Högintensiv vs. lågintensiv träning

[GundeG]

Vad säger Maffe om längden på passen? Antar att passen ska vara ganska långa.

 

Det blir intressant att se hur det känns för dig på KM. Jag antar att du kommer att få det lite tufft när mjölksyran kommer efter som du inte "toppat" dig men förhoppningsvis kommer den senare.

Vet ej, har inte fått böckerna än. Jag har inte heller den tiden om nu man måste köra 1.5-2tim pass. Jag kör istället 2st kortare pass 3-4ggr i veckan och sedan något 1.5 - 2tim pass till helgen. Kommer blir längre pass på helgerna efter LL (2-3tim)

 

Det blir spännande, men det kanske känns aslätt, vem vet =)

[kustlöparen]

Shit vilken monstertråd det blev! Snart 100 inlägg! Stryk det som ej önskas nedan:

 

1. Jag är imponerad över att ni är så öppna till sinnes och inte tjurar fast er i någonting som "alltid har funkat förut".

 

2. Jag är förfärad över att det var så lätt att rucka på inställningen till träningslära hos folk som jag har lyssnat på och betraktat som tunga auktoriteter på området.

 

;)

Lite samma reflektion som jag gjorde!

En slutsats man kan dra är kanske att:

 

Träna som du vill och som det passar dig allt funkar, det viktiga är att du tränar, tror på det och har kul under tiden!

 

Men skämt åsido så tror jag att våra fysiska och genetiska förutsättningar kan göra att optimal träning för olika individer kan se rätt olika ut. Lägger man därtill faktorer som tid, familje-jobbsituation, målsättning, motivation och att träning ska va roligt så är det väl snudd på att slutsatsen ovan inte är helt fel ute!

 

Var på ett föredrag med långlöparen Rune Larsson för ett par år sedan och han hade 3 regler för sitt idrottande. Den första regeln var att träning ALLTID måste vara roligt, vilket fick konskvensen att han inte kört intervallträning sen i början på 70-talet, däremot körde han gärna monsterlånga pass typ Göteborg-Trollhätan eller ännu längre om tid fanns. Vid något enstaka tillfälle hade han avbrutit ett pass för att det inte var kul!

[Skr]

Var på ett föredrag med långlöparen Rune Larsson för ett par år sedan och han hade 3 regler för sitt idrottande. Den första regeln var att träning ALLTID måste vara roligt, vilket fick konskvensen att han inte kört intervallträning sen i början på 70-talet, däremot körde han gärna monsterlånga pass typ Göteborg-Trollhätan eller ännu längre om tid fanns. Vid något enstaka tillfälle hade han avbrutit ett pass för att det inte var kul!

Jag har också hört på Rune Larsson, och brukar i mitt stilla sinne tänka att det är lätt att predika en avslappnad inställning till träning när man redan har tillhört världseliten i sin idrott. Undrar om han hade samma inställning på 70-talet?

Men jag tycker också att träning skall vara kul - ett sätt att göra det kul är att ställa upp snudd på orealistiska mål och jobba fokuserat mot dem =).

[Niklas]

Jag har inte sett Daniel Tynell eller oskar Svärd ställa upp på några kortare lopp, ialla fall inga resultat som omnämnts i media. Kan det vara för att dessa inte kör sådana lopp eller ? Uppladdningsfasen för dessa tror jag inte är tempoträning utan snarare lugn skidåkning.

Intressant tråd. Vet inte om jag har så mycket att tillföra från egna erfarenheter, men grävde fram nån länk om hur Elofsson tränade:

http://wwwc.aftonbladet.se/vss/sport/story/utskrift/0,3258,129943,00.html

(tränings-schema i högerspalten)

http://wwwc.aftonbladet.se/sport/0102/11/traning1.html

[GundeG]

Jag har inte sett Daniel Tynell eller oskar Svärd ställa upp på några kortare lopp' date=' ialla fall inga resultat som omnämnts i media. Kan det vara för att dessa inte kör sådana lopp eller ? Uppladdningsfasen för dessa tror jag inte är tempoträning utan snarare lugn skidåkning.[/quote']

Intressant tråd. Vet inte om jag har så mycket att tillföra från egna erfarenheter, men grävde fram nån länk om hur Elofsson tränade:

http://wwwc.aftonbladet.se/vss/sport/story/utskrift/0,3258,129943,00.html

(tränings-schema i högerspalten)

http://wwwc.aftonbladet.se/sport/0102/11/traning1.html

Intressant läsning,

så tränar man på WC superelitnivå, frågan är ju om det är det rätt melodi för oss vanliga dödliga som också har ett annat liv...

