Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Hur ska ja träna?


thomaslfc

Recommended Posts

  • Replies 79
  • Created
  • Last Reply
Noterade bloggen som thomaslfc startat och tänkte att det kanske är den sporre som kan få mig att hålla motivationen uppe för att fullfölja en Vasaloppssatsning. Själv är jag typen som ofta börjar träna men som förr eller senare gör ett kortare eller längre uppehåll. Det finns ju inte mycket som känns bättre än ett träningspass när man är tränad för det, men gör man ett uppehåll är det en pina att komma igåg igen.

 

Så... Nu är jag igång igen. Den primära satsningen är Vasaloppet 2010, något jag siktade på redan 2008. Den gången höll det inte eftersom jag under hösten tvingades till en massa övertidsarbete och träningen fick inte plats i agendan.

 

Jag har ett förflutet som tävlingscyklist, så jag har rätt bra koll på vad det innebär att träna hårt. Men de senaste 15 åren så har mina fysiska ansträngningar (i princip) begränsats till det som behöver göras för att fixa i huset och leka med barnen. Man kan väl säga att jag startar från scratch. Jag har ett par rullskidor från 2008 (som jag då körde 50 mil på?). Bara att staka igång krävs mer eller mindre en maxansträngning med de sparrisarmar jag har idag.

 

Till att börja med funderar jag på detta upplägg för veckoträningen i augusti/september:

Pass 1: Gym

Pass 2: Gym

Pass 3: Cykel/löpning/rullskidor beroende på väder

 

Efter att jag fått lite styrka i axlarna hoppas jag på detta under hösten:

Pass 1: Gym

Pass 2: Rullskidor

Pass 3: Cykel/löpning/rullskidor beroende på väder

Pass 4: Cykel/löpning/rullskidor beroende på väder

 

Ju längre tid det går på hösten desto mer rullskidor och mindre cykling. I början blir det mest axlar i gymmet, senare planerar jag att köra mer rygg/mage/armar.

 

Tanken är att om jag bara kommer igång och klarar en sak som Vasaloppet så är det sen bara att köra vidare. Det ultimata målet är En Svensk Klassiker 2010, men jag inser att jag lagt ribban väldigt högt. Plan B (om jag känner att det blir för mycket) blir att köra halvdistanserna på de olika evenemangen. Min främsta oro med att lägga ribban för högt är inte att den mentalt ligger för högt utan att jag blir för ambitiös i min träning och överanstränger min otränade kropp.

 

Hursomhelst, går allt vägen kan ni följa min väg från sparris till klassiker här:

http://irrgang.wordpress.com

 

Tack för ett bra och inspirerande forum.

Jag har absolut inget emot Gym/styrketräning. Kör själv två gånger per vecka. Men då kör jag även 3-4 pass rullskidor + lite annan kondition (främst cykel/spinning) pga av en skada. Är det ditt primära mål att åka VL om knappt 7 månader och du kan lägga max 3-4 pass i veckan så får du definitivt ut mest av att bara åka rullskidor och givetvis ännu hellre skidor på snö. Finns redan trådar om detta. För en skidåkare är basen skidåkning och efter 3-4 skidpass inplanerade i veckan kan man sedan lägga till styrka och alternativ konditionsträning som cykel, löpning, roddmaskin, crosstrainer osv. Desto mindre skidor du åkt i ditt liv desto viktigare är det att träna mkt skidor.

Link to comment
Share on other sites

Noterade bloggen som thomaslfc startat och tänkte att det kanske är den sporre som kan få mig att hålla motivationen uppe för att fullfölja en Vasaloppssatsning. Själv är jag typen som ofta börjar träna men som förr eller senare gör ett kortare eller längre uppehåll. Det finns ju inte mycket som känns bättre än ett träningspass när man är tränad för det' date=' men gör man ett uppehåll är det en pina att komma igåg igen.

 

Så... Nu är jag igång igen. Den primära satsningen är Vasaloppet 2010, något jag siktade på redan 2008. Den gången höll det inte eftersom jag under hösten tvingades till en massa övertidsarbete och träningen fick inte plats i agendan.

 

Jag har ett förflutet som tävlingscyklist, så jag har rätt bra koll på vad det innebär att träna hårt. Men de senaste 15 åren så har mina fysiska ansträngningar (i princip) begränsats till det som behöver göras för att fixa i huset och leka med barnen. Man kan väl säga att jag startar från scratch. Jag har ett par rullskidor från 2008 (som jag då körde 50 mil på?). Bara att staka igång krävs mer eller mindre en maxansträngning med de sparrisarmar jag har idag.

