Stavlängdstest

[Boljohan]

I mitt fall kändes det som den lokala belastningen blir betydligt högre i triceps och axlar vid längre stavar och det är ju det man vill komma ifrån. Bättre att använda mage och rygg mer. Detta kan också självklart bero på att min stakteknik är mer lämpad för 158cm stavarna då jag är mer van att använda dess. Det konstiga var att det känns som man använder mage och rygg mer när man stakar med längre stavar fast i slutändan blev jag tröttare i armar och axlar ??!!

Utan att ha sett dig åka så misstänker jag att du sätter i de långa stavarna för långt fram. Det gör att du kommer i en mycket högre utgångsposition med armarna vilket ger en annan påkänning på armar/axlar/armbågar. Jag gjorde själv samma fel när jag började testa. Du ska sträva efter samma utgångsläge för händerna/armarna/överkroppen i båda fallen. Om du sätter i dina 158 cm vertikalt (90°) så betyder det att dina 176 cm ska ha vinkeln 64° mot underlaget vid isättning - med viss reservation för att min trigonometri inte är alltför färsk... ;)

[GundeG]

I mitt fall kändes det som den lokala belastningen blir betydligt högre i triceps och axlar vid längre stavar och det är ju det man vill komma ifrån. Bättre att använda mage och rygg mer. Detta kan också självklart bero på att min stakteknik är mer lämpad för 158cm stavarna då jag är mer van att använda dess. Det konstiga var att det känns som man använder mage och rygg mer när man stakar med längre stavar fast i slutändan blev jag tröttare i armar och axlar ??!!

Utan att ha sett dig åka så misstänker jag att du sätter i de långa stavarna för långt fram. Det gör att du kommer i en mycket högre utgångsposition med armarna vilket ger en annan påkänning på armar/axlar/armbågar. Jag gjorde själv samma fel när jag började testa. Du ska sträva efter samma utgångsläge för händerna/armarna/överkroppen i båda fallen. Om du sätter i dina 158 cm vertikalt (90°) så betyder det att dina 176 cm ska ha vinkeln 64° mot underlaget vid isättning - med viss reservation för att min trigonometri inte är alltför färsk... ;)

Så är faktiskt inte fallet =)

Jag har varit väldigt noga med att ha samma utgångsläge...men det är ju svårt när man inte kan se sig själv men....

[MC Hammer]

Verkar stämma att vinkeln mellan stav och (platt) mark ska ned till 64 grader för 176 cm ifall 158 cm sätts i 90 grader och man vill ha samma höjd på handen.

 

SIN(64*Pi/180) = 158/176

 

Det är alltså en rejäl ”förflackning” s.a.s.

 

Personligen tror jag alltså mer på att höja armarna, för en person med just min fysik, men det är ännu bara spekulation baserad på simulering av längre stavar som jag gjort genom att knäa överdrivet mycket. Inget riktigt test ännu eftersom jag väntar på leverans av 180-stavar.

 

För dej Gunde verkar det som att 158 till 176 är ett jäkla svettigt steg, men eftersom du uppenbarligen kan åka hyfsat på båda som kanske mitt emellan vore idealet.

 

Kan du tänka dej att testa ett pass med mina 168 så kan jag låna dina 176 ?

Det vore värdefullt för mej medans jag väntar på 180-orna.

[henkeee]

Sedan tar du upp att en mer horisontell vinkel på stavarna ger mer kraft i stakrörelsen' date=' vilket inte känns direkt genomtänkt. Ju mer man vinklar stavarna desto sämre stämm får man och därmed förlorad kraft.

Men den faktor som spelar mest in på att detta är ganska tokigt ute är väll ändå att det inte finns någon av de allra bästa stakåkarna i världen som åker med dessa alldeles för långa stavar. Och jag lovar, dom har med största sannolikhet testat fram det som går snabbast för dem, inget lämnas åt slumpen.[/quote']

Henkeee, så du menar på fullaste allvar att kraftkomposanten blir större med en mer vertikal stavisättning, kan du förklara så att vi andra förstår? (Det här blir en klassiker!):D

Kan det vara så att när du upplever ett sämre stämm med en mer vinklad stavisättning, beror på att du drivs framåt, istället för att det tar tvärstopp när du drämmer ner stavarna mer vertikalt???

Och vad gäller dom bästa stakåkarna i världen, så finns det inte en chans i världen att dom skulle offra en hel försäsong på att testa något nytt, varför skulle dom göra det, dom är ju redan bäst och trygga i det dom kan och gör. För att lära sig åka med så pass mycket längre stavar tar lite tid. Men jag tror snart att det kommer att dyka upp en och annan i långloppseliten med längre stavar.

