Hoppa till innehåll

Senaste nyheterna inom skidvärlden - i samarbete med längd.se

Tomas Bredberg vinnare av Stora Skidsprspriset 2020

Stomprogram rullskidor 2020

Slutresultat i Skandinaviska cupen

Mattias Nilsson och Fredrik Uusitalo slutar som landslagstrnare

längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart
Outdoor, skidor och sport hos OutdoorExperten
Atomic längdskidor
Rossignol längdskidor
Foto

Min träning ger ingenting!


  • Vänligen logga in för att kunna svara
144 svar till detta ämne

#41
apelsin

apelsin

    Erfaren medlem

  • Members
  • PipPip
  • 819 inlägg

Oj vilken fart det blev på debatten. Några klargöranden:

1. Det hela handlar om mina resultat i skejtåkning, och i synnerhet Skejtvasan. För mig är det stor skillnad i träning mellan Vasaloppet och Skejtvasan. Träning inför Vasaloppet handlar för mig om att orka hålla trycket uppe i stakningen i 9 mil. Det har jag lyckats bra med tidigare (har kört Vasan på 5:19 som bäst). I skejt är det pulsen som sätter taket för mig. Vare sig jag kör 8 eller 45 km ligger jag farligt nära maxpulsen större delen av tiden.

2. Denna vinter har jag kört stor del intervallpass, och ökat min träningsmängd ganska mycket (från en riktigt låg nivå, skall tilläggas). Jag tycker inte det har gett så mycket, jag kan inte åka så mycket fortare vare sig på 8 eller 45 km. Det är därför jag undrar om jag har tränat på fel sätt? Ligger jag på för hög puls i mina 4x4-intervaller? Eller för låg? Fungerar inte intervallträning för alla människor? Ska jag slopa all intervallträning och lägga tiden på långa A1-pass? Är jag "oträningsbar"? Har jag ett lågt tak när det gäller syreupptagning som jag inte kan höja?

3. Visst, jag hade nog inte min bästa dag på Skejtvasan. Jag hade haft en förkylning ganska tätt inpå, och mina skidor var väl inte helt perfekta heller. Men jag har även åkt andra lopp under säsongen, och mönstret är detsamma. Jag ligger och flåsar på 95% av maxpuls, medan gamla tanter åker förbi mig...

När det gäller flåsträning och puls har det i löpningen fungerat väldigt bra för mig med många tävlingsliknande pass. Dvs. ska jag springa 10 km på tiden xx har jag på träning upprepade gånger sprungit nära den tiden.
Jag har aldrig känt att puls eller flås satt stopp för mig, det är som en kraftfull motor.
Jag kommer fort upp i puls, och går for ner.
Vet ej om detta kan tillämpas på skidor?
Lycka till Pask!
PS! Ökad träningsmängd leder inte automatiskt till bättre resultat. Se över helheten med kost, vila mm. Träningen får inte bli nedbrytande och det ska vara kul!:)

#42
mi

mi

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 158 inlägg
Angående träningsupplägg och hur specifik träningsresultatet kan bli har jag ännu en anekdot. Jag och en kompis hade tidigare väldigt likvärdig prestatonsförmåga i vasaloppet. Under en period fokuserade jag mycket på 4 x 4 intevaller. Detta resulterade i en grym utveckling på just denna förmåga. Mn kamrat hängde inte med i dessa alls. Initialt i vasaloppet tyckte jag också att en specifik hastighet upplevdes var mycket lägre jämfört med tidigare år. Efter några timmar gick jag dock in i väggen. Min resultatförbättring på vasaloppet blev därför modest. Mn kompis hade ett annat upplägg. P ågrund av tidsbrist lunchtränade han ca 3 ggr/vecka (eller mer) Han krämade då på max i ca 40 min. Han körde verkligen max han fick ut under denna tid. Alltså precis den träning som på senare år inte rekomenderas. När vi åkte vasloppet för 3 år sedan och det nästan enbart gick att åka i ett spår på grund av nysnön kom han i kapp mig efter någon mil eftersom jag inte efter ett tag orkade gå ut i lössnön och gå om. Han tvekade dock inte utan gick ut i spåren med snö och tryckte på. Jag försökte hänga på ett tag men släppte ganska snart. Jag hade ingen chans att hänga med. Min slutsats av detta var att man nog inte skall sluta träna dessa tröskelpass. De kan definitivt vara tidseffektiva.

