Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Min träning ger ingenting!


Pask

Recommended Posts

FredrikS : Jag har nog uttryckt mig klumpigt om det framtsår som om jag kritiserar folk för deras teknik - för detta ber jag om ursäkt! Se istället mitt tidigare inlägg där jag hänvisar till min egen usla teknik.

 

Om man inte vill åka på platten tycker jag att man skall avstå! Om man däremot vill hålla ner pulsen och inte har världens bästa teknik får man kanske avstå backarna. Man får helt enkelt välja är väl min poäng här!

 

Däremot vidhåller jag nog vad jag sagt tidigare - dålig teknik lönar sig alltid att förbättra om man vill bli snabbare. Detta görs bäst i lungt tempo. :)

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 144
  • Created
  • Last Reply
Det skulle vara intressant att få veta på vilken nivå du själv presterar när du är så säker på att ha hittat nycklarna till framgångsrik träning. Även tips på hur man som 40+are enkelt förbättrar sin kondis efter att ha tränat runt 300 timmar per år de senaste sex åren.

Är det Labradoren du syftar på?

Då kanske en annan än han själv ska svara???

Labrodoren syns aldrig tidiga mornar, på träningsläger har han alltid missat alla gemensamma teknikträningar som går som f.m.-pass. Skulle Labradoren åka Vasaloppet skulle jag inte bara sätta kryss i taket - det skulle vara värt en minnesfest!

 

Jag kan tycka att Labradoren ev. överdriver lite om han säger att han är en duktig tekniker vad gäller skidor - jag tror det är just här han har mycket att vinna. Dock har Labradoren som cyklist mycket bra kondition. Syntes innan flytt till Södermanland, titt som tätt på vägarna på Värmdö/Ingarö. Man undrade ibland när (och ev om) han arbetade. Jag ser i första hand Labradoren som cyklist, och där hänger jag inte ens med på rulle. Synd att du missade målet med sub 7 h på Vättern - men du kanske gör något nytt försök?

 

Jag får komma ner och hälsa på någon gång så vi får ta något rullskidpass igen! Saknar ditt oerhört glada humör!!!

Link to comment
Share on other sites

Dunderklumpen: Hehe :) Du e välkommen ut på landet när som helst! Här finns dessutom rullskidebanor där man inte blir trängd av vägen - sugen?

Jag kommer! Tittar gärna på hästar mm! Sen är det turligt nog omöjligt att fästa cykel på takräcket, så jag tar bara med rullskidor! ;) Dessutom är jag skylldig dig 100 kr :(

(Något nytt försök att cykla Vättern under 7 h???)

Link to comment
Share on other sites

Det skulle vara intressant att få veta på vilken nivå du själv presterar när du är så säker på att ha hittat nycklarna till framgångsrik träning. Även tips på hur man som 40+are enkelt förbättrar sin kondis efter att ha tränat runt 300 timmar per år de senaste sex åren.

Är det Labradoren du syftar på?

Då kanske en annan än han själv ska svara???

Labrodoren syns aldrig tidiga mornar' date=' på träningsläger har han alltid missat alla gemensamma teknikträningar som går som f.m.-pass. Skulle Labradoren åka Vasaloppet skulle jag inte bara sätta kryss i taket - det skulle vara värt en minnesfest!

 

Jag kan tycka att Labradoren ev. överdriver lite om han säger att han är en duktig tekniker vad gäller skidor - jag tror det är just här han har mycket att vinna. Dock har Labradoren som cyklist mycket bra kondition. Syntes innan flytt till Södermanland, titt som tätt på vägarna på Värmdö/Ingarö. Man undrade ibland när (och ev om) han arbetade. Jag ser i första hand Labradoren som cyklist, och där hänger jag inte ens med på rulle. Synd att du missade målet med sub 7 h på Vättern - men du kanske gör något nytt försök?[/quote']

Sub 7 på VR! Jaha, med den konditionen lär det inte vara något stort problem att köra A1 pass oavsett teknik. Kanske svårt att råda andra då som saknar den kapaciteten på pumpen.

Link to comment
Share on other sites

Sub 7 på VR! Jaha, med den konditionen lär det inte vara något stort problem att köra A1 pass oavsett teknik. Kanske svårt att råda andra då som saknar den kapaciteten på pumpen.