 

Som vanligt när det gäller journalistik från hur eliten tränar så beskriver man endast hur de tränar under den tuffa delen av säsongen, i skidåkarnas och skidskyttarnas fall, okt-nov. Man skriver aldrig hur de tränar under sommarperioden. Inte lika intressant att läsa kanske...

 

Som jag skrev tidigare i denna tråd så kör C-J Bergman extremt mycket A1-A2 träning i kombination med styrka och mindre intervallträning under sommarperioden. Utgår från att hans upplägg under okt-nov sedan påminner mycket om Magdas.

[trek]

Vi kan spekulera i de oändliga när det gäller träning. Man måste först bestämma sig vad man skall bli bra på. Gunde g skriver om C-J Bergmans träning, han kör väl sitt längsta lopp på 20 km, då har de som satsar på vl inte ens nått Mångsbodarna. Skidskyttarna kör sin träning ungefär som längdskidåkarnas sprinters. Dessa kör mycket intervaller. VL åkaren måste nog köra lite längre sträckor.....

[Matte]

Jag har inte sett Daniel Tynell eller oskar Svärd ställa upp på några kortare lopp' date=' ialla fall inga resultat som omnämnts i media. Kan det vara för att dessa inte kör sådana lopp eller ? Uppladdningsfasen för dessa tror jag inte är tempoträning utan snarare lugn skidåkning.[/quote']

Det finns inga givna regler för hur man ska toppa formen. Vissa svarar bäst på hård träning veckorna innan andra med mycket distansträning. Här måste var och en hitta det som passar en själv. Det är detta som är det svåraste, att hitta ett upplägg som passar just dig.

Jag ska för omväxlings skull denna säsong testa att formtoppa som du beskriver, att köra längre och lugna pass veckorna innan samt något kortare fartpass. Kul att jämföra om det blir någon skillnad.

 

Vet ej din nivå men man ska som motionär passa sig för att köra samma upplägg som eliten. Bara för att någon i eliten kör en 42km tävling veckorna innan behöver det inte betyda att det är optimalt för just dig.

Detta håller jag fullt med om . Tror inte man kan stirra sig blind på hur andra gör. Men helt klart måste det ju bla bero på hur mängdtränad man är om man kan åka riktigt långt väldigt nära ett viktigt långlopp.

Tror på fartträning närmare tävling och mindre mängd precis som de flesta formtoppningsprogram.

Jag åker mitt sista 4-4,5 milslopp senast 2 veckor före Vasan för att inte bli för sliten. Det beror på den mängd som min kropp är van att återhämta sig från. Kanske ett 2 timmarspass helgen innan men också mer fartpass sista veckorna.

[Lars-Erik]

Jag har inte sett Daniel Tynell eller oskar Svärd ställa upp på några kortare lopp' date=' ialla fall inga resultat som omnämnts i media. Kan det vara för att dessa inte kör sådana lopp eller ? Uppladdningsfasen för dessa tror jag inte är tempoträning utan snarare lugn skidåkning.[/quote']

Det finns inga givna regler för hur man ska toppa formen. Vissa svarar bäst på hård träning veckorna innan andra med mycket distansträning. Här måste var och en hitta det som passar en själv. Det är detta som är det svåraste, att hitta ett upplägg som passar just dig.

Jag ska för omväxlings skull denna säsong testa att formtoppa som du beskriver, att köra längre och lugna pass veckorna innan samt något kortare fartpass. Kul att jämföra om det blir någon skillnad.