 

Till att börja med funderar jag på detta upplägg för veckoträningen i augusti/september:

Pass 1: Gym

Pass 2: Gym

Pass 3: Cykel/löpning/rullskidor beroende på väder

 

Efter att jag fått lite styrka i axlarna hoppas jag på detta under hösten:

Pass 1: Gym

Pass 2: Rullskidor

Pass 3: Cykel/löpning/rullskidor beroende på väder

Pass 4: Cykel/löpning/rullskidor beroende på väder

 

Ju längre tid det går på hösten desto mer rullskidor och mindre cykling. I början blir det mest axlar i gymmet, senare planerar jag att köra mer rygg/mage/armar.

 

Tanken är att om jag bara kommer igång och klarar en sak som Vasaloppet så är det sen bara att köra vidare. Det ultimata målet är En Svensk Klassiker 2010, men jag inser att jag lagt ribban väldigt högt. Plan B (om jag känner att det blir för mycket) blir att köra halvdistanserna på de olika evenemangen. Min främsta oro med att lägga ribban för högt är inte att den mentalt ligger för högt utan att jag blir för ambitiös i min träning och överanstränger min otränade kropp.

 

Hursomhelst, går allt vägen kan ni följa min väg från sparris till klassiker här:

http://irrgang.wordpress.com

 

Tack för ett bra och inspirerande forum.[/quote']

Jag har absolut inget emot Gym/styrketräning. Kör själv två gånger per vecka. Men då kör jag även 3-4 pass rullskidor + lite annan kondition (främst cykel/spinning) pga av en skada. Är det ditt primära mål att åka VL om knappt 7 månader och du kan lägga max 3-4 pass i veckan så får du definitivt ut mest av att bara åka rullskidor och givetvis ännu hellre skidor på snö. Finns redan trådar om detta. För en skidåkare är basen skidåkning och efter 3-4 skidpass inplanerade i veckan kan man sedan lägga till styrka och alternativ konditionsträning som cykel, löpning, roddmaskin, crosstrainer osv. Desto mindre skidor du åkt i ditt liv desto viktigare är det att träna mkt skidor.

Lyssna på Everst, han är klok man. Men så är han född -62 också =)

Som sagt, strunta i gymmet och ut på rullisarna istället.... mixa gärna med terrängcykel där du även får med balans, koordination och styrka för benen. Sittande landsvägscykel skulle jag strunta i. Nått pass Elghufs i veckan istället för löpning gör dig även starkare i diagonalåkningen.

 

Lycka till !!

Link to comment
Share on other sites

Om du bor i södra Sverige rekommenderar jag följande strategi ang snöträning;

 

Håll ögon och öron öppna så att varje chans till skidåkning på snö tas tillvara. Det går inte att vänta en eller ett par dagar, ty då kan snön vara borta. Vänta heller inte på bra förhållande att åka, oftast är det dåliga spårförhållande i VL, "sket-träningar" bra träning inför loppet. Lyssna på kompisar och gå in och kolla på föreningars hemsidor, ja även här, om någon förening sprutat konstsnö och tag chansen att åka dit en helg och få rejäl snöträning.

 

Några exempel: Allhelgonahelgen 2008; hörde av min bror att på en basväg på hans gård fanns snö, åkte dit och fick 1 tim bra skateträning. Dagen efter hittade jag snö på en liten ip inne i skogen, bra klassisk träning, snön bort dagen efter. Såg här på forumet att Nybro SKI sprutat konstsnö i slutet av nov - åkte dit och fick en bra genomkörare. Man kan hitta snö var som helst där den klarat sig från töväder o vind, likaså behövs ej så mycket snö på gräsmattor, golfbanor. Det är bara fantasin och avsaknad av "skräpskidor" som sätter gränser.

Link to comment
Share on other sites

Visst kan jag förstå själva grundtanken med att träna greninriktat. Men det finns fallgropar med att lämna ett träningsupplägg och gå till något helt annat. En faktor kan ju vara att man lämnar sina "polare" på gymmet, det sociala ni vet.

