Hoppa till innehåll

Senaste nyheterna inom skidvärlden - i samarbete med längd.se

Tomas Bredberg vinnare av Stora Skidsprspriset 2020

Stomprogram rullskidor 2020

Slutresultat i Skandinaviska cupen

Mattias Nilsson och Fredrik Uusitalo slutar som landslagstrnare

längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart
Outdoor, skidor och sport hos OutdoorExperten
Atomic längdskidor
Rossignol längdskidor
Foto

4+3 X 4 eller max under 20 min, vad ger mest?


  • Vänligen logga in för att kunna svara
77 svar till detta ämne

#61
GundeG

GundeG

    Erfaren medlem

  • Members
  • PipPip
  • 749 inlägg
Mina egna erfarenheter stämmer mycket bra in med GD´s och Joakim.J´s....

Jag har under denna säsong (från 1 mars) kört extremt lite intervallträning utan fokuserat mest på att kunna träna ofta och då gärna 1tim eller längre. Intensiteten har varit underordnad träningstiden. Har också nästan uteslutande kört grenspecifikt (rullskidor, elghufs o.dyl). Styrketräningen har varit marginell, dock när jag kört har det varit med fokus på balans och koordination istället för maxstyrka. När jag tränat rullskidor och skidor har fokuset legat på teknik, teknik och teknik.

Har under okt-nov börja lägga in lite intervallpass då och då, främst i form av naturliga intervaller. Dock inte i närheten av förra säsongen då jag kunde köra 2-3 tuffa pass i veckan.

Resultatet då? har inte varit sjuk en endaste gång sedan nov 2008 (peppar peppar.), känner mig sällan sliten. Har aldrig någonsin i hela mitt liv haft en sådan utväxling i stakningen och diagonalåkningen. Min tröskelpuls har höjts och jag kan ligga längre tid över tröskeln utan att tröttas. Nu under julhelgen i Tänndalen kunde jag staka upp för långa backar som jag inte varit i närheten av tidigare.

Jag tror som jag sagt tidigare att de allra flesta tränar för hårt för ofta. Om man vill bli en bra långdistansare på skidor finns det inga genvägar. Det krävs mycket träningstid, grenspecifik träning och ett djävulskt tålamod.

Ett möjligt svar på din fråga Rotebrostakaren:
Det kan visst vara ett alternativ under en formtoppningsvecka att lägga in som variation att köra 8min max varannan dag eller 4min varje dag istället för 4x4min. Du kommer dra på dig mycket mjölksyra vilket kan vara bra vid formtoppning men inte är önskvärt under uppbyggnadssäsongen.

Förresten, på tal om ingenting, så gick jag tillbaks till långa stavar sedan 1 mars (92% av KL) och kommer inte gå ner igen..... =)

#62
Rotebrostakaren

Rotebrostakaren

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 2 012 inlägg
Intressant, själv har jag tränat mer än någonsin, blivit sliten och mest förkyld hela tiden. Har blivit stressad av att inte få till några hårda pass, kört för hårt för tidigt och blivit lite förkyld igen. Tror helt enkelt jag tränat för mycket under för lång tid, eller helt enkelt borde jag har kört lugnare som dig Gunde med den träningsmängd jag kört. Mest skrev jag nog detta för att kunna skriva att jag gått ner till 91,35% av kroppslängd, är 185 och kör på 169, började på 175, ner till 172 kändes bättre även ner till 170, sedan så vet jag att 167 känns för kört, är inte riktigt säker om jag tycker 169 är bättre än 170:).

#63
GundeG

GundeG

    Erfaren medlem

  • Members
  • PipPip
  • 749 inlägg

Intressant, själv har jag tränat mer än någonsin, blivit sliten och mest förkyld hela tiden. Har blivit stressad av att inte få till några hårda pass, kört för hårt för tidigt och blivit lite förkyld igen. Tror helt enkelt jag tränat för mycket under för lång tid, eller helt enkelt borde jag har kört lugnare som dig Gunde med den träningsmängd jag kört. Mest skrev jag nog detta för att kunna skriva att jag gått ner till 91,35% av kroppslängd, är 185 och kör på 169, började på 175, ner till 172 kändes bättre även ner till 170, sedan så vet jag att 167 känns för kört, är inte riktigt säker om jag tycker 169 är bättre än 170:).