Jag tycker inte det. För på något sätt handlar det om vad man vill med sin träning. De flesta i "gubbålder" tycker att de inte har tid till långa träningar. Familj, barn mm som sätter tidsnöden för långa A1-pass. Jag sitter själv i den fällan, och tycker att jag "vill få ut så mycket som möjligt" av de få träningstimmar det blir. T.o.m. när jag bestämt mig för A1-pass, trycker jag gärna på i onödan sista kvarten av kanske 2½-timme. Till vilken nytta då? Det troliga är väl bara att jag blir sliten och inte klarar ett nytt pass dagen därpå. Att just våga köra A1 konsekvent och under lång tid är för mig det svåraste av allt. Men jag ska försöka bättra mig. Men det är väl just här Labradoren skriver att man måste välja. Vad man vill få ut av sin träning? Välja fru (som står ut med träning)? Bara för att Labradoren har lyckats ta sig ur den medelålders fällan att "inte ha tid", tycker jag nog han kan råda andra.

 

Sen är alla olika. Men jag ska försöka ta efter Labradorens filosofi.

(Sen är sub 7 h på Vättern för mig som att tillverka egna vingar och flyga till månen, men jag ska tusan slå Labradoren nästa år på några skidlopp!!!)

Link to comment
Share on other sites

Dundrrklumpen:Lite trådkapning här! Vi har ju köpt ett mindre lantbruk å hustrun e i full färd med att köpa hästar på löpande band. Själv nöjer jag mig med en häst men jag är i full färd med att (till många skidåkares förtvivlan - hihi) komplettera med en hund till! Givet flytt etc. blir det nog sub8 om jag kör VR - förutsättningen är naturligtvis att inte starta för tidigt på morgonen :)

 

TT: Jag vet inte om jag håller med... Jag e nybörjare på skate och måste hålla mig borta från backar annars sticker pulsen iväg. Alla är olika men vissa grundförutsättningar är lika. Jag vidhåller att om man inte kan skejta A1 gör man något fel! För brant eller för dålig teknik - å bägge e ganska lätt att fixa.

 

Jag tränar t. ex. cykel ganska ofta i 20 - 25 km/tim. Det kräver ingen teknik alls men det kräver en sju helvetes självdiciplin samt att man håller sig borta från backar. Samma princip alltså som skidåkningen.

Link to comment
Share on other sites

Dundrrklumpen:Lite trådkapning här! Vi har ju köpt ett mindre lantbruk å hustrun e i full färd med att köpa hästar på löpande band. Själv nöjer jag mig med en häst men jag är i full färd med att (till många skidåkares förtvivlan - hihi) komplettera med en hund till! Givet flytt etc. blir det nog sub8 om jag kör VR - förutsättningen är naturligtvis att inte starta för tidigt på morgonen :)

 

TT: Jag vet inte om jag håller med... Jag e nybörjare på skate och måste hålla mig borta från backar annars sticker pulsen iväg. Alla är olika men vissa grundförutsättningar är lika. Jag vidhåller att om man inte kan skejta A1 gör man något fel! För brant eller för dålig teknik - å bägge e ganska lätt att fixa.

 

Jag tränar t. ex. cykel ganska ofta i 20 - 25 km/tim. Det kräver ingen teknik alls men det kräver en sju helvetes självdiciplin samt att man håller sig borta från backar. Samma princip alltså som skidåkningen.

Har vi verkligen tid att sitta här och filosofera??? ;) Jag ska snart iväg och hämta barn - får bli lite spinning framför TV-n i kväll... Lugn A1 - för att stretcha psyket!!!

 

Kul med bancykling på Eurosport. Den som hade cykellår som Gregory Bauge!!!

 

http://www4.pictures.gi.zimbio.com/UCI+Track+World+Championships+Day+Five+-VG0km-ZNdql.jpg

Link to comment
Share on other sites

Dundrrklumpen:Lite trådkapning här! Vi har ju köpt ett mindre lantbruk å hustrun e i full färd med att köpa hästar på löpande band. Själv nöjer jag mig med en häst men jag är i full färd med att (till många skidåkares förtvivlan - hihi) komplettera med en hund till! Givet flytt etc. blir det nog sub8 om jag kör VR - förutsättningen är naturligtvis att inte starta för tidigt på morgonen :)

 

TT: Jag vet inte om jag håller med... Jag e nybörjare på skate och måste hålla mig borta från backar annars sticker pulsen iväg. Alla är olika men vissa grundförutsättningar är lika. Jag vidhåller att om man inte kan skejta A1 gör man något fel! För brant eller för dålig teknik - å bägge e ganska lätt att fixa.

