Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Elitens vilopuls och testvärde!


Ironman78

Recommended Posts

Verkar som de som tävlar på elitnivå i sporter som kräver extremt mycket träningstid såsom triathlon och cykel generellt sett har lägre vilopuls än specialister såsom skidåkare och löpare.

 

Svenske triathleten Jonas Colting uppger på sin hemsida en vilopuls på 30.

Miguel Indurain hade enligt uppgift 28. Armstrong låg väl kring 30 också.

 

Verkar som skidåkare och löpare i almänhet ligger på 35-40.

 

Testvärdet (syreupptagning) däremot verkar högst på skidåkare.

Det är kanske inte så konstigt i och med att man använder hela kroppen och genom att tävling på skidor består av intervaller (åtminstone på kortare lopp).

 

Gunde Svan hade 91. Finske jätten Juha Mieto sägs ha haft 93 men det är obekräftade uppgifter.

 

Lance Armstrong lyckades jag googla fram ett värde på 83 på. Cyklister ligger i allmänhet vad jag vet på ca 80-85.

 

Simmare däremot har jag ingen uppgift på. Kanske nån som vet.

Link to comment
Share on other sites

Lassi Karonen, roddare på väg till Peking har extrema värden. Om jag minns rätt har de tom varit tvungen att bygga om mätutrustningen på Bosön då skalan inte räckte till.

 

"Lassi Karonen är 196 centimeter lång, drygt 100 kilo tung och utrustad med Sveriges hittills högst uppmätta syreupptagningförmåga. 7,2 liter/minut är en rekordnotering som kan jämföras med normalvärdet 2,5–3,5 l/min för en frisk man i 20–25-årsåldern."

 

Vad gäller längdåkare så konstateras HC Holmberg att testvärdena inte är högre idag än på Lundbäck och Svans tid. Däremot är bl a överkroppsstyrka högre idag.

Link to comment
Share on other sites

Påverkas syreupptagningen om man till kroppsstorlek är en välde?

Verkar som stora personer har ngt högre värden.

 

Testvärde och syreupptagning/ min......Vad är skillnaden?

 

Minns att jag för några år sedan helt otränad, med en kroppsvikt på 100 kg Testade mig på Luleå universitet. Hade ett testvärde på 28 och syreupptagning på 2.8, det sistnämnda har den med kroppsvikt att göra?

 

Helt enkelt, kan nån vänlig själ reda ut begreppen i all röra?

Link to comment
Share on other sites

Tittade i Gunde Svans bok "Var går Gränsen". Gunde uppger en syreupptagning på 7.08.

 

Karhonen uppvisar i reportaget 7.19. Men det sägs ju vara det högsta. Ventilationen per minut 280l!!! Ingen annan i Sverige kan uppvisa nåt liknande. "Normalt" för en elitidrottare i konditionsgrenar är 200.

 

Han tävlar i en gren där man använder hela kroppen extremt hårt i 7 min. Detta bygger väl en stor muskelmassa som ska syresättas?

 

Tack för länken!!

Link to comment
Share on other sites

Kan svara på min egen fråga. Här har ni andra frågande svar:

 

http://maxprestation.se/prestationsklubben/readarticle.php?article_id=21

 

 

 

Här kan ni exakt räkna ut ert testvärde med löptest på jämn bana:

Finns en smidig resultatuträknare längst ned på sidan. Jag fick testvärde 52.54 på min tid i somras.

 

http://web.telia.com/~u92023942/Coopertest.htm

Link to comment
Share on other sites

Nej. Jag sprang på tartanbana. Testvärdet utgår väl egentligen från löpning i och med syreupptagning/kg . I cykel t ex har vikten mindre betydelse (förutom i enbart uppförsbackar). Man räknar i många tester, t ex cykel, syreupptagningen/vikten för att få fram testvärdet.

 

Då måste man kunna räkna ut sin syreupptagning genom att ta 52.54 (mitt värde) x 83 kg (min vikt). Svaret blir då 4360.82 alltså 4.36 l/min. Eller hur? Är det nån som har nån invändning? Då får ni gärna rätta mig så det inte blir fel.

 

Har eg kommit i från längdskidor lite grann men det är intressant!

Link to comment
Share on other sites

Har ca 70 i testvärde, vikten ca 89-91kg. 70x89=6.23- l/min

 

Fler som vet vad dom har?

Förra hösten hade jag följande värden på maxtest diagonalåkning rullskidor på rullband. Testet utfördes på vintersportcentrum i Östersund.

 

 

Fysiologisk testdata:

V02max 4,37

ml x kg-1 x min-1 70,4

VO2LT 3,06

VO2LT/V02max 70,0%

HFmax 208

HFLT 183

Hlamax * 10,7

ml x kg-1 x min-2/3 290,7

 

 

Medicinsk data:

Längd 171,5

Vikt 62,1

BMI 21,1

BSA 1,73

KF

FA 0,320

Hla 1,940

B-Hb 167

B-EVF 0,52

S-CK

S-Urea

Link to comment
Share on other sites

Är det någon som vet något om osäkerheten i sambandet mellan verkligt testvärde (med riktig märutrustning) och det testvärde som fås genom Coopertest?

 

När jag var 17 så testade jag syreupptagning med riktig mätutrustning på ett löpband och fick ett testvärde på 64, medan jag då enligt Coopertest (som ju också är löpning) skulla ha 74. Osäkerheten i den absoluta nivån på testvärdet i ett Coopertest verkar alltså vara ganska hög. Däremot är det mycket intressant att jämför sina egna reslutat över tiden för att se sin egen utveckling av syreupptagningsförmågan.