 

Vet ej din nivå men man ska som motionär passa sig för att köra samma upplägg som eliten. Bara för att någon i eliten kör en 42km tävling veckorna innan behöver det inte betyda att det är optimalt för just dig.

Detta håller jag fullt med om . Tror inte man kan stirra sig blind på hur andra gör. Men helt klart måste det ju bla bero på hur mängdtränad man är om man kan åka riktigt långt väldigt nära ett viktigt långlopp.

Tror på fartträning närmare tävling och mindre mängd precis som de flesta formtoppningsprogram.

Jag åker mitt sista 4-4,5 milslopp senast 2 veckor före Vasan för att inte bli för sliten. Det beror på den mängd som min kropp är van att återhämta sig från. Kanske ett 2 timmarspass helgen innan men också mer fartpass sista veckorna.

Intressant debatt, men jag hinner knappt med i svängarna när mina vänner Gunde och Stefan är i farten. Och svårt att dessutum hinna sköta jobbet !! Stefan har för övrigt just introducerat mig i pulsklockans mysterier så även jag har efter snart 40 år i branchen skaffat mig en (= Niklas gamla variant). Jag tror mig nu veta att jag inte har högre maxpuls än c:a 160 (jag har kommit upp i 158 vid mycket ansträngande backträning). Lite deprimerande kanske ,men det är bara att gilla läget. Men kanske det är just därför jag återhämtat mig snabbare ? Även när jag åkte båda öppna spåren söndag-måndag veckan innan kunde jag inte märka någon försämring på Vasaloppet. Jag tog ju till och med medalj .

Men detta resonemang gäller förmodligen inte för er som åker betydligt fortare än jag, eller finns det något samband låg puls-snabb återhämtning (jag hade ju heller inte så stort problem att åka öppna spåren två dar irad, även om jag då naturligtvis inte var helt återhämtad)

[trek]

När det gäller pulsen så finns det en bra grundregel. Normala maxpuls är på 220 slag -1 slag per år. Tex. är man 40 år så ska man ha en maxpuls på ca. 180. Så L-E du som har 160 är ju helt ok, för du är väl runt 60. Denna räkne-ekvation har jag fått av en erfaren elitidrottsman.

[Niklas]

När det gäller pulsen så finns det en bra grundregel. Normala maxpuls är på 220 slag -1 slag per år. Tex. är man 40 år så ska man ha en maxpuls på ca. 180. Så L-E du som har 160 är ju helt ok, för du är väl runt 60. Denna räkne-ekvation har jag fått av en erfaren elitidrottsman.

I Tim Noakes bok Lore of Runing (952 sidor forskningsöversikt över det mesta som rör främst löpning, även om andra sporter också fins representerade) skriver han även ett och annat om maxpuls och hänvisar på sid 281-282 till lite olika undersökningar som t ex gör gällande att 220-ålder-formeln stämmer bäst för unga otränade, att den i rn undersökning stämde bättre än en annan populär formel (210 - 0.5*ålder), men att det ej finns några övertygande vetenskapliga belägg för någon sådan formel och att det finns stora individuella skilnader, så att om man vill vara säker på sin egen maxpuls så bör man mäta den. I en undersökning på triatleter låg t ex maximala pulsen vid cykling mellan 35 slag under och 16 slag över vad formeln sade, medan maxpulsen uppmätt vid löpning låg mellan 25 slag under till 19 slag över vad formeln sade, så det framgick även att den uppmätta maxpulsen beror på vilken idrott man utövar när maxpulsen mäts.