En annan reflexion jag har har att göra med VO2 max träning och arbetsekonomi. Det finns nu ett flertal studier som visat på ett negativt samband mellan VO2 max och arbetsekonomi. Möjligen är det så att den träning som ger högt VO2 max på något sätt fördärvar arbetsekonomin.

Lucia A, Hoyos J, Perez M, Santalla A, and Chicharro JL. Inverse relationship
between VO2max and economy/efficiency in world-class cyclists. Med Sci Sports
Exerc. 34: 2079-2084, 2002.

Redigerat av mi, 22 mars 2011 - 15:01 .


#43
FredrikS

FredrikS

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 1 713 inlägg

Han krämade då på max i ca 40 min. Han körde verkligen max han fick ut under denna tid. Alltså precis den träning som på senare år inte rekomenderas.

Om farten/intensititen är ganska konstant blir ju detta ett tröskel pass och det finns ju fortfarande en massa tränare och andra som tror mycket på tröskel träning.

Om han därimot går ut alldeles för hårt, får syra och måste sakta ner så är det nog inte så många som tycker den träningen är väldigt bra.

#44
mi

mi

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 158 inlägg

Han krämade då på max i ca 40 min. Han körde verkligen max han fick ut under denna tid. Alltså precis den träning som på senare år inte rekomenderas.

Om farten/intensititen är ganska konstant blir ju detta ett tröskel pass och det finns ju fortfarande en massa tränare och andra som tror mycket på tröskel träning.

Om han därimot går ut alldeles för hårt, får syra och måste sakta ner så är det nog inte så många som tycker den träningen är väldigt bra.

Uttryckte mig felaktigt. Det är ju inte så att den inte rekomenderas alls, men visst är det väl så att många har prioriterat ned volymen på denna typ av träning till förmån för mer intervaller samt längre lågintesiva pass?

Redigerat av mi, 22 mars 2011 - 15:05 .


#45
Pask

Pask

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 1 366 inlägg
Tack för alla tips! Inför nästa säsong blir det nog till att experimentera med andra träningsmetoder. Det här med hårda 1-timmespass kan vara värt att prova, eller längre intervaller.

Enda standardtipset som verkar funka för alla är: mer träning = högre prestation

Ja, det har jag också alltid trott. Nu har jag börjat tvivla

Ligger man på 4-6 timmars träning per vecka är väl risken att man tränar FÖR mycket ganska liten. Jag tror inte att jag på något sätt har varit övertränad. Sömnen påverkas däremot för mig, jag sover sämre om jag tränar mer. Konstigt, men så är det.

#46
FredrikS

FredrikS

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 1 713 inlägg

Uttryckte mig felaktigt. Det är ju inte så att den inte rekomenderas alls, men visst är det väl så att många har prioriterat ned volymen på denna typ av träning till förmån för mer intervaller samt längre lågintesiva pass?

Både och tror jag. Min erfaring är att det fortfarande är mycket prat om tröskel träning, tex olympia toppen i norge tror mycket på det och det är också väldigt populärt i sykling men jag tror det är mer populärt att köra tröskel pass som långa intervaller.

#47
FredrikS

FredrikS

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 1 713 inlägg
Pask, kan det vara så att du ligger ganska nära din max gräns för vad du kan oppnå med 4-6 timmars träning?

Min egen erfaring är att jag har en ganska hög minsta nivå som jag har trots väldigt lite träning (eventuellt med en kort period med en del träning) men att det inte verkar som jag blir så väldigt mycket bättre med mer träning (har dock inte tränat väldigt många timmar).

Min skillnad i vasaloppsresultat med 50-60 mil skidåkning i kroppen på vad jag tror var 2-2.5 månader jämfört med 9 mil (och nästan ingen annan träning) året efter var 450 plasseringar och kanske en skillnad i tid på 10-15 minuter om man jämför plasseringar.

#48
Dorpat2008

Dorpat2008

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 113 inlägg
Har noterat samma som många andra här, dvs. träningen leder till bibehållen form men till endast marginella förbättringar. Tillhör gruppen som tränar 3-6 h/v året om. Det gångna året har jag regelbundet älghufsat i slalombacke, tränat mage/rygg/triceps på gym, kört tretimmarspass, fartlek på rullskidor, backlöpning etc., men förbättringen är som sagt marginell. En möjlighet är förstås att man nått max för sin tidsmängd, men jag har svårt att helt acceptera det.

