Min träning ger ingenting!

[Labradoren]

Ironman: Jo, det kanske räxker för dig men trådskaparen klagade ju inte pä att du inte fick ut nåt av din träning :). pask påstår sig ha kört intervaller och inte fått ut nåt av dem. Vad är det då för mening med att be honom fortsätta med intervallerna bara för att du kör intervaller? Rimligen måste han ju göra något annat än han tidigare gjort för att få ett annorlunda resultat. Att upprepa samma sak ger ju naturligtvis samma resultat och det resultatet är han ju missnöjd med.

[Son Of Wassberg]

Mkt prat om vasan men det var ju skejtvasan det gällde eller hur? Långt iofs men inte lika långt som vasan. Förändrar väl läget lite iaf?

[Dunderklumpen]

Ironman: Jo, det kanske räxker för dig men trådskaparen klagade ju inte pä att du inte fick ut nåt av din träning :). pask påstår sig ha kört intervaller och inte fått ut nåt av dem. Vad är det då för mening med att be honom fortsätta med intervallerna bara för att du kör intervaller? Rimligen måste han ju göra något annat än han tidigare gjort för att få ett annorlunda resultat. Att upprepa samma sak ger ju naturligtvis samma resultat och det resultatet är han ju missnöjd med.

Jag undrar om allt detta har blivit en pseudodebatt. Pask skriver ju Skejtvasan (hans resultat hade varit rätt OK onm det varit Vasan tycker jag...) - så den är inte så fruktansvärt lång - bara halva sträckan. Men annars håller jag med Labradoren om att försöka öka antalet timmars träning - och framför allt lugna distanspass. (Du verkar ju prövat intervaller utan resultat. Sedan beror väl väldigt mycket på vad man har för förmåga samt även hur man tränar intervaller mm.)

[Frazzi]

Jag har läst att det finns forskning som tyder på att man som motionär får mest ut av att träna ca 20% A3 och 80% A1.

 

A2 träning skall man försöka skippa, men det är inte så lätt har jag märkt. Är liksom enklast att köra i den pulszonen. Kanske därför man utvecklas minst av träning i den intensiteten...

[nick]

Tobbe L. Läs första inlägget - pask vill bli bättre på vasan. vasan är LÅNG!. Pask tränar ganska lite. Alltså måste han prioritera. Han kan ju inte bli bra på allt med bara 5 tim träning i veckan. Om han hade velat bli bra på 10 km hade han behövt köra väldigt mycket intervaller men då kommer han inte att orka vasan.

 

Min högst personliga uppfattning är att vasan är lite trist på detta sätt. Den är ju så extrem att det blir fråga om extrema kompromisser i träningen och motionärer lätt hamnar i pasks dilemma.

 

Som extra grädde på moset tränar ju träning upp förmågan att tillgogogöra sig träning. Med endast 5 tim/vecka bli naturligtvis återhämtningsförmågan lidande. Alltså måste man vara försiktig med intervaller med hög intensitet då dessa sliter oerhört på kroppen. Om man istället kör dem på lite lägre intensitet slösar man bara bort tid som behövs för att öka uthålligheten.

 

Dessutom är skidåkning en tekniksport och det är svårare att fokusera på tekniken nära maxpuls. På ett lugnare pass däremot kan man lägga in lite teknikövningar utan att uthållighetsträningen bli lidande.

För att åka bra på vasaloppet krävs bra anaerob och aerob tröskeleffekt/fart i stakning plus hygglig vo2max, anaerob tröskel tränas bäst med snabbdistans och långa intervaller strax under eller på tröskel, aerob tröskel tränas bäst på lugn till halvhård distans ca 80% av max under lång tid. detta ska man ha fokus på för att bli bra på vasan på stakning givetvis.

vo2max tränas bäst med intervaller på 4-5min över anaerob tröskel, och är inte det som är viktigast för vasan, men jag tror många som kör intervaller väljer 4x4 min sitället för 3x20min eller 60-90min snabbdistans nära tröskel där dom sistnämnda är bäst för långlopp. men självklart ska man träna alla kvaliteer

[Frazzi]

. vasan är LÅNG!.

