Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Träning för Vasaloppet 2019


MC Hammer

Recommended Posts

när jag kollade årssummeringen för 2018 blev jag riktigt förvånad, hade bara fått ihop 95 timmar på 122 pass. har inte riktigt haft koll med känslan har alltid varit att jag borde ha betydligt högra. 

 

får börja steppa upp och ha bättre koll så man kan få upp nivåerna helt enkelt...

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 203
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Funbeat (tex) kan ge bra översikt över hur mycket man tränar, om man nu överskattar träningen...

Jag brukar tycka att jag underskattar den...

 

Jag kom upp i 180 timmar förra året men tyckte att större delen av året var fattig på träningstid.

Men då är det ju skidor ca 80, löpning 60, simning 30 etc. så många bäckar små :)

Link to comment
Share on other sites

Jag noterar sträcka och tid i Excel, förutom att garminprylarna synkas i deras program, så det är hårda fakta. Om man tränar tillräckligt? Jag följer ett program som benämns "elitmotionär" inför Vasalopp. Men hittills har det inte gett den eftersträvade medaljen efter tre försök. Kanske man ska köra topp-100-programmet istället. :)
Link to comment
Share on other sites

Jag har nog helt enkelt inte kollat så noga, mer bara kört på.

 

Trotts mina 95 timmar så lyckades jag klämma in mig i led 3 Efter Craft loppet i helgen. intressant att spekulera i hur många timmar till det skulle krävas för att komma in i led 2 och vidare till 1. :) 

Link to comment
Share on other sites

Det beror ju helt på vilken och hur mycket träning som gjorts föregående år. Dessutom så räknar kanske inte alla timmarna på samma sätt ? Uppvärmning ? Teknik ? Styrka ? Osv...

 

Jag räknar alla timmar oavsett. jag sätter igång klockan när jag börjar träna (värmer aldrig upp) och stänger av den när jag är klar. oavsett styrkepass eller långpass. själv har jag tidigare år legat på ca 50 timmar per år, förutom 2014 då jag körde 150 timmar, dock inte skidrelaterat då det var triathlon träning på den tiden ;) .

Link to comment
Share on other sites

Tiderna ändras. Jag har alltid tränat mil och aldrig räknat in uppvärmning och ev. nerträning i min statistik. Däremot tar jag alltid tiden på varje pass och noterar i min träningsdagbok sträcka och tid samt även tider på intervaller. Jag har olika färger för olika träning och har fått till skillnad mot er själv summera olika  sorters träning. Att enbart notera timmar och mil säger inte så mycket om träningen mer än den totala träningsmängden utan i så fall bör man dela inte timmarna i olika träningstyper på samma sätt som jag delat in mina miluppgifter i olika träningstyper

Link to comment
Share on other sites

Jag noterar all träningstid, styrketräning finns inte i min kalender så den behöver jag inte bestämma om den ska noteras eller ej..

Åtminstone Garmin visar respektive pulszon och respektive intervall med mer detalj än jag behöver, kanske inte perfekta rapporter men massor av data.

Sedan blir det givetvis PB noteringar på standardrundor även om skidor och cykel är väderberoende.

I dagboken finns temp, utrustning, valla etc.

 

Uppvärmning är givetvis träning också, lika självklart noterar jag det separat. I löpning värmer jag oftast upp 5 km med samma nedjogg vid intervaller. Känns dumt att skippa 10 km i dagboken som ju även håller koll på slitage av utrustning.

 

Skulle tro att man svänger in på egen modell efter ett tag. Men klart motiverande att jämföra resultat och förhållanden över tid.

Link to comment
Share on other sites

Varje år brukar det intervjuas ett antal personer (vanligen unga män) som brer på rejält om hur fantastiskt lite skidträning de har och hur bra det går ändå. Dessa intervjuer sker vanligen i Smågan eller annan plats tidigt i loppet.

Långpassen måste inte nödvändigtvis köras grenspecifikt. Det är centrala kapaciteten som tränas, och den kan man lika gärna träna i någon annan gren. Tex på cykel om man inte har nån snö.