 

Jag tränar t. ex. cykel ganska ofta i 20 - 25 km/tim. Det kräver ingen teknik alls men det kräver en sju helvetes självdiciplin samt att man håller sig borta från backar. Samma princip alltså som skidåkningen.

Labradoren:Det gör du rätt i!:) (att köpa en hund till). Djur är härliga! Har själv hästar, hund och katter. Samt vallabod och stark och snäll man, allt enligt Labradorens skidlära & dogma!

 

Dunderklumpen/Labradoren: Finns det ett samband; bra cyklist, bra på skidor?

Link to comment
Share on other sites

Apelsin: Nja, sambandet är väl att man tränar uthållighet så de centrala systemens träning är i tämligen stor utsträckning utbytbara. Om du kan åka skidor i 5 timmar klara du med relativt lite träning klara att cykla lika länge. Dock är ju skidor betydligt svårare tekniskt än att cykla. Sen är det ju kul att byta lite efter årstid :)

 

ps. Trevligt att du gillar dogman!!

Link to comment
Share on other sites

Efter några utvikningar om hästar och hundar är det dags för mig att sammanfatta tråden. Som jag ser det finns det två olika skolor här, som rekommenderar att jag lägger om träningen på helt olika sätt:

 

1. Träna mest långa långsamma pass (<75% av maxpuls). Det ger bäst resultat för syreupptagningen. Intervaller ger inte så mycket, och man slarvar med tekniken.

 

2. Träna högintensiva pass, gärna längre intervaller eller snabbdistanspass på hög puls. Det ger mest för syreupptagningen. Långa lugna pass ger inte så mycket, och det är svårt att behålla rätt teknik om man kör sakta.

 

Det är inte lätt att försöka förbättra sin träning när man får så diametralt motsatta råd! Det har tidigare här på forumet pratats mycket om högintensiv träning (t ex här http://www.skidforum.se/viewtopic.php?id=1632&p=1), men är det någon som tydligt har blivit bättre av att lägga mer fokus på hög intensitet?

 

Nog är det konstig att detta har debatterats så länge, och att man inte har nått konsensus?

 

Inför nästa skidsäsong tänker jag i alla fall prova något nytt. Vi får se om det blir 1:an eller 2:an, jag har några månader på mig att fundera. Eller så struntar jag i skejten och börjar köra Vasaloppsträning igen, där brukar jag i alla fall förbättra mig när jag ökar träningen.

Link to comment
Share on other sites

1. Träna mest långa långsamma pass (<75% av maxpuls). Det ger bäst resultat för syreupptagningen. Intervaller ger inte så mycket, och man slarvar med tekniken.

Jag tror inte någon säger att långa långsamma pass ger mest för syreupptagningen (VO2max) men att det är andra egenskaper som tränas vid långa lugna pass.

 

Det är inte lätt att försöka förbättra sin träning när man får så diametralt motsatta råd! Det har tidigare här på forumet pratats mycket om högintensiv träning (t ex här http://www.skidforum.se/viewtopic.php?id=1632&p=1), men är det någon som tydligt har blivit bättre av att lägga mer fokus på hög intensitet?

Jag vet ialla fall om en del syklister som har fått bra framgång med ganska lite träning men på hög intensitet.

 

Nog är det konstig att detta har debatterats så länge, och att man inte har nått konsensus?

Det kanske är så att en blanding av låg och hög intensitet är det bästa och att de extrema varianterna inte fungerar så bra?

Link to comment
Share on other sites

Det har også vært en diskusjon i Norge angående rolige (lugna) långpass kontra intervall/terskeltrening. Men her er det stor enighet om at det ikke er enten eller, men både og (som FredrikS er inne på ovenfor). Det er også enighet om at hovedvekten tidsmessig skal ligge på rolig langkjøring så det er egentlig ikke så lang avstand mellom leirene.