Detta att man skulle kunna åka fortare med längre stavar trots att man sätter i dem längre bak och har händerna på samma höjd som med de kortare stavarna känns oerhört amatörmässigt. Faktiskt.

Stakar du med kortare stavar och skapar kraft från mage, rygg och din egen kroppsvikt genom ett stämm du bara kan få när man sätter stavarna mot snön mer eller mindre vertikalt skapas en kraft som ingen orkar upprepa under en längre tid med långa stavar i en mer horisontell vinkel. Då består kroppsarbetet av axlar och triceps vilka är mycket mindre och svagare muskelgrupper än ovan nämnda.

 

Kan hålla med om att rent teoretiskt med samma kraft på båda teknikerna skulle de långa stavarna kunna gå snabbare. Men att skapa samma kraft med de långa stavarna de pallar ni inte. Eftersom kraften vid rätt teknik med korta stavar blir så pass mycket högre går det fortare trots lägre kraftkomposant.

 

Jag lägger stor vikt vid rätt stakteknik med korta stavar då många inte har den. Och den som börjar mixtra med långa stavar har troligen inte hittat sin optimal åkteknik med de korta stavarna. Skänk en tanke åt att åka på rätt sätt innan ni börjar med något ni egentligen inte orkar med.

[Anl]

Ju mer horisontellt stavarna ligger, ju högre hastighet måste handen ha i förhållande till marken. Därav borde det rimligen vara så att ska man åka riktigt fort behöver man mer vinkel = kortare stav.

 

Sen förlorar man ju förvisso i kraft. Men som henkeee skriver kan man ju tillföra mycket mer kraft genom att jobba med bålmuskler och kroppstyngd än vad man kan genom triceps (särskilt kanske om tricepsextensionen måste ske i väldigt snabbt?).

[HJN]

Den här tråden ger mig dischavyer :lol:

[henkeee]

Ju mer horisontellt stavarna ligger, ju högre hastighet måste handen ha i förhållande till marken. Därav borde det rimligen vara så att ska man åka riktigt fort behöver man mer vinkel = kortare stav.

 

Sen förlorar man ju förvisso i kraft. Men som henkeee skriver kan man ju tillföra mycket mer kraft genom att jobba med bålmuskler och kroppstyngd än vad man kan genom triceps (särskilt kanske om tricepsextensionen måste ske i väldigt snabbt?).

Tack för kompleteringen.

[kustlöparen]

Sedan tar du upp att en mer horisontell vinkel på stavarna ger mer kraft i stakrörelsen' date=' vilket inte känns direkt genomtänkt. Ju mer man vinklar stavarna desto sämre stämm får man och därmed förlorad kraft.

Men den faktor som spelar mest in på att detta är ganska tokigt ute är väll ändå att det inte finns någon av de allra bästa stakåkarna i världen som åker med dessa alldeles för långa stavar. Och jag lovar, dom har med största sannolikhet testat fram det som går snabbast för dem, inget lämnas åt slumpen.[/quote']

Henkeee, så du menar på fullaste allvar att kraftkomposanten blir större med en mer vertikal stavisättning, kan du förklara så att vi andra förstår? (Det här blir en klassiker!):D

Kan det vara så att när du upplever ett sämre stämm med en mer vinklad stavisättning, beror på att du drivs framåt, istället för att det tar tvärstopp när du drämmer ner stavarna mer vertikalt???

Och vad gäller dom bästa stakåkarna i världen, så finns det inte en chans i världen att dom skulle offra en hel försäsong på att testa något nytt, varför skulle dom göra det, dom är ju redan bäst och trygga i det dom kan och gör. För att lära sig åka med så pass mycket längre stavar tar lite tid. Men jag tror snart att det kommer att dyka upp en och annan i långloppseliten med längre stavar.

Detta att man skulle kunna åka fortare med längre stavar trots att man sätter i dem längre bak och har händerna på samma höjd som med de kortare stavarna känns oerhört amatörmässigt. Faktiskt.

Stakar du med kortare stavar och skapar kraft från mage, rygg och din egen kroppsvikt genom ett stämm du bara kan få när man sätter stavarna mot snön mer eller mindre vertikalt skapas en kraft som ingen orkar upprepa under en längre tid med långa stavar i en mer horisontell vinkel. Då består kroppsarbetet av axlar och triceps vilka är mycket mindre och svagare muskelgrupper än ovan nämnda.

