Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Tips för bättre diagonalteknik?


ablearcher

Recommended Posts

Skidor är ju härligt, det blir bara roligare och roligare. En sport för hjältar. Mina personliga rekord i Ågestas skogsspår har slaktats i de senaste dagarnas blixtföre.

 

Jag är ganska bra på att staka, men nu vill jag bli bättre på att diagonalåka. När det är platt stakar jag, när det är utför åker jag i fartställning. Men jag måste bli bättre uppför. Så fort det kommer en något sånär brant/lång backe börjar jag staka med frånskjut, sen diagonala. Det släpper. Jag stakar, det går långsammare och långsammare. Till slut är jag för trött och saxar/springer. Inte särskilt elegant och verkligen inte fort.

 

Jag har skidor med bra spann och vallar enligt tipsen. Det är tekniken det är fel på. Jag vill majestätiskt kunna diagonala fram med ordentliga långa kliv. När jag verkligen koncentrerar mig på tyngöverföring går det bra, men bara jag är lite trött släpper det.

 

Har ni några tekniktips? 1-2 ggr i veckan kör jag typ 20 minuter utan stavar och känner att det ger resultat, men fler saker att öva vore toppen!

Link to comment
Share on other sites

Studera noggrant hur det ser ut när någon som har bra teknik åker. Svt Play har massor av klipp. Försök att göra likadant själv.

 

Håll blicken högt som föregående talare sa, hög höft, stolt hållning.

 

För över hela kroppstyngden till skidan som ska få fäste och tryck till ordentligt fram på foten med hela kroppstyngden för att få bra fäste och för sen fram andra skidan och försök glida lugnt och långt.

 

Åk stort, ta ut rörelserna. Är det branta backar blir det kortare och snabbare frekvens.

 

Åka utan stavar är bra. Se till att ha ordentligt med fäste bara.

 

Finns säkert fler tekniktips från tränare. Är ingen expert och är helt självlärd. Brukar dock alltid ta placeringar på kuperade bitar i Vasaloppet där mkt diagonal används.

Link to comment
Share on other sites

Lyft blicken från skidspetsarna och titta längre framåt! Då rätar du upp överkroppen och får bättre tryck på fästzonen. Gjorde nytta för mig.

Det där har jag aldrig tänkt på.

Jag har också lite problem med tekniken, ska pröva att lyfta blicken nästa gång.

Link to comment
Share on other sites

det är väldigt enkelt - din svaghet är ett felaktigt frånskjut - du gör det för långsamt och för sent. Det gör nästan alla motionärer och dessutom många proffsåkare de också så ta det lungt. Välj en ganska brant uppförsbacke (inte lång) och försök att åka (hoppa, ta dig) upp helt utan stavar ("vifta" dock med armarna liksom om du skulle ha stavar i händerna). Tänk på att hela proceduren görs av hela foten och du skjuter ifrån när fötterna möts!! Då trycker man rejält, det krävs mycket dynamik och ju kortare tid du behöver desto högre tar du dig upp i backen.

 

När du klarar detta - du kan fortsätta med balansen. Tänk på att man inte "sitter" på skidorna utan har kroppens balanspunkten (stjärten) rakt över skidans balanspunkten (pjäxtoppen).

Link to comment
Share on other sites

I helgen har jag åkt enligt följande:

 

Lördag: 18km i Lida. -4C, burkvalla

Söndag: 15km i Ågesta. +3C och regn, violett klister

 

Jag hade superfäste båda turerna och har med hjälp av tipsen i den här tråden kunnat diagonala även i ganska branta uppförsbackar! Jag sammanfattar mina erfarenheter av förra veckans totalt fyra pass/54km/fokus på diagonalteknik så här:

 

1. Man måste lära korrekt frånskjut precis som Petr skriver ovan. Problemet med många videor är att man inte "ser" hur mycket av diagonalåkningen som ligger i benen snarare än armarna. Man måste lära sig att rytmiskt föra över kroppstyngden för att sedan skjuta ifrån

2. Man måste ha rätt valla. Jag behöver minst fem lager, helst 7, i "normalt" burkföre som i lördags. I klisterföre räcker det inte med en tunn film

3. Räta upp överkroppen och titta framåt (supertips)

4. Det är inte enkelt att diagonala (få saker i livet är enkla). Man måste acceptera att man får nöta många mil innan man har steg 1-3 "automatiskt"

 

Återigen mitt största tack för ert engagemang i den här tråden!!

