Energiförbrukning under ett träningspass

[MC Hammer]

Det jag ville komma till är vilka muskler man egentligen använder (bör använda) när man stakar. En förklaringen jag kan se till att jag får så pass hög puls är att jag också använder ben och sätesmuskler vid stakning. Ju tyngre stakning (trögare före (hjul), lutning uppför, eller högre fart) ju större del av kroppen måste hjälpa. Om det är platt och lättstakat använder man mest armar och latts, när det blir tyngre tar man till mage rygg och när det blir riktigt tungt får sätes och lårmuskler också vara med och jobba.

 

En konkret fråga, använder jag fel teknik om jag böjer benen (hänger med kroppen på stavarna) för att få mer kraft i stakningen?

Du behöver inte visa så stor respekt för de framförvarande åkarna så att du behöver stå och niga för dom hela tiden. :)

Om du känner att du behöver sänka tyngdpunkten överdrivet mycket för att få bra driv i stakningen så kanske du skulle vinna på att gå upp i stavlängd. Strunta i schablonformlerna och pröva dej fram till vad som vad som funkar för dej. Finns ett antal stavlängdstrådar du kan plöja igenom för att få input på hur andra resonerar i samma ärende.

Du kan aldrig köpa för långa stavar för om du gett dem en chans och konstaterat att det inte funkar så går det alltid att kapa sig nedåt tills man hittar nåt som passar. (men när man väl har satt sågen i stavarna är det svårt att ångra sig)

[deas]

Tack för alla intressanta inlägg i detta ämne, det märks att många är insatta. Det vore ju också intressant att veta hur mycket det påverkar om man är korpulent eller vältränad dvs om vikten består av mycket muskler eller fett. Jag väger 86 kg och är 188 cm, har inte mycket kroppsfett. Hur påverkar det min Kcal-förbrukning?

Jag återkommer till min fråga i början av denna tråd - angiven energiförbrukning, är det endast under passet. Finns det någon forskning på ökad förbränning till full återhämtning efter ett träningspass?

Japp, det finns det. Återkommer inom kort med lite länkar där du kan läsa själv!!

[Boljohan]

Det jag ville komma till är vilka muskler man egentligen använder (bör använda) när man stakar. En förklaringen jag kan se till att jag får så pass hög puls är att jag också använder ben och sätesmuskler vid stakning. Ju tyngre stakning (trögare före (hjul), lutning uppför, eller högre fart) ju större del av kroppen måste hjälpa. Om det är platt och lättstakat använder man mest armar och latts, när det blir tyngre tar man till mage rygg och när det blir riktigt tungt får sätes och lårmuskler också vara med och jobba.

 

En konkret fråga, använder jag fel teknik om jag böjer benen (hänger med kroppen på stavarna) för att få mer kraft i stakningen?

Angående muskler som används vid stakning kan jag citera mitt eget inlägg #19 i tråden

http://www.skidforum.se/viewtopic.php?pid=5213#p5213

 

I sammanhanget kan det vara intressant att titta på vad HC Holmberg et al redovisar i artikeln "Biomechanical Analysis of Double Poling in Elite Cross-Country Skiers". Här har man undersökt hur olika muskler jobbar vid stakning:

 

Hög belastning

raka magmusklerna (rectus abdominus)

sneda magmusklerna (obliquus externus abdominus)

breda ryggmuskeln (latissimus dorsi)

överarmens inåtförare (teres major)

stora bröstmuskeln (pectoralis major)

triceps

underarm (flexor carpi ulnari)

stjärtmuskeln (gluteus maximus)

knästräckaren (rectus femoris)

inre vadmuskeln (soleus)

 

Medelhög belastning

ryggsträckaren (erector spinae)

biceps

knäböjaren (biceps femoris)

yttre vadmuskeln (gastrocnemius)

långa vadbensmuskeln (peroneus longus)

framsida underben (tibialis anterior)

 

Låg belastning

höftböjare (tensor fasciae latae)

quadriceps (vastus medialis och vastus lateralis)

 

Det finns förstås fler muskler i arbete, men ovanstående är de man redovisar mätningar på. Kan ju ge en vägledning till vilka muskler man bör lägga tonvikten vid, i alla fall om man vill bli en bättre stakåkare.

[kallep]

.....

