Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Nya glidtester m m från Primateria + medielänkar om skidor och skiglid


Niklas

Recommended Posts

För de som inte redan fått mail från Primateria kan jag tipsa om denna rapport som är utlagd på deras websida. En del riktigt intressanta jämförelser och resultat! =)

 

Jag fick för övrigt precis ett tips om att en intevju av Sture Hogmark om skidglid kommer att sändas i Vetandets värld i P1 måndag 15/2 kl 12:10, att det skrivits lite i ämnet här och på SRs hemsida hittade jag även detta reportage om 'OS-simulator' för längdlandslaget.

Link to comment
Share on other sites

Intressant rapport.

För mig som inte vill greja för mycket:

Jag konstaterar att jag ska fortsätta träna med helt obehandlade borstade skidor. 4.5% bättre glid i träningsvarven spelar ingen roll för mig.

Vill jag ha bättre glid lägger jag på lite LF eller kör på sicklat, borstat. Allt annat är overkill eftersom jag inte är bland de 10 främsta...långtifrån hehe.

På detta sätt får jag 3-4% högre topphastighet i backarna enligt Primaterias rapport.

 

Vad jag saknar och som faktiskt är mycket viktigare för mig som motionär är, hur mycket lättare blir stakåkningen som ju är det jag gör i 80% av vasaloppet? Det är där jag blir frånåkt av andra, inte på något annat ställe på banan. Förra året var det 10 åkare som gled ifrån i backarna, inte fler.

Link to comment
Share on other sites

Ja, man kan se rapporten som ett bra marknadsföringsmaterial för Primateria. Speciellt avsnittet under slutsatser:

"Testerna visar på en mycket god potential för att åstadkomma skidglid i

absolut världsklass genom att kombinera Primaterias produkter och

glidvallor."

 

I övrigt inget nytt, för ett bra glid krävs rätt spann för snöförhållandena, rätt struktur, stenslipning (eller stålsickel, som vi använde under senare delen av 1980-talet och gjorde slutfinish med fint sandpapper) samt glidvalla.

 

Ytterligare en aktör som vill slå sig in i skidbranschen.

Link to comment
Share on other sites

Intressant... (Stället i Finland heter dock Kronoby och inte Kronby.)

 

De sista bilderna var intressanta:

"Elektronmikroskopibilder av skidbelag som blivit preparerad med

stålsickel från konkurrerande företag" Är det Kuzmin?

 

Sen gick ju en vanlig LF4 vallning bättre än "Sicklad med P-cut och borstad med

rotoborste R-brush (fin stålborste frånPrimateria)".

Link to comment
Share on other sites

Bra rapport!

Dom skriver ju också att bra vallat glider alltid bättre än rent stensicklade skidor.

Men det vet vi ju alla att fel vallade skidor inte glider bra. Så antingen är det väl så att det är lättare med stensicklat att få ok glid för en nybörjare som inte kan valla.

Rapporten visar också att stenslipar inte är tillräckligt bra för att få den perfekta ytan. Som man kan få med bra sicklar.

Så vallat är bäst, men sicklat tillräckligt bra för dom flesta

Link to comment
Share on other sites

Där satt den!! Tack för länken Niklas!

Om man filtrerar bort Primateria-reklamen, så stämmer det de beskriver väldigt bra med mina tankar och erfarenheter! Allt handlar om vilken yta man lyckas skapa.

 

Intressant också att de visade bilder på en Kuzmin-sicklad yta. Utan efterföljande polering och rillning tror jag att den hade glidit i paritet med den rena stenslipade ytan som de hade, lite beroende på föret. Har själv haft en ren obehandlad fabriksslip som direkt från butikshyllan glidit påtagligt bättre än den Kuzminsickade, vilket förvånade mig till en början, men den stenslipen var lyckad, len och blank! Om Primateria (eller någon annan) fortsätter utvecklandet av ytprepareringsverktyg, så kan det bli riktigt bra om några år!

