33 svar till detta ämne

[Volevodin]

Vad tycker ni det är för fördelar och nackdelar med deltagandet i Vasaloppet/Öppet  Spår ?

Jag sitter och spånar för att få fram + och - med de 9 milen i dalaskogarna.

Till det positiva får man nog räkna det sociala livet före, under och efter loppet. Före kan det blir mycket snack om väder, valla och under loppet trevliga samtal med åkkollegor bredvid. Efter loppet finns det mycket att gå igenom både direkt efter och under resan hem.

Höjdpunkterna är starten och tiden strax före, då spänningen stigen, innan det brakar iväg och den andra höjdpunkten är målgången, då känslan att klarat av det fyller sinnet.

Tiden efter backen och fram emot loppets slutskede är till stor del tomma ark även om trötthet och modfälldhet präglar framfarten bitvis och vissa avsnitt och händelser dyker upp så är det väldigt lite som dyker upp i minnet.

Till nackdelarna hör "grisottan", där man tvingas stiga upp efter ett fåtal timmars sömn samt jätteombytet i Parken efter loppet. Genom åren har ombytesställena varierat och trevligast var ett mindre ställe på industriområdet med en gemytlig matsal. Efter målgång brukar man snabbt bli frusen och då är väntan på bussen lång- Även om skidinlämningen fungerar bra, så är det röda gruset ett riskmoment för belaget i bakändarna.

En annan nackdel är att det är svårt att äta efter att ha blaskat i sig sportdryck, soppa gel hela dagen, tuggorna har en tendens att väx.

Efter hemkomst brukar det vara mest positiva kommentarer i vänkretsen och på jobbet då många är väldigt imponerade över att man lyckets klara av 9 mil på skidor, oftast mer imponerade än åkaren själv.

Har jag glömt något, skall i så fall vara de många glada och positiva människorna längs spåret.

För egen del är ytterligare deltagande svårmotiverat, då flera plusalternativ är borta och åkningen riskerar att visa att man blivit sämre, att vara en "orange bromskloss" inte speciellt hedrande, då är det bättre att vara åskådare i TV.soffan, fast en gång uppleva starten som åskådare vore en upplevelse.

[Vasa 2013]

Behållningen är främst att man håller sig i form hela året, tycker jag. Visst träffar man trevliga människor längs vägen. Den långa bussresan över Älvdalen på natten är ingen nöjesresa. En timslång kö till bajamajan. Att stå och frysa i väntan på starten och sedan meter för meter trampa och bli trampad på i första backen (som tur är är de flesta glada). Känslan efter 6 mil att krafterna är slut är inget vidare. När man kommer i mål tänker man att det gick ju ändå. Då fryser man som en hund tills man kommer till en dusch. I den allmänna duschen är trängseln så stor att jag skippar den, byter till torrt och huttrar vidare till buss och åker till boendet några mil från Mora. Man brukar inte må prima timmarna efter. Men någon vecka senare är man beredd att anmäla sig igen.

[skogsvakt]

Gå upp kl 3
Åka mjölkbuss till sälen
Frysa o trängas i timmar på fältet
Slåss med stavar i startbacken
Åka nio mil utan spår
Komma i mål och bli bjuden på samma bullar och sportdryck
Kasta sig hem och upp o jobba på måndagen.

Anmäld till Skatebirken

[Knappen]

Inte mycket missat där Volevodin!
En fördel med att inte åka VL är ju den du säger om att få titta på TV.

Visst är träningen ett plus också men jag uppskattar nog resan som helhet mest.
Dessutom är prylglädjen stor i skidsporten men kräver såklart inte VL .

[qraze]

Jag följer skogsvakts kortfattade exempel.

 

Gå upp kl 03.30.

Käka frukost #1

Ta bilen 15 minuter till starten

Köa till startfållorna som öppnar 05:30

Sätta sig i en varm och go bil och äta frukost #2 plus uppladdning

30 min innan start går man in i startfållan och småpratar med goa gubbar och gummor.

Starten går och det här med att HÅLL DIG I DITT JÄVLA SPÅR fungerar ej, folk åker kors och tvärs.

Simma i en damm före första backen (2016).