 

Kan hålla med om att rent teoretiskt med samma kraft på båda teknikerna skulle de långa stavarna kunna gå snabbare. Men att skapa samma kraft med de långa stavarna de pallar ni inte. Eftersom kraften vid rätt teknik med korta stavar blir så pass mycket högre går det fortare trots lägre kraftkomposant.

 

Jag lägger stor vikt vid rätt stakteknik med korta stavar då många inte har den. Och den som börjar mixtra med långa stavar har troligen inte hittat sin optimal åkteknik med de korta stavarna. Skänk en tanke åt att åka på rätt sätt innan ni börjar med något ni egentligen inte orkar med.

Här kommer lite lekmannafunderingar.

Jag upplever precis tvärtom att man använder mkt mer stora muskler och framförallt kroppsvikt med långa stavar än med korta. Sedan finns det ju givetvis säkert mkt att göra på tekniken.

Har testat lite hit och dit, är inte övertygad åt något håll ännu finns för och nackdelar med korta och långa stavar men jag tror det är rätt personligt. Jag är relativt svag stakåkare, relativt sett mkt bättre diagonalåkare det jag märkt med långa stavar är att jag orkar staka längre upp i backarna eftersom man använder kroppsvikten mer direkt. Jag har under hösten enbart kört med långa stavar på rullskidor, har nu testat normalllånga på snö och uppleved det vldigt konstigt först men sedan vande man sig ganska fort och det kändes väldigt bra också. Kanske det kan vara bra att köra med långa stavar som styrketräning emellanåt?

 

Långa stavar ger en mer statisk och stum åkning tycker jag, det är mjukare mer avslappnat att åka med korta stavar.

I lopp som Vasaloppet funkar det nog med långa stavar dock tveksam till om det funkar så bra i kuperad terräng. Har också träffat några som gärna kör med långa stavar pga stor styrka men dålig teknik.

[kustlöparen]

intressant länk om staktteknik tror den var med förr

http://home.online.no/~ernkris/ski-o/ARTIKLER/Staking.htm

[henkeee]

Henkeee' date=' så du menar på fullaste allvar att kraftkomposanten blir större med en mer vertikal stavisättning, kan du förklara så att vi andra förstår? (Det här blir en klassiker!):D

Kan det vara så att när du upplever ett sämre stämm med en mer vinklad stavisättning, beror på att du drivs framåt, istället för att det tar tvärstopp när du drämmer ner stavarna mer vertikalt???

Och vad gäller dom bästa stakåkarna i världen, så finns det inte en chans i världen att dom skulle offra en hel försäsong på att testa något nytt, varför skulle dom göra det, dom är ju redan bäst och trygga i det dom kan och gör. För att lära sig åka med så pass mycket längre stavar tar lite tid. Men jag tror snart att det kommer att dyka upp en och annan i långloppseliten med längre stavar.[/quote']

Detta att man skulle kunna åka fortare med längre stavar trots att man sätter i dem längre bak och har händerna på samma höjd som med de kortare stavarna känns oerhört amatörmässigt. Faktiskt.

Stakar du med kortare stavar och skapar kraft från mage, rygg och din egen kroppsvikt genom ett stämm du bara kan få när man sätter stavarna mot snön mer eller mindre vertikalt skapas en kraft som ingen orkar upprepa under en längre tid med långa stavar i en mer horisontell vinkel. Då består kroppsarbetet av axlar och triceps vilka är mycket mindre och svagare muskelgrupper än ovan nämnda.

 

Kan hålla med om att rent teoretiskt med samma kraft på båda teknikerna skulle de långa stavarna kunna gå snabbare. Men att skapa samma kraft med de långa stavarna de pallar ni inte. Eftersom kraften vid rätt teknik med korta stavar blir så pass mycket högre går det fortare trots lägre kraftkomposant.

 

Jag lägger stor vikt vid rätt stakteknik med korta stavar då många inte har den. Och den som börjar mixtra med långa stavar har troligen inte hittat sin optimal åkteknik med de korta stavarna. Skänk en tanke åt att åka på rätt sätt innan ni börjar med något ni egentligen inte orkar med.

Här kommer lite lekmannafunderingar.

Jag upplever precis tvärtom att man använder mkt mer stora muskler och framförallt kroppsvikt med långa stavar än med korta. Sedan finns det ju givetvis säkert mkt att göra på tekniken.