Men då har du den lätta delen av träningen kvar, köra lugnt fram till VL =)

kul det här med stavlängd. Jag har kört all min tid på rullisarna den här säsongen (det heter rullisar för faan, inte rullskidor =) ) med 93% (172cm) av KL och det har känts kanon men i Ramsau där vi hade mycket mjuka spår och svåra förhållanden kändes 93% för långt. Jag kapade ner skidstavarna 2cm till 170cm och då känns det bra igen. Min erfarenhet blir alltså att när det är svåra förhållanden med mycket lössnö och mjuka spår är det bättre med lite kortare stavar och när det är bra förhållanden kan man ha ett par cm längre, dvs om man orkar hålla på att byta...

Ledsen, jag vet att detta inte tillhör trådens huvudämne så det är väl lika bra att jag tråkar ut er med lite mer av mina teorier...

4/4 intevaller eller 20min max, vad är bäst, var det va?
För mig är bägge dessa träningssätt två sätt att skapa form på där mina erfarenheter är att 20min max är ett lite vassare alternativ, för mig dvs. Detta är säkert lika tvärtom för någon annan. Fördelen med 4/4 intervallen är att du orkar köra hårdare under själva intervallen men för mig som 47-åring och VL-åkare är det ganska ointressant.
Ett grymt bra alternativ (och jobbigt) till formtoppningsintervall är att köra 6/4, dvs 6min i A3-A3+ och sedan gå ner på A2 under 4min. Förslagvis kör man 6min i kuperad terräng och sedan 4min i platt terräng. Upprepas 2-5ggr beroende på nivå. För ett par år sedan förbättrade jag min löptid med 45sek på en 1.5km sträcka genom att köra denna intervall en gg/vecka under 3 veckor. Hygglig formtoppning.

Jag försöker annars träna och tänka som GD. Att träna med syfte att höja tröskelpuls och antalet mitokondrier är mer effektivt som VL-åkare och +40 år.... bifogar ett citat från en "tung" gubbe inom muskelforskning, Michail Tonkonogi, och som jag haft förmånen att lyssna live på...tyvärr lätt ibland att klassa sig själv till kategorin "gravida kvinnor" =)

"Låg belastning under lång tid, så kallad distansträning, har bäst effekt i början av puberteten när barn växer som mest. Detta beror på att hinnan runt hjärtmuskeln då är mjuk vilket ger hjärtat möjlighet att växa. I vuxen ålder har hinnan blivit hårdare och storleken på hjärtat kan då inte påverkas. Hos barn växer hjärtat dessutom fortare i förhållande till artärerna vilket innebär att hjärtat måste arbeta hårdare för att pumpa ut blodet till musklerna och träningseffekten blir större. Gravida kvinnor får ökad mängd av det hormon som mjukar upp olika delar i kroppen för att kunna bära och föda barnet vilket får till följd att även hinnan runt hjärtmuskeln blir mjukare. Gravida kvinnor har alltså en liknande möjlighet som växande barn att påverka hjärtmuskelns storlek.

Aerob träning För att öka den aeroba förmågan behöver man öka mängden mitokondrier. Mitokondrier kan förenklat kallas muskelns energikraftverk, som förbränner kolhydrat och fett vilket ger muskelns dess bränsle. För att maximera ökningen av mitokondrier måste systemet pressas hårt. Detta görs bäst genom hög belastning under lång tid vilket innebär korta intervaller utan mjölksyrebildning och genom att hellre träna dubbla pass varannan dag än ett pass varje dag. På det andra passet tränar man då på halvtomma glykogendepåer vilket gör att systemet tvingas att arbeta hårdare vilket resulterar i ökad mängd mitokondrier. Optimal träning för att öka mängden mitokondrier är dubbelt så lång vila som träning. Exempel: 10 s arbete och 20 s vila, 20 s arbete och 40 s vila eller 30 s arbete och 60 s vila.

Anaerob träning För att öka den anaeroba förmågan ska man öka vikten muskler. För att få maximal muskelökning menar Tonkonogi att man även här ska pressa systemet hårt vilket innebär hög belastning under så lång tid som möjligt. Optimal trän- ing är en belastning så att man orkar 7-8 reps med 1 minuts vila mellan varje set. Problemet med denna träning är att muskeln inte är återhämtad efter enbart en minuts vila. Återhämtningen beror på blodflödets förmåga att transport- era bort mjölksyra och muskelns förmåga att tillverka energi (ATP), vilket görs i mitokondrierna. Härav följer att det är mitokondrierna som är den begränsande faktorn även för sprinters."