 

En annan aspekt att trappa upp exempelvis rullskidträning över flera år är att undvika skador, förslitningsskador företrädesvis. Armbågar och händer slits ganska rejält när man tuggar asfalt med stavar. Åtminstonen finns det en risk att "man" sliter mer än bygger upp genom kvanitetsträning..

 

Förra året rullade jag en gång i veckan. Detta året har jag övergått till två gånger, ett långpass och ett intervallpass. Året härpå kommer jag att köra tre pass på rulllskidor. Min övre gräns sätter jag på fyra pass i veckan.

Link to comment
Share on other sites

Visst kan jag förstå själva grundtanken med att träna greninriktat. Men det finns fallgropar med att lämna ett träningsupplägg och gå till något helt annat. En faktor kan ju vara att man lämnar sina "polare" på gymmet, det sociala ni vet.

 

En annan aspekt att trappa upp exempelvis rullskidträning över flera år är att undvika skador, förslitningsskador företrädesvis. Armbågar och händer slits ganska rejält när man tuggar asfalt med stavar. Åtminstonen finns det en risk att "man" sliter mer än bygger upp genom kvanitetsträning..

 

Förra året rullade jag en gång i veckan. Detta året har jag övergått till två gånger, ett långpass och ett intervallpass. Året härpå kommer jag att köra tre pass på rulllskidor. Min övre gräns sätter jag på fyra pass i veckan.

Klokt inägg !!

Visst är det så att man alltid succesivt ska öka belastningen... även när det gäller intensiteten. Inge vidare att börja från noll och sedan köra 3st rullskidpass per vecka varav 2st tuffa intervaller....

Dock tycker jag inte man behöver vänta ett år med att öka dosen om man inte vill. Det viktiga i början är att inte köra för långa pass. Bättre att köra 2-3st kortare pass med låg intensitet under en "anpassningsperiod" på t.ex fyra veckor. Med korta pass menar jag 30-40min. Då i syfte att vänja leder och musklerna etc... sedan ökar man arbetstiden succesivt. Börja med att öka tiden på en av passen i veckan osv. Här får man känna sig fram vad som känns bra. Kör aldrig i början rullskidor två dagar efter varann. Armar, handleder mm behöver tid för återhämtning.

 

Det kan även vara lämpligt att köra 1-2 pass lättare uppbyggandsstyrka för t.ex handleder, armar och axlar i syfte att minska risken för skador. Ingen maxstyrka utan 2set med 12-15reps med lite lägre intensitet.

 

Jag tror många som har problem med handleder och armbågar när de kör rullisar börjar köra för långt och hårt för tidigt samt ibland med kombinationen för lite återhämtning.

Det gäller att våga ta det lugnt i början...

Link to comment
Share on other sites

Tackar för svaren. Angående gym vs rullskidor så delar jag uppfattningen att rullskidor är den primära träningsformen för en skåning som jag. Dock är det ett faktum att jag är så svag i mina axlar att jag bokstavligt talat måste ta i riktigt ordentligt bara för att staka igång på skidorna, därav min initiala fokus på gymmet. Efter det tänkte jag mest ha en stund i gymmet för att få en balanserad kropp. Kan mycket väl bli att det blir en dag med ett pass i gymmet kombinerat med ett kort pass på rullisarna...

 

Tänkte försöka få till någon vecka norrut under vintern för att försäkra mig om några mil på snö. Helst på något ställe där det finns en instruktör tillgänglig. Eftersom jag bor i norra Skåne känns det som ett alternativ att åka 5-10 mil norrut någon helg om tillfälle ges, oddsen för snö på småländska höglandet är oftast bättre än i Skåne.

 

Upplägget med 3-4 dagar är mest beroende på min rädsla för skador. Jag har lätt för att vilja för mycket och om jag drar igång med 3-4 pass i veckan på rullisarna är jag rätt övertygad om att någon kroppsdel ger sig rätt omgående, därför börjar jag med 1 pass i veckan. När jag kommit igång så att allt inte känns som en kamp kör jag gärna 5 pass några veckor för att bygga upp kroppen, men överlag tror jag på idén att träna varannan dag, åtminstone om jag varje gång fokuserar på samma muskelgrupp. Förmodligen kommer jag att försöka få till det så att det blir fokus på 'skidåkarmuskulaturen' varannan dag och sen klämmer jag in lite långpass på cykel för att få lite uthållighet och lite intervaller (cykel eller löpning) för att pressa hjärtat lite.