 

Mari Bjørgen er jo et godt eksempel på hvor galt det kan gå med for mye hard trening ved intervall/terskel. Hennes tidligere trener (Samdahl) var stor tilhenger av mye og hard intervalltrening og kjørte Bjørgen fullstendig i kjelleren fysisk. Mistet to sesonger på det.

 

Ellers er den største og vanligste feilen vi mosjonister gjør, at vi ikke klarer å kjøre långpassen sakte nok (behørig omtalt tidligere på tråden!). Kroppen klarer aldri å restituere seg og treningen gir ingen fremgang. Kan det ligge noe her, Pask? Lettere med restitusjon blir det heller ikke hvis man har små barn i en ellers hektisk hverdag.

 

Husk at det er mye bedre å være undertrent enn overtrent!

 

Har selv meldt meg på Trippel-Birken (langrenn, sykkel, løp) og har fått satt opp et treningsprogram av tidligere landslagstrenere i hhv friidrett, langrenn og sykkel (kan kjøpes på nettet).

 

En typisk treningmåned her basert på 30 timer ser sånn ut:

 

Sone 1 - 20timer

Sone 2 - 2timer

Sone 3 -7timer

Sone 4 - 1time

Sone 5 - 0

Pluss et par timer styrketrening (hovedsaklig i skisesongen). I sone 3 og 4 ligger det både terskelpass og intervall.

 

De ulike sonene:

 

-sone % av max puls Laktat KDK

1 55-72 0.8-1.5

2 72-82 1.5-2.5

3 82-87 2.5-4.0

4 87-93 4.0-6.0

5 93-97 6.0-10.0

 

Alle tre er anerkjente kapasiteter som har trent utøvere som er/var i verdenstoppen innenfor respektive idretter. Selv så tenker jeg at jeg ikke kan gjøre så mye galt hvis jeg følger dette programmet :)

 

For ordens skyld; sykkeltreneren har ikke vært landslagstrener, men er Hushovds personlige trener og tidligere toppsyklist.

Link to comment
Share on other sites

Nja, angående norge. Min erfaring är att det fortfarande många som tror på H&H och andra varianter med mest korta hårda pass om man har få timmar.

 

Jag tror också det är väldigt stor skillnad om man som du fölger ett träningsprogram på ca 7 timmar i veckan eller om man tränar 3-4 timmar i veckan. Om man tränar ca 2 timmar sone 3 och 4 i veckan så är nog det full tillräkligt mycket hård träning för de flesta motionister och då är det viktigt att träna resten i lugnt tempo. Om man därimot tränar 4 timmar tror jag inte det är lika viktigt med lugn träning. De flesta varianterna på träningspass med 2 timmar i sone 3-4 resulterar väl också i en total tid på runt 4 timmar när man räknar in oppvärmning, pauser och nedvärmning.

Link to comment
Share on other sites

Nja, angående norge. Min erfaring är att det fortfarande många som tror på H&H och andra varianter med mest korta hårda pass om man har få timmar.

 

Jag tror också det är väldigt stor skillnad om man som du fölger ett träningsprogram på ca 7 timmar i veckan eller om man tränar 3-4 timmar i veckan. Om man tränar ca 2 timmar sone 3 och 4 i veckan så är nog det full tillräkligt mycket hård träning för de flesta motionister och då är det viktigt att träna resten i lugnt tempo. Om man därimot tränar 4 timmar tror jag inte det är lika viktigt med lugn träning. De flesta varianterna på träningspass med 2 timmar i sone 3-4 resulterar väl också i en total tid på runt 4 timmar när man räknar in oppvärmning, pauser och nedvärmning.

Jag håller med. Tycker man blandar ihop saker i den här tråden och jämför äpplen och päron.

 

Man borde inte jämföra träningsupplägg för eliten med upplägg för motionärer som tränar 3-4 ggr per vecka. Det kan ju knappast vara optimalt för en motionär att träna 3 pass A1 (två av dessa ganska korta dessutom) och 1 pass A3. Återhämtning är ju inte ett stort problem med denna träningsmängd. Man måste utgå från total träningsmängd när man gör träningsprogrammet.

Link to comment
Share on other sites

Nja, angående norge. Min erfaring är att det fortfarande många som tror på H&H och andra varianter med mest korta hårda pass om man har få timmar.