[Lars-Erik]

När det gäller pulsen så finns det en bra grundregel. Normala maxpuls är på 220 slag -1 slag per år. Tex. är man 40 år så ska man ha en maxpuls på ca. 180. Så L-E du som har 160 är ju helt ok' date=' för du är väl runt 60. Denna räkne-ekvation har jag fått av en erfaren elitidrottsman.[/quote']

I Tim Noakes bok Lore of Runing (952 sidor forskningsöversikt över det mesta som rör främst löpning, även om andra sporter också fins representerade) skriver han även ett och annat om maxpuls och hänvisar på sid 281-282 till lite olika undersökningar som t ex gör gällande att 220-ålder-formeln stämmer bäst för unga otränade, att den i rn undersökning stämde bättre än en annan populär formel (210 - 0.5*ålder), men att det ej finns några övertygande vetenskapliga belägg för någon sådan formel och att det finns stora individuella skilnader, så att om man vill vara säker på sin egen maxpuls så bör man mäta den. I en undersökning på triatleter låg t ex maximala pulsen vid cykling mellan 35 slag under och 16 slag över vad formeln sade, medan maxpulsen uppmätt vid löpning låg mellan 25 slag under till 19 slag över vad formeln sade, så det framgick även att den uppmätta maxpulsen beror på vilken idrott man utövar när maxpulsen mäts.

Till trek: Det stämmer, jag fyller 63 detta år. Så jag kanske är fullt normaltrots allt.

Till Niklas: Med "din" formel verkar jag ju vara precis 100 år (med min maxpuls 160).

Så jag förväntar mig ett rejält firande från skidforum !!!!

Och i beskrivningen till den klocka jag använder fnns det enlikartad formel som för män lite omskriven lyder 216 -0.5*ålder-0.11*vikt som ger ungeför samma effekt även om jag då inte är fullt 100 år.

Till alla: Om vi återvänder till huvudtemat så tycker jag det är mycket intressant men jag har inte så mycket att bidraga med annat än tro och egen erfarenhet. Min teori är följande:

* Med normal talang kan man bli låt säga en +-6 tim löpare (på Vasaloppet) med i stort sett alla metoder som diskuterats här bara man kan lägga ner tillräcklig tid på träning för detta.

* För att bli MYCKET bättre än detta krävs det nog både viss talang och en mera målinriktad träning som är ANPASSAD till ens förutsättningar (jag tror inte att man självklart fungerar på samma sätt även om man börjar närma sig elitnivå och därmed skall anpassa träningen)

* Min slutsats är att för oss motionärer, +-6 tim män/kvinnor och uppåt, har vi råd att lägga upp träningen så att VI KÄNNER ATT DET ÄR ROLIGT ATT TRÄNA, DET GÅR IHOP MED VÅR VARDAGSSITUATION OCH INTE ÄR STRESSADE av den. Uppfyller man detta krav så tror jag det är lättare att hålla på lång tid, t.ex. så länge som jag har gjort. Jag kan tänka mig att just Maffetone metoden är ett bra alternativ för många i detta sammanhang. Och en extra bonus ser det ju ut att vara att man tom. kan närma sig elitnivå på detta sätt om man kan lägga ner VERKLIGEN MYCKET tid på att mala på på detta vis.

[jo]

När det gäller pulsen så finns det en bra grundregel. Normala maxpuls är på 220 slag -1 slag per år. Tex. är man 40 år så ska man ha en maxpuls på ca. 180. Så L-E du som har 160 är ju helt ok' date=' för du är väl runt 60. Denna räkne-ekvation har jag fått av en erfaren elitidrottsman.[/quote']

I Tim Noakes bok Lore of Runing (952 sidor forskningsöversikt över det mesta som rör främst löpning, även om andra sporter också fins representerade) skriver han även ett och annat om maxpuls och hänvisar på sid 281-282 till lite olika undersökningar som t ex gör gällande att 220-ålder-formeln stämmer bäst för unga otränade, att den i rn undersökning stämde bättre än en annan populär formel (210 - 0.5*ålder), men att det ej finns några övertygande vetenskapliga belägg för någon sådan formel och att det finns stora individuella skilnader, så att om man vill vara säker på sin egen maxpuls så bör man mäta den. I en undersökning på triatleter låg t ex maximala pulsen vid cykling mellan 35 slag under och 16 slag över vad formeln sade, medan maxpulsen uppmätt vid löpning låg mellan 25 slag under till 19 slag över vad formeln sade, så det framgick även att den uppmätta maxpulsen beror på vilken idrott man utövar när maxpulsen mäts.