Kö i första backen, blöt, pjäxorna fulla med vatten och frusen med stavarna tätt intill kroppen, alternativt mellan benen för att till bästa förmåga få dom att hålla hela backen.

Åka 9 nio mil utan spår med funktionärer som vid varje kontroll säger att det bli bättre spår längre fram.

Lämna in skidorna i mål, ta buss till dusch.
Äta mat, hämta diplom. Ta bussen tillbaka till starten. I bussen krampar benen, väl vid starten sätta sig i bilen, åka 15 min till boende och sova en natt. 
Måndag morgon, "guldfisksyndromet" slår in och man bestämmer sig för att anmäla sig till vasaloppet igen!

Åh repeat.

[Anl]

1. Stämningen hela vägen

2. Stämningen vid start

3. Stämningen i mål

[NotReallyGunde]

Uppladdningen i månader innan, även om jag alltid köper startplats sent.

Funderingar kring material och klädval för året.

Förhoppningsvis trevlig resa till Sälen.

Kul att traska omkring i mässan och pilla på onödiga saker och se stirriga människor som panikhandlar

Käka en god middag, inte pasta utan något annat gått.

Funderingar kring var i fållan man hamnar, kommer det gå snabbare till vänster eller höger i år?

Starten går och inget händer...jo nu så....lite ..eller..jo nu är vi igång. Tjöta med folk i backen och skämta med alla man ser, och det blir ju en hel drös.

Tjoa lite till åskådarna.

Försöka hitta min egna takt och jämföra vallningen med övriga. 

Se Smågan som en hägring långt där borta.

Sedan är det njutning hela vägen till nästa kontroll, och nästa och nästa.

Tjoa på så många åskådare som möjligt. Skämta med folk i spåret

ja så fortsätter det och vips är man framme vid infarten till Mora och där börjar loppet. Gäller att lägga sig rätt och dra så många som möjligt in på upploppet och sedan är det Kläbofart hela vägen in i mål... ja alltså tills man ser någon film och det ser sjuuuuukt långsamt ut.

Går i mål och känner sig GRYM!!! sedan svänger man vänster och får KALL dricka. inget att tugga på. Antiklimaxen växer, man blir kall, säger aldrig mer, duschar, byter om, är trött, kanske åker hem direkt eller sovar kvar. Förkunnar nöjt till alla att jo det var ju kul men det blir nog inget nästa år...

SUCKER!!!!!! är ju på väg i år igen

[Volevodin]

Det är små detaljer som kan förvandla en trevlig resa till en mardröm. Sista ? gången jag åkte med bussen från Mora till starten skippade jag att köa vid bajamajorna för att tömma blåsan och bussen saknade toalett, så sista biten in mot Sälen var en kamp mot att inte pissa på sig. Man drar sig för att använda det andra alternativet att lätta på trycket utanför bajamajorna, men utanför startfållorna på älvbrinken råder "nödens lag".

 

Fö kan jag tillägga att strapatserna ingår som en del i hela vasaloppsäventyret och som bidrar till att det fortfarande har stor dragningskraft även om STATUSEN av att ha klarat loppet är huvudanledningen.

[Runningmind]

Fördelar är väl att man tränar regelbundet och får vara med om en klassisk händelse i svensk sporthistoria. Mäktig känsla och komma upp på myrarna. Ha ett mål för träningen.

Nackdelar finns väl många men den mest frustrerande är ändå vädret och dess påverkan på prestationen. Spelar ingen roll hur mkt man förberett sig, kollat och testat material, ätit rätt, vilat , tränat osv osv, när allt kokas ner till en enda dag och det tex blir snöfall och man måste åka i sirap när man vet att man har så mkt högre kapacitet än så då blir iaf jag frustrerad. Det är som att ha en Ferrari och tvingas köra i 30 km /h fast man vet att det kan gå mkt fortare.

[Climb_76]

Att tävla överhuvudtaget är ju på nåt sätt att uppfylla ett bekräftelsebehov. Det är nobelt att säga att man gör det enbart för sig själv, men då kan man ju likaväl åka 9 mil i sin ensamhet på ett enskilt spår som ingen känner till.