För att åka bra på vasaloppet krävs...

Denna tråd gällde väl inte den överlånga stakningsorgien... Det var ett annat lopp trådstartaren ville bli bättre på.

 

Är lite trött på det extrema Vasaloppsfokuset på detta forum ibland.

[Labradoren]

Pask säger att han tränat intervaller och att detta inte gjort honom bättre. Han frågar då efter vad han skall göra för att bli bättre. Då får han till svar att 'han skall köra intervaller' för det är minsann bra.

 

En definition av galenskap är att upprepa samma handling i tron att utfallet skall bli annorlunda. Kom igen nu - att upprepade gånger påpeka att skejtvasan är kortare än vasaloppet lär väl inte mitokondrierna i pasks kropp bry sig om? Att person xyz kör intervaller lär väl inte påveka pasks neurologi i någon meningsfull utsträckning?

 

Med samma träning kommer kan han naturligtvis få samma resultat. Alltså måste han ändra träningen om han vill uppnå ett annat resultat. Kom igen å tänk lite nu :) Om pask vill bli bättre måste han helst träna annorlunda och dessutom gärna mer. Om nu 'mer' inte finns så är väl ändå inte lösningen att även välja bort annorlunda?

[Pask]

Oj vilken fart det blev på debatten. Några klargöranden:

 

1. Det hela handlar om mina resultat i skejtåkning, och i synnerhet Skejtvasan. För mig är det stor skillnad i träning mellan Vasaloppet och Skejtvasan. Träning inför Vasaloppet handlar för mig om att orka hålla trycket uppe i stakningen i 9 mil. Det har jag lyckats bra med tidigare (har kört Vasan på 5:19 som bäst). I skejt är det pulsen som sätter taket för mig. Vare sig jag kör 8 eller 45 km ligger jag farligt nära maxpulsen större delen av tiden.

 

2. Denna vinter har jag kört stor del intervallpass, och ökat min träningsmängd ganska mycket (från en riktigt låg nivå, skall tilläggas). Jag tycker inte det har gett så mycket, jag kan inte åka så mycket fortare vare sig på 8 eller 45 km. Det är därför jag undrar om jag har tränat på fel sätt? Ligger jag på för hög puls i mina 4x4-intervaller? Eller för låg? Fungerar inte intervallträning för alla människor? Ska jag slopa all intervallträning och lägga tiden på långa A1-pass? Är jag "oträningsbar"? Har jag ett lågt tak när det gäller syreupptagning som jag inte kan höja?

 

3. Visst, jag hade nog inte min bästa dag på Skejtvasan. Jag hade haft en förkylning ganska tätt inpå, och mina skidor var väl inte helt perfekta heller. Men jag har även åkt andra lopp under säsongen, och mönstret är detsamma. Jag ligger och flåsar på 95% av maxpuls, medan gamla tanter åker förbi mig...

[Pask]

Du kanske ska ta hjälp av någon expert och få ett träningsschema upplagt utifrån dina förutsättningar. Gör ett test t.ex vid Skidtunnelns testcenter och få reda hur du ska träna. Och sedan kontinuerlig uppföljning av att det leder framåt. Funderar själv på att göra just detta.

Det låter som en god idé. Jag tror att jag skall börja med att kontakta en tränare i den lokala skidklubben, och se om det leder någon vart.

 

Pask, vi får ta ett träningspass ihop och diskutera detta, det är väldigt intressant ämne.

Gärna!

[golvet]

Oj vilken fart det blev på debatten. Några klargöranden:

 

1. Det hela handlar om mina resultat i skejtåkning, och i synnerhet Skejtvasan. För mig är det stor skillnad i träning mellan Vasaloppet och Skejtvasan. Träning inför Vasaloppet handlar för mig om att orka hålla trycket uppe i stakningen i 9 mil. Det har jag lyckats bra med tidigare (har kört Vasan på 5:19 som bäst). I skejt är det pulsen som sätter taket för mig. Vare sig jag kör 8 eller 45 km ligger jag farligt nära maxpulsen större delen av tiden.