Strunta i alla formler för maxpuls. Det är bara att testa (uppskatta) själv. Man har i studier märkt att personer som tränar hårt (antagligen högintensivt) inte sänker sin maxpuls. Så dom flesta äldre elitidrottare har anagligen betydligt högre maxpuls än vad formlerna ger.

 

Jag antar att maxpulsen ska vara en fysisk gräns för hur hårt hjärtat kan jobba. Då borde det inte finnas några olika maxpulser för olika idrotter. Om man pratar om maxpulser för olika idrotter så måste dessa gå att förändra genom att öka/sänka den lokala kapaciteten.

 

Min maxpuls har jag uppskattat till 190 och det stämmer bra i förhållande till uppmätt tröskelpuls. Brukar aldrig komma upp i mer än 180-185 som mest under tävling/intervall. Men ett undantag: när jag tävlade förra året efter att ha varit förskyld så låg jag i flera minuter straxs över 190 med toppnotering på 196!! Så tydligen har hjärtat högre kapacitet än vad maxpulsen indikerar.

[GundeG]

Min slutsats är att för oss motionärer, +-6 tim män/kvinnor och uppåt, har vi råd att lägga upp träningen så att VI KÄNNER ATT DET ÄR ROLIGT ATT TRÄNA, DET GÅR IHOP MED VÅR VARDAGSSITUATION OCH INTE ÄR STRESSADE av den. Uppfyller man detta krav så tror jag det är lättare att hålla på lång tid,

Mycket klokt skrivt av en klok VL-vetaran =)

[GundeG]

Strunta i alla formler för maxpuls. Det är bara att testa (uppskatta) själv. Man har i studier märkt att personer som tränar hårt (antagligen högintensivt) inte sänker sin maxpuls. Så dom flesta äldre elitidrottare har anagligen betydligt högre maxpuls än vad formlerna ger.

 

Jag antar att maxpulsen ska vara en fysisk gräns för hur hårt hjärtat kan jobba. Då borde det inte finnas några olika maxpulser för olika idrotter. Om man pratar om maxpulser för olika idrotter så måste dessa gå att förändra genom att öka/sänka den lokala kapaciteten.

 

Min maxpuls har jag uppskattat till 190 och det stämmer bra i förhållande till uppmätt tröskelpuls. Brukar aldrig komma upp i mer än 180-185 som mest under tävling/intervall. Men ett undantag: när jag tävlade förra året efter att ha varit förskyld så låg jag i flera minuter straxs över 190 med toppnotering på 196!! Så tydligen har hjärtat högre kapacitet än vad maxpulsen indikerar.

Håller med.

Jag tror man har olika "lätt" för att komma upp i maxpuls för olika idrotter. Jag och min bror (som f.ö tränar mycket mindre än mig) har ovanligt lätt att komma upp i maxpuls (min är 185, hans 194). Har bl.a haft en snittpuls på 174 i en 10km skidtävling för 2år sedan...då var min tröskelpuls uppmätt till 170. Vet ej om detta är genetiskt eller en träningssak. Ingen av oss har varit i närheten av elit i någon konditionskrävande sport så det lutar åt att det är genetiskt.

 

Att det är min maxpuls vet jag då jag varit på ett testlab och fått den uppmätt (som f.ö visade sig vara densamma som jag själv uppmätt). Jag har kommit upp i maxpuls för löpning, skidor, stavgång, cykel och rullisar.

[Stefan Sand]

Det märks att vintersäsongen börjar närma sig, aktiviteten ökar för varje vecka här på forumet. Härligt:)

 

Jag tänkte mig på en liten sumering innan vi borrat ner oss i detaljer allt för långt. Jag tror att alla kan skriva under på följande påståenden:

 

1. All träning är bättre än ingen träning. Det viktigaste är ATT träna snarare än HUR du tränar. Att vila 350 dagar om året gör ingen skidåkare.