 

Men som sagt, rullisar framför allt men jag måste hitta kraften att ta ordentliga tag först. Efter det blir det så mycket som kroppen tillåter. Jag inser att 7 månader är en rätt kort tid för en otränad att köra Vasaloppet, så man för ju sätta målet efter den förutsättningen.

Link to comment
Share on other sites

När det gäller styrketräning för skidåkning räcker det väl inte att träna upp axelpartiet. Buk och rygg samt triceps måste väl också vara starka.

Stämmer (kanske också benen, även vid stakning!) Därför är det enligt min mening lite riskfyllt att vara oerhört stark som en bodybuilder och åka mkt rullskidor direkt som nybörjare. Stora delar av kroppens muskler orkar trycka på stenhårt men några för rullskidor otränade delar kommer att ta skada. Att däremot köra rullskidor utan att ha tränat styrka alls tror jag är betydligt ofarligare, din maximala kapacitet är lägre och många muskler kommer att sätta stopp ungefär samtidigt innan ngn blir skadad. När man sedan åkt rullskidor ett tag kan man börja lägga på styrketräning. Dessutom märker man då lite lättare vilka muskler som är den mest begränsande faktorn.

 

OK, kanske lite amatörfysiologiskt men så tror jag det ligger till i alla fall. Alltså mer rullskidåkning och mindre styrka i början. Passa dessutom på att åka rullskidor innan höstmörkret, kylan och regnet gör det mer psykologiskt slitsamt att var ute än inne i gymmet. Nu är det dags för ett pass backintervaller på rullskidor, får kanske bli gym imorgon:)

Link to comment
Share on other sites

Alltså mer rullskidåkning och mindre styrka i början.

Tveksamt om jag håller med om detta. Min plan är att få upp styrkan i de delar som idag begränsar mig. Benen är inga problem. Mage och rygg får i mitt fall också (knappt) godkänt. Triceps och biceps ligger efter medan axlarna... Hmm... Ja, de är inte ens med på skalan. Sen kanske jag skulle formulerat mig lite annorlunda. Jag menar inte att jag enbart ska träna axlarna, men fokus ska ligga där. Och anledningen till styrketräningen är att axlarna idag är så pass otränade att ett pass på rullskidor i princip kan jämföras med ett pass i gymmet eftersom jag nästan tappar all fart och stannar helt mellan varje stavtag.

 

Men jag håller definitivt med om att man ska vara försiktig med alternativ träning. Med en bakgrund som cyklist som sprang en hel del på vintrarna minns jag tydligt den träningsvärk jag hade efter innebandypass eller annat med sidledesförflyttningar.... Samtidigt kommer jag ihåg en skada jag drog på mig i knät eftersom min ensidiga träning gjorde att utsidan av låret blev betydligt starkare än insidan vilket ledde till snedbelastning i knät. Detta löste sig dock rätt enkelt genom att jag började träna insidan av låret på gym. Så mitt motto här är att lyssna på kroppen och ta hand om den svagaste länken tills jag fått med alla muskelgrupper på banan. Efter det kan man fokusera mer på att träna de delar som gör att kilometrarna tickar på snabbare...

Link to comment
Share on other sites

Alltså mer rullskidåkning och mindre styrka i början.

Tveksamt om jag håller med om detta. Min plan är att få upp styrkan i de delar som idag begränsar mig. Benen är inga problem. Mage och rygg får i mitt fall också (knappt) godkänt. Triceps och biceps ligger efter medan axlarna... Hmm... Ja' date=' de är inte ens med på skalan. Sen kanske jag skulle formulerat mig lite annorlunda. Jag menar inte att jag enbart ska träna axlarna, men fokus ska ligga där. Och anledningen till styrketräningen är att axlarna idag är så pass otränade att ett pass på rullskidor i princip kan jämföras med ett pass i gymmet eftersom jag nästan tappar all fart och stannar helt mellan varje stavtag.