Skall nu ändra på systemet och stryka finliret. Gymmet stryks, intervallerna stryks, älghufset stryks. Kvar blir två tuffa entimmespass (rullskidor/terränglöpning/cykling) och ett långsamt långpass. Därtill ett kort gympass där jag tränar endast bröst och biceps, dvs. muskler som inte är så viktiga för skidåkare. Skall bli intressant att se vad som händer under året.

#49
DA

DA

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 104 inlägg
Angående längre (1-2 h) pass med hyfsat tempo (A2) så var det något som Brink tog med sig från tiden med Wolfgang och gänget. Syns i hans träningsdagbok att han kör en hel del sådana pass, ofta runt 2 h, utöver de vanliga A3- och A1-passen.

Noterbart är att han inte kör särskilt mycket styrka och om jag inte är helt felunderrättad så har han under hela sin karriär kört mycket lite på gym och i princip aldrig maxstyrka.

#50
Pask

Pask

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 1 366 inlägg

Pask, kan det vara så att du ligger ganska nära din max gräns för vad du kan oppnå med 4-6 timmars träning?

Min egen erfaring är att jag har en ganska hög minsta nivå som jag har trots väldigt lite träning (eventuellt med en kort period med en del träning) men att det inte verkar som jag blir så väldigt mycket bättre med mer träning (har dock inte tränat väldigt många timmar).

Min skillnad i vasaloppsresultat med 50-60 mil skidåkning i kroppen på vad jag tror var 2-2.5 månader jämfört med 9 mil (och nästan ingen annan träning) året efter var 450 plasseringar och kanske en skillnad i tid på 10-15 minuter om man jämför plasseringar.

Har noterat samma som många andra här, dvs. träningen leder till bibehållen form men till endast marginella förbättringar. Tillhör gruppen som tränar 3-6 h/v året om. Det gångna året har jag regelbundet älghufsat i slalombacke, tränat mage/rygg/triceps på gym, kört tretimmarspass, fartlek på rullskidor, backlöpning etc., men förbättringen är som sagt marginell. En möjlighet är förstås att man nått max för sin tidsmängd, men jag har svårt att helt acceptera det.

Tur att man inte är ensam om detta "problem" i alla fall. Jag känner igen mig i det ni skriver, men även jag har svårt att acceptera att jag nått mitt max. I mitt minne finns ju bl a tidigare Vasaloppssatsningar som gav bra utdelning av ökad träning. Men det verkar som sagt vara svårare att höja sin maximala syreupptagningsförmåga än att bli bättre på att staka.

#51
Göllet

Göllet

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 127 inlägg
Tävling är bästa träning, har du tävlat något mer i skate än på Skatevasan i år? Om inte kan det vara värt att testa att tävla mer nästa år

#52
Pask

Pask

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 1 366 inlägg

Tävling är bästa träning, har du tävlat något mer i skate än på Skatevasan i år? Om inte kan det vara värt att testa att tävla mer nästa år

Det vimlar ju inte av skejtlopp, speciellt inte längre lopp i södra halvan av landet. Jag skulle gärna kört fler, men det är svårt att hitta. Man få hoppa in som "jumbo" i H21 10 km fristil eller något liknande i så fall.

Tre veckor före Skejtvasan körde jag La Transjurassienne i Frankrike, 42 km kuperad fristilsbana. I övrigt några 4-mila seedningslopp hemmavid, fast då i klassiskt.

#53
Micke31

Micke31

    Erfaren medlem

  • Members
  • PipPip
  • 855 inlägg
Tålamod är en nyckel till framgång. Din rubrik antyder på en viss form av frustration. Ofta är det så att man vill ha ut så mycket som möjligt av sin träning. Men jag anser att du är lite väl krass när du påstår att träningen inte ger någonting. Rullskidsäsongen ger ju möjlighet till att träna, slipa och utveckla sin teknik. Hitta en avlägsen plats där du kan rulla i lugn och ro. Utan att behöva trigga igång när du hittar en rygg som du har möjlighet att gå ifatt. Träna, vila och hitta tillbaka glädjen som fick dig dit du är nu.

Lycka till!

#54
Speedskejtarn

Speedskejtarn

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 251 inlägg

Givetvis har jag kört långpass också. Minst 1 gång i veckan har det blivit ett 2-timmarspass, ibland 3-timmarspass. Jag har inga problem med uthålligheten, det är maxfarten som jag inte lyckas öka.