 

Tillsvidare kör jag på med BWLF, som känns lättast för mig, och jobbar vidare med att fintrimma fästzonslängd och antal lager fästvalla, med sikte mot bättre glid. :)

Link to comment
Share on other sites

Enbart stenslipning räcker inte och, den rekommenderade grundbehandlingen är ett måste innan skidorna är klar för bästa glid, det innebär att i flera omgångar mätta och polera belaget till en hård och blank yta, när detta är gjort är skidorna klar att behandlas för dagens före. Denna grundbehandling behöver inte göras om igen, bara varmsickla rent belaget och sedan ny glidbehandling för dagens före. enklare kan det inte bli för bästa glid. lycka till.
Link to comment
Share on other sites

Ok, nu vet vi (vad många av oss misstänkte). Bra jobbat! En sak jag saknar är hur skidorna gled efter 5-6 mils åkning.
Fin sammanställning. Det sätt som man presenterar skillnaden mellan skidorna (uttryckt i procent) tycker jag dock ger en lite uppförstorad bild av den faktiska skilladen mellan skidorna.

Jo det vore intressant att veta både hur mycket de där procenten är jämfört med de procent extraglid man får av att ligga i suget bakom en annan åkare och hur procentstaplarna ändras efter en 5-9 mils åkning. Eftersom längdåkning idag (och seedningslopp i synnerhet) alltmer handlar om masstarter så kan det ju kanske vara så att de där procenten "äts upp" av att en åkare med lite sämre (eller mindre bra) glid tar rygg på en åkare som glidvallat till sig lite bättre (start)glid, ligger med i suget bakom några mil och satsar på hårdkörning därefter (kanske med mindre skillnad i glid mellan de båda skidparen då och kanske en liten aning stärkt stärkt av att inte ha andats in några fluorångor och även ha fått en timmes mer sömn än åkaren som stått ute i vallaboden och mättat, fluorpulvervallat, sicklat och borstat enligt konstens alla regler. (Jag ser t ex i Vasalöparen att Ski-Go har en annons där de rekommenderar att mätta skidorna 2-3 extra gånger inför Vasalloppet, samt sedan lägga grafit i botten o s v. Skulle hela den proceduren toppat med några lager fluorpulver/fluid ge märkbart bättre glid i 9 mil så finns förstås åkare som tycker det är väl värt besväret. Skulle det ge märkbar förbättring, säg, i "bara" 5 mil så finns kanske fler som t ex hellre satsar på att "ta rygg" de milen? Eller så vallar de ändå och försöker ta rygg på ännu snababre skidåkare de där inledande milen. =) )

 

Nåja, bara lite spekulerande. Rapporten var högintressant ändå, och om det tog två dagars teståkande att få ihop testdata nog för den här rapporten så har jag full förståelse för att det inte fanns tid att köra 5-9 testmil extra med varje skidpar för att sedan upprepa samma två dagars teståkande igen.

 

Men såna tester är också intressanta och vore väl inte så värst svåra att göra själva (om än i lite mer amatörmässigt utförande). Kommer ihåg att jag tagit upp tidigare år i någon tråd att gå ihop några åkare med olika glidpreparering på Vasalopps-skidorna. Glidtesta mot varandra utan fästvalla dagen före loppet, skriva ned hur de olika skidparen gled mot varandra, fästvalla, köra loppet, ta bort fästvallan (utan att så mycket som röra glidzonerna) och upprepa samma glidtest mot varandra kvällen efter målgång. Skulle antagligen inte vara exakt samma temperatur och snöförhållanden vid test 2 då, men speciellt om man har tur med stabila väderförhållanden så borde det nog ändå märkas ganska tydligt om t ex skidpar A glider märkbart bättre än skidpar B före VL men inte efter VL.

Link to comment
Share on other sites

Jo, men vem väljer att medvetet starta med sämre glid för att hoppas kunna ta rygg på någon med bättre skidor? I alla fall är jag sådan att jag vill ha alla fördelar som jag kan tänkas skaffa redan från början. Gärna en stark rygg att ligga bakom men då med lika bra eller bättre glid dessutom.
Link to comment
Share on other sites

Jo, men vem väljer att medvetet starta med sämre glid för att hoppas kunna ta rygg på någon med bättre skidor? I alla fall är jag sådan att jag vill ha alla fördelar som jag kan tänkas skaffa redan från början. Gärna en stark rygg att ligga bakom men då med lika bra eller bättre glid dessutom.