 

Men jag håller definitivt med om att man ska vara försiktig med alternativ träning. Med en bakgrund som cyklist som sprang en hel del på vintrarna minns jag tydligt den träningsvärk jag hade efter innebandypass eller annat med sidledesförflyttningar.... Samtidigt kommer jag ihåg en skada jag drog på mig i knät eftersom min ensidiga träning gjorde att utsidan av låret blev betydligt starkare än insidan vilket ledde till snedbelastning i knät. Detta löste sig dock rätt enkelt genom att jag började träna insidan av låret på gym. Så mitt motto här är att lyssna på kroppen och ta hand om den svagaste länken tills jag fått med alla muskelgrupper på banan. Efter det kan man fokusera mer på att träna de delar som gör att kilometrarna tickar på snabbare...[/quote']

Håller också med om logiken i Everests resonemang. Om du känner att ett rullskidspass är så styggt mot axlarna att det nästan kan likställas med ett gympass så förstår jag inte anledningen till gymbesöket. Bättre då att rulla försiktigt så får du dels upp styrkan samt dels igång rullskidsträningen så att exv armbågar mjukstartar lite och inte tar så mycket stryk som ifall du med starka muskler drar igång på rullisar. Sen är jag helt med på dina tankar om att ta det lugnt i början och inte överträna med risk för skador. Läste på din blogg (mkt kul att följa!) att du skippar gymkort. Klokt tror jag. Satsar du på VL så hade nog de slantarna som du lagt på kortet känts extra sura under rullskids-/löprundorna i höst och snarare demotiverat träningen. Tror att man kan få ut mycket av "hemmaträning" för styrka i överkropp och man får rätt många hantlar för de pengar man skulle lagt på gymkort...

Link to comment
Share on other sites

Alltså mer rullskidåkning och mindre styrka i början.

Tveksamt om jag håller med om detta. Min plan är att få upp styrkan i de delar som idag begränsar mig. Benen är inga problem. Mage och rygg får i mitt fall också (knappt) godkänt. Triceps och biceps ligger efter medan axlarna... Hmm... Ja' date=' de är inte ens med på skalan. Sen kanske jag skulle formulerat mig lite annorlunda. Jag menar inte att jag enbart ska träna axlarna, men fokus ska ligga där. Och anledningen till styrketräningen är att axlarna idag är så pass otränade att ett pass på rullskidor i princip kan jämföras med ett pass i gymmet eftersom jag nästan tappar all fart och stannar helt mellan varje stavtag.

 

Men jag håller definitivt med om att man ska vara försiktig med alternativ träning. Med en bakgrund som cyklist som sprang en hel del på vintrarna minns jag tydligt den träningsvärk jag hade efter innebandypass eller annat med sidledesförflyttningar.... Samtidigt kommer jag ihåg en skada jag drog på mig i knät eftersom min ensidiga träning gjorde att utsidan av låret blev betydligt starkare än insidan vilket ledde till snedbelastning i knät. Detta löste sig dock rätt enkelt genom att jag började träna insidan av låret på gym. Så mitt motto här är att lyssna på kroppen och ta hand om den svagaste länken tills jag fått med alla muskelgrupper på banan. Efter det kan man fokusera mer på att träna de delar som gör att kilometrarna tickar på snabbare...[/quote']

Om du är så otroligt svag i axlarna så kommer ju just axlarna få mest träning under rullskidåkningen och de kommer tränas upp. Du skriver ju tom själv att rullskidpasset kan jämföras med ett gympass för axlarna...dåså, då behöver du ju inte gå på gymmet.

 

När du däremot fått upp en hög fart och styrka på rullisarna så behöver du nog gå på gym för att öka muskelstyrkan ytterligare. Låter lite konstigt att just dina axlar skulle vara så otroligt svaga, axlarna är inte de muskler som bör belastas hårdast vid skidåkning...kanske är det tekniken som brister?

Link to comment
Share on other sites

Jag har kommit igång med träningen men har råkat ut för något som jag behöver lite klarhet i. Efter knappt tre km på rullskidor börjar jag känna av knäna. Inte direkt någon smärta, men något är inte som det ska. Det känns på insidan av knäna. Står jag jämfota och håller ihop knäna så är det 2-3 cm nedanför den punkt knäna slår ihop. Någon som har erfarenhet av något liknande?

 

Min egen teori är att musklerna runt knäna är underutvecklade. Har inga problem med löpning eller cykling och symptomen försvinner helt över natten. Om så är fallet borde det bli bättre med diverse övningar för låren (eventuellt mage/rygg?)

 

Eller kan det vara tekniken som brister, kan man stå fel på skidorna? Borde isåfall vara att jag står snett och har vikten på utsidan eller insidan?