Link to comment
Share on other sites

Långpassen måste inte nödvändigtvis köras grenspecifikt. Det är centrala kapaciteten som tränas, och den kan man lika gärna träna i någon annan gren. Tex på cykel om man inte har nån snö.

 

Mja, brukar det inte hävdas att det är precis tvärtom? Dvs intervallpassen tränar centrala kapaciteten och den kan man stimulera hur som helst. Skidåkare kör ofta på löpband, slalombacke, attackcykel etc. 

 

Långpassen stimulerar den lokala kapaciteten i musklerna (mitokondrier, kapillärtäthet, etc) men är även utmärkta tillfällen för teknikträning och bör därför köras gren-specifikt.

 

Pendeln kanske har svängt, men facit får man väl som MC Hammer indikerar om man flyttar vasa-intervjun till Eldris istället.

Link to comment
Share on other sites

Mja, brukar det inte hävdas att det är precis tvärtom? Dvs intervallpassen tränar centrala kapaciteten och den kan man stimulera hur som helst. Skidåkare kör ofta på löpband, slalombacke, attackcykel etc. 

 

Långpassen stimulerar den lokala kapaciteten i musklerna (mitokondrier, kapillärtäthet, etc) men är även utmärkta tillfällen för teknikträning och bör därför köras gren-specifikt.

 

Pendeln kanske har svängt, men facit får man väl som MC Hammer indikerar om man flyttar vasa-intervjun till Eldris istället.

Vilken "pendel" är det du pratar om. Att central kapacitet tränas vid hög puls skall väl inte behöva diskuteras på det här forumet.

Det finns ett uns av sanning i Autoklimpens påstående att central kapacitet tränas vid långpass. Vad som är hög puls är relativt och är hjärtat mycket dåligt tränat ger all sort träning, som långpromenad, positiv effekt på hjärtat, till man vant sig vid det. Autoklimpen behöver läsa på.

Link to comment
Share on other sites

Pendeln jag tänker på är trenderna för hur man ska träna. Train-low compete-high, fasta, vasapass, hårda långpass, lugna långpass, specifika intervallpass, intervaller insprängda i långpass, impulser i långpass, HIIT, maxstyrka, osv osv osv.

 

Undrar vad som gäller i år 2019? Min gissning är att 8 min intervaller kommer vara den nya lilla svarta.

Link to comment
Share on other sites

Varje år brukar det intervjuas ett antal personer (vanligen unga män) som brer på rejält om hur fantastiskt lite skidträning de har och hur bra det går ändå. Dessa intervjuer sker vanligen i Smågan eller annan plats tidigt i loppet.

Håller med och även här på forumet dyker det upp en och annan, som skryter om en bra tid trots lite skidträning. Även om man har en bra träningsgrund, så avslöjas den bristande skidträningen framåt Oxberg och man får bekänna färg, speciellt om det är tunga förhållande. Ett år hade jag bara drygt 20 mil på skidor, men hade tur då det var lättföre genom hela loppet, annars hade det rasat rejält på slutet.

Link to comment
Share on other sites

Pendeln jag tänker på är trenderna för hur man ska träna. Train-low compete-high, fasta, vasapass, hårda långpass, lugna långpass, specifika intervallpass, intervaller insprängda i långpass, impulser i långpass, HIIT, maxstyrka, osv osv osv.

 

Undrar vad som gäller i år 2019? Min gissning är att 8 min intervaller kommer vara den nya lilla svarta.

Jag tror att den lilla svarta år 2019 kommer att vara blodgivning.

I.a.f. för män 40+

Om det hade varit något man kunde stoppa i en burk och sälja för 379:- på gymgrossisten så hade det varit da shit redan 2017. Här är några länkar om ni undrar vad jag menar:

 

http://roguehealthandfitness.com/dumping-iron/

 

Link to comment
Share on other sites

Jag tror att den lilla svarta år 2019 kommer att vara blodgivning.