 

2. Denna vinter har jag kört stor del intervallpass, och ökat min träningsmängd ganska mycket (från en riktigt låg nivå, skall tilläggas). Jag tycker inte det har gett så mycket, jag kan inte åka så mycket fortare vare sig på 8 eller 45 km. Det är därför jag undrar om jag har tränat på fel sätt? Ligger jag på för hög puls i mina 4x4-intervaller? Eller för låg? Fungerar inte intervallträning för alla människor? Ska jag slopa all intervallträning och lägga tiden på långa A1-pass? Är jag "oträningsbar"? Har jag ett lågt tak när det gäller syreupptagning som jag inte kan höja?

 

3. Visst, jag hade nog inte min bästa dag på Skejtvasan. Jag hade haft en förkylning ganska tätt inpå, och mina skidor var väl inte helt perfekta heller. Men jag har även åkt andra lopp under säsongen, och mönstret är detsamma. Jag ligger och flåsar på 95% av maxpuls, medan gamla tanter åker förbi mig...

Har du provat lite längre intervaller typ 10-15 minx3? tyckte det gav mycket för mig den här vintern fast då i klassiskt.

[Thorrez]

Jag har läst att det finns forskning som tyder på att man som motionär får mest ut av att träna ca 20% A3 och 80% A1.

 

A2 träning skall man försöka skippa, men det är inte så lätt har jag märkt. Är liksom enklast att köra i den pulszonen. Kanske därför man utvecklas minst av träning i den intensiteten...

Är det någon som har länkar till de här artiklarna. Jag har sett de refereras på massa ställen men inte hittat någon som länkat till de. Skulle vara intressant att läsa.

[Grizzlybrottarn]

Pask, dina problem låter lite som det jag drabbades av när jag efter många år av hög träningsdos med mycket både långa och hårda pass i stort sett slutade träna, och sedan efter yttligare några år tänkte ta ett nytt tag. Då skulle jag jävlarimig träna kvalitet. Bort med tretimmarspassen löpning i skog. In med intervaller. Jag blev inte ett dugg bättre än när jag knappt tränade alls. I alla fall inte på det jag vill bli bra på. Jag ville ju åka vasan, spring långa natten på tiomila osv, men jag blev istället en jävel på att kuta i fem minuter i taget med vila imellan. Min något ovetenskapliga analys säger att min kropp blir lat av intervaller. Den förväntar sig vila. När jag böt ut intervallpassen mot tempopass på runt en timme i blodsmaks-och-svartna-för-ögonen-tempo varvat med enstaka riktigt långa pass i lugnare tempo så gav det mycket bättre resultat, utan att för den delen ta så mycket tid. I alla fall på halvlånga distanser, såsom skatevasan.

[Speedskejtarn]

Pask, dina problem låter lite som det jag drabbades av när jag efter många år av hög träningsdos med mycket både långa och hårda pass i stort sett slutade träna, och sedan efter yttligare några år tänkte ta ett nytt tag. Då skulle jag jävlarimig träna kvalitet. Bort med tretimmarspassen löpning i skog. In med intervaller. Jag blev inte ett dugg bättre än när jag knappt tränade alls. I alla fall inte på det jag vill bli bra på. Jag ville ju åka vasan, spring långa natten på tiomila osv, men jag blev istället en jävel på att kuta i fem minuter i taget med vila imellan. Min något ovetenskapliga analys säger att min kropp blir lat av intervaller. Den förväntar sig vila. När jag böt ut intervallpassen mot tempopass på runt en timme i blodsmaks-och-svartna-för-ögonen-tempo varvat med enstaka riktigt långa pass i lugnare tempo så gav det mycket bättre resultat, utan att för den delen ta så mycket tid. I alla fall på halvlånga distanser, såsom skatevasan.

Här har vi pudelns kärna. Träningsupplägg måste vara INDIVIDUELLA. Det som funkar för en (ex Ironman som med lite intervaller lyckas placera på plats 109 i VL) funkar inte för en annan.