Du skriver att maxfarten är ett problem liksom att pulsen sätter stopp. Som skridsko/inlinesåkare har jag bra benstyrka och har därför inget problem med skate. På tävlingar är det benen som säger stopp före "flåset". Det som händer när jag lägger på armarna i skate-skidåkning är att det istället är den centrala kapaciteten som sätter stopp.

Jag tror precis som Labradoren skriver i denna tråd att det skulle löna sig att köra fler A1-pass med fokus på teknik och uthållighet och blanda dessa med hårda (korta) A3-pass för att få upp styrka och fart (teknik).

Alternativet skulle vara som vissa föreslår att köra halvlånga/halvhårda A2 pass (tröskel) (ca 85% av maxpuls).

Varannan vecka A3/A1 och varannan A2?

Under hösten körde jag skidgångsintervaller i backe enligt 4x4-metoden. Efter 4 veckor med 2 sådana pass per vecka trodde jag att jag skulle förbättra mig avsevärt. Icke. Sista passen gick marginellt fortare än de första (samma pulsnivå, 90-95% av max). Måste man köra oftare för att det skall ge något? Eller fungerar det bara för vissa individer?

Har gjort samma erfarenhet som du. Efter ett antal veckor med stavlöpningspass i slalombacke trodde jag att både styrka och kapacitet skulle ha ökat markant. Puls på runt 95% i 4x4 minuter 2ggr/v och dessutom med ordentlig ansträngning av benen borde vara lika med kryptonit? Tyvärr uteblev de positiva effekterna.

Därefter la jag om träningen så att jag alltid hade minst ett långpass A1 varje vecka (inlines/löpning minst 100 min, skidor/skridskor minst 120 min, cykel minst 180 min på <75% i puls). Trots total träningstid på bara 6t/v började det hända grejor. Både maxprestation och uthållighet förbättrades. Varför stavlöpning i backe inte funkade har jag inget bra svar på...
"Those are my principles, and if you don't like them... well, I have others." - GM

#55
Ferryist

Ferryist

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 165 inlägg
Jag har bara en snabb fråga, tycker disskutionen är intressant och vill bara veta vad ni menar med V1, V2 och V3??

#56
kustlöparen

kustlöparen

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 2 255 inlägg
A1, A2, A3 är ett mått på hur intensiv träningen är.

A1:Låg intensitet (Distans), 60-75% av maxpulsen

A2:Medel (Snabb distans), 75-85% av maxpulsen.

A3:Hög intensitet (Intervall), 85-100% av maxpulsen

A1 främjar mest den lokala kapaciteten och uthållighet dvs de muskler som används vi arbetet.

A3 främjar mest den centrala kapaciteten dvs hjärta och lungor.

Redigerat av kustlöparen, 23 mars 2011 - 16:32 .


#57
Ferryist

Ferryist

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 165 inlägg

A1, A2, A3 är ett mått på hur intensiv träningen är.

A1:Låg intensitet (Distans), 60-75% av maxpulsen

A2:Medel (Snabb distans), 75-85% av maxpulsen.

A3:Hög intensitet (Intervall), 85-100% av maxpulsen

Ojj menade A, inte V. Men tack för svaret.

#58
snövalla

snövalla

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 32 inlägg
Jag håller med, Speedskejtarn.
Jag har fått bästa resultat av mycket A1 med fokus på teknik. Det svåraste har varit att när jag vet att jag kommer att köra långt så slappar jag med tekniken ibland. Och så blev det nästan bortkastat träning, så jag fick råd att bara fockusera på teknik. Tänk att om man stakar til ex. 45 ggr på minut i 90 min blir det 4,050 stakningar som man skal försöka göra rätt. Rådet jag fick var att räkna 50 stakningar åt gången (eller diagonala) för att koncentrera så mycket som möjligt på varje sekvens (upp me armana, ned med kroppen, dra ihop magen, frånskjut).

Det hjälpte jätte mycket.

Det gav också resultat med A3, det blev bara samma men mycket fortare och mindre tid.

#59
Labradoren

Labradoren

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 220 inlägg
Speedskejtarn: Varför stavlöpning i backe inte funkade har jag ett svar på! För en vanlig motionär är detta otroligt påfrestande för kroppen. Eftersom träning går ut på att få kroppen att överkompensera är återhämtningen central. Alla motionärer vet att en elitidrottare kan träna 20+ timmar i veckan. Få tänker på vad eliten gör resten av tiden. Går de upp tidigt för att hinna till jobbet - nej. Har de krångliga partners som gnäller över nån extra timmes träning - nej. Stressar de till dagis med snoriga barn - nej. Hoppar de över lunchen för att de har ett möte på jobbet - nej. Osv i all oändlighet.