2. Träning är nedbrytande, vila är uppbyggande. Det gällar att ha en balans mellan träning och vila annars slutar det ofelbart med skador och överträning. Vi är dock alla olika vad gäller hur mycket träning vi tål. Vår vardagssituation spelar också en roll i hur mycket vi hinner träna/återhämta oss. Här gäller det att hitta sin egen nivå och får du ständigt förkylningar, småskador mm är det tecken på att du inte återhämtar dig tillräckligt.

3. För att få bästa effekt ska träningen periodiseras. Kroppen har en fantastisk förmåga att anpassa sig till rådande förhållande. Alltså delar man in året i grundträning, tävlingsförberedande träning, och tävling. Varje del varieras med tuffare och mindre tuffa veckor.

 

Ovanstående gäller nog för alla "läror", möjligen undantagen "4x4 norrmännen"

 

Mena personliga reflektioner av ovanstående:

Tittar vi lite närmare på punkt 3 så förespråkar Maffetone diciplinerad lågintensiv aerob träning i grundträningssässongen. Han är inte ensam om att tycka så, Lydiard (legendarisk löptränare) har samma grund teori och det finns många fler. Maffetone kanske skiljers sig då han menar att du BARA tränar aerobt under grundträningen. De flesta varvar dock lågintensivt med högintensivt under grundträningsperioden men huvuddelen ligger lik förbannat på lågintensivt, eller hur?. Den högintensiva träningen i en grundträning är många gånger något "snällare" = inte maxfart = inte 95% av maxpuls, utan oftast något längre intervaller helst precis under mjölksyraströskeln, typ 90% av maxpuls. Maffetone menar dock att genom aeroba intervaller och utförslöpning tillsammans med rent "malande" i aeroba zonen ger en bättre bas för uthållighetsidrottare.

 

När du sedan kommer in i den tävlingsförberedande säsongen ökar andelan högintensiva pass och de blir också lite tuffare = 95% av maxpuls = kortare intervaller. Maffetone tycker också att du kan köra anaerobt under denna period men betonar mycket klart riskerna om du kör för tufft och för ofta = för lite återhämtning = nedbrytande. Utan att känna till Pischlers träningsupplägg så tror jag mig veta att även han är livrädd för att återhämtningen inte blir rätt. Därav hans näst intill maniska kontrollerande av pulskurvor, lactatvärden mm?

 

När sedan tävlingssäsongen drar igång ska man förhoppningsvis vara i kanonform. Formtoppning är, menar jag, mycket individuellt. Jag själv känner/ser ingen toppformning genom att dagar innan ett race köra ett tufft intervallpass. Tycker att jag blir bättre av mycket lätt träning och mycket vila. Maffetone säger samma sak, lätt aerob träning 50-80% mindre mängd än under träningssäsong. Men som sagt, det är nog mycket individuellt då jag tror formtoppning lika mycket är psykologi som fysiologi.

 

Om man tränar för WC eller VL så är grunderna de samma. Detaljerna skiljer sig men grunden är den samma. En WC åkare kör race som pågår max 2h15min, en VL åkare runt 4h. Men även en WC åkare måste hushålla med krafterna i en femmil och måste därför träna att hålla bra fart med låg puls. För en triathelt är det självfallet än viktigare då deras femmil är en Ironman och pågår i många timmar. Men även en topptriathlet i Ironman tävlar på kortare distanser.

 

Tittar vi på träningsmängd så verkar många sätta ett likhetstecken mellan lågintensivt och lång tid. Varför då? Grundar det sig på uppfattningen om att "är du inte trött efter passet är det ingen träning", eller varför måste ett lågintensivt pass vara 2h. Missförstå mig inte, det KAN vara 2h och t.o.m BÖR vara 2h emellanåt. Men inte alltid. Men 1h lågintensivt är också ett träningspass, och 5 sådana pass en vecka är t.o.m en bra vecka för en elitmotionär. Så jag delar inte uppfattningen om att om tiden är begränsad så ska du träna högintensivt för att få bästa effekt. Jag har provat 4x4 träning enbart under en period. Nu blev perioden avbruten av ryggskott men jag kan inte säga att jag kände mig snabbare/starkare mot vad jag gjort när jag kört efter Salkaiz program. Dock kan jag säga att när jag 2006 kom in i augusti och tävlade 8km på lördagen, tränade under veckan, körde Midnattsloppet lördagen därpå och ett 2h långpass på söndagen så var jag så sliten att benen värkte och enda sättet att orka gå var att uppsöka massör. På det följande St Eriksloppet var jag seg redan från start och totalt tvärslut efter 15km. Jag hade försummat återhämtningen och kört för hårt helt enkelt. Det ska därför bli intressant att följa Maffetones metoder och bygga en rejäl aerob bas. Det ska också bli mycket intressant att när jag under 4-5 månader enbart kört aerobt springa ett testlopp på 10km för att se vilken tid jag kan prestera.

