Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Hur påverkar strukturen glidet?


Lars_P

Recommended Posts

Hej,

Jag startar en ny tråd för struktur för att om möjligt koppla bort den från diskussionen vallat/ovallat. Du skriver bra och intressanta inlägg Canyon (om än lite långa...) Har saknat dig ett tag. Nu till en inledande fråga:

Finns det nån enkel tumregel om vilken struktur man skall välja (förutom finare ju kallare). Blir svaret olika beroende på vilken fart man har på skidan?

Idag skejtade jag på i hårt kallföre ("klister"). Jag hade fin struktur på ena skidan och grövre på den andra. I låg fart märktes knappt någon skillnad. Möjligen lite fördel för den grövre strukturen. Sedan utför blev skillnaden markant fördel för skidan med grövre struktur. Båda skidorna hade rak "ungefär-0,5" lagd ovanpå "grundstrukturen" Kanalerna var djupare i den grövre.

Jag har även testat med glassickel, och om man då använde knäcksidan av glaset som sickel blev belaget spegelblankt, men det sög som sjutton. Använder jag rits-sidan så blir det en mycket fin struktur som jag tycker funkar bra
Link to comment
Share on other sites

hehehehe - tycker du jag skriver lååååååånga inlägg och så ger du mig en sådan här "straffspark".

Känner redan på mig att om jag inte stoppar efter ett kort svar här - så får vi nog en textfil som sänker den här servern.

Intressant test du gjorde med grov - fin struktur på isigt. Tror att både du och jag förväntade oss det resultat du fick. Skönt när resultaten också blir det förväntade.

(OBS - KORTA SVARET)

VILKEN STRUKTUR STYRS AV VATTENINNEHÅLLET I SNÖN

Mer vatten = mer och grövre struktur.

1. Du för skidan över en punkt i snön - genom friktion skapar du där vattenspalt.

2. Sedan vill du att skidan skall kunna föras över denna vattenspalt med så lite effektförlust som möjligt = lite friktion. Skapa därför en förutsättning för skidans belag att kunna få så en så snabb vattentransporthastighet som möjligt.

3. Lägg därför en struktur som är anpassad för snöns vatteninnehåll + skidans vattentransporthastighet.

Kallare och torrare fina strukturer.
Varmare och blötare grövre strukturer.

KOMMENTAR
Det optimala är en kort friktionfas fram och sedan ingen friktion utan bara glid över vattenspalten. Viktigt är att skidan inte tappar vattenspalten samt att det inte blir för mycket vatten heller.

Tappar du vattenspalten - så faller belaget ner mot snön = gnek
För mycket vatten - så suger vattnet fast skidan.

Min övertygelse är att i skidan skall det i princip bara vara raka strukturer. Raka strukturer ger bäst släpp och samlar inte smuts.

De gånger man behöver annat än raka strukturer är i extremlägena. Väldigt blött samt extremt torrt.
Link to comment
Share on other sites

Hm, Har hastigheten ingen betydelse då? Är det bara så att det märks mer i högre hastigheter ungefär som med luftmotståndet? Det stämmer ju inte med att man kan glida snabbt i högre hastigheter men trögt i lägre. Hm, jo förresten. Det skulle kunna stämma om vattenspalten tappas i låga hastigheter. Är det då så att i högre farter bör du ha bättre dränering (mer struktur) för att undvika vattensuget?

Skulle vi då kunna utöka regeln med att ju snabbare man åker ju grövre struktur behöver man?
Link to comment
Share on other sites

Åsikterna angående strukturer är säkert lika delade som åsikterna om valla och stålsicklat. Ser man på "rillers" från Start ([url=http://WWW.Startex.fi]WWW.Startex.fi[/url]) och Skiroller ([url=http://www.Skiroller.fi]www.Skiroller.fi[/url]) så märker man att de satsar mycket på "julgransstrukturer".

Har själv kört största delen av säsongen med Skirollers Julgransstrukturer Z1N-1-36 (kallare än -2)och Z2N-1-33 (varmare än -3) och varit mycket nöjd.

OBS notera att Skirollers svenska sidor saknar de nyaste rullorna
Link to comment
Share on other sites

[quote name=Lars_P]Hm, Har hastigheten ingen betydelse då? Är det bara så att det märks mer i högre hastigheter ungefär som med luftmotståndet? Det stämmer ju inte med att man kan glida snabbt i högre hastigheter men trögt i lägre. Hm, jo förresten. Det skulle kunna stämma om vattenspalten tappas i låga hastigheter. Är det då så att i högre farter bör du ha bättre dränering (mer struktur) för att undvika vattensuget?

Skulle vi då kunna utöka regeln med att ju snabbare man åker ju grövre struktur behöver man?[/quote]
I princip - JA

Hastigheten har stor betydelse. Du behöver bättre släpp i högre hastighet. Dvs du behöver en struktur som verkligen släpper iväg vattnet. Det får du genom rak struktur. Däremot behöver den egentligen inte vara grövre. Den behöver vara nog bred och djup (OBS inte spetsig) för att kunna hantera den största vattenmängden du får för dagens före.

Åker du i blötare snö behöver du då en riktigt grov kanal.

