räknas de som 154. 

Link to comment
Share on other sites

Jag skulle tro att alla som stakar ligger på max.nivå för vad som är tillåtet. Jag klarar inte av att gå upp på tå med mina klassiska stavar (hellängd 149 cm - 177 cm) men med mina skejtstavar (hellängd 157,5 cm) klarar jag av det. Det finns skäl att anta att det var en anledning till att stavbegränsningen 0.83 infördes, nämligen att motverka att staktrenden skulle sprida sig långt ner i motionsleden och även ta över den traditionella skidåkningen.

Link to comment
Share on other sites

Förstår inte riktigt vad du menar med inklusive låsplupp?

Mätningen ska enligt reglerna ske från där handremmens överkant fäster i handtaget. Är det diff så rundar man till närmaste hela centimeter. Så är de 153,5 räknas de som 154.

Jag menar pluppen som låser handremmen.

Räknas den in i fabriksmätningen tycker jag 4 cm till innfästningen av handremmen låter mycket.

 

 

Skickat från min iPhone med Tapatalk

Link to comment
Share on other sites

Trodde inte det det var så mycket som 4 cm kortare till reminfästningen, och absolut inte på ett par 3.0.

Å andra sidan vet jag ju inte har fabriksmåtten mäts heller. Är det inklusive ”låspluppen” också?!

 

 

Skickat från min iPhone med Tapatalk

 

3.0 ser tajtare ut, men mina 2.5 med gamla handtaget mäter ca 4cm från toppen till reminfästningen. De är märkta 150cm, och är 146 till överkant där remmen går in. 

Link to comment
Share on other sites

Mäts inte stavarna för eliten i Vasaloppet?

Har sett bilder i mitt IG-flöde på både Gjerdalen och Brink, där båda verkar åka med 157,5 cm längd på stavarna. Blir inte de för långa då de båda verkar vara 182-183 cm enligt info på nätet.

 

Hur vet du att de är exakt 157,5 cm?

Link to comment
Share on other sites

3.0 ser tajtare ut, men mina 2.5 med gamla handtaget mäter ca 4cm från toppen till reminfästningen. De är märkta 150cm, och är 146 till överkant där remmen går in.

Är totallängden på en 3.0 kortare än på tex 2.5 på 2 stavar med samma märkta längd?!

Tänkte eftersom de är kortare ovan reminfästningen...

 

 

Skickat från min iPhone med Tapatalk

Link to comment
Share on other sites

Är totallängden på en 3.0 kortare än på tex 2.5 på 2 stavar med samma märkta längd?!

Tänkte eftersom de är kortare ovan reminfästningen...

 

 

Skickat från min iPhone med Tapatalk

 

Bra fråga. Varför anger inte tillverkarna längden till infästningen?

Link to comment
Share on other sites

Är totallängden på en 3.0 kortare än på tex 2.5 på 2 stavar med samma märkta längd?!

Tänkte eftersom de är kortare ovan reminfästningen...

 

 

Skickat från min iPhone med Tapatalk

Jo totallängden är kortare med 3.0 handtag än det tidigare, men 3.0 räknas och är märkta på samma sätt som 2.5 och tidigare. Dvs ca + 4 cm på den effektiva längden (upp till infästningen av remmen). Bara för att 3.0 ska stämma med tidigareswix-mätning.

 

Efter somjag själv är 183 utan pjäxor och kör med 157.5 så gör nog både Brink och Gjerdalen det också ungefär. men det kan ju också vara ett par 157.5 som är kapade en halv centimeter då 3.0 inte görs i rålängd.

Link to comment
Share on other sites

Jag skulle tro att alla som stakar ligger på max.nivå för vad som är tillåtet. Jag klarar inte av att gå upp på tå med mina klassiska stavar (hellängd 149 cm - 177 cm) men med mina skejtstavar (hellängd 157,5 cm) klarar jag av det. Det finns skäl att anta att det var en anledning till att stavbegränsningen 0.83 infördes, nämligen att motverka att staktrenden skulle sprida sig långt ner i motionsleden och även ta över den traditionella skidåkningen.

Jag förstår inte varför det skulle vara svårare att gå upp på med kortare stavar.

Link to comment
Share on other sites

Jag förstår inte varför det skulle vara svårare att gå upp på med kortare stavar.

De långa stavarna tvingar upp mig i en högre position medan de kortare har mer luft under. Med de kortare stavarna klarar jag enfotslyft utan problem, men med båda fötterna ramlar jag fram när jag sätter i stavarna. De längre kommer i snön tidigare och då ramlar jag inte fram utan behåller positionen lättare.

Link to comment
Share on other sites

Ok, förstår. Men är det inte mer ett balans/stabilitetsproblem än stavlängd? Om du känner att du ramlar i snön borde det ju innebära att du inte riktigt klarar av att hantera din kropp i den höga positionen och att de längre stavarna ger ett stöd då det, som du säger, "kommer i snön tidigare".

Som jag ser det i stakningen så är inte målet att komma bara uppåt. Jag tycker att jag ser alltför många som strävar väldigt mkt uppåt och sen bara kollapsar rakt ner. Det gäller ju även att komma framåt för att vinna mark. Detta kräver dock väldigt god stabilitet och styrka.

Link to comment
Share on other sites

Men alternativet att gå upp på en fot växelvis vänster-höger kräver inte lika mycket balans och styrka och är också mindre energikrävande men ger ju inte lika bra skjuts i stakningen. En åkare som jag som inte är så stark i stakningen skulle inte klara av dubbellyftstakning någon längre period, så jag håller mig nog till enfotslyft, som passar min nivå.

Link to comment
Share on other sites

Men alternativet att gå upp på en fot växelvis vänster-höger kräver inte lika mycket balans och styrka och är också mindre energikrävande men ger ju inte lika bra skjuts i stakningen. En åkare som jag som inte är så stark i stakningen skulle inte klara av dubbellyftstakning någon längre period, så jag håller mig nog till enfotslyft, som passar min nivå.

Ja, det viktigaste är ju att hitta en stil som passar en själv

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.

×
×
  • Create New...