Link to comment
Share on other sites

Många bra inlägg här och jag måste bli mycket bättre på denna teknik. Jag har en liten följdfråga då jag får bakhalt ffa i brantare backar.

 

Har sett många videos och hört mig för ang att diagonala, men de flesta ger generella tips i lätta backar. I dessa har jag förstått att man trycker ner skidan med hela foten. Men om det är lite brantare har jag inte kunnat se några bra videoexempel men har fått höra att man bara skall "springa på tårna". Skall man göra det? Och innebär det då att man även borde valla lite annorlunda mot vad jag gör idag eftersom inte trycket från foten hamnar mitt över spannet i detta fall?

Link to comment
Share on other sites

Många bra inlägg här och jag måste bli mycket bättre på denna teknik. Jag har en liten följdfråga då jag får bakhalt ffa i brantare backar.

 

Har sett många videos och hört mig för ang att diagonala, men de flesta ger generella tips i lätta backar. I dessa har jag förstått att man trycker ner skidan med hela foten. Men om det är lite brantare har jag inte kunnat se några bra videoexempel men har fått höra att man bara skall "springa på tårna". Skall man göra det? Och innebär det då att man även borde valla lite annorlunda mot vad jag gör idag eftersom inte trycket från foten hamnar mitt över spannet i detta fall?

ju brantare det är desto kortare steg och mer kraft "neråt", sen får man inte glömma bort att "säkra upp" med stavarna när det är rejält brant.

 

är det rejält brant kan du ju inte sätta trycket över hela foten, då måste du ju upp på tårna..

 

att valla annorlunda ser jag ingen poäng med, då blir ju all övrig åkning lidande, då är det väl bättre att saxa dom få metrarna man inte har fäste i riktiga motlut..

Link to comment
Share on other sites

Intressant tråd, jag måste få lägga till en fråga.

 

Jag ser mycket tips om att gå upp på tå i dubbelstakning något jag inte orkar någon längre sträcka mer som omkörningstaktik eller spurt.

Däremot så lägger jag tyngden på framfoten vid staktaget, och höfterna så långt fram jag orkar.

 

När det gäller diagonalåkning kanske jag inte heller orkar att springa på tårna hela tiden men jag lägger nästan mer framfotstyngd där. I stort sett så löper jag alla mina diagonalsteg på "tårna" eller framfoten. Med näsa, knä och tår i linje och lite framåtlutad ställning (så har jag lärt mig) så blir det inte tyngden på hela foten i mitt diagonalsteg.

Gör jag fel?

Borde jag vara mer tillbakalutad och få mer hela foten?

Jag känner att det är svårt att få ner skidan i snön om jag inte står på framfoten, vid backtagning ännu mer uttalat förstås (med kortare steg).

Link to comment
Share on other sites

Många bra inlägg här och jag måste bli mycket bättre på denna teknik. Jag har en liten följdfråga då jag får bakhalt ffa i brantare backar.

 

Har sett många videos och hört mig för ang att diagonala, men de flesta ger generella tips i lätta backar. I dessa har jag förstått att man trycker ner skidan med hela foten. Men om det är lite brantare har jag inte kunnat se några bra videoexempel men har fått höra att man bara skall "springa på tårna". Skall man göra det? Och innebär det då att man även borde valla lite annorlunda mot vad jag gör idag eftersom inte trycket från foten hamnar mitt över spannet i detta fall?

Jag har börjat lära mig den här tekniken i brantare upförsbackar och tycker att det funkar jättebra. Det handlar - precis som du skriver - om att springa på tårna. I en av sprinttävlingarna under Tour de Ski fick man se jättebra närbilder på Kowalczyk när hon i precis rätt tusendel la över hela kropstyngden på tårna och liksom sprang iväg.

Link to comment
Share on other sites

Intressant tråd, jag måste få lägga till en fråga.

 

Jag ser mycket tips om att gå upp på tå i dubbelstakning något jag inte orkar någon längre sträcka mer som omkörningstaktik eller spurt.

Däremot så lägger jag tyngden på framfoten vid staktaget, och höfterna så långt fram jag orkar.

 

När det gäller diagonalåkning kanske jag inte heller orkar att springa på tårna hela tiden men jag lägger nästan mer framfotstyngd där. I stort sett så löper jag alla mina diagonalsteg på "tårna" eller framfoten. Med näsa, knä och tår i linje och lite framåtlutad ställning (så har jag lärt mig) så blir det inte tyngden på hela foten i mitt diagonalsteg.