#64
Stefan Sand

Stefan Sand

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 2 099 inlägg
Intressanta inlägg GundeG!

Några reflektioner är ju att just barn (i början på puberteten) sällan tränar långa pass. Det, vill jag mena, är mer fokus på korta intensiva övningar, inte sällan med tävlingsinslag.
En anna reflektion är ju att en del skidåkartjejer kommit tillbaka efter en graviditet och visat än bättre resultat. Har alltid tänkt i termer som att när du fött barn har din gräns för vad som är jobbigt flyttats fram vilket lett till bättre resultat. Här kan ju en förklaring vara att de under graviditet lycksa öka sin volym på hjärtmuskeln!

När det gäller mitokondrierna läste jag för ca ett år sedan att den effetivaste träningen var minst 90min på en nivå strax under tröskelpulsen. De var t.o.m så att det var bättre att träna 1pass 90min istället för 2 pass á 45min på en dag. Går lite stick i stäv med vad Tonkonogi säger!? iofs var teorin om 90min att det var effektivt när glygogendepåerna började sina och det sker längre in i ett pass. Så menar Tonkonogi att du i princip inte ska återställa glykogen depåerna mellan pass 1 och 2?

Delar helt uppfattningen att "Det krävs mycket träningstid, grenspecifik träning och ett djävulskt tålamod." Och det svåra kommer när träningstiden är begränsad, hur göra? Det logiska svaret torde vara att skapa sig mer tid till träning och det är väl ungefär som jag uppfattat att du gjort?

Sedan vore det skitkul att snacka igen över en kopp kaffe. Vi får hitta en morgon snart när du passar Huvudsta!

#65
GundeG

GundeG

    Erfaren medlem

  • Members
  • PipPip
  • 749 inlägg

Intressanta inlägg GundeG!

Några reflektioner är ju att just barn (i början på puberteten) sällan tränar långa pass. Det, vill jag mena, är mer fokus på korta intensiva övningar, inte sällan med tävlingsinslag.
En anna reflektion är ju att en del skidåkartjejer kommit tillbaka efter en graviditet och visat än bättre resultat. Har alltid tänkt i termer som att när du fött barn har din gräns för vad som är jobbigt flyttats fram vilket lett till bättre resultat. Här kan ju en förklaring vara att de under graviditet lycksa öka sin volym på hjärtmuskeln!

När det gäller mitokondrierna läste jag för ca ett år sedan att den effetivaste träningen var minst 90min på en nivå strax under tröskelpulsen. De var t.o.m så att det var bättre att träna 1pass 90min istället för 2 pass á 45min på en dag. Går lite stick i stäv med vad Tonkonogi säger!? iofs var teorin om 90min att det var effektivt när glygogendepåerna började sina och det sker längre in i ett pass. Så menar Tonkonogi att du i princip inte ska återställa glykogen depåerna mellan pass 1 och 2?

Delar helt uppfattningen att "Det krävs mycket träningstid, grenspecifik träning och ett djävulskt tålamod." Och det svåra kommer när träningstiden är begränsad, hur göra? Det logiska svaret torde vara att skapa sig mer tid till träning och det är väl ungefär som jag uppfattat att du gjort?

Sedan vore det skitkul att snacka igen över en kopp kaffe. Vi får hitta en morgon snart när du passar Huvudsta!

En fika blir det definitivt, jag tar bollen...

Syftet med de dubbla passen har ju även Bengt Saltin varit inne och forskat på och det har visat sig ge bättre uthållighet att träna på det sättet.

Jag tillhör ju de nördarna som även tror att du ska köra mindre intensivt även om du kör 3-4tim i veckan, då kanske inte bara A1 utan flest A2låg pass (= Maffepuls) och ibland även A3låg men jag lär säkert få mothugg... =)

#66
FredrikS

FredrikS

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 1 713 inlägg

flest A2låg pass (= Maffepuls)

Maffepuls kan vel vara allt mellan A1 och A3 beroende på vilken maxpuls personen har.

#67
GundeG

GundeG

    Erfaren medlem

  • Members
  • PipPip
  • 749 inlägg

flest A2låg pass (= Maffepuls)

Maffepuls kan vel vara allt mellan A1 och A3 beroende på vilken maxpuls personen har.