Har testat lite hit och dit, är inte övertygad åt något håll ännu finns för och nackdelar med korta och långa stavar men jag tror det är rätt personligt. Jag är relativt svag stakåkare, relativt sett mkt bättre diagonalåkare det jag märkt med långa stavar är att jag orkar staka längre upp i backarna eftersom man använder kroppsvikten mer direkt. Jag har under hösten enbart kört med långa stavar på rullskidor, har nu testat normalllånga på snö och uppleved det vldigt konstigt först men sedan vande man sig ganska fort och det kändes väldigt bra också. Kanske det kan vara bra att köra med långa stavar som styrketräning emellanåt?

 

Långa stavar ger en mer statisk och stum åkning tycker jag, det är mjukare mer avslappnat att åka med korta stavar.

I lopp som Vasaloppet funkar det nog med långa stavar dock tveksam till om det funkar så bra i kuperad terräng. Har också träffat några som gärna kör med långa stavar pga stor styrka men dålig teknik.

Att man orkar staka längre upp i backarna med längre stavar beror på att man då kan använda sig av en teknik som inte är möjlig vid högre hastigheter. Och det är ändå det som är huvudargumentet från motståndarna att kunna åka fortare med mindre energi. Detta stämmer dock inte.

 

Kan man sedan använda kroppstyngden mer med långa stavar har mna garanterat inte tekniken med de korta.

 

Sedan tycker jag alla motsdåndare skall ta till sig av vad ANL skrev då det förklarar fördelen av korta stavar vid högre fart.

[Andreas T]

Den här tråden ger mig dischavyer :lol:

:-) Ja, du har ju försökt förklara för dem tidigare, men ingen har förstått.

Alla resonemang med kraftkomposanter som folk försökt sig på i dessa trådar är baserade på statik. Ett statiskt problem har vi bara precis i startögonblicket när vi startar från stillastånende.

 

Vill man räkna på en skidåkare med fart får man plocka fram rörelse-ekvationerna från den klassiska mekaniken. Då inser man att om man vill få hjälp av kroppstyngden i sin stakning så mycket som möjligt, så ska man sträva efter en vertikal stavisättning.

 

En stavhoppare sätter in rörelseenergi och omsätter den till lägesenergi. Vill vi utnyttja kroppstyngden i stakåkningen gör vi tvärt om.

 

I Holland hoppar man över kanaler med hjälp av stänger (a la stavhopp). Här sätter man i stången snett framåt, och svingar sig över kanalen. På väg upp bromsas farten men från toppen mitt över kanalen och vidare får kanalhopparen fart. Uppvägen skippar vi helst som skidåkare, eftersom det bromsar, men sedan kliver vi på med en ingångshastighet på toppen. Sätt en snett bakåtlutad stång i näven på en kanalhoppare. Hur går det? Jo, han hamnar i plurret.

 

Ola Rawald förespråkar en vertikal stavisättning just på grund av att han vill få med nyttan med kroppstyngden.

 

Att få till tekniken är dock inte det lättaste, även Kalla jobbar med det (läs hennes blogg 23/1), varför jag kan förstå att många motionärer inte känt av nyttan av kroppstyngden, och jobbar man mest med armarna kan jag förstå att man känner sig starkare med en snett isatt lite längre stav.

 

Det var intressant att studera stavlängder på den klassiska sprinten i Canada. Speciellt i första kvarten för herrarna var det en enorm spridning i stavlängd, från knapp armhålehöjd för vissa norrmän till "upp över öronen" för Teichmann. Många i det heatet körde ovallat och stakade hela vägen runt. Den som lyckades bäst att komma över stavarna och få tryck i åkningen var inte Teichmann...

 

Hinner jag med någon kväll, så ska jag fixa bilder och lite rörelseekvationer för den som är intresserad.

[EvertBerg]

Alla som varit i en vallabod innan VL inser lätt att den här sporten befolkas av en majoritet kufar. Förvänta er inte att argument som f a k t a kommer att bita på dem! Stavarna SKA vara KL - 30 cm. Basta!

 

För er andra:

 

Jag är 188 och testade 170 cm mot 160 cm på mina 5-minintervaller i fjol. Resultaten var nära på identiska med BolJohans, trots att jag var ovan med längre stavar. Inte en chans i världen att jag byter tillbaka. Jag har inte hört någon som testat och sen valt de kortare paren. Min känsla är att man kan aktivera magen tidigare i draget och därmed avlasta axlar/armar. Dessutom är toppfarten högre i flackt utför (användbart i VL).

 

Kör man korta kuperade lopp är valet svårare men för VL är det inget snack!

[kustlöparen]

Den här tråden ger mig dischavyer :lol:

:-) Ja' date=' du har ju försökt förklara för dem tidigare, men ingen har förstått.