Gör jag fel?

Borde jag vara mer tillbakalutad och få mer hela foten?

Jag känner att det är svårt att få ner skidan i snön om jag inte står på framfoten, vid backtagning ännu mer uttalat förstås (med kortare steg).

Ett riktigt bra tips, som man ser t.ex. i TV-åkarens Ulvang-länk ovan, är att böja på knäna.

Link to comment
Share on other sites

Många bra inlägg här och jag måste bli mycket bättre på denna teknik. Jag har en liten följdfråga då jag får bakhalt ffa i brantare backar.

 

Har sett många videos och hört mig för ang att diagonala' date=' men de flesta ger generella tips i lätta backar. I dessa har jag förstått att man trycker ner skidan med hela foten. Men om det är lite brantare har jag inte kunnat se några bra videoexempel men har fått höra att man bara skall "springa på tårna". Skall man göra det? Och innebär det då att man även borde valla lite annorlunda mot vad jag gör idag eftersom inte trycket från foten hamnar mitt över spannet i detta fall?[/quote']

Jag har börjat lära mig den här tekniken i brantare upförsbackar och tycker att det funkar jättebra. Det handlar - precis som du skriver - om att springa på tårna. I en av sprinttävlingarna under Tour de Ski fick man se jättebra närbilder på Kowalczyk när hon i precis rätt tusendel la över hela kropstyngden på tårna och liksom sprang iväg.

Nu är väl iofs Kowalczyk en av de sista man bör ha som förebild när det gäller skidteknik

Link to comment
Share on other sites

ju brantare backen är desto kortare längden skidan glider upp. Man kan säga det på ett annat sätt också: skidan bromsar mycket snabbare så att man kan inte glida rätt mycket tid då. Så att det ser ut att man liksom hoppar fram på skidorna. Frånskjut måste dock göras från hela foten.
Link to comment
Share on other sites

ser nästan inget bra på det här.. :-)

okej nr.1: han böjer armar (det är inte bra), går inte tillräckligt "ner" med överkroppen och håller höfterna för bak. Han liksom inte "kommer sig" för stakningen. Han borde använda mer magmuskler och bli lite mer energisk i hela proceduren. Han borde dessutom sätta ner stavarna lite mer fram.

 

nr.2 se ovan när det gäller stakning. Okej man böjer sig inte så mycket vid stakning med frånskjut, men ändå.. Han dessutom inte har bra balans på skidorna och han böjer benen i knäna efter att ha skjutit ifrån så att skidan sen "flyger" nånstans högt uppe över snön. Så kan man inte ha bra balans heller. Det skulle behövas "kamma" det och ta det lite mer lungt.

 

nr.3 han inte alls har bra balans som sagt ovan. Han skjuter ifrån (kanske lite för sent men okej ganska bra) men sedan går ner med skidan tillbaka för tidigt istället för att glida på andra benet ett tag (tills det blir dags att skjuta ifrån igen). Då står han inte heller på en skida och kan ju naturligtvis inte ha hela kroppens tyngd (som behövs för att skjuta ifrån och inte få nån bakhalt) på den skidan. Han dessutom inte står i rätt position och har sin balanspunkt (höfterna) för bak. Den borde han ha strax över skidans balanspunkt (hela tiden - inte liksom sätta sig ner vid frånskjut och det gör han lite, lite gran..). Han jobbar inte rätt bra med armarna. Han har inte bra sin rörelseomfång (sätta armarna lite mer fram, böja dem inte så mycket han gör i armbågen, trycka stavarna längre tillbaks och böja inte armarna vid rörelsen).

 

Räcker det så här? :-)

Link to comment
Share on other sites

det saknas känsla och flyt i åkningen. mer timmar i spåret och mindre fixering vid teknik tror jag är lösningen.

 

sekvens 1, mitten av filmen, ser man tydligt att balansen inte finns där, skidorna åker fram och kroppen bak och tvärtom.

 

sekvens 3, saknas helt synkronisering och takt i åkningen, ser mer ut som någon som "försöker åka rätt" än någon som slappnar av och koncentrerar sig på att få ner kraften i backen.

 

lätt att börja fundera för mycket och göra det för komplicerat, längdåkning är ju lite som att promenera, något som i grunden bygger på ganska naturliga rörelser.

 

slappna av, tänk mindre, åka mer!

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.

×
×
  • Create New...