[GundeG]

Faan vilken bra sammanfattning Stefan =)

Frågan är om vi behöver diskutera mer?.....

[Stefan Sand]

Faan vilken bra sammanfattning Stefan =)

Frågan är om vi behöver diskutera mer?.....

Tack! och nej, vi kanske inte kommer längre denna gången!?

 

En liten kul länk ska jag delge som jag fått per mail idag från www.marathon.se och som handlar om stretching. Många olika uppfattningar finns även gällande detta ämne eller som en farthållare i Stockholm Marathon uttryckte det till min fru på frågan om han stretchar: "Har du någonsin sett en Kenyan stretcha". Sug på den :)

 

Här är i alla fall länken: Stretching

[deas]

Faan vilken bra sammanfattning Stefan =)

Frågan är om vi behöver diskutera mer?.....

Tack! och nej' date=' vi kanske inte kommer längre denna gången!?

 

En liten kul länk ska jag delge som jag fått per mail idag från www.marathon.se och som handlar om stretching. Många olika uppfattningar finns även gällande detta ämne eller som en farthållare i Stockholm Marathon uttryckte det till min fru på frågan om han stretchar: "Har du någonsin sett en Kenyan stretcha". Sug på den :)

 

Här är i alla fall länken: Stretching

Intressant. Jag arbetar som läkare med bakgrund inom ortopedin och nu inom primärvårde. har dessutom en ganska stort intresse för idrottsmedicin och försöker fortbilda mig. Jag tror att de flesta anser som jag, att man kanske övervärderar vikten av stretching. Gamla osanningar som att " det ger ökad genomblödning" osv håller väl på att försvinna, men ajg mins att när jag tränade friisrott stetchade vi minst 50% av tiden. Klokt? Vad vet jag..Kul? Nä, inte alls, jag ville hoppa, springa, leka mm...

 

Däremot är jag övertygad om att man i vissa situationer är hjälpt av stretching, som vid längdryggsinsufficiens, "tennisarmbåge" mm.

Slutligen, för idag, gillar jag roliga citat även om det är svårt att dra några riktiga slutsatser på den ickerandomiserade, icke-blinda fallbeskrivningen om sambandet mellan att kenyaner springer snabbt och att man aldrig SETT dom stretcha..

;o)

[Stefan Sand]

Fungerar ju som friidrottstränare också........är ju inte bara skidåkare...........och du slår huvudet på spiken när du refererar till 50%stretschin. För en konditionsidrottare är det märkligt att studera ett tränignspass för en friidrottare (om vi bortser från medel- och långdistanslöpare). Sitter dom inte och stretchar så ligger dom på rygg på gräsplan. Det är mycket "släpa fötterna" ser det ut som. Men överdrivet med stretching blir det.

 

Tror också att stretching i många fall är nödvändigt. Frågan är väl snarare hur man stretchar på rätt sätt. Tror att många töjer och drar på helt fel sätt. Jag har ju självfallet stretchat, töjt och stått och tryckt mot en tall men till vilken nytta?. För 1år sedan började jag med yoga och vips så blev jag smidig som en panter (något överdrivet) och egentligen utan att töja och dra. Det handlar mycket om att i lugn och kontrollerad takt sträcka och dra i kroppen genom olika "positioner". Mycket avslappande är det och som extra bonus är man i 99% av passen enda killen bland massa vältränade tjejer ;)

 

Kenyaner ja, dom hinner man ju bara se en kort stund innan start. När en annan är i mål har de redan lämnat landet och de har säkert haft tid att stretcha också................

