Som 70+ har jag en del erfarenhet av både preparera och åka på träskidor. Minns att vid min första skidtävling 1966 använde jag ett Limex träskidor, som jag tjärat själv. Ledaren i föreningen tyckte att jag lämnat för mycket tjära kvar på glidytorna, vilket hämmade glidet. Ung så här minns jag att jag gjorde;
Jag använde tjätjära i en plåtburk, som värmdes upp innan den ströks på glidytorna, som därefter värmdes antingen över en eld eller en blåslampa/gasollampa. När tjäran värmts in och skidan sugit åt sig torkade man av all överflödig tjära och lät skidorna torka. En regel var att på den första skidan tog man så mycket tjära som man trodde krävdes och på den andra skidan hälften så mycket och då var det lagom.
När skidorna torkat oftast efter någon dag eller två tog man Swix grön burkvalla och vallade på hela skidan, värmde snabbt med gasollampan och korkade ut. Vid minus två och kallare Swix blått som fäste, ner mot nollan Rex lila och runt noll Swix röd alternativt Husum-Jonsson tövax med tjära, Vid klisterföre Swix rött klister över hela skidan, men klister var ett problem att få bort, då man fick värma upp det med gasollampan och torka av det, vilket kunde hämma glidet, fanns också Swix skarklister som gled väldigt bra. För att få lite spann på skidorna band man ihop dem och satte en kloss emellan och behövde brättena böjas upp värmde man vatten och doppade ner skidorna i vattenbadet så länge att de mjuknade. Sen fick man sätta dem i spänn och jag hade tillverkat en egen spännare i vedboden, som jag spikat fast i väggen. Det var bara att sticka ner brättena och sen försiktigt böja och lägga en mindre tyngd på så att böjningen var kvar och sen kunde de sitta där till nästa dag och då hade man en fin böj på brättena. Tjäran under skidorna slets bort så småningom och när de började bli ljusbruna med trävita partier var det dags att tjära om dem och det varierade med föret. Ett par dåligt tjärade skidor sög åt sig mycket vatten vid töföre och blev väldigt tungförda, vilket skedde i vasaloppet 1971 (7.50), men vid kallföre gick det att åka ganska fort ändå som 1970 (6.50), då det visserligen gick ner mot nollan, men inte blev blött. 1972 var sista året jag åkte på träskidor (7.23), som kom plasten 1974 och det är en annan historia.
1968 gjorde jag lumpen och då använde vi breda tjärvallade skidor, tror de kallades "Vita blixten" och de funkade bra, då man hade tung packning, men någon vallning förutom tjäran på skidorna var inte aktuell, då man mer "gick" på skidorna.
Jag kan tillägga att de skidmärken som jag kommer ihåg från 60-70-talet är Limex, Six-Je elit, Sandströms, Splitkein, Peltonen och kanske något mer. Inköpte ett par Limex träskidor för några år sedan, preparerade glidytorna med paraffin och fästvallade som vanligt, men avfärdade snabbt tanken att åka vasaloppet på dem igen, "träeran" var ett avslutat kapitel. Det är dock viktigt att kunskapen om tjärvallade skidor bevaras för att lättare förstå vilka prestationer gamla tiders skidåkare gjorde.