Hoppa till innehåll

Senaste nyheterna inom skidvärlden - i samarbete med längd.se

Oskar Kardin och Britta Johansson Norgren vinnare i Grnklitt

Jens Burman och Elisabeth Hgberg snabbast i Bruksvallarna

Bruksvallsloppet lovar skidpropaganda

Visma Ski Classics lanserar knsneutral ranking!

längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart
Outdoor, skidor och sport hos Outdoorexperten
Atomic längdskidor
Rossignol längdskidor
Foto

Är bra glid lika med låg friktion?


  • Vänligen logga in för att kunna svara
5 svar till detta ämne

#1
MrT

MrT

    Erfaren medlem

  • Members
  • PipPip
  • 557 inlägg
Jag gjorde ett test på mina skidor för någon vecka sedan där jag mätte friktionen på dem medan jag gjorde rent dem.

Friktionen mättes genom att jag la en tändsticksask på belaget och lutade skidan tills asken började glida. Jag la asken på samma ställe och mätte höjden på en bestämd punkt, mätningen gjordes 5ggr vid varje mätning för att få fram ett medelvärde.

Mätningen gjordes:
1. Innan skidorna var rengjorda.
2. Efter att jag gjort rent dem med vallaväck.
3. Efter sickel och roterande borstning.
4. Efter ett lager glidvalla.
5. En strykning ”Fast Fluid” flytande snabbvalla med fluor

Tändsticksasken började glida när den var:
1. 14 cm ovan golvet, (innan rengörning)
2. 15,6 cm ovan golv, (efter att jag gjort rent skidan!!)
3. 11,8 cm ovan golv, vid borstning.
4. 10,4 cm med ett lager glidvalla.
5. 9,6 cm ovan golvet efter snabbvallan.

”Testet” visar att skidornas friktion minskar (och ökar) efter de olika arbetsmomenten. Man kan även se att glidvalla minskar friktionen på skidan jämfört med sickling, något som jag har för mig att man även ser på nyvallade skidors glidegenskaper på snö.

Jag brukar åka med sicklade skidor och jag uppskattar att jag åkt 30-40 mil på dem sedan jag gjorde rent dem senast. Man skulle sålunda kunna utläsa resultatet av testet som att skidornas friktion försämrades med 18,6% på den tiden, (14/11,80 = 18,6%).

Vet inte om denna testmetod finns med på någon annan tråd, (är för lat för att söka). Borde det inte gå att se vilken glidmetod som är bäst, (sickel eller valla) om man helt enkelt testar friktionen före och efter användandet av skidorna?

#2
Madshus Hypersonic

Madshus Hypersonic

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 77 inlägg

Jag gjorde ett test på mina skidor för någon vecka sedan där jag mätte friktionen på dem medan jag gjorde rent dem.

Friktionen mättes genom att jag la en tändsticksask på belaget och lutade skidan tills asken började glida. Jag la asken på samma ställe och mätte höjden på en bestämd punkt, mätningen gjordes 5ggr vid varje mätning för att få fram ett medelvärde.

Mätningen gjordes:
1. Innan skidorna var rengjorda.
2. Efter att jag gjort rent dem med vallaväck.
3. Efter sickel och roterande borstning.
4. Efter ett lager glidvalla.
5. En strykning ”Fast Fluid” flytande snabbvalla med fluor

Tändsticksasken började glida när den var:
1. 14 cm ovan golvet, (innan rengörning)
2. 15,6 cm ovan golv, (efter att jag gjort rent skidan!!)
3. 11,8 cm ovan golv, vid borstning.
4. 10,4 cm med ett lager glidvalla.
5. 9,6 cm ovan golvet efter snabbvallan.

”Testet” visar att skidornas friktion minskar (och ökar) efter de olika arbetsmomenten. Man kan även se att glidvalla minskar friktionen på skidan jämfört med sickling, något som jag har för mig att man även ser på nyvallade skidors glidegenskaper på snö.

Jag brukar åka med sicklade skidor och jag uppskattar att jag åkt 30-40 mil på dem sedan jag gjorde rent dem senast. Man skulle sålunda kunna utläsa resultatet av testet som att skidornas friktion försämrades med 18,6% på den tiden, (14/11,80 = 18,6%).