De flesta motionärer tvingas dra ner på tränings tiden jämfört med eliten. Vad motionären däremot inte tänker på är återhämtningen. Den är naturligtvis mycket sämre och sker dessutom vanligen under bedrövliga förhållanden. Tillbaka så till intervallerna: Det blir helt enkelt för mycket för motionärens kropp.

Ett hårt intervallpass kanske kräver 3-4 dagars återhämning eftersom det skall hämtas dagis, hoppa över lunchen, inte sovas middag etc, etc. Men inte tusan väntar motionären 3-4 dagar - nejdå, det känner han/hon sig för stressad för. Alltså försöker man klämma in ett 'kvalitetspass' sent på kvällen, innan kroppen återhämtat sig. Följden blir då att man inte återhämtar sig efter intervallerna + att man just körde ett skitdåligt pass som inte gav ett smack. Lägg nu på ett A2 pass utan ork tidigt lördag morgon och hela veckans träning gav inte ett skit. Ett par månader senare sitter man där pask sitter idag...

Redigerat av Labradoren, 23 mars 2011 - 19:57 .


#60
apelsin

apelsin

    Erfaren medlem

  • Members
  • PipPip
  • 819 inlägg

Givetvis har jag kört långpass också. Minst 1 gång i veckan har det blivit ett 2-timmarspass, ibland 3-timmarspass. Jag har inga problem med uthålligheten, det är maxfarten som jag inte lyckas öka.

Du skriver att maxfarten är ett problem liksom att pulsen sätter stopp. Som skridsko/inlinesåkare har jag bra benstyrka och har därför inget problem med skate. På tävlingar är det benen som säger stopp före "flåset". Det som händer när jag lägger på armarna i skate-skidåkning är att det istället är den centrala kapaciteten som sätter stopp.

Jag tror precis som Labradoren skriver i denna tråd att det skulle löna sig att köra fler A1-pass med fokus på teknik och uthållighet och blanda dessa med hårda (korta) A3-pass för att få upp styrka och fart (teknik).

Alternativet skulle vara som vissa föreslår att köra halvlånga/halvhårda A2 pass (tröskel) (ca 85% av maxpuls).

Varannan vecka A3/A1 och varannan A2?

Under hösten körde jag skidgångsintervaller i backe enligt 4x4-metoden. Efter 4 veckor med 2 sådana pass per vecka trodde jag att jag skulle förbättra mig avsevärt. Icke. Sista passen gick marginellt fortare än de första (samma pulsnivå, 90-95% av max). Måste man köra oftare för att det skall ge något? Eller fungerar det bara för vissa individer?

Har gjort samma erfarenhet som du. Efter ett antal veckor med stavlöpningspass i slalombacke trodde jag att både styrka och kapacitet skulle ha ökat markant. Puls på runt 95% i 4x4 minuter 2ggr/v och dessutom med ordentlig ansträngning av benen borde vara lika med kryptonit? Tyvärr uteblev de positiva effekterna.

Därefter la jag om träningen så att jag alltid hade minst ett långpass A1 varje vecka (inlines/löpning minst 100 min, skidor/skridskor minst 120 min, cykel minst 180 min på <75% i puls). Trots total träningstid på bara 6t/v började det hända grejor. Både maxprestation och uthållighet förbättrades. Varför stavlöpning i backe inte funkade har jag inget bra svar på...

Mkt. intressant och bra inlägg!
Nu relaterar jag till löpning igen, men jag har hållit på längre med löpning och är (än så länge) mkt. bättre i löpningen.
Som sagt kör jag ofta tröskelpass, dessa innehåller ca varannan gång fartlek.
Jag kör aldrig intervaller eller renodlad A3, men fartleken innebär rejäla tempoökningar.
Jag tror det är bra att lära kroppen att"slå på och av", och ändå kunna hålla ett högt grundtempo.
Sedan kör jag som Speedskejtarn minst ett långpass A1/vecka.
Springer mycket i terräng.




0 användare läser detta ämne

0 medlemmar, 0 gäster, 0 anonyma medlemmar