I verkligheten tror jag de flesta vill få den positiva bekräftelsen från vänkrets och kollegor att man klarar 9 mil och helst på en hyfsad tid. Man smörjer sitt ego helt enkelt.

 

För min egen del så känner jag alltmer att jag inte behöver bevisa nåt. Jag tränar året runt, och har med åren fått en mer avslappnad inställning till träning. Varierar mer mellan klassiskt och skate, för att det är kul, istället för att fokusera just på Vasaloppet. Vasaloppet är kul, men jag har tröttnat på logistiken runtomkring. Det är ju det stora kö-loppet, vilket förstör upplevelsen. Proceduren innan loppet tar udden av det roliga.

[Sharp86]

För egen del så tog skidintresset fart för 3 år sedan. Vasan var ju nåt man skulle åka (2017) som alla andra men loppet i sig var inte den stora positiva upplevelsen som jag hade föreställt mig. Trångt och kö i starten och inget flyt förrän efter många kilometer. Som jag ser det en "helt platt" bana som inte kräver så stora skidtekniska färdigheter bara man har uthålligheten och klarar att staka sig fram någorlunda.

Jag åkte Birkebeinerrennet samma år och det loppet hade det jag saknade i Vasan. Inga köer eller trängsel. Utmanande bana som kräver att man behärskar de klassiska delteknikerna bort i mot. En folkfest längs spåret, ja till och med långt uppe på fjället med påhejande åskådare. Naturen över fjället i bra väder var himmelskt!   

 

Menar inte att racka ner på Vasan och respekterar de som satsar mot loppet och gör fina prestationer men tycker att Vasan i bland känns "överreklamerat" av media och som får vanlig folk som inte är insatta att tro att det är större med framskjuten Vasaplacering än tillsvarande på ett SM.  

[NotReallyGunde]

För egen del så tog skidintresset fart för 3 år sedan. Vasan var ju nåt man skulle åka (2017) som alla andra men loppet i sig var inte den stora positiva upplevelsen som jag hade föreställt mig. Trångt och kö i starten och inget flyt förrän efter många kilometer. Som jag ser det en "helt platt" bana som inte kräver så stora skidtekniska färdigheter bara man har uthålligheten och klarar att staka sig fram någorlunda.

Jag åkte Birkebeinerrennet samma år och det loppet hade det jag saknade i Vasan. Inga köer eller trängsel. Utmanande bana som kräver att man behärskar de klassiska delteknikerna bort i mot. En folkfest längs spåret, ja till och med långt uppe på fjället med påhejande åskådare. Naturen över fjället i bra väder var himmelskt!   

 

Menar inte att racka ner på Vasan och respekterar de som satsar mot loppet och gör fina prestationer men tycker att Vasan i bland känns "överreklamerat" av media och som får vanlig folk som inte är insatta att tro att det är större med framskjuten Vasaplacering än tillsvarande på ett SM.  

 

Birkebeiner blir nog till nästa år verkar riktigt kul. Gillar den historiska touchen med efter att ha sett en film på Netflix om just detta.

 

Men håller inte med dig om Vasan. Tur att skinkorna är separerade

[skogsvakt]

Den filmen är en riktig kalkonrulle. Topp 5 över sämsta tramset som sänds.

[skogsvakt]

För egen del så tog skidintresset fart för 3 år sedan. Vasan var ju nåt man skulle åka (2017) som alla andra men loppet i sig var inte den stora positiva upplevelsen som jag hade föreställt mig. Trångt och kö i starten och inget flyt förrän efter många kilometer. Som jag ser det en "helt platt" bana som inte kräver så stora skidtekniska färdigheter bara man har uthålligheten och klarar att staka sig fram någorlunda.
Jag åkte Birkebeinerrennet samma år och det loppet hade det jag saknade i Vasan. Inga köer eller trängsel. Utmanande bana som kräver att man behärskar de klassiska delteknikerna bort i mot. En folkfest längs spåret, ja till och med långt uppe på fjället med påhejande åskådare. Naturen över fjället i bra väder var himmelskt!

Menar inte att racka ner på Vasan och respekterar de som satsar mot loppet och gör fina prestationer men tycker att Vasan i bland känns "överreklamerat" av media och som får vanlig folk som inte är insatta att tro att det är större med framskjuten Vasaplacering än tillsvarande på ett SM.