Maffepuls utgår från 180 minus din ålder (16-65 år). Sedan kan du lägga på eller dra av -5 till + 10 slag beroende på fysisk status. Den har ingen koppling till din maxpuls.

#68
FredrikS

FredrikS

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 1 713 inlägg

flest A2låg pass (= Maffepuls)

Maffepuls kan vel vara allt mellan A1 och A3 beroende på vilken maxpuls personen har.

Maffepuls utgår från 180 minus din ålder (16-65 år). Sedan kan du lägga på eller dra av -5 till + 10 slag beroende på fysisk status. Den har ingen koppling till din maxpuls.

Vet hur man beregnar den men min lilla kommentar var en response til att du skrev "A2låg pass (= Maffepuls)" vilket inte behöver vara fallet.

Tror bara inte så mycket på att maffepulsen är en bra metod att berägna en pulssone. Kunde i alla fall inte finna något på nettet som övertyggade mig att det var en bra ide att ignorera individuella forskjeller i maxpuls och bruka maffes formula.

#69
GundeG

GundeG

    Erfaren medlem

  • Members
  • PipPip
  • 749 inlägg


Maffepuls kan vel vara allt mellan A1 och A3 beroende på vilken maxpuls personen har.

Maffepuls utgår från 180 minus din ålder (16-65 år). Sedan kan du lägga på eller dra av -5 till + 10 slag beroende på fysisk status. Den har ingen koppling till din maxpuls.

Vet hur man beregnar den men min lilla kommentar var en response til att du skrev "A2låg pass (= Maffepuls)" vilket inte behöver vara fallet.

Tror bara inte så mycket på att maffepulsen är en bra metod att berägna en pulssone. Kunde i alla fall inte finna något på nettet som övertyggade mig att det var en bra ide att ignorera individuella forskjeller i maxpuls och bruka maffes formula.

Förstår hur du menar och visst har du delvis rätt. För att räkna ut dina pulszoner behöver du veta din maxpuls. Dock är det många som tränar som inte vet det och då kan 180-formeln vara ett bra alternativ. Som med alla generella träningsfilosofier får man anpassa lite utifrån sig själv.
I mitt fall blir min Maffepuls 130-140 slag. Utgår jag från min maxpuls 185 då blir min A2låg 133-152 slag vilket är i den pulszon jag tränar mest.

#70
Stefan Sand

Stefan Sand

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 2 099 inlägg
Har ju som jag skrivit tidigare testat 3mån strikt Maffetoneträning, aldrig över 145 i puls, och pass på minst 90min x 4-5ggr/v. Det gav inte ett skit om jag ska vara ärlig. Det måste vara stora individuella variationer i hur träning bäst ska bedrivas och kanske t.o.m så att vissa individer (jag) aldrig blir den där uthållig på lååååånga distanser. Huruvida det är ihopkopplat med muskelfibersammansättning eller om det handlar om hjärtmuskelvolym, lungvolym eller vad det är, är inte jag man att uttala mig om.

Men helt klart är volym en framgångsfaktor i uthållighetsidrotter. Problemet är väl att få ihop dubbla pass i en normal vardag. Allting går givetvis men det är inte lätt. Jag fokuserar (eller försöker fokuser) på kontenuitet framför volym, men visst, kontenuitet ger ju även en viss volym så att säga :)

#71
GundeG

GundeG

    Erfaren medlem

  • Members
  • PipPip
  • 749 inlägg

Har ju som jag skrivit tidigare testat 3mån strikt Maffetoneträning, aldrig över 145 i puls, och pass på minst 90min x 4-5ggr/v. Det gav inte ett skit om jag ska vara ärlig. Det måste vara stora individuella variationer i hur träning bäst ska bedrivas och kanske t.o.m så att vissa individer (jag) aldrig blir den där uthållig på lååååånga distanser. Huruvida det är ihopkopplat med muskelfibersammansättning eller om det handlar om hjärtmuskelvolym, lungvolym eller vad det är, är inte jag man att uttala mig om.