Jo det är klart att bättre glid kan man alltid ha nytta av på något sätt (t ex mer vila när man ligger bakom någon).

 

Två procent högre hastighet är i alla fall en klart märkbar skillnad i ett helt Vasalopp. Nu var det nog i o f s främst i högfart och direkt efter vallning som det sicklade, borstade och rillade belaget gled två procent snabbare med än utan glidvalla, så om vi för ett ögonblick antar att skillnaden är exakt lika "stor" i lägre hastigheter och utan minsta förändring på 90 km åkning så skulle en 6-timmarsåkare med sicklat men ovallat kunna tjäna 7 minuter på att toppa men HF-paraffin + fluorpulver:

 

90 km / 15 km/h = 6 timmar

90 km / (15*1,02) km/h = 5 timmar 52 minuter 56 sekunder

 

I verkligheten tror jag att man tjänar mest på glidvallning i högfart och att man tjänar mest i början av loppet, så räkningen ovan tolkar jag som att tidsvinsten skulle kunna vara max 7 minuter, men hur mycket mindre har jag inte en susning om.

Tillägg: Denna enkla räkning borde även ge lite perspektiv till påståendena i årets Pölderkatalog om att bra belag och stenslip ger en tjänad timme i Vasaloppet (sid 5) och att pulvervallning kan ge ytterligare en timme beroende på snötyp (sid 50). ;)

Link to comment
Share on other sites

Vilken rapport! Applåd! Både vallafundamentalister och sickelradikaler får rätt:

 

> Sickling ger ett mycket bra glid. Motionären behöver DEFINITVT inte valla.

> Flourvalla kan ge det lilla extra för eliten på tävling.

 

Ett par procents skillnad är ganska mycket. Det är definitivt skillnaden mellan OS guld eller inte, åtminstone i individuell start. Men, detta gällde högfart (24 km/h) om jag förstod saken rätt. Den hastigheten når jag bara i nedförsbackar. Är skillnaden i glid mindre i mer måttlig fart?

Det som saknas annars i detta enastående dokument, är ett test efter olika distanser, det kanske blir sämre med vallat efterhand? Det har iaf ett par tidigare tester visat som rapporterats här på detta forum.

 

Till Bessemerloppet tänkte jag och Rotebrostakarn göra ett intressant kompletterande test till Primateriarapporten skulle man kunna säga.

 

En åker med primateria inkl glansborstning "de lux".

Den andre åker med samma behandling och strukturerning av belaget PLUS HF & Pulver.

Jämförande test utförs innan loppet (det blir inkl fästvalla då) och ett efter loppet på 52 km.

Detta blir avgörande för oss hur vi kommer att göra inför VL.

 

Jag kan här kort även redogöra för mina erfarheter av stålsickling inkl ordentlig stål- och nylonborstning på TÄVLINGAR.

 

På de två långloppen som avverkats (Norrbärke och Värmdöloppet) har jag inte haft riktigt toppglid, men klart över medel och definitivt konkurrenskraftigt.

 

På 4 st 10 km lopp har jag haft riktigt bra, möjligen utom den gången jag tog på Fluidvätska (Toko). En del i förklaringen till att glidet har upplevts vara bättre är nog att knappast någon ids eller har råd att fixa med pulver på småtävlingar.

 

Det går verkligen fort att fixa glidet. Man rengör, några lätta drag med sickeln, ev struktur, borstning. Klart!

 

Av och till har jag tidigare fått till superglid där jag susar förbi folk i utförslöporna. I VL förra året hade jag närapå sådana skidor. Då hade jag primateriasicklat och lagt på HF+Pulver.

Man vill ju gärna få till sådant glid varje gång. Det värmer varje gång en medtävlare utbrister "Vilket glid du har!".

Men pulver är inte något garanti för att få det där glidet, ibland får man inte till det ändå. Troligen har man inte har optimal struktur eller missat lite med fästvallan, eller möjligen "fel pulver".

Link to comment
Share on other sites

Till Bessemerloppet tänkte jag och Rotebrostakarn göra ett intressant kompletterande test till Primateriarapporten skulle man kunna säga.