Det där kunde jag skrivet själv. Huvudet på spiken. Ytterligare dimension blir om man klarar av fristil och kör skatebirken

[Vasa 2013]

Birkebeiner blir nog till nästa år verkar riktigt kul. Gillar den historiska touchen med efter att ha sett en film på Netflix om just detta.


Men håller inte med dig om Vasan. Tur att skinkorna är separerade

Hahaha. Har aldrig funderat på vad uttrycket "smaken är som.." kommer ifrån. Nu vet jag.

Jag glömde den iskalla mjölken vid målgång.
En varm kopp kaffe och en smarrig bulle skulle sitta gött som belöning för att man betalat 1700 kr för ett par muggar blåbärssoppa.
En liten medalj hade uppskattats bättre än ett diplom med en barnteckning. Men man får väl försöka bli snabbare...

[Knappen]

Att tävla överhuvudtaget är ju på nåt sätt att uppfylla ett bekräftelsebehov. Det är nobelt att säga att man gör det enbart för sig själv, men då kan man ju likaväl åka 9 mil i sin ensamhet på ett enskilt spår som ingen känner till.
I verkligheten tror jag de flesta vill få den positiva bekräftelsen från vänkrets och kollegor att man klarar 9 mil och helst på en hyfsad tid. Man smörjer sitt ego helt enkelt.
 
För min egen del så känner jag alltmer att jag inte behöver bevisa nåt. Jag tränar året runt, och har med åren fått en mer avslappnad inställning till träning. Varierar mer mellan klassiskt och skate, för att det är kul, istället för att fokusera just på Vasaloppet. Vasaloppet är kul, men jag har tröttnat på logistiken runtomkring. Det är ju det stora kö-loppet, vilket förstör upplevelsen. Proceduren innan loppet tar udden av det roliga.

Nobelt eller ej men min erfarenhet är väl att vänkretsen blir allt mindre imponerad för varje år man åker. Så någon annan anledning finns mig ändå. Resan som sagt, helheten men kanske också en dröm om bättre placering och att vara del av något klassiskt.

[NotReallyGunde]

Nobelt eller ej men min erfarenhet är väl att vänkretsen blir allt mindre imponerad för varje år man åker. Så någon annan anledning finns mig ändå. Resan som sagt, helheten men kanske också en dröm om bättre placering och att vara del av något klassiskt.

Kör Nordenskiöld istället. Det är ett riktigt lopp. Det impar på dem flesta fast man får även stämpeln Kuf och ibland Du är sjuk på riktigt

[Per Gu]

Hahaha. Har aldrig funderat på vad uttrycket "smaken är som.." kommer ifrån. Nu vet jag.

Jag glömde den iskalla mjölken vid målgång.
En varm kopp kaffe och en smarrig bulle skulle sitta gött som belöning för att man betalat 1700 kr för ett par muggar blåbärssoppa.
En liten medalj hade uppskattats bättre än ett diplom med en barnteckning. Men man får väl försöka bli snabbare...

Älskar mjölken vid målgång!
Gillar också hela spektaklet nästan 16 000 som har samma mål. Sen tycker jag den inte kampen med mig själv är fantastiskt, "kriget med mig själv" som Thåström sjöng en gång.

[NotReallyGunde]

Den filmen är en riktig kalkonrulle. Topp 5 över sämsta tramset som sänds.

 

Det kan så vara, en enkel sitt å glo film när man är trött men ändå inte läggasig-sugen, men kul med lite historia, vart ju tvungen att läsa på fakta efteråt

[NotReallyGunde]

Hahaha. Har aldrig funderat på vad uttrycket "smaken är som.." kommer ifrån. Nu vet jag.

Jag glömde den iskalla mjölken vid målgång.
En varm kopp kaffe och en smarrig bulle skulle sitta gött som belöning för att man betalat 1700 kr för ett par muggar blåbärssoppa.
En liten medalj hade uppskattats bättre än ett diplom med en barnteckning. Men man får väl försöka bli snabbare...

 

Jepp nu vet du

 

Varm choklad och en semla hade varit guld, eller en varmkorv.

Och något annat än diplom. Det är sånt antiklimax efter.