Hoppa till innehåll

Senaste nyheterna inom skidvärlden - i samarbete med längd.se

Forskning p Northug-taktiken - s mycket tjnar du p att ligga bakom

Dags fr La Venosta - nytt lopp i Visma Ski Classics

Sveriges trupp till Skandinaviska cupen i Vuokatti

Sveriges trupp till vrldscupen i Davos

längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart
Outdoor, skidor och sport hos Outdoorexperten
Atomic längdskidor
Rossignol längdskidor
Foto

spårsläde


  • Vänligen logga in för att kunna svara
22 svar till detta ämne

#21
Grizzlybrottarn

Grizzlybrottarn

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 198 inlägg

Lite enkla bygga-själv-spårredskap som fungerar:

 

Däckpackare. Montera gamla bildäck till önskad bredd på ett rör. Däcken får gärna vara dåligt pumpade. Gör en ram med drag så du kan dra välten bakom valfritt fordon. För att slippa ränderna mellan däcken, montera en liten lätt raka bakom som drar av topparna. Vill man lyxa till det så gör man rakan av en bit uppslitsad vägtrumma, kabelrör eller liknande som ger fina räfflor.

Däckpackarens fördel är att den är ganska lättdragen, inte river upp smuts vid små snömängder och packar måttliga mängder snö bra. Nackdelen är att den inte jämnar ut ett dugg utan istället kopierar alla knölar och rent av förvärrar dom.

En däckpackare för ett klassiskt spår bör vara ungefär en meter bred. Den kan förses med drag bakpå om man vill kunna koppla en spårkälke direkt bakom. En däckpackare för skejtbädd bör vara 1,5-2m bred, om man har ett nog kraftigt dragfordon. 

 

Sladd. Svetsa en ram, ca en meter bred och ca två meter lång av vinkeljärn ca 50x50. Svetsa tre-fyra sneda järn inom ramen, liksom bladen på en vägsladd.

Sladden används för att arbeta ihop lössnö och jämna till spåret i längsled. För att sladden ska fungera bra måste den dras i hög fart (ca 30km/h). Skoter är att föredra. Fyrhjulingar är för långsamma. En enklare modell på sladd är som redan nämnts en bit armeringsmatta. 

 

Snösamlare. Två plogblad som samlar ihop snö i en sträng. Kan i sin enklaste form spikas ihop av plankor. Snösamlare är ett tacksamt sätt att komma igång tidigt på hösten, men man ska komma ihåg att man också brukar samla in ganska mycket skräp i snövallen och att vallen brukar bli kvar som en isig limpa i spåret hela vintern. Det är alltså lämpligt att köra med samlare någon annan stans än där man tänkt sig att göra spår resten av vintern. Snösamlaren förses lämpligen med ett drag längst bak så man kan koppla en spårkälke bakom och samla och spåra i ett moment.

 

Spårkälke. Den svåraste delen att få bra. En ganska universell spårkälke bör ha spårklossar som är ganska långa, omkring 0,5m. Sista 25cm bör ha det färdiga spårets profil. I främre ändan bör klossarna smalna av från sidorna, snarare än underifrån. De ska alltså se ut som en pil underifrån. På så vis pressas snön främst åt sidorna vilket ger hållbara spårkanter och spårkälken vill inte klättra upp ur spåret. Genom att montera ett plattjärn under spårklossarna så skärs botten ut ur spårprofilen och urklättring motverkas. Järnet bör sticka fram några cm framför spårklossarnas framkant och slipas skarpt i fram, som ett stämjärn. En sådan spårmaskin fungerar i lös till halvhård snö. Bra material för klossarna är plast, om man kan få tag i det i klossform. Metall funkar så länge det inte är för blött. Hårt trä går också bra, men slits ganska fort och brukar lätt frysa på. 

 

Det är alltid en fördel att sladda innan spårning. Både för att arbeta ihop lössnö och för att dra igen gamla spår och få bättre profil i spåret i längsled. Däckpackare bör varvas med sladdning för att få bra profil. Annars får man snart puckelpist i spåret.


Våga vägra att spåra dubbelklassiskt!


#22
Volevodin

Volevodin

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 6 442 inlägg

Vår snömakare har svetsat på en snösamlare framför spårkälken och kan därigenom få mer snö att spåra klassiska spår med. Det finns väl bara en nackdel och det är att ibland blir det klassiska spåret lite högre än omgivande marken och stavarna tenderar att bli lite korta i vissa lägen. Men vi är mycket glada sålänge vår eminente spårmakare vill hålla på att servera oss skidåkare fina spår (föreningen har någon form av avtal med kommunen). Alla visar dock inte respekt för det arbete han lägger ner, i veckan hade någon "enbenskejtat" uppför backarna pga dåligt fäste och många saxar i små "fisbackar".



#23
senmathal

senmathal

    Erfaren medlem

  • Members
  • PipPip
  • 627 inlägg

När man växte upp så var det snöskoter och enkla hemgjorda spårslädar som gällde. Den första var riktigt dålig och en person fick stå på den och hålla i sig i ryggstödet på skotern. Min pappa körde till en början upp spåret, halvmilspåret som vi kallade det och ibland fick jag stå på spårsläden. Det kom till första gången i samband med en skidtävling och sedan kördes det upp varje vinter till dess elljuspåret gjordes. Detta var väl i början på 70-talet skulle jag tro. På den tiden var ju spåren långt ifrån så jämna som idag och inte så tilltryckta. Men ingen Klagade för man visste ju inget annat. Vi hade en knapp km till elljusspåret och då åkte man upp ett eget spår över åkrarna. Idag ser man nästan aldrig ett skidspår ute i terrängen men när man gör det blir man lite glad tycker jag.

 

/Mats






0 användare läser detta ämne

0 medlemmar, 0 gäster, 0 anonyma medlemmar