 

-------------

 

[Helt enig her. Burde kanskje presisert dette. Uten at jeg vet det sikkert, antar jeg at jeg relativt sett ville kjørt mer intensitet om jeg f.eks. hadde valgt et program med 15-20 timer i måneden.]

 

------------------

 

Jag tror också det är väldigt stor skillnad om man som du fölger ett träningsprogram på ca 7 timmar i veckan eller om man tränar 3-4 timmar i veckan. Om man tränar ca 2 timmar sone 3 och 4 i veckan så är nog det full tillräkligt mycket hård träning för de flesta motionister och då är det viktigt att träna resten i lugnt tempo. Om man därimot tränar 4 timmar tror jag inte det är lika viktigt med lugn träning. De flesta varianterna på träningspass med 2 timmar i sone 3-4 resulterar väl också i en total tid på runt 4 timmar när man räknar in oppvärmning, pauser och nedvärmning.

Jepp. Jo mindre man trener, jo høyere intensitet.

Link to comment
Share on other sites

Nja' date=' angående norge. Min erfaring är att det fortfarande många som tror på H&H och andra varianter med mest korta hårda pass om man har få timmar.

 

Jag tror också det är väldigt stor skillnad om man som du fölger ett träningsprogram på ca 7 timmar i veckan eller om man tränar 3-4 timmar i veckan. Om man tränar ca 2 timmar sone 3 och 4 i veckan så är nog det full tillräkligt mycket hård träning för de flesta motionister och då är det viktigt att träna resten i lugnt tempo. Om man därimot tränar 4 timmar tror jag inte det är lika viktigt med lugn träning. De flesta varianterna på träningspass med 2 timmar i sone 3-4 resulterar väl också i en total tid på runt 4 timmar när man räknar in oppvärmning, pauser och nedvärmning.[/quote']

Jag håller med. Tycker man blandar ihop saker i den här tråden och jämför äpplen och päron.

 

Man borde inte jämföra träningsupplägg för eliten med upplägg för motionärer som tränar 3-4 ggr per vecka. Det kan ju knappast vara optimalt för en motionär att träna 3 pass A1 (två av dessa ganska korta dessutom) och 1 pass A3. Återhämtning är ju inte ett stort problem med denna träningsmängd. Man måste utgå från total träningsmängd när man gör träningsprogrammet.

Som du ser av innlegget ovenfor, er jeg stort sett enig i det. Vil bare presisere at mitt eget treningsprogram er individuelt tilpasset meg for valgte antall timer pr måned. Således var det bare ment som et eksempel for et gitt antall timer for en mosjonist.

Link to comment
Share on other sites

Jepp. Jo mindre man trener, jo høyere intensitet.

Mitt problem var ju att jag inte förbättrade mig trots att jag ökade träningen med intensiva pass.

 

Förenklat kan man säga att jag 2009/10 bara körde 1-2 distanspass i veckan, medan jag 2010/11 körde 1-2 distanspass plus 1-2 intensiva pass (oftast som intervaller).

 

Trots det förbättrade jag mig bara marginellt.

Link to comment
Share on other sites

..

Mitt problem var ju att jag inte förbättrade mig trots att jag ökade träningen med intensiva pass.

 

Förenklat kan man säga att jag 2009/10 bara körde 1-2 distanspass i veckan, medan jag 2010/11 körde 1-2 distanspass plus 1-2 intensiva pass (oftast som intervaller).

 

Trots det förbättrade jag mig bara marginellt.

Du har som referens för dina resultat endast resultatet i skatevasan, om jag förstår det hela rätt? Detta är ju endast en enskild tävling och andra faktorer spelar också in, såsom teknik och material, men också tävlingsupplägget.

 

För att hitta några andra infallsvinklar:

 

Du skrev:"Jag slår i "pulstaket", min snittpuls på Skejtvasan var 90% av max. Jag kunde inte pressa mig hårdare." Är det optimalt att ligga så högt, dvs. om man tidigt når en hög puls orkar man inte ligga på i lite lättare partier och tappar då i tid?

 

Tekniken har du troligtvis förändrat, då du åkt mer och blivit starkare då du också tränat en del styrketräning. Kan den förbättras/anpassas till dina lite nya förutsättningar?