 

Om man som PASK testat ett upplägg och det inte funkar då är det dags att pröva något annat.

 

Enda standardtipset som verkar funka för alla är: mer träning = högre prestation

[skidh]

Jag håller med om att träningsupplägg måste vara individuella. En del gör väldigt bra ökningar av lugna långpass medan andra bara blir "sega" av långpass och behöver hårdare intervaller. Dock är inte alltid högre träningmänd = bättre resultat. Någonstans finns en gräns för ens personliga återhämtning. Efter ett bortkastat år av träning där jag inte blev något bättre trotts mycket träning börjde jag fundera och testa mer med vila. Kör jag ett intervallpass, antingen tröskel eller syreupptag måste jag ha en dags vila per tränad dag. Kör jag väldigt lugnt kan jag träna upp till 8-9 timmar en vecka men det ger knappt nått, bara lite teknik. Kan det vara för dålig återhämtning mellan passen?

[Speedskejtarn]

Jag håller med om att träningsupplägg måste vara individuella. En del gör väldigt bra ökningar av lugna långpass medan andra bara blir "sega" av långpass och behöver hårdare intervaller. Dock är inte alltid högre träningmänd = bättre resultat. Någonstans finns en gräns för ens personliga återhämtning. Efter ett bortkastat år av träning där jag inte blev något bättre trotts mycket träning börjde jag fundera och testa mer med vila. Kör jag ett intervallpass, antingen tröskel eller syreupptag måste jag ha en dags vila per tränad dag. Kör jag väldigt lugnt kan jag träna upp till 8-9 timmar en vecka men det ger knappt nått, bara lite teknik. Kan det vara för dålig återhämtning mellan passen?

Innan man kan träna mycket måste man träna mer ;)

 

Jag bjussar på en klyscha till från en personlig favorit: "Training doesn't make perfect. Perfect training makes perfect."

 

[apelsin]

Oj vilken fart det blev på debatten. Några klargöranden:

 

1. Det hela handlar om mina resultat i skejtåkning, och i synnerhet Skejtvasan. För mig är det stor skillnad i träning mellan Vasaloppet och Skejtvasan. Träning inför Vasaloppet handlar för mig om att orka hålla trycket uppe i stakningen i 9 mil. Det har jag lyckats bra med tidigare (har kört Vasan på 5:19 som bäst). I skejt är det pulsen som sätter taket för mig. Vare sig jag kör 8 eller 45 km ligger jag farligt nära maxpulsen större delen av tiden.

 

2. Denna vinter har jag kört stor del intervallpass, och ökat min träningsmängd ganska mycket (från en riktigt låg nivå, skall tilläggas). Jag tycker inte det har gett så mycket, jag kan inte åka så mycket fortare vare sig på 8 eller 45 km. Det är därför jag undrar om jag har tränat på fel sätt? Ligger jag på för hög puls i mina 4x4-intervaller? Eller för låg? Fungerar inte intervallträning för alla människor? Ska jag slopa all intervallträning och lägga tiden på långa A1-pass? Är jag "oträningsbar"? Har jag ett lågt tak när det gäller syreupptagning som jag inte kan höja?

 

3. Visst, jag hade nog inte min bästa dag på Skejtvasan. Jag hade haft en förkylning ganska tätt inpå, och mina skidor var väl inte helt perfekta heller. Men jag har även åkt andra lopp under säsongen, och mönstret är detsamma. Jag ligger och flåsar på 95% av maxpuls, medan gamla tanter åker förbi mig...

När det gäller flåsträning och puls har det i löpningen fungerat väldigt bra för mig med många tävlingsliknande pass. Dvs. ska jag springa 10 km på tiden xx har jag på träning upprepade gånger sprungit nära den tiden.

Jag har aldrig känt att puls eller flås satt stopp för mig, det är som en kraftfull motor.

Jag kommer fort upp i puls, och går for ner.

Vet ej om detta kan tillämpas på skidor?

Lycka till Pask!