Högre hastighet ger mer kraft för friktion och skapar då förutsättning för mer vatten. Men troligen är det så att det blir inte så mycket mer vatten än i låg fart och mellanfart. Däremot blir det större behov i hög fart för en bra fungerande rak struktur.
Och då blir regeln; GRÖVRE STRUKTUR än den du åker på i låg fart.

I låg fart behöver du alltid en struktur som hanterar vattenspalten på ett sådant sätt att du inte tappar vattenspalten. Har du för grov struktur överallt för ett före med liten vattenmängd, så tappar du bärigheten i låg fart.

I många fören behöver du därför bygga upp strukturen under skidan som en trappa. Du skall ha struktur både för lågfart och struktur för mellanfart och struktur för högfart.

Det är intressant att Finn säger att han använt julgran och haft väldigt bra skidor hela vintern.

Julgranen har varit en "mode-struktur" några år nu inom proffsvallarbranschen. Lite förvånande egentligen. Men troligen beroende mest på att visst kan julgranen ge bra skidor. Julgranen (och andra brutna raka) kommer att kunna ge bra glid i lågfart + mellanfart. Men skall den ge bra glid i högfart måste den kompletteras med en rak lite grövre.

Det julgranen gör är att den kan ge samma effekt som en rak struktur. Men då måste den brutna raka (julgranen) tryckas in djupare och bredare. I lågfart kommer den att kunna ge mycket bra skidor med skön åkkänsla, eftersom den behåller vattnet under skidan.
Risken är att man i belaget som fortfarande inte är nedpressat får en friktionsfas = broms + att den brutna raka (lite större och bredare) nedpressade strukturen får en smutsansamling i bakre "strukturfickan" + en vattenbroms. Vattnet slår in i den nedpressade strukturens bakkant och sprutas iväg i vinkel mot åkriktningen = bromsande effekt.

Och den brutna raka (julgranen) är väl egentligen ungefär den struktur som jag tycker skall ligga som utgångsstruktur i skidan. Denna utgångsstruktur vill jag skall göras med maskinslip för att få den riktigt fin och jämn över hela skidan.

Man kan tänka att den strukturen skall vara den struktur som jag åker på i riktigt kalla och torra fören. Alltså superfin. I denna lägger man sedan en rak mikrostruktur. Detta blir ditt första trappsteg /bärplan/ på i alla fören. Både blöta och torra.

Detta fina bärplan kan så kompletteras i trappstegsliknande uppbyggnad med strukturer som hjälper till att släppa iväg mer vattenmängder när så behövs. Dvs du lägger grövre strukturer som du pressar in. Helst raka för då kan du få skidor som går fort tom i högfart.
Link to comment
Share on other sites

Härligt Canyon, nu ar du snart tillbaks med dina riktigt låånga inlägg! Inte mig emot. Lars_P mycket intressant tråd du skapat!

När man pressar in strukturen så försvinner den efter ett tag har jag för mig att jag läst i detta forum. Jag orkar inte leta reda på var det stod men var det så att man kunde värma eller var det sickla man skulle göra för att "återställa" belaget? Om man bara kör på skidorna hur länga finns strukturen kvar då? Finns det någon risk att man sabbar ytskicktet på belaget genom att ofta pressa in en struktur som sedan går tillbaks? Det känns som om plasten måste påverkas på något sätt.

Har provat lite med Swixs rilljärn men är lite sugen på ett verktyg som pressar in strukturen istället om det är lättare att "bli av med" strukturen efteråt.
Link to comment
Share on other sites

SWIX rilljärn funkar, men du drar/skrapar in strukturen och detta gör att du får en kant vid sidorna, med lite stygga nya spretande flimmerhår.

Om du använder ett rilljärn som valsar in strukturen. Så kommer den strukturen (gäller ej riktigt grova djupa strukturer) att försvinnna nästa gång du vallar (värmer skidan). Belaget återgår då till sin ursprungsstruktur = sitt lagrade minne i belaget.

Hur länge handlagd valsad struktur sitter kvar, beror på några faktorer. Ställs skidorna så belaget utsätts för värme så börjar saker hända. Förvarar du skidorna kallt sitter strukturerna kvar länge. De finaste handlagda mikrostrukturerna försvinner nog ganska snabbt- 1-2 dagar.

Så åker du mycket på skidorna så sitter de djupare strukturerna kvar längre. Men jag skulle komplettera med med att dra RAK 0,3 lätt på skidan då och då, för att få in en rak mikrostruktur i den, som jag tycker viktigaste glidzonen = bärplans-zonen. Ger i princip alltid fartökning, ibland händer inget. Men skidan blir aldrig sämre.

RISK SABBA BELAGET
Har inte sett någon sådan tendens - verkar som det bara blir bättre och bättre - desto mer du jobbar med skidan. Detta verkar gälla även för borstning. Troligen är det så att en mycket behandlad skida har flimmerhår som är väldigt bra "kammade" eller bortslipade.

Det är lite av den effekten man även får av bra stensicklade skidor också - minimalt med flimmerhår som sticker ut och bromsar.

BRA GLID
Lägg flimmerhåren och skapa en struktur som kan hantera vattenspalten som skapas för dagens före!

(Det var den kortaste versionen jag någonsin skapat, hehehe)
Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.

×
×
  • Create New...