 

Du skrev: "Ja, i år har jag faktiskt kört lite benstyrketräning för att få bättre tryck i skejtåkningen. Jag tycker att det har hjälpt, speciellt i uppförsbackarna. När jag kör i tävlingstempo är det dock pulsen som sätter gräns. Det känns som att jag skulle kunna gå på hårdare med benen, men andning och puls hänger inte med."

 

Kanske disponerat loppet lite fel, och för snabbt kommit upp och dragit på dig mjölksyra?

 

Du kanske har använt samma skidor vid de två skatevasorna, men de i täten kanske använder lite annat material, då utvecklingen går framåt. Även föret och val av struktur och glidvallor påverkar?

Jämför landslagsåkarna när de i en enskild tävling får fel struktur och minuterna tickar på efter den som vinner.

 

Du kanske inte skall använda endast resultatet för skatevasorna som referens, du kanske har förbättrat både din kondition och styrka, men du fick inte detta omsatt till fart i skatespåret i din tävlingsfart?

Link to comment
Share on other sites

Jepp. Jo mindre man trener' date=' jo høyere intensitet.[/quote']

Mitt problem var ju att jag inte förbättrade mig trots att jag ökade träningen med intensiva pass.

 

Förenklat kan man säga att jag 2009/10 bara körde 1-2 distanspass i veckan, medan jag 2010/11 körde 1-2 distanspass plus 1-2 intensiva pass (oftast som intervaller).

 

Trots det förbättrade jag mig bara marginellt.

Kanske det mer handlar om vad som sker mellan träningspassen, återhämtning, kost, vilken typ av arbete man har och vilken livssituation man har, stress, krav mm. Bara en liten fundering.

 

En länk med intressant artikel, referat från föreläsning med bl. andra Christer Skog, Martin Larsson och Daniel Tynell.

http://www.funbeat.se/discussion/show.aspx?ThreadID=539537

Link to comment
Share on other sites

..

Mitt problem var ju att jag inte förbättrade mig trots att jag ökade träningen med intensiva pass.

 

Förenklat kan man säga att jag 2009/10 bara körde 1-2 distanspass i veckan' date=' medan jag 2010/11 körde 1-2 distanspass plus 1-2 intensiva pass (oftast som intervaller).

 

Trots det förbättrade jag mig bara marginellt.[/quote']

Du har som referens för dina resultat endast resultatet i skatevasan, om jag förstår det hela rätt? Detta är ju endast en enskild tävling och andra faktorer spelar också in, såsom teknik och material, men också tävlingsupplägget.

 

För att hitta några andra infallsvinklar:

 

Du skrev:"Jag slår i "pulstaket", min snittpuls på Skejtvasan var 90% av max. Jag kunde inte pressa mig hårdare." Är det optimalt att ligga så högt, dvs. om man tidigt når en hög puls orkar man inte ligga på i lite lättare partier och tappar då i tid?

 

Tekniken har du troligtvis förändrat, då du åkt mer och blivit starkare då du också tränat en del styrketräning. Kan den förbättras/anpassas till dina lite nya förutsättningar?

 

Du skrev: "Ja, i år har jag faktiskt kört lite benstyrketräning för att få bättre tryck i skejtåkningen. Jag tycker att det har hjälpt, speciellt i uppförsbackarna. När jag kör i tävlingstempo är det dock pulsen som sätter gräns. Det känns som att jag skulle kunna gå på hårdare med benen, men andning och puls hänger inte med."

 

Kanske disponerat loppet lite fel, och för snabbt kommit upp och dragit på dig mjölksyra?

 

Du kanske har använt samma skidor vid de två skatevasorna, men de i täten kanske använder lite annat material, då utvecklingen går framåt. Även föret och val av struktur och glidvallor påverkar?

Jämför landslagsåkarna när de i en enskild tävling får fel struktur och minuterna tickar på efter den som vinner.

 

Du kanske inte skall använda endast resultatet för skatevasorna som referens, du kanske har förbättrat både din kondition och styrka, men du fick inte detta omsatt till fart i skatespåret i din tävlingsfart?

Visst, man kan diskutera hur relevant det är att utvärdera en hel säsong med resultatet från ett enda lopp. Och som jag har skrivit tidigare så var jag kanske inte på topp just den dagen.