PS! Ökad träningsmängd leder inte automatiskt till bättre resultat. Se över helheten med kost, vila mm. Träningen får inte bli nedbrytande och det ska vara kul!:)

[mi]

Angående träningsupplägg och hur specifik träningsresultatet kan bli har jag ännu en anekdot. Jag och en kompis hade tidigare väldigt likvärdig prestatonsförmåga i vasaloppet. Under en period fokuserade jag mycket på 4 x 4 intevaller. Detta resulterade i en grym utveckling på just denna förmåga. Mn kamrat hängde inte med i dessa alls. Initialt i vasaloppet tyckte jag också att en specifik hastighet upplevdes var mycket lägre jämfört med tidigare år. Efter några timmar gick jag dock in i väggen. Min resultatförbättring på vasaloppet blev därför modest. Mn kompis hade ett annat upplägg. P ågrund av tidsbrist lunchtränade han ca 3 ggr/vecka (eller mer) Han krämade då på max i ca 40 min. Han körde verkligen max han fick ut under denna tid. Alltså precis den träning som på senare år inte rekomenderas. När vi åkte vasloppet för 3 år sedan och det nästan enbart gick att åka i ett spår på grund av nysnön kom han i kapp mig efter någon mil eftersom jag inte efter ett tag orkade gå ut i lössnön och gå om. Han tvekade dock inte utan gick ut i spåren med snö och tryckte på. Jag försökte hänga på ett tag men släppte ganska snart. Jag hade ingen chans att hänga med. Min slutsats av detta var att man nog inte skall sluta träna dessa tröskelpass. De kan definitivt vara tidseffektiva.

 

En annan reflexion jag har har att göra med VO2 max träning och arbetsekonomi. Det finns nu ett flertal studier som visat på ett negativt samband mellan VO2 max och arbetsekonomi. Möjligen är det så att den träning som ger högt VO2 max på något sätt fördärvar arbetsekonomin.

 

Lucia A, Hoyos J, Perez M, Santalla A, and Chicharro JL. Inverse relationship

between VO2max and economy/efficiency in world-class cyclists. Med Sci Sports

Exerc. 34: 2079-2084, 2002.

[FredrikS]

Han krämade då på max i ca 40 min. Han körde verkligen max han fick ut under denna tid. Alltså precis den träning som på senare år inte rekomenderas.

Om farten/intensititen är ganska konstant blir ju detta ett tröskel pass och det finns ju fortfarande en massa tränare och andra som tror mycket på tröskel träning.

 

Om han därimot går ut alldeles för hårt, får syra och måste sakta ner så är det nog inte så många som tycker den träningen är väldigt bra.

[mi]

Han krämade då på max i ca 40 min. Han körde verkligen max han fick ut under denna tid. Alltså precis den träning som på senare år inte rekomenderas.

Om farten/intensititen är ganska konstant blir ju detta ett tröskel pass och det finns ju fortfarande en massa tränare och andra som tror mycket på tröskel träning.

 

Om han därimot går ut alldeles för hårt' date=' får syra och måste sakta ner så är det nog inte så många som tycker den träningen är väldigt bra.[/quote']

Uttryckte mig felaktigt. Det är ju inte så att den inte rekomenderas alls, men visst är det väl så att många har prioriterat ned volymen på denna typ av träning till förmån för mer intervaller samt längre lågintesiva pass?

[Pask]

Tack för alla tips! Inför nästa säsong blir det nog till att experimentera med andra träningsmetoder. Det här med hårda 1-timmespass kan vara värt att prova, eller längre intervaller.

 

Enda standardtipset som verkar funka för alla är: mer träning = högre prestation

Ja, det har jag också alltid trott. Nu har jag börjat tvivla

 

Ligger man på 4-6 timmars träning per vecka är väl risken att man tränar FÖR mycket ganska liten. Jag tror inte att jag på något sätt har varit övertränad. Sömnen påverkas däremot för mig, jag sover sämre om jag tränar mer. Konstigt, men så är det.

[FredrikS]

Uttryckte mig felaktigt. Det är ju inte så att den inte rekomenderas alls, men visst är det väl så att många har prioriterat ned volymen på denna typ av träning till förmån för mer intervaller samt längre lågintesiva pass?