Alla resonemang med kraftkomposanter som folk försökt sig på i dessa trådar är baserade på statik. Ett statiskt problem har vi bara precis i startögonblicket när vi startar från stillastånende.

 

Vill man räkna på en skidåkare med fart får man plocka fram rörelse-ekvationerna från den klassiska mekaniken. Då inser man att om man vill få hjälp av kroppstyngden i sin stakning så mycket som möjligt, så ska man sträva efter en vertikal stavisättning.

 

En stavhoppare sätter in rörelseenergi och omsätter den till lägesenergi. Vill vi utnyttja kroppstyngden i stakåkningen gör vi tvärt om.

 

I Holland hoppar man över kanaler med hjälp av stänger (a la stavhopp). Här sätter man i stången snett framåt, och svingar sig över kanalen. På väg upp bromsas farten men från toppen mitt över kanalen och vidare får kanalhopparen fart. Uppvägen skippar vi helst som skidåkare, eftersom det bromsar, men sedan kliver vi på med en ingångshastighet på toppen. Sätt en snett bakåtlutad stång i näven på en kanalhoppare. Hur går det? Jo, han hamnar i plurret.

 

Ola Rawald förespråkar en vertikal stavisättning just på grund av att han vill få med nyttan med kroppstyngden.

 

Att få till tekniken är dock inte det lättaste, även Kalla jobbar med det (läs hennes blogg 23/1), varför jag kan förstå att många motionärer inte känt av nyttan av kroppstyngden, och jobbar man mest med armarna kan jag förstå att man känner sig starkare med en snett isatt lite längre stav.

 

Det var intressant att studera stavlängder på den klassiska sprinten i Canada. Speciellt i första kvarten för herrarna var det en enorm spridning i stavlängd, från knapp armhålehöjd för vissa norrmän till "upp över öronen" för Teichmann. Många i det heatet körde ovallat och stakade hela vägen runt. Den som lyckades bäst att komma över stavarna och få tryck i åkningen var inte Teichmann...

 

Hinner jag med någon kväll, så ska jag fixa bilder och lite rörelseekvationer för den som är intresserad.[/quote']

aha nu börjar det gå upp ett ljus..det förklarar också varför man blir starkare uppför med långa stavar men inte ritkigt får ut det på platten?? lägg gärna ut bilder.

 

rimmar rätt bra med mina egna erfarenheter har börjat kapa stavarna igen.

[Boljohan]

Henkeee' date=' så du menar på fullaste allvar att kraftkomposanten blir större med en mer vertikal stavisättning, kan du förklara så att vi andra förstår? (Det här blir en klassiker!):D

Kan det vara så att när du upplever ett sämre stämm med en mer vinklad stavisättning, beror på att du drivs framåt, istället för att det tar tvärstopp när du drämmer ner stavarna mer vertikalt???

Och vad gäller dom bästa stakåkarna i världen, så finns det inte en chans i världen att dom skulle offra en hel försäsong på att testa något nytt, varför skulle dom göra det, dom är ju redan bäst och trygga i det dom kan och gör. För att lära sig åka med så pass mycket längre stavar tar lite tid. Men jag tror snart att det kommer att dyka upp en och annan i långloppseliten med längre stavar.[/quote']

Stakar du med kortare stavar och skapar kraft från mage, rygg och din egen kroppsvikt genom ett stämm du bara kan få när man sätter stavarna mot snön mer eller mindre vertikalt skapas en kraft som ingen orkar upprepa under en längre tid med långa stavar i en mer horisontell vinkel. Då består kroppsarbetet av axlar och triceps vilka är mycket mindre och svagare muskelgrupper än ovan nämnda.

Onekligen ett intressant ämne detta!

 

"Stämmet" är väl egentligen reaktionskraften från marken (via staven). Det kan väl inte vara något att eftersträva att skicka kraften ner i backen? Den kraften åstadkommer endast en elastisk deformation av staven (energi som du visserligen får tillbaka) och, framför allt, snön (energi som du inte får tillbaka). Som GreatSki skriver upplever du ett mindre stäm med långa stavar eftersom reaktionskraften blir mindre pga att en del av kraften driver åkaren framåt i stället. (F=m*a som bekant).

 

Men jag håller helt med om att vertikal isättning av långa stavar inte är nån höjdare.

[EvertBerg]

Den här tråden ger mig dischavyer :lol:

:-) Ja' date=' du har ju försökt förklara för dem tidigare, men ingen har förstått.

Alla resonemang med kraftkomposanter som folk försökt sig på i dessa trådar är baserade på statik. Ett statiskt problem har vi bara precis i startögonblicket när vi startar från stillastånende.