Men helt klart är volym en framgångsfaktor i uthållighetsidrotter. Problemet är väl att få ihop dubbla pass i en normal vardag. Allting går givetvis men det är inte lätt. Jag fokuserar (eller försöker fokuser) på kontenuitet framför volym, men visst, kontenuitet ger ju även en viss volym så att säga :)

inte ett skit... =) det är här tålamodet kommer in..... förmodligen blev du inte snabbare då dock fick du säkert en bättre uthållighet och grund som du sedan med lite tuffare träning kunde fått en högre utväxling på jämfört med om du inte kört denna 3mån Maffeträning.

Forskning visar att det är nästan omöjligt att omvandla snabba muskelfibrer (FTa+FTx) till långsamma (ST). Därimot kan du ändra karaktär på de snabba till långsamma (främst FTa) till att bli mer uthålliga. Det är därför det är svårt (för att inte säga omöjligt) för en person med genetiskt större andel ST-fibrer att bli en bra sprinter, typ jag själv.

Om du genetiskt är en sprintertyp har du troligen en större andel FT-fibrer. I ditt fall kräver det då betydligt mer uthållighetsträning i de lägre pulsintervallerna än det gör för t.ex mig att nå en viss uthållighetsnivå. Att dissa en träningsfilosofi på 3mån Maffeträning tror jag då inte blir speciellt relevant. Om du som VL-åkare inte klarar av att köra 2-3tim i jämn distansfart utan att pulsen successivt stegras är det just det du först behöver träna på innan du ökar intensitet och fart.

Dags för lite fika nu, körde i morse just ett 2.5tim underbart skönt distanspass stakning på Brunnsviken i 10cm härlig lätt nysnö... jo det blev lite 15/15 intervaller också...men så är det också årets 1:a tävling nästa helg =)

#72
FredrikS

FredrikS

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 1 713 inlägg
Om jag kommer ihåg Stefans resultat med maffetone träning korrekt.

Hur lenge må man träna efter en metod som gir sämre resultat för att kunna säga att metoden inte fungerar för den personen? Det var vel så att Stefan sprang långsammare och långsammare på sin maffepuls när han trenade på den.

Det är ju som sagt inget som säger att maffe pulsen verkligen är rett puls för den personen om han vil bedriva vad maffetone kallar aerob träning.

Om du som VL-åkare inte klarar av att köra 2-3tim i jämn distansfart utan att pulsen successivt stegras är det just det du först behöver träna på innan du ökar intensitet och fart.

Vad menar du? Hur rask är jämn distanse fart? Varför är det nödvendig att träna det?

Som jag sagt tidligare. Tycker det finnes så många veldig ulika träningsfilosofier så jag vet inte vad man ska tro. Är ialla fall roligt att många på detta forumet testar ut ulika saker.

#73
Stefan Sand

Stefan Sand

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 2 099 inlägg
Det är mycket möjligt att mitt tålamod sviktade och att träningen eventuellt gav något MEN med en utveckling som gav sämre km tider för varje vecka så var det svårt att hålla motivationen uppe. Testade t.o.m att köra pass i en lång utförsbacke (ca 1,5km lång) för att få fart, men det hjälpte inte.

Jag är en sprintertyp i grunden. Har alltid varit snabb och spänstig och utan att ha testat muskelfibersammanstättingen gissar jag att min andel av ST fibrer inte är optimalt för att bli en VL åkare av rang. Inget jag lider av och är rätt nöjd med att ha fixat 5:23 i normalföre :)

Att åka 2-3h brukar betyda en sakta men säker pulsökning, helt klart. Möjligt att det skulle gå att träna upp men det verkade inte fungera med Maffetone metod då resulatet blev sämre tider. Spontant känns Maffetonepulsen alldeles för låg för min del. När jag testade syratröskel och maxpuls i Täby så kom det med träningsprogram. Det indikerade att mängden träning skulle ligga i pulszonen 160-168 slag och det känns i alla fall bra när jag tränar där. Träning under 158 var "degraderat" till några få min/v!?
Kanske en längre samanhängade period av distansträning i pulszon upp till 158 skulle kunna ge resultat, får väl prova :)

#74
GundeG

GundeG

    Erfaren medlem

  • Members
  • PipPip
  • 749 inlägg

Om jag kommer ihåg Stefans resultat med maffetone träning korrekt.

Hur lenge må man träna efter en metod som gir sämre resultat för att kunna säga att metoden inte fungerar för den personen? Det var vel så att Stefan sprang långsammare och långsammare på sin maffepuls när han trenade på den.