Både och tror jag. Min erfaring är att det fortfarande är mycket prat om tröskel träning, tex olympia toppen i norge tror mycket på det och det är också väldigt populärt i sykling men jag tror det är mer populärt att köra tröskel pass som långa intervaller.

[FredrikS]

Pask, kan det vara så att du ligger ganska nära din max gräns för vad du kan oppnå med 4-6 timmars träning?

 

Min egen erfaring är att jag har en ganska hög minsta nivå som jag har trots väldigt lite träning (eventuellt med en kort period med en del träning) men att det inte verkar som jag blir så väldigt mycket bättre med mer träning (har dock inte tränat väldigt många timmar).

 

Min skillnad i vasaloppsresultat med 50-60 mil skidåkning i kroppen på vad jag tror var 2-2.5 månader jämfört med 9 mil (och nästan ingen annan träning) året efter var 450 plasseringar och kanske en skillnad i tid på 10-15 minuter om man jämför plasseringar.

[Dorpat2008]

Har noterat samma som många andra här, dvs. träningen leder till bibehållen form men till endast marginella förbättringar. Tillhör gruppen som tränar 3-6 h/v året om. Det gångna året har jag regelbundet älghufsat i slalombacke, tränat mage/rygg/triceps på gym, kört tretimmarspass, fartlek på rullskidor, backlöpning etc., men förbättringen är som sagt marginell. En möjlighet är förstås att man nått max för sin tidsmängd, men jag har svårt att helt acceptera det.

 

Skall nu ändra på systemet och stryka finliret. Gymmet stryks, intervallerna stryks, älghufset stryks. Kvar blir två tuffa entimmespass (rullskidor/terränglöpning/cykling) och ett långsamt långpass. Därtill ett kort gympass där jag tränar endast bröst och biceps, dvs. muskler som inte är så viktiga för skidåkare. Skall bli intressant att se vad som händer under året.

[DA]

Angående längre (1-2 h) pass med hyfsat tempo (A2) så var det något som Brink tog med sig från tiden med Wolfgang och gänget. Syns i hans träningsdagbok att han kör en hel del sådana pass, ofta runt 2 h, utöver de vanliga A3- och A1-passen.

 

Noterbart är att han inte kör särskilt mycket styrka och om jag inte är helt felunderrättad så har han under hela sin karriär kört mycket lite på gym och i princip aldrig maxstyrka.

[Pask]

Pask, kan det vara så att du ligger ganska nära din max gräns för vad du kan oppnå med 4-6 timmars träning?

 

Min egen erfaring är att jag har en ganska hög minsta nivå som jag har trots väldigt lite träning (eventuellt med en kort period med en del träning) men att det inte verkar som jag blir så väldigt mycket bättre med mer träning (har dock inte tränat väldigt många timmar).

 

Min skillnad i vasaloppsresultat med 50-60 mil skidåkning i kroppen på vad jag tror var 2-2.5 månader jämfört med 9 mil (och nästan ingen annan träning) året efter var 450 plasseringar och kanske en skillnad i tid på 10-15 minuter om man jämför plasseringar.

Har noterat samma som många andra här, dvs. träningen leder till bibehållen form men till endast marginella förbättringar. Tillhör gruppen som tränar 3-6 h/v året om. Det gångna året har jag regelbundet älghufsat i slalombacke, tränat mage/rygg/triceps på gym, kört tretimmarspass, fartlek på rullskidor, backlöpning etc., men förbättringen är som sagt marginell. En möjlighet är förstås att man nått max för sin tidsmängd, men jag har svårt att helt acceptera det.

Tur att man inte är ensam om detta "problem" i alla fall. Jag känner igen mig i det ni skriver, men även jag har svårt att acceptera att jag nått mitt max. I mitt minne finns ju bl a tidigare Vasaloppssatsningar som gav bra utdelning av ökad träning. Men det verkar som sagt vara svårare att höja sin maximala syreupptagningsförmåga än att bli bättre på att staka.