[deas]

jag tror att tricket med yoga är som du säger att man gör rätt. Stretching är INTE att med våld dra ut muskeln, då får den en reflex att dra ihop sig(går inte in på hur det fysiologiskt funkar). Däremot att andas ut, slappna av och långsamt dra ut muskeln..

[trek]

Jag kan inte låta bli att kommentera maxpulsen som "jo"skriver om. För det första så kan du inte med träning påverka din maxpuls, Det är endast vilopulsen som du kan påverka när du tränar, det är den som sjunker i takt med att du får bättre syreupptagningsförmåga. Maxpulsen är vad den är och enligt studier, läkare och elitidrottare så sjunker den ju äldre man blir. Det betyder inte att du behöver få nämnvärt sämre syreupptagningsförmåga. Maxpulsen är också naturligtvis högst individuell. Man skall därför aldrig jämföra maxpulsen med varandra. Vad man däremot kan jämföra är, hur många slag som vilopulsen sjunker.

[Rogerhär]

Jag kan inte låta bli att kommentera maxpulsen som "jo"skriver om. För det första så kan du inte med träning påverka din maxpuls, Det är endast vilopulsen som du kan påverka när du tränar, det är den som sjunker i takt med att du får bättre syreupptagningsförmåga. Maxpulsen är vad den är och enligt studier, läkare och elitidrottare så sjunker den ju äldre man blir. Det betyder inte att du behöver få nämnvärt sämre syreupptagningsförmåga. Maxpulsen är också naturligtvis högst individuell. Man skall därför aldrig jämföra maxpulsen med varandra. Vad man däremot kan jämföra är, hur många slag som vilopulsen sjunker.

Synpunkten som jo framförde var väl att man med intensiv träning minskar själva minskningen av maxpuls genom åren, och om så är fallet så kan man ju på sätt och vis påverka den.

[Stefan Sand]

Synpunkten som jo framförde var väl att man med intensiv träning minskar själva minskningen av maxpuls genom åren, och om så är fallet så kan man ju på sätt och vis påverka den.

Håller med om att det var jo´s poäng. "Yxiga" formler är inte att lita på vad gäller maxpuls. Dessutom kan man ha olika "maxpuls" i olika idrotter. Du kan ha en högre i löpning än vad du har i cykel och kanske t.o.m lite högre i längdskidåkning än vad du har i löpning. Det är, gissar jag, arbetsekonomin som gör dessa skillnader.

 

Men till sist är det ändå först över mållinjen som gäller....... :)

 

PS. Gjorde för övrigt min första MAF-Test idag (Max Aerobic Function-Test). Sprang 8km på löparbanan här i stan. Första km gick på 5:54 och sista på 6:36. Alla km utan att överskrida min maximala aeroba puls på 145 slag/min. Ska bli spännande att se om 3 veckor när nästa test är planerad om tiderna förbättrats. Om jag räknar om datan till min/mile så är mitt snitt över 5 mile (8045m) 10:15 min. Tittar jag då i Dr Maffetones tabell (som inte är helt tydlig om det är snitt tid eller den första "milens" tid som räknas) som översätter detta till tänkt tävlingstid över 5000m skulle jag prestera 23:18. Nu tror jag att jag är snabbare än så, säg runt 21 min men det är ändå inom "felmarginalen". Så när (om) jag når 7:45/mile så ska jag vara under 20 min och kanske då under 40 på 10km :D

[trek]

Man kan alltså inte påverka sin maxpuls genom träning, de var detta jag försökte förklara i mitt förra inlägg.

[trek]

Fel igen. Det finns bara en maxpuls för alla människor som naturligtvis är olika hög. Med maxpulsen kan man inte mäta sin syreupptagning. Däremot så kan denna maxpuls vara olika svår att uppnå beroende vilken aktivitet man utför.