 

Men jag har även åkt några andra lopp under säsongen, och det har heller inte gått så bra som jag hade hoppats. Anledningen till att jag just valde Skejtvasan som exempel är dels att jag har åkt två år i rad (lätt att jämföra), och dels att den är "rättvis". I många andra lopp är det trångt i början, man tappar tid som man inte kan ta igen. Spåren blir dåliga efter många åkare, och man har kanske helt andra förutsättningar än eliten.

 

I Skejtvasan är det i stort sett ingen trängsel. Alla startar samtidigt, och man har inte tusentals åkare framför sig som sliter på spåret. Förhållandena är ungefär de samma för mig som för eliten. Man har liksom inget att skylla på när det går dåligt.

 

När det gäller pulsnivån, så har jag alltid lätt att komma upp i hög puls. Jag har åkt Skejtvasan tre gånger, och alltid legat kring 90% i snitt. I fjor tog jag det lugnare i början, med resultatet att jag var nästan onödigt pigg på slutet. Då hade jag 89% i snitt under loppet.

 

I år körde jag på lite mer i början, och det kan ha varit så att jag öppnade för hårt. Jag var kanske för optimistisk när det gällde min kapacitet? Jag trodde att jag skulle klara av att köra hårdare efter all intervallträning.

Link to comment
Share on other sites

Jag trodde att jag skulle klara av att köra hårdare efter all intervallträning.

Jag har fortfarande svårt att tro att det inte handlar om arbetsekonomi, teknik och uthållighet - vilka alla (sannolikt) tränas bäst medelst långdistanspass. Du har troligen tränat upp den lokala styrkan så att du kan anstränga hjärta/central kapacitet men uthålligheten har inte hängt med.

 

Om du har 5-6 timmar / v fördelat på 4-5 pass skulle jag testa ungefär så här:

 

1-2 A1 pass 2-3 timmar med snittpuls ca 75% av max

1-2 A2 pass 45-60 min, snittpuls 85%

1-2 teknikpass/fartlek, snittpuls ca 75% men pulstoppar under kortare perioder mot max

1 styrkepass (på skidor eller i gym)

 

Se till att inte hoppa över A1-passet/(en) och om något måste prioriteras bort skulle jag ta bort A2.

 

Lite mer avancerat kan vara att periodisera med mer fokus på A1 och öka mängden (7tim) en vecka och en annan vecka träna 3-4 timmar men fördelat på kortare/hårdare pass.

 

Hypotesen är att A1 bygger basen - som i sin tur krävs för att intervallpassen skall ge önskad effekt, se kopia på inlägget av Jo här: http://www.skidforum.se/viewtopic.php?pid=78649#p78649

Link to comment
Share on other sites

Så inget träning förutom "pulstoppar under kortare perioder" där man tränar i den fart man har under ett långlopp?

 

Jag undrar om individuella skillnader i puls vs intensitet och olika aktivitets former gör att vi inte förstår varandra.

 

Vilken fart har du tex om då kör skidor klassiskt på 75% i puls på ett kuperat spår jämfört med vad du har för medelfart om du kör så fort du kan i 2-3 timmar?

Link to comment
Share on other sites

Vilken fart har du tex om då kör skidor klassiskt på 75% i puls på ett kuperat spår jämfört med vad du har för medelfart om du kör så fort du kan i 2-3 timmar?

Spåret hemmavid är förhållandevis kuperat och tekniskt - dock inte a la Holmenkollen. I klassisk åkning brukar jag hålla ca 4.30-tempo, dvs blygsamma 13 km/h på långpassen (nysnö/kallföre). Då varierar pulsen runt 70-90% med ett snitt på 75% (notera assymetrin - tiden i A2 är förhållandevis kort). Vet inte vilken fart jag maximalt skulle klara att hålla i 2-3 timmar.

 

Vad kör du själv på?

 

Så inget träning förutom "pulstoppar under kortare perioder" där man tränar i den fart man har under ett långlopp?

Jag skrev:

1-2 A2 pass 45-60 min, snittpuls 85%

1-2 teknikpass/fartlek, snittpuls ca 75% men pulstoppar under kortare perioder mot max

 

De flesta ligger under 85% av maxpuls i snitt på VL.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.


×
×
  • Create New...