Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Min träning ger ingenting!


Pask

Recommended Posts

Om du har 5-6 timmar / v fördelat på 4-5 pass skulle jag testa ungefär så här:

 

1-2 A1 pass 2-3 timmar med snittpuls ca 75% av max

1-2 A2 pass 45-60 min, snittpuls 85%

1-2 teknikpass/fartlek, snittpuls ca 75% men pulstoppar under kortare perioder mot max

1 styrkepass (på skidor eller i gym)

Inga riktigt högintensiva pass? Jag noterade att Goldrush också körde nästan bara lugna pass. Han lade mest tid i sone 1 och sone 3, medan jag mest har kört i hans sone 2 och sone 4.

 

Om jag utgår från tre konditionspass i veckan, vad tror du om 2st A1-pass (max 75%) à 2 timmar och ett snabbdistanspass där man försöker ligga uppåt 90% i 30-60 min? Jag har svårt att släppa de där högintensiva passen. Rent intuitivt känns det som att man blir bra på det man tränar, och om man aldrig tränar i tävlingsfart, blir man verkligen bra på det då?

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 144
  • Created
  • Last Reply

Man blir bra på det man tränar på. Jag tror att du kommer märka att din 'lägstanivå' höjs om du håller igen på intensiv-passen. Typ så här: Du kör en viss bana i samma lugna tempo varje gång. Efter ett tag kommer du märka att snittfarten ökar utan att pulsen går upp - kroppen har alltså blivit effektivare.

 

Det gäller bara att vara uppmärksam så att det inte går slentrian i det hela och farten tillåts sjunka när kroppen blir effektivare. På detta sätt kan du höja den fart du kan ligga å mosa i ganska rejält - jag tror att om du gör detta tillräckligt länge blir farten väldigt nära det du kalla tävlingsfart.

 

Då, men först då kan det dags för en intervall eller två :)

Link to comment
Share on other sites

Jag skulle aldrig tveka att slå ihop dem. 1 timme är lite för kort för att tänja på uthålligheten - för att belasta kroppen på en timme måste du ju ha ganska hög belastning, eller hur?

Så om jag åker A1 rullskidor/cykel från jobbet på 75 minuter 3-4 ggr per vecka ger inget, förutom tid i träningsdagboken? Så pluss ett längre och ett intensivare pass kan en typisk träningsvecka se ut för mig..., ibland blir det hårdare pass från jobbet, men det ni säger är att A1 pass på under säg 90 minuter inte ger något? Så de som tränar enligt Maffetone kör alltid långt?

Link to comment
Share on other sites

De e klart att det ger att köra till jobbet - bästa träningen som finns! Den bästa träningen är ju den som blev av :) Jag svarade ovan endast på frågan om jag hellre skulle slå ihop två 1 timmars pass till ett pass eller köra två separata pass.

 

Man måste ju skilja på vad som är optimalt och vad som är möjligt. Det bästa vore väl att bara träna, äta & sova men det alternativet är ju lite extremt för många. Kan du köra 4 st 75 minuterspass i veckan till å från jobbet är det väl bara att se till att göra det bästa av det - det blir ju trots allt en hel del träning bara av det!

Link to comment
Share on other sites

Hur långt ska ett A1 pass vara för att ge någon effekt? Ger ett pass på 1 timme något eller det bättre att slå ihop två 1 timmes pass till ett även om det innebär färre träningstillfällen i veckan?

JAg har läst någonstans att det beror lite på vad du tränar...

Löpning, skidor eller cykel...

Minns inte dom exakta siffrorna...men typ så här va det...

Löpning räcker det 1,5-2 timmar...men för att få samma effekt med cykel så kanske du behöver hålla på 2-3 timmar...

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker själv A1 pass på 1 timme känns rätt meningslöst! Ska jag köra 1 timme blir det A2 om de ska vara "lugnt"... Annars blir de på ren svenska för mesigt pass =)

 

Men det är utifrån vad jag lärt mig om min kropp ;)

Men ett sådant pass kan vara bra om du varit skadad eller dagen efter en tuff tävling...

Så dom är inte helt meningslösa...;)

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker själv A1 pass på 1 timme känns rätt meningslöst! Ska jag köra 1 timme blir det A2 om de ska vara "lugnt"... Annars blir de på ren svenska för mesigt pass =)

 

Men det är utifrån vad jag lärt mig om min kropp ;)

Har du nånsin kört A1? tror att du bara brutalstakar hela tiden ;)

själv har jag svårt för dom där A1 passen tycker att jag tar det lungt och känner mig riktigt fräch efter passen och så kollar man snittpulsen efter passet och........jaha A2 igen!