I.a.f. för män 40+

Om det hade varit något man kunde stoppa i en burk och sälja för 379:- på gymgrossisten så hade det varit da shit redan 2017. Här är några länkar om ni undrar vad jag menar:

 

http://roguehealthandfitness.com/dumping-iron/

 

Du tror inte bara han råkade stava fel till "Pumping Iron" i sitt första förslag till förlaget men fick så bra respons att han bara plockade den bollen och sprang :D

Link to comment
Share on other sites

Nej det är nog ganska seriöst.

 

Om man kollar wikipedia om järn och dess betydelse i människan så kan man läsa att det finns en hypotes om att det ska finnas någon gen som uppkommit då människan migrerade norrut i Europa och blev jordbrukare, som ska göra att man är extra känslig för järnöverskott. Denna gen ska sedan, enligt hypotesen, ha spridits med vikingarnas härjningar:

 

https://en.wikipedia.org/wiki/Iron_overload#Viking_hypothesis

Link to comment
Share on other sites

Varje år händer samma sak för mig - jag tänker först att jag inte ska åka vasaloppet, men så kommer julen och man blir sugen trots att man borde börjat tränat grenspecifikt långt tidigare. Vad är era tips för att optimera träningen från idag och fram till VL/ÖS? Jag är liten och lätt och tränar generellt mest löpning med maratonkapacitet kring 3 timmar. Min egen analys är att jag är värdelös på stakmaskin och bör försöka hitta mer tryck i stakningen genom intervaller, stakspecifik styrka och långpass.

Link to comment
Share on other sites

Varje år händer samma sak för mig - jag tänker först att jag inte ska åka vasaloppet, men så kommer julen och man blir sugen trots att man borde börjat tränat grenspecifikt långt tidigare. Vad är era tips för att optimera träningen från idag och fram till VL/ÖS? Jag är liten och lätt och tränar generellt mest löpning med maratonkapacitet kring 3 timmar. Min egen analys är att jag är värdelös på stakmaskin och bör försöka hitta mer tryck i stakningen genom intervaller, stakspecifik styrka och långpass.

Jag tror du har receptet klart för dig redan. Slarva inte med långpass, det är inte så många chanser kvar nu. Intervaller och styrka kan du pussla in när som helst, långpassen är svårare att få in i schemat. 

Link to comment
Share on other sites

Varje år händer samma sak för mig - jag tänker först att jag inte ska åka vasaloppet, men så kommer julen och man blir sugen trots att man borde börjat tränat grenspecifikt långt tidigare. Vad är era tips för att optimera träningen från idag och fram till VL/ÖS? Jag är liten och lätt och tränar generellt mest löpning med maratonkapacitet kring 3 timmar. Min egen analys är att jag är värdelös på stakmaskin och bör försöka hitta mer tryck i stakningen genom intervaller, stakspecifik styrka och långpass.

Ska man satsa på att bygga stakmuskler så bör det nog vara en mer långsiktig satsning. I ditt kortare perspektiv tror jag mer på att förbättra den rörelsespecifika rekryteringen av de muskler du redan har. Så mycket stakning i olika intensitetszoner.

Link to comment
Share on other sites

Varje år händer samma sak för mig - jag tänker först att jag inte ska åka vasaloppet, men så kommer julen och man blir sugen trots att man borde börjat tränat grenspecifikt långt tidigare. Vad är era tips för att optimera träningen från idag och fram till VL/ÖS? Jag är liten och lätt och tränar generellt mest löpning med maratonkapacitet kring 3 timmar. Min egen analys är att jag är värdelös på stakmaskin och bör försöka hitta mer tryck i stakningen genom intervaller, stakspecifik styrka och långpass.

Är du så pass bra löpare som 3 tim på maraton skulle jag nog välja att inte lägga på mig några extra kilon för att förbättra stakningen utan bara ta vasaloppet som en extra bonus vid sidan om löpningen.  I löpningen är det en stor fördel att ha en lätt kropp, då den skall lyftas i varje steg och varje extra kilo kostar energi.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...

×
×
  • Create New...