 

Vill man räkna på en skidåkare med fart får man plocka fram rörelse-ekvationerna från den klassiska mekaniken. Då inser man att om man vill få hjälp av kroppstyngden i sin stakning så mycket som möjligt, så ska man sträva efter en vertikal stavisättning.

 

En stavhoppare sätter in rörelseenergi och omsätter den till lägesenergi. Vill vi utnyttja kroppstyngden i stakåkningen gör vi tvärt om.

 

I Holland hoppar man över kanaler med hjälp av stänger (a la stavhopp). Här sätter man i stången snett framåt, och svingar sig över kanalen. På väg upp bromsas farten men från toppen mitt över kanalen och vidare får kanalhopparen fart. Uppvägen skippar vi helst som skidåkare, eftersom det bromsar, men sedan kliver vi på med en ingångshastighet på toppen. Sätt en snett bakåtlutad stång i näven på en kanalhoppare. Hur går det? Jo, han hamnar i plurret.

 

Ola Rawald förespråkar en vertikal stavisättning just på grund av att han vill få med nyttan med kroppstyngden.

 

Att få till tekniken är dock inte det lättaste, även Kalla jobbar med det (läs hennes blogg 23/1), varför jag kan förstå att många motionärer inte känt av nyttan av kroppstyngden, och jobbar man mest med armarna kan jag förstå att man känner sig starkare med en snett isatt lite längre stav.

 

Det var intressant att studera stavlängder på den klassiska sprinten i Canada. Speciellt i första kvarten för herrarna var det en enorm spridning i stavlängd, från knapp armhålehöjd för vissa norrmän till "upp över öronen" för Teichmann. Många i det heatet körde ovallat och stakade hela vägen runt. Den som lyckades bäst att komma över stavarna och få tryck i åkningen var inte Teichmann...

 

Hinner jag med någon kväll, så ska jag fixa bilder och lite rörelseekvationer för den som är intresserad.[/quote']

Björn Linds stavar i Düsseldorf var inte korta! Han var grymt snabb där men spurten blir ju inte den bästa precis med långa.

[Boljohan]

Vill man räkna på en skidåkare med fart får man plocka fram rörelse-ekvationerna från den klassiska mekaniken. Då inser man att om man vill få hjälp av kroppstyngden i sin stakning så mycket som möjligt, så ska man sträva efter en vertikal stavisättning.

 

En stavhoppare sätter in rörelseenergi och omsätter den till lägesenergi. Vill vi utnyttja kroppstyngden i stakåkningen gör vi tvärt om.

 

Ola Rawald förespråkar en vertikal stavisättning just på grund av att han vill få med nyttan med kroppstyngden.

 

Hinner jag med någon kväll, så ska jag fixa bilder och lite rörelseekvationer för den som är intresserad.

Gärna! Jag förespråkar visserligen långa stavar men låter mig gärna motbevisas - vill ju egentligen bara åka så fort som möjligt ;)

 

Varför menar du att man inte kan utnyttja lägesenergin med långa stavar?

[EvertBerg]

Jo tjena! Skall börja ta ut stegen när jag löper också så att jag får ett ordentligt "stäm". Sätta i hälen och se till att tyngdpunkten rör sig så mycket vertikalt som möjligt (OBS! ironi).

 

MEN det finns sannolikt inget generellt svar. Benlängden i förhållande till kroppslängd torde spela in liksom den relativa överkroppsstyrkan. Man får testa sig fram helt enkelt.

[HJN]

Den här tråden ger mig dischavyer :lol:

I Holland hoppar man över kanaler med hjälp av stänger (a la stavhopp). Här sätter man i stången snett framåt' date=' och svingar sig över kanalen. På väg upp bromsas farten men från toppen mitt över kanalen och vidare får kanalhopparen fart. Uppvägen skippar vi helst som skidåkare, eftersom det bromsar, men sedan kliver vi på med en ingångshastighet på toppen. Sätt en snett bakåtlutad stång i näven på en kanalhoppare. Hur går det? Jo, han hamnar i plurret.

 

 

Hinner jag med någon kväll, så ska jag fixa bilder och lite rörelseekvationer för den som är intresserad.[/quote']

Bra beskrivet.

Jag tror att bilder kan visa vad vi menar. By the way. Varför är det så lite bilder upplagda på detta forum, Går det inte att bifoga direkt i de olika trådarna?