Vet inte om denna testmetod finns med på någon annan tråd, (är för lat för att söka). Borde det inte gå att se vilken glidmetod som är bäst, (sickel eller valla) om man helt enkelt testar friktionen före och efter användandet av skidorna?

Hm..?

Spännande, men jag tror att din test visar att en viss sak( ask) ger olika friktion vid olika behandling av belaget.

Tror de är svårt att översätta det till snö, olika temp , fuktighet och kornstorlek osv osv på snön.

#3
MrT

MrT

    Erfaren medlem

  • Members
  • PipPip
  • 557 inlägg

Tror de är svårt att översätta det till snö, olika temp , fuktighet och kornstorlek osv osv på snön.

Är det så svårt? Jag vet att frågan penetrerats in i minsta atom redan men snö glider av ett plåttak fortare än ett tak med betongpannor oavsett luftfuktigheten och det har att göra med friktionen.

#4
TT

TT

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 1 565 inlägg
En stor skillnad är att snön smälter av friktionen och skapar en vattenfilm mellan snö och skida.

#5
kustlöparen

kustlöparen

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 2 251 inlägg

Tror de är svårt att översätta det till snö, olika temp , fuktighet och kornstorlek osv osv på snön.

Är det så svårt? Jag vet att frågan penetrerats in i minsta atom redan men snö glider av ett plåttak fortare än ett tak med betongpannor oavsett luftfuktigheten och det har att göra med friktionen.

Intressant!

Tror dock att friktion endast är en del av bra glid.

Det som händer när man åker skidor är ju att en vattenspalt skapas av friktionsvärmen, vid kallt före bildas ingen vattenspalt och det blir kärvt och vid varmt före blir det för mycket vatten och det suger istället...
Det är här behovet av vattentransport kommer in i bilden vilket löses med struktur i belaget via stenslip, sickel eller rillning.

Givetvis tjänar man alltid på att ha en yta med låg friktion men ofta är strukturen väl så viktig.

Därtill kommer även faktorn om hur smuts som fastnar på skidan efterhand och vilken ytbehandling som är bäst ur denna synpunkt.

Har också funderat lite om olika glidbehandlingar kan vara optimala i samma fören fast för olika typer av åkare. Jag tänker då på att en snabb åkare borde generera mer friktionsvärme och större vattenspalt än en långsammare..hur påverkar detta olika glidbehandlingar?
Såg tex på Vinterstudion när de visade hur Aksel Svindal förberedde sig inför Wengens störlopp, det var svinkallt varför han körde med ett sämre par skidor i träningsåket eftersom frktionsvärmen i det kärva föret brände sönder belagen (vad som nu menas med det, det ryker ju knappast om skidorna?). Givetvis extremt men ändå kanske olika åkare gynnas av mer eller mindre struktur i samma före?

Redigerat av kustlöparen, 15 februari 2011 - 19:06 .


#6
Thorrez

Thorrez

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 1 372 inlägg
Disclamer: Skitkul att du gör tester, jag menar inte alls att såga någonting med mitt inlägg utan bara föreslå hur det kan förbättras och göras mer relevant (jag tycker jag låter lite dissig när kan korrekturläste, ta det inte så).

Kul test men du har tyvärr gjort en grundläggande miss. Det finns två sorters friktion:
1. Startfriktion
2. Glidfriktion

Du har mätt startfriktionen som är friktionen vid stillastående, dvs arbetet det behövs att komma i rörelse. Men det värdet är inte samma som glidfriktionen, som är det som vi är intresserade av, på samma material och relationen mellan de är inte lika för olika material.

Tänk t ex om din smutsiga yta har två rejäla toppar som du lägger asken på. mindre av asken ligger mot skidan och det blir lättare att komma igång, när den därimot i fart träffar på en ny sån topp bromsar det.

Med reservation för att det är många år sen jag läste de här grejerna. Jag tror mig minnas att glidfriktionskoeficienten var konstant men det kan båda vara så att det var en förenkling eller att jag glömt bort om och hur det varierade med hastigheten.

Om man på något sätt kunde starta asken i samma hastighet och sen t ex mäta tiden över skidan hade man kunnat mäta glidfriktionen.




0 användare läser detta ämne

0 medlemmar, 0 gäster, 0 anonyma medlemmar