Intressant! Ni är väl snälla och delar med er av resultatet här? Snällaaaaa... :)

 

Har ni möjlighet att glidtesta mot varandra innan ni lägger på fästvallan o s v (=en möjlig felkälla mindre), så vore det ännu intressantare, men jag förstår om det inte går (förutsätter ju lite mer tidsmarginaler eller lämpligt boende realtivt varandra och närliggande skidspår).

Link to comment
Share on other sites

En mycket intressant rapport och som också understryker en del av det som lyftes fram den rapport Lars-Erik, Niklas och jag skrev 2007. Finns att läsa här:

 

Rapport

 

Det skulle vara mycket intressant att se om skillnaden ökar/minskar vid en lägre testhastighet än 25km/h. För oss motionärer är väl snitthastigheten snarare 15-20 km/h varför det för vår (min) del är intressant.

Hade också varit intressant att se om någon försämring kunnat mätas efter X antal tillryggalagda km.

 

Personligen är jag övertygad om att det kommer utvecklas än bättre metoder att prepparera det rena belaget. Det måste finnas ännu bättre belag för just mekaniska prepparering!?

 

Måste försöka finna en väg att själv till rimliga pengar bygga/fixa en mätare så att hastighet registreras. KalleP, har du några ljus idéer?

Link to comment
Share on other sites

Jo' date=' men vem väljer att medvetet starta med sämre glid för att hoppas kunna ta rygg på någon med bättre skidor? I alla fall är jag sådan att jag vill ha alla fördelar som jag kan tänkas skaffa redan från början. Gärna en stark rygg att ligga bakom men då med lika bra eller bättre glid dessutom.[/quote']

Jo det är klart att bättre glid kan man alltid ha nytta av på något sätt (t ex mer vila när man ligger bakom någon).

 

Två procent högre hastighet är i alla fall en klart märkbar skillnad i ett helt Vasalopp. Nu var det nog i o f s främst i högfart och direkt efter vallning som det sicklade, borstade och rillade belaget gled två procent snabbare med än utan glidvalla, så om vi för ett ögonblick antar att skillnaden är exakt lika "stor" i lägre hastigheter och utan minsta förändring på 90 km åkning så skulle en 6-timmarsåkare med sicklat men ovallat kunna tjäna 7 minuter på att toppa men HF-paraffin + fluorpulver:

 

90 km / 15 km/h = 6 timmar

90 km / (15*1,02) km/h = 5 timmar 52 minuter 56 sekunder

 

I verkligheten tror jag att man tjänar mest på glidvallning i högfart och att man tjänar mest i början av loppet, så räkningen ovan tolkar jag som att tidsvinsten skulle kunna vara max 7 minuter, men hur mycket mindre har jag inte en susning om.

Dessutom betsår inte loppet enbart av stakning. Det går en del uppåt också. Sedan har alla mätningar felmarginaler. Dvs om jag gör om testet kommer det inte att bli exakt samma resultat varje gång. Jag gissar att de uppmätta skillnaderna snarast ligger inom felmarginalen.

Link to comment
Share on other sites

Måste försöka finna en väg att själv till rimliga pengar bygga/fixa en mätare så att hastighet registreras. KalleP, har du några ljus idéer?

OK, Jag får börja testa lite enkla lösningar för hastighetsmätare vid glidtester. Får se hur mycket som blir gjort nu i Februari, men vem vet, snön kanske ligger kvar ett tag. Vore kul att göra lite gemansamma glidtester där dom som är intresserade kunde vara med.

Link to comment
Share on other sites

Till Bessemerloppet tänkte jag och Rotebrostakarn göra ett intressant kompletterande test till Primateriarapporten skulle man kunna säga.

Intressant! Ni är väl snälla och delar med er av resultatet här? Snällaaaaa... :)

 

Har ni möjlighet att glidtesta mot varandra innan ni lägger på fästvallan o s v (=en möjlig felkälla mindre)' date=' så vore det ännu intressantare, men jag förstår om det inte går (förutsätter ju lite mer tidsmarginaler eller lämpligt boende realtivt varandra och närliggande skidspår).[/quote']

Tyvärr bangade både jag och Rotebrostakarn detta lopp. Jädra kallt - inga risktagningar med hälsan så här tätt inpå VL.

Det var ändå inte pulverföre så testet kunde inte ha gjorts ändå som det var tänkt.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.

×
×
  • Create New...