Hög belastning

raka magmusklerna (rectus abdominus)

sneda magmusklerna (obliquus externus abdominus)

breda ryggmuskeln (latissimus dorsi)

överarmens inåtförare (teres major)

stora bröstmuskeln (pectoralis major)

triceps

underarm (flexor carpi ulnari)

stjärtmuskeln (gluteus maximus)

knästräckaren (rectus femoris)

inre vadmuskeln (soleus)

 

............

Många muskler som är inblandade när man stakar med andra ord. behöver alltså inte vara helt fel att man känner av lite i benen också.

 

Hittade artickeln "Biomechanical Analysis of Double Poling in Elite Cross-Country Skiers" på nätet men för att kunna ladda ner mer än bara abstract måste man punga ut med några hundralappar vilket känns lite väl magstarkt :rolleyes: .

Någon som vet om man kan hitta tidskriften med orginalartickeln på något bibliotek i stockholmstrakten?

[Ekis]

.....

Hög belastning

raka magmusklerna (rectus abdominus)

sneda magmusklerna (obliquus externus abdominus)

breda ryggmuskeln (latissimus dorsi)

överarmens inåtförare (teres major)

stora bröstmuskeln (pectoralis major)

triceps

underarm (flexor carpi ulnari)

stjärtmuskeln (gluteus maximus)

knästräckaren (rectus femoris)

inre vadmuskeln (soleus)

 

............

Många muskler som är inblandade när man stakar med andra ord. behöver alltså inte vara helt fel att man känner av lite i benen också.

 

Hittade artickeln "Biomechanical Analysis of Double Poling in Elite Cross-Country Skiers" på nätet men för att kunna ladda ner mer än bara abstract måste man punga ut med några hundralappar vilket känns lite väl magstarkt :rolleyes: .

Någon som vet om man kan hitta tidskriften med orginalartickeln på något bibliotek i stockholmstrakten?

Ja jag lånade den på ki:s bibliotek i flemmingsberg, vill minnas att den fanns på ett antal ställen i sthlm då när jag sökte, säkert stockholms universitet och GIH.

[Andreas T]

.....

Hög belastning

raka magmusklerna (rectus abdominus)

sneda magmusklerna (obliquus externus abdominus)

breda ryggmuskeln (latissimus dorsi)

överarmens inåtförare (teres major)

stora bröstmuskeln (pectoralis major)

triceps

underarm (flexor carpi ulnari)

stjärtmuskeln (gluteus maximus)

knästräckaren (rectus femoris)

inre vadmuskeln (soleus)

 

............

Många muskler som är inblandade när man stakar med andra ord. behöver alltså inte vara helt fel att man känner av lite i benen också.

 

Hittade artickeln "Biomechanical Analysis of Double Poling in Elite Cross-Country Skiers" på nätet men för att kunna ladda ner mer än bara abstract måste man punga ut med några hundralappar vilket känns lite väl magstarkt :rolleyes: .

Någon som vet om man kan hitta tidskriften med orginalartickeln på något bibliotek i stockholmstrakten?

Ja jag lånade den på ki:s bibliotek i flemmingsberg' date=' vill minnas att den fanns på ett antal ställen i sthlm då när jag sökte, säkert stockholms universitet och GIH.[/quote']

Ja, är man inne på KI's bibliotek i Solna kan man ladda ned fullversionen av artikeln, eftersom de prenumererar på E-versionen av tidskriften. En annan variant är att köpa hela avhandlningen: http://www.sisuidrottsbocker.se/Shop/Article/View/?articleId=558

Den är läsvärd!

[Pettter]

Bumpar den här tråden.

Vasaloppet närmar sig och jag ska göra upp med min största fiende, näringsintaget.

Den nyinköpta gpsklockan skrämmer upp mig vidare. Jag bränner 100kcal per km. Detta skulle motsvara 9000kcal på ett vasalopp.

 

Jag kikade på några energibar/gels som finns på marknaden och de ligger kring 300kcal per 100g. För mig skulle jag behöva få i mig 30st sådana för att kompensera hela ansträngningen.

 

Hur tänker ni andra inför energiintaget under vasan?

Hur mycket förväntar ni att ni kommer kunna lagra upp i kroppen/få i er under loppet/förbruka fettet?

[Jocke89]

Om du har tid kan du ju alltid käka bullar osv också. Sen käkar du ju frukost.