Link to comment
Share on other sites

kände likadant som du när jag "kom igång" med rullskideträningen

hade även ont under fötterna men nu efter några rundor så känns det bara bra

min teori var att dels att musklerna/fästena ej vara vana samt att balansen inte var den bästa som nog gjorde att man spände sig i onödan utan att veta om det

Link to comment
Share on other sites

Gissar också på ovana muskler/fästen. Hade lite krämpor när jag startade rullskidskarriären i våras. Jag märkte att jag spände mig mycket men allteftersom balansen förbättrades vågade jag slappna av och då kändes inget. Ofta kom värken efter ett par kilometer men avtog när musklerna blev varmare och jag lite tryggare på skidorna. Fortfarande kan det dock kännas under fötterna men det skyller jag på gruset jag kör på samt att jag använder skidor utan spann så alla vibrationer går rakt upp i fotsulorna.

 

Ta det bara försiktigt så är nog smärtan strax borta.

 

Förresten, Mugin. Har du fått fart på rullskidorna eller är det fortfarande lika trögt? Om fortfarande trögt, vad kör du på för skidor/hjul? Inte så att du fått tag på ett par tröga?

Link to comment
Share on other sites

Tackar för svaren, de rimmar bra med min teori att det är en ovan träningsform. Planen är fortsätta med rullisar i små doser och öka i takt med att kroppen tillåter det.

 

Har även domningar i fötterna efter ett par km, men skyller det på vibrationerna...

 

Jag kör på Elpex skidor som är i rätt bra skick. Om det bara är plant och ingen motvind rullar de på bra och går det lite utför vill jag absolut inte ha något mer lättrullat. Uppför... Tja, det är tur att man inte kan rulla baklänges. Nej, men skämt åsido så funkar det rätt bra, jag begränsar passen efter hur knäna känner sig. Men 4-5 km är tillräckligt för att tömma mina sparrisarmar på energi så det är i princip både armar och knän som begränsar idag. Men det går på rätt håll.

 

På tal om utrustning så är det snarast stavar som jag funderar på att byta, jag kör nu med ett billigt aluminiumalternativ. Jag kan tänka mig att när dosen ökar så kommer mina armågar att känna av det. Inte så att det besvärar idag, men det känns som att det sliter. Kanske skulle försöka leta upp lite grusvägar istället?

Link to comment
Share on other sites

Om man får ont i knäna av att åka rullskidor tyder det naturligtvis i första hand på man åkt för lite rullskidor/skidor:) Men OK givetvis måste man starta lugnt med alla nya träningsmetoder. Jag tror att knäont vid rullskidåkning framförallt beror på att fötterna då tvingas att riktas exakt rakt framåt under påfrestning, framförallt arbete med att hålla balansen. De flesta människor åtminstone jag riktar fötterna naturligt mer eller mindre utåt både vid stående/gång/löpning och cykling. T.o.m clipslösa pedaler tillåter relativt mkt flex utåt med tårna. Vid inlines och skate riktas också fötterna utåt.

 

Även vid snöskidåkning är fötterna relativt hårt placerade rakt fram. Dock avbryts detta lite vid spårbyte, saxning, sladdning, dåliga spår osv. Sen finns det trots allt lite mer "flex" i snö/skidspår än i asfalt och kanske spänner man sig inte lika mkt. Men givetvis så är det en enorm fördel att träna så grennära som möjligt för att direkt kunna träna många långa pass på skidor när snön kommer eller när man åker till tunneln en helg.

 

Möjligen skulle det enligt ovanstående resonemang förutom att det är bättre för känsliga armbågar också vara bättre att åka på grus även för knäna inte minst för att det blir mer varierad åkning.

Link to comment
Share on other sites

Jag har ett problem, när jag startar upp rullskidträningen och det är att jag får ont i höger hälsena. Det är likadant varje år, men brukar försvinna efter ett tag. Jag tror det beror på att jag är olika i benkonstruktionen och vänstra benet vrids inåt efter avslutat frånskjut. Därigenom belastas höger hälsena, när vä-foten vrids tillbaka, då skidan förs fram igen. Det är bara en teori.
Link to comment
Share on other sites

... Men OK givetvis måste man starta lugnt med alla nya träningsmetoder. Jag tror att knäont vid rullskidåkning framförallt beror på att fötterna då tvingas att riktas exakt rakt framåt under påfrestning

Tror stenhårt på dessa två meningar och hoppas innerligt att knäna härdas allt eftersom de utsätts för denna påfrestning (med tillräcklig vila mellan passen förstås).

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.


×
×
  • Create New...