Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Slip till stavspetsar?


OP Andersson

Recommended Posts

  • Replies 55
  • Created
  • Last Reply
HJN:

Den fyruddigga som man kunde rotera' date=' det var som en stjärna köpte jag för fyra-fem år sedan. Minns inte märket, den var röd och sedan var det som en metall-stjärna, den bröt jag faktiskt aldrig av, däremot så losnade sprinten som höll fast metall-stjärnan, var hos fliesbergs 2 ggr och fick nya, sedan slutade dom att sälja den, och jag fick en vanlig spets. Skulle gärna ha dom igen, och kanske säkra sprinten med lite tejp eller nått, eller så har de själva fixat en bättre sprint, var kan man få tag i dem?

 

Annars ska jag fortsättningsvis satsa på proski, tack för tipsen![/quote']

Tänkte bara medela att jag slutat åka med reservspetsar, TITAB fyruddig håller, har bytt ut sprinten mot skruv och mutter, är nog uppe i 20 timmar sedan i vintras utan haveri. Dax att börja slipa snart, har snart roterat ett helt varv. Har aldrig åkt så långt utan rullskidspetshaveri under min 10 åriga rullskidskarriär!

Alltid kul och bra med gamla trådar som följts upp.

 

Har för mig att du också tillhör de tyngre pojkarna, ursäkta om det är fel, men om så är fallet kanske det är det som gör att grejorna inte håller. Jag har själv en idealvikt på 82kg men det var länge sedan sist, numer med en vikt på ca. 95kg tenderar de flesta av mina leksaker att falla offer för utmattningsbrott av olika slag.

 

Min teori är att normalvikten för det stora skaran finns mellan 70-80kg och det är den vikten man utgår ifrån.

Säg att man siktar på 75kg i någon form av konstruktionsberäkningar, biffar konstruktören då upp grejor med 10-20% för att få till lite säkerhetsmarginal får man nog vara glad. Mer och vikten börjar att stiga onödigt mycket, vilket man ju inte gärna vill på sportprylar. Därmed ligger man nog ofta på bristningsgränsen bara pga de där futtiga 15 extra kilona. ;)

Link to comment
Share on other sites

Har oxså haft en del problem med rullholkar, främst Swix. Har ej haft brott i metallen, mina verkar inte hålla så länge. Det jag har råkat ut för är att spetsen infästning ger sig, dvs spetsen blir lös i plasten. Det känns som ett utmattning/överbelastningsproblem där plasten är för klen. En hårdare plast skulle gissningsvis göra jobbet bättre. Det andra problemet som jag har är att plasten ger vika strax ovanför metallspetsen och hela holken böjer sig. Min vikt är inte till nån fördel, strax över dessitonnet, och jag belastar ganska hårt emellanåt. Jag tror att dimensionering är dåligt tilltagen, helt enkelt för att det ska säljas mer.
Link to comment
Share on other sites

HJN:

Den fyruddigga som man kunde rotera' date=' det var som en stjärna köpte jag för fyra-fem år sedan. Minns inte märket, den var röd och sedan var det som en metall-stjärna, den bröt jag faktiskt aldrig av, däremot så losnade sprinten som höll fast metall-stjärnan, var hos fliesbergs 2 ggr och fick nya, sedan slutade dom att sälja den, och jag fick en vanlig spets. Skulle gärna ha dom igen, och kanske säkra sprinten med lite tejp eller nått, eller så har de själva fixat en bättre sprint, var kan man få tag i dem?

 

Annars ska jag fortsättningsvis satsa på proski, tack för tipsen![/quote']

Tänkte bara medela att jag slutat åka med reservspetsar, TITAB fyruddig håller, har bytt ut sprinten mot skruv och mutter, är nog uppe i 20 timmar sedan i vintras utan haveri. Dax att börja slipa snart, har snart roterat ett helt varv. Har aldrig åkt så långt utan rullskidspetshaveri under min 10 åriga rullskidskarriär!

Alltid kul och bra med gamla trådar som följts upp.

 

Har för mig att du också tillhör de tyngre pojkarna, ursäkta om det är fel, men om så är fallet kanske det är det som gör att grejorna inte håller. Jag har själv en idealvikt på 82kg men det var länge sedan sist, numer med en vikt på ca. 95kg tenderar de flesta av mina leksaker att falla offer för utmattningsbrott av olika slag.

 

Min teori är att normalvikten för det stora skaran finns mellan 70-80kg och det är den vikten man utgår ifrån.

Säg att man siktar på 75kg i någon form av konstruktionsberäkningar, biffar konstruktören då upp grejor med 10-20% för att få till lite säkerhetsmarginal får man nog vara glad. Mer och vikten börjar att stiga onödigt mycket, vilket man ju inte gärna vill på sportprylar. Därmed ligger man nog ofta på bristningsgränsen bara pga de där futtiga 15 extra kilona. ;)

Jodå, ofta 90+ off-season, vilket är lika med badsäsongen, brukar försöka komma ner till 86 inför Vasaloppet för att slippa fundera på fästzoonen. Hugger ganska mycket med modern teknik alla Jerry Ahrlin. Så lösningen på problemet skulle kunna vara att jag är för stark (eller för tung beror på hur man ser på saken) och har för bra teknik;);) , kanske vore bra med lite filmning av min åkning för att bekräfta saken...

Link to comment
Share on other sites

Ett billigt alternativ/komplement till diamantbryne om man måste slipa mycket på spetsen är biltemas diamantfil med 120 korn. Efter att ha kört rätt länge utan omslip på grund av att jag glömt brynet när jag besökte föräldrarna var formen fullständigt försvunnen från spetsarna.

Med den grova diamantfilen jag köpte tidigare idag så gick det på ett ögonblick att ge spetsarna rätt form. Sen var det bara att efterbryna med ett normalt bryne. Filen kostade en dryg 50-lapp. Dock är passformen tånge handtag väldigt dålig. Men för priset tycker jag filen verkar prisvärd.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.


×
×
  • Create New...