 

EvertBerg

Att björn L väljer långa stavar må vara hänt, men jag är övertygad om att han inte accepterar sned stavisättning utan räknar med att via mer eller mindre hoppstakning komma över dem med kroppstyngden.

 

Min allmänna uppfattning

Som jag sagt i tidigare tråd så är det nog OK med längre stavar bara man orkar sättta i dem vertikalt. Ni som känner till den gamla kära Ottomotorn kanske kan tänka er liknelsen:

 

Långa stavar och flack isättningsvinkel = Inget komp (mottryck) flofffloff, ingen expolosion.

 

Kortare stavar och vertikal isättningsvinkel = Bra komp och påföljande explosion.

 

Fasingen en film kunde beskriva detta på nanosekunder :)

[Andreas T]

Varför menar du att man inte kan utnyttja lägesenergin med långa stavar?

Jag har egentligen ingen åsikt om stavlängden, bara om vinkeln vid stavisättning om vi isolerat tittar på utnyttjandet av kroppstyngden.

 

Fundera lite mer över den holländska kanalhopparen, så kanske poletten trillar ned. Annars kan du rita upp lite trajektorier (i t.ex. Matlab) av en fritt fallande massa vid olika ingångångshastigheter, och jämföra med den cirkelbåge som ett stavhandtag beskriver. Testa med lite olika startvinklar, men med samma start- och sluthöjd. Med en rejält sned startvinkel och en normal stakningsfart på säg 20 km/h kommer den fallande massans trajektoria aldrig att komma under cirkelbågen från staven, och vi får då ingen positiv reaktionskraft i staven.

[EvertBerg]

Den här tråden ger mig dischavyer :lol:

I Holland hoppar man över kanaler med hjälp av stänger (a la stavhopp). Här sätter man i stången snett framåt' date=' och svingar sig över kanalen. På väg upp bromsas farten men från toppen mitt över kanalen och vidare får kanalhopparen fart. Uppvägen skippar vi helst som skidåkare, eftersom det bromsar, men sedan kliver vi på med en ingångshastighet på toppen. Sätt en snett bakåtlutad stång i näven på en kanalhoppare. Hur går det? Jo, han hamnar i plurret.

 

 

Hinner jag med någon kväll, så ska jag fixa bilder och lite rörelseekvationer för den som är intresserad.[/quote']

Bra beskrivet.

Jag tror att bilder kan visa vad vi menar. By the way. Varför är det så lite bilder upplagda på detta forum, Går det inte att bifoga direkt i de olika trådarna?

 

EvertBerg

Att björn L väljer långa stavar må vara hänt, men jag är övertygad om att han inte accepterar sned stavisättning utan räknar med att via mer eller mindre hoppstakning komma över dem med kroppstyngden.

 

Min allmänna uppfattning

Som jag sagt i tidigare tråd så är det nog OK med längre stavar bara man orkar sättta i dem vertikalt. Ni som känner till den gamla kära Ottomotorn kanske kan tänka er liknelsen:

 

Långa stavar och flack isättningsvinkel = Inget komp (mottryck) flofffloff, ingen expolosion.

 

Kortare stavar och vertikal isättningsvinkel = Bra komp och påföljande explosion.

 

Fasingen en film kunde beskriva detta på nanosekunder :)

Beats me...varför skulle man inte få något mottryck med längre stavar??? Är tanken att man skall ta rörelseenergi och omvandla den till lägesenergi musklerna för att sedan omvandla den till rörelseenergi igen???? Pls förklara!

 

Analogt skulle man då som löpare vilja ha maximal vertikalrörelse av tp, vilket är helt befängt. Men jag kanske tänker fel?

[Anl]

Att en sprinter väljer långa stavar är väl lite svårt att jämföra med för en långåkare. Kolla när Björn Lind sätter i staven med sträckta vrister och fem cm luft under skidan ... hur "lång" är han då jämfört med sin kroppslängd med hälen i backen?

 

Se'n borde säkert även vi måttligt duktiga stakare lära oss mer teknik och få med mer av kroppsvikten i vår stakrörelse - på så sätt göra mer som Björn L.

 

Men vem fan orkar hålla på så i nio mil med en grundkondis som min *suck*

 

F ö tror jag MC Hammer var lite fel ute med bänkpress i början av tråden. Det är en sorgligt överskattad övning för nästan all idrott - funkar mest för att fylla ut en trång t-shirt. De duktigaste stakåkarna jag träffat på från andra idrotter är elitkanotister,m de stakar uppför en störloppsbacke om det behövs. Men då är det både maxstyrka o uthållighet i lats och bål som ger resultatet. Välj hellre 30 pull-ups som styrkemål än 150 kg i bänkpress!

[EvertBerg]

Varför menar du att man inte kan utnyttja lägesenergin med långa stavar?

Jag har egentligen ingen åsikt om stavlängden' date=' bara om vinkeln vid stavisättning om vi isolerat tittar på utnyttjandet av kroppstyngden.

 

Fundera lite mer över den holländska kanalhopparen, så kanske poletten trillar ned. Annars kan du rita upp lite trajektorier (i t.ex. Matlab) av en fritt fallande massa vid olika ingångångshastigheter, och jämföra med den cirkelbåge som ett stavhandtag beskriver. Testa med lite olika startvinklar, men med samma start- och sluthöjd. Med en rejält sned startvinkel och en normal stakningsfart på säg 20 km/h kommer den fallande massans trajektoria aldrig att komma under cirkelbågen från staven, och vi får då ingen positiv reaktionskraft i staven.[/quote']

Nä just det! Och om vi sätter i staven vid skidspetsen så blir den positiva reaktionskraften i staven ännu bättre.

 

Hoppa över kanaler ni så syns vi i Mora sen ;-)

[EvertBerg]

Att en sprinter väljer långa stavar är väl lite svårt att jämföra med för en långåkare. Kolla när Björn Lind sätter i staven med sträckta vrister och fem cm luft under skidan ... hur "lång" är han då jämfört med sin kroppslängd med hälen i backen?

 

Se'n borde säkert även vi måttligt duktiga stakare lära oss mer teknik och få med mer av kroppsvikten i vår stakrörelse - på så sätt göra mer som Björn L.

 

Men vem fan orkar hålla på så i nio mil med en grundkondis som min *suck*

 

F ö tror jag MC Hammer var lite fel ute med bänkpress i början av tråden. Det är en sorgligt överskattad övning för nästan all idrott - funkar mest för att fylla ut en trång t-shirt. De duktigaste stakåkarna jag träffat på från andra idrotter är elitkanotister,m de stakar uppför en störloppsbacke om det behövs. Men då är det både maxstyrka o uthållighet i lats och bål som ger resultatet. Välj hellre 30 pull-ups som styrkemål än 150 kg i bänkpress!

Ryssarna kör stenhårt i bänk. Går ganska bra för dem.

[HJN]

Jo tjena! Skall börja ta ut stegen när jag löper också så att jag får ett ordentligt "stäm". Sätta i hälen och se till att tyngdpunkten rör sig så mycket vertikalt som möjligt (OBS! ironi).

 

MEN det finns sannolikt inget generellt svar. Benlängden i förhållande till kroppslängd torde spela in liksom den relativa överkroppsstyrkan. Man får testa sig fram helt enkelt.

Håller nog med till viss del att våra diskussioner här inte direkt har något facit eller generellt svar och att testa sig fram kommer man långt med, men tror att man kommer ännu längre om man förstår teorierna bakom och beaktar dem när man är ute på sina pass.

Har själv blivit omvänd från långa till kortare stavar. Trodde då, på nittiotalet, att jag var ensam i världen:)om att tänka som ni gör, med flack isättningsvinkel och konstant höjd. Känner mig nästa lite ledsen nu att jag inte kan hänga i erat läger, men samtidigt glad att det fanns en hållbar tes till de moderata stavlängder som alla i alla tider förespråkat och inte bara var någon form av konservatism.

[EvertBerg]

Jo tjena! Skall börja ta ut stegen när jag löper också så att jag får ett ordentligt "stäm". Sätta i hälen och se till att tyngdpunkten rör sig så mycket vertikalt som möjligt (OBS! ironi).

 

MEN det finns sannolikt inget generellt svar. Benlängden i förhållande till kroppslängd torde spela in liksom den relativa överkroppsstyrkan. Man får testa sig fram helt enkelt.

Håller nog med till viss del att våra diskussioner här inte direkt har något facit eller generellt svar och att testa sig fram kommer man långt med' date=' men tror att man kommer ännu längre om man förstår teorierna bakom och beaktar dem när man är ute på sina pass.

Har själv blivit omvänd från långa till kortare stavar. Trodde då, på nittiotalet, att jag var ensam i världen:)om att tänka som ni gör, med flack isättningsvinkel och konstant höjd. Känner mig nästa lite ledsen nu att jag inte kan hänga i erat läger, men samtidigt glad att det fanns en hållbar tes till de moderata stavlängder som alla i alla tider förespråkat och inte bara var någon form av konservatism.[/quote']

Och vilken är denna hållbara tes? Stavhoppartesen?