Det är ju som sagt inget som säger att maffe pulsen verkligen är rett puls för den personen om han vil bedriva vad maffetone kallar aerob träning.

Om du som VL-åkare inte klarar av att köra 2-3tim i jämn distansfart utan att pulsen successivt stegras är det just det du först behöver träna på innan du ökar intensitet och fart.

Vad menar du? Hur rask är jämn distanse fart? Varför är det nödvendig att träna det?

Som jag sagt tidligare. Tycker det finnes så många veldig ulika träningsfilosofier så jag vet inte vad man ska tro. Är ialla fall roligt att många på detta forumet testar ut ulika saker.

Om man har tävlingsambitioner finns det nog ingen som BARA tränar lågintensivt. Det gäller att särskilja på vad de olika träningssätten ger för resultat och hur man mixar dem. Jag tycker GD´s inlägg förklarar det mycket bra. Sedan svarar olika individer bra eller dåligt på olika sorters träning. När jag frågar elitaktiva vad det vanligaste felet de flesta uthållighetidrottare gör så får jag svaret "de tränar för hårt på de lugna passen"....

Om du är intresserad av ämnet rekommenderar jag varmt boken "Uthållighet - träning som ger resultat" som f.ö bygger på Rolf Saeterdal träningsfilosofi, en av Norges mest kända experter inom träningslära. Bl.a kör norska skidskyttelandslaget (inkl Björndalen) och roddaren Olaf Tufte efter denna träningsfilosofi.

Jag tycker också nedan länk till en artikel som Anders Gärderud skrivit beskriver detta enkelt och tydligt. Den har tidigare citerats här på forumet. Jag plockar ut några stycken...

"För att nå världstoppen måste Du upp i en årlig träningsdos på över 700 timmar. Kvantitet kan ej ersättas av kvalitet. Som konkret exempel nämnde Gärderud Holger Hott Johansen (VM-trea på långdistans 2004 och 2005). Tidigare tävlade han i Sverige för IFK Lidingö. Då tränade han drygt 400 timmar per år varav 20% var hård kvalitetsträning. Nu när han har att följa olympiatoppens träningsföreskrifter tränar han 770 timmar per år varav 9% är hård kvalitetsträning. Samtidigt jobbar Johansen heltid som civilingenjör med inriktning mot akustik. ”Varför är det ingen som talat om för mig hur jag ska träna?” Var Johansens reaktion efter att han fått byta inriktning på sin träning.

Man skiljer rent fysiologiskt mellan lokal och central kapacitet. Den centrala kapaciteten är hjärtats förmåga att pumpa ut syrgas till den arbetande muskeln. Denna kapacitet förbättras genom hårdkörning i tröskelfart. Men om man inte har den lokala kapaciteten med sig ute i den arbetande muskeln så eldar man för kråkorna. För att bygga upp den lokala kapaciteten i den arbetande muskeln, främst i form av en utbyggnad av det syretransporterande kapillärnätet(små tunna blodkärl), krävs omfattande träning och långa arbetstider. För att så småningom kunna springa fort måste man springa långsamt. Gärderud körde inga intervaller mellan slutet av september och början av april. Han betonade även den egna känslans vikt för hur hårt man skall gå på i varje enskilt pass när man ligger på en hög årsvolym träningstimmar"

#75
Tobbe L

Tobbe L

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 1 218 inlägg
Vad kom ni framtill? Vad gav mest???
4+3x4 eller max under 20 min???;)
Smärta är bara vekhet som lämnar kroppen

#76
joakim.j

joakim.j

    Erfaren medlem

  • Members
  • PipPip
  • 521 inlägg
jag har fått svar. Har jag fuskat med a1 träning så funkar max under 20 min, annars 4+3x4.

#77
Tobbe L

Tobbe L

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 1 218 inlägg
Sedär... Kändes som tråden tappade ämnet...
Jag tycker du ska variera dig lite...;)
Smärta är bara vekhet som lämnar kroppen

#78
GundeG

GundeG

    Erfaren medlem

  • Members
  • PipPip
  • 749 inlägg

Sedär... Kändes som tråden tappade ämnet...
Jag tycker du ska variera dig lite...;)

Härligt Tobbe,
Skönt att någon säger till oss träningsnördar när vi skenar iväg... =)




0 användare läser detta ämne

0 medlemmar, 0 gäster, 0 anonyma medlemmar