Link to comment
Share on other sites

Borde inte allmänt en löpare få bättre på ett löptest än ett cykeltest, respektive tvärtom? Man borde ju ha lite högre energieffektivitet i sina specialgrenar än när man gör något med dålig teknik och lägger energi/muskelarbete på onödíg spänning, balans, m m?
Link to comment
Share on other sites

Borde inte allmänt en löpare få bättre på ett löptest än ett cykeltest, respektive tvärtom? Man borde ju ha lite högre energieffektivitet i sina specialgrenar än när man gör något med dålig teknik och lägger energi/muskelarbete på onödíg spänning, balans, m m?

Du har rätt i att man relativt sett presterar bättre testvärde i den gren där man har bättre teknik och energieffektivitet. Men den absoluta nivån på syreupptagningen beror däremot till stor del på hur stora muskelgrupper som är arbetar. I cykel och löpning är det ungefär lika stor muskelvolym som arbetar, så där kan ska man ha ungefär samma maximal syreupptagning bortsett från inverkan av tekniken. Men om man t.ex. gör syreupptagningstest på enbart stakning så kommer syreupptagningen att bli lägre då en mindre muskelvolym arbetar om man bortser från tekniken. I mitt fall så gjorde jag både det "riktiga" testet och Coopertestet med löpning (är skidåkare), och fick alltså 64 respektive 74 i testvärde i de olika testen. Därför blev jag lite fundersam till hur pass tillförlitligt Coopertestet är för att bestämma den absoluta nivån på syreupptagningen.

Link to comment
Share on other sites

Vill ni följa er egen utveckling av syreupptagningsförmågan så är det bara att regelbundet ta vilopulsen. När jag var ung och ambitiös noterade jag vilopulsen varje dag i träningsdagboken. Stämde väldigt bra mot resultat på träning/tävling och tester. Man kan också väldigt nogrant se vilken dagsform man har genom att vila i 2 min innan man börjar aktiviteten och se hur lågt man kommer i puls. Låg puls = bra tider på intervallerna eller högt testvärde.
Link to comment
Share on other sites

Vill ni följa er egen utveckling av syreupptagningsförmågan så är det bara att regelbundet ta vilopulsen. När jag var ung och ambitiös noterade jag vilopulsen varje dag i träningsdagboken. Stämde väldigt bra mot resultat på träning/tävling och tester. Man kan också väldigt nogrant se vilken dagsform man har genom att vila i 2 min innan man börjar aktiviteten och se hur lågt man kommer i puls. Låg puls = bra tider på intervallerna eller högt testvärde.

Ja korrelationen mellan vilopulsen och syreupptagningen är mycket hög, så det är ett utmärkt sätt att följa utvecklingen på syreupptagningen även om det inte går att fastställa det exakta värdet genom vilopulsen. Det som också är bra med vilopulsen är den är en varningsklocka för infektioner i kroppen redan innan man känner av symptomen. 5-10 slag förgöjd puls brukar indikera på infektion. Även vid överträniong/underåterhämtning brukar vilopulsen bli förhöjd.

Link to comment
Share on other sites

Angående Lundbäcks testvärde så trodde man först att det var fel på testet med Lundbäck. Den brittiske löparen David Bedford hade strax före Lundbäck (-72) noterat 85 i england, ett sensationelt resultat som var något av ett inofficiellt världsrekord. Så man gjode om Lundbäcks test. Och ännu ett. Och ännu ett. Vid fjärde försöket insåg man att man hade en ny sensation. "Men det var inte 93 som Lundbäck sa, det var i själva verket 94" enligt chefsfysiolog Per-olof Åstrand i boken "Ur spår" (rekomenderas varmt)
Link to comment
Share on other sites

  • 1 month later...
Hade inte Kjell-Erik Ståhl extremt låg vilopuls, 26 eller nå't?

Vilopuls vet jag ej, men hittade följande på http://www.gih.se/upload/Forskning/Fysiologi/Bj%C3%B6rn%20Ekbloms%20grupp/multisport/OUT0703s44-48.pdf:

 

Nu är ju inte så enkelt. Rörelseekonomi är en väldigt viktig del i prestationen. Det berättas att när Kjell-Erik Ståhl slog det svenska rekordet på maraton 1983 i Helsingfors så hade han 69 i testvärde, vilket är 5-10 enheter (7-15 %) lägre än de övriga topplöparna. Löpekonomi handlar bland annat om att slappna i de muskler som inte används, spänna de som ska användas i rätt ögonblick och dessutom få kraften i rätt riktning. En sak som inte får glömmas bort är att rörelseekonomin förändras med hastigheten.
Link to comment
Share on other sites

Borde inte allmänt en löpare få bättre på ett löptest än ett cykeltest, respektive tvärtom? Man borde ju ha lite högre energieffektivitet i sina specialgrenar än när man gör något med dålig teknik och lägger energi/muskelarbete på onödíg spänning, balans, m m?

Om du menar ett test där den maximala syreupptagningsförmågan bestäms med hjälp av analys av utandningsgaser har väl tekniken (arbetsekonomin) som sådan ingen egentlig betydelse för hur mycket syre man förbrukar. Att få ett högt maximalt syreupptag handlar ju om att pumpa runt så mycket blod som möjligt och att cirkulationsapparaten fördelar blodet till den arbetande muskulaturen så långt det är möjligt. Maximala hjärtminutvolymen är sannolikt ungefär densamma vid olika aktiviteter. Vad som däremot skiljer sig åt vid olika aktiviteter är alltså att cirkulationsregleringen är anpassad till det man är tränad för.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.

×
×
  • Create New...