Link to comment
Share on other sites

Jepp. Jo mindre man trener' date=' jo høyere intensitet.[/quote']

Mitt problem var ju att jag inte förbättrade mig trots att jag ökade träningen med intensiva pass.

 

Förenklat kan man säga att jag 2009/10 bara körde 1-2 distanspass i veckan, medan jag 2010/11 körde 1-2 distanspass plus 1-2 intensiva pass (oftast som intervaller).

 

Trots det förbättrade jag mig bara marginellt.

Hej,

hur mätte du din (uteblivna) förbättring? Gjorde du tester eller tittade du på tävlingstider? Ibland kan resultat vara svåra att värdera, ffainom skidåkningen.

 

Det kan ju också vara så att du behöver träna mer för att komma förbi de platå du nått. Ibland spelar tekniken en stor roll, du kanske har en mkt högre fysisk kapacitet än du får ut på skidorna?

 

Ibland tränar man dessutom hellre sån man är bra på än det man är dålig på.

 

Bara några funderingar...

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker själv A1 pass på 1 timme känns rätt meningslöst! Ska jag köra 1 timme blir det A2 om de ska vara "lugnt"... Annars blir de på ren svenska för mesigt pass =)

 

Men det är utifrån vad jag lärt mig om min kropp ;)

Har du nånsin kört A1? tror att du bara brutalstakar hela tiden ;)

själv har jag svårt för dom där A1 passen tycker att jag tar det lungt och känner mig riktigt fräch efter passen och så kollar man snittpulsen efter passet och........jaha A2 igen!

Ställ in pulszonerna på klockan och sätt på så det piper om du ligger över pluszonen...så lär du dig snart...

Jag har kört distanspass med 0-ledsåkare och pulsen har varit löjligt låg på dom passen...

Link to comment
Share on other sites

Om jag utgår från tre konditionspass i veckan, vad tror du om 2st A1-pass (max 75%) à 2 timmar och ett snabbdistanspass där man försöker ligga uppåt 90% i 30-60 min?

Låter som en idé som borde vara värd att testa. Jag tycker som Labradoren att om upplägget med lågintensiva pass + ex fartlek/teknikpass känns bra så kan du successivt lägga in / byta ut (ex i varannan vecka) något av de längre passen /fartlekpasset mot mer högintensivträning (85-95%). Svårigheten är att veta om kroppen kommer att tåla den hårdare träningen / svara positivt på den. Att efter ett par lågintensiva veckor testa hur kroppen svarar på ett hårt men inte för långt pass (tex A3 i 45 minuter) tycker jag fungerar bra. Om ok dvs att du inte är helt slut flera dagar efteråt så skulle jag prova att växla mellan lågintensiva och högintensiva veckor. Varierad träning gör att du inte fastnar på en nivå. Kroppen vänjer sig snabbt och behöver nya stimuli för att reagera/förbättras.

 

Själv tränar jag ganska mycket cykel, inlines och löpning under den snöfria delen av året. Under en normalvecka får jag ihop 8 timmar (variation 6-10) varav 75-80% är A1. Det som händer efter ett antal veckor med mycket A1 är att man verkligen känner att kroppen orkar med "mycket" träning (de lätta passen känns verkligen lätta, rundtrampet i tex cykling blir mycket bättre, trycket i stakning på rullskidor ökar).

 

Då är det dags att periodisera; dra ned till ca 5tim/v, öka andelen hårda pass, kanske 2st A3 pass (a 45-60 min), ett styrkepass (30 min) och ett distanspass på 120 min. Veckan därpå kanske också bara blir 5-6 tim men lätt och därefter en ny vecka med hög mängd och A1.

 

Det som jag verkligen försöker undvika är veckor med 6-8 timmar A2, dvs både hög mängd och ganska hög belastning. Efter tre sådana veckor i somras var överträningen ett faktum och i två veckor orkade jag knappt snurra pedal på cykelpassen - benen var helt "tomma". Som tur var gick det över men det förstörde upptakten på tävlingssäsongen på inlines och jag missade SM. Varför blev det så? För många pass tillsammans med duktiga cyklister där farten blev för hög och för många långa hårda pass på inlines eftersom det är så otroligt kul att tävla med alla cyklister som försöker hänga av en - vilket de oftast inte lyckas med ;).

Link to comment
Share on other sites

Vilken fart har du tex om då kör skidor klassiskt på 75% i puls på ett kuperat spår jämfört med vad du har för medelfart om du kör så fort du kan i 2-3 timmar?

Spåret hemmavid är förhållandevis kuperat och tekniskt - dock inte a la Holmenkollen. I klassisk åkning brukar jag hålla ca 4.30-tempo' date=' dvs blygsamma 13 km/h på långpassen (nysnö/kallföre). Då varierar pulsen runt 70-90% med ett snitt på 75% (notera assymetrin - tiden i A2 är förhållandevis kort). Vet inte vilken fart jag maximalt skulle klara att hålla i 2-3 timmar.

 

Vad kör du själv på?

 

Så inget träning förutom "pulstoppar under kortare perioder" där man tränar i den fart man har under ett långlopp?

Jag skrev:

1-2 A2 pass 45-60 min, snittpuls 85%

1-2 teknikpass/fartlek, snittpuls ca 75% men pulstoppar under kortare perioder mot max

 

De flesta ligger under 85% av maxpuls i snitt på VL.

Jag kom på efter att jag skrev förra posten att du skrev snittpuls. Snittpuls säger helt klart en del men jag tycker i alla fall inte man kan basera intensiteten på snittpulsen utan man ska i ställer se på hur länge man är i olika soner. När jag pratar om ett A1 pass så menar jag ett pass när intensiten/puls det klart mesta av tiden är i A1. Om du är oppe i 90% i A1 pass så kanske vi kör lugna pass ganska likt i alla fall men jag kallar dem inte A1 pass. Den farten man kan hålla i en kort diagonal backe innan pulsen blir hög är ju också högre än om man har långa backar.

 

Jag vet inte hur fort jag kör i A1 men jag vet att farten jag håller över en längre tid på tex tävling är mycket högre än A1. Jag gissar att skillnaden folk opplever är ganska individuel och skillnaden beror också på hur korrekta ens soner är.

 

Angående A2 pass med snittpuls 85% så kan jag definitivt inte see detta som ett A2 pass på grund av att pulsen driftar och att man villar i lätta partier. På grund av detta kommer ett sådant pass ha en stor del av tiden i A3.

 

Ditt inlägg var ju också ett svar til pask och han kan ju tydligen åka nestan 3 timmar med snittpuls på 90% och då är inte 85% varken spesiellt hårt eller tävlingsfart.

 

Angående tävlingsfart så åker i alla fall inte jag jämt och jag tror inte de flesta gör det heller. Hårda partier som backar körs hårt medans lätta partier blir mer villa så medelpuls säger ialla fall inte mig hur snabbt jag har åkt som snabbast.

 

Tycker också att det är iriterande när allt tydligen handlar om vasaloppet. Jag skrev långlopp och de flesta svenska långlopp är 4 mil och folk åker dem på kanske halvatiden som de åker vasaloppet på.

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker själv A1 pass på 1 timme känns rätt meningslöst! Ska jag köra 1 timme blir det A2 om de ska vara "lugnt"... Annars blir de på ren svenska för mesigt pass =)

 

Men det är utifrån vad jag lärt mig om min kropp ;)

Har du nånsin kört A1? tror att du bara brutalstakar hela tiden ;)

själv har jag svårt för dom där A1 passen tycker att jag tar det lungt och känner mig riktigt fräch efter passen och så kollar man snittpulsen efter passet och........jaha A2 igen!

Ställ in pulszonerna på klockan och sätt på så det piper om du ligger över pluszonen...så lär du dig snart...

Jag har kört distanspass med 0-ledsåkare och pulsen har varit löjligt låg på dom passen...

Ja jag har ju faktiskt den funktionen på min garmin.Jag bannar min dumhet att jag inte tänkt på detta tidigare.tack för puchningen.

Link to comment
Share on other sites

Jag kom på efter att jag skrev förra posten att du skrev snittpuls. Snittpuls säger helt klart en del men jag tycker i alla fall inte man kan basera intensiteten på snittpulsen utan man ska i ställer se på hur länge man är i olika soner. När jag pratar om ett A1 pass så menar jag ett pass när intensiten/puls det klart mesta av tiden är i A1. Om du är oppe i 90% i A1 pass så kanske vi kör lugna pass ganska likt i alla fall men jag kallar dem inte A1 pass. Den farten man kan hålla i en kort diagonal backe innan pulsen blir hög är ju också högre än om man har långa backar.

Det blir lite komplicerat när man försöker förenkla som jag gjorde :). Ett A1 pass för mig är där huvuddelen av tiden varit i A1 intervallet. Låt säga att 49% av tiden varit i A2/(+viss del i A3), då klassar jag det som ett A2 pass för att se till att inte få för mycket av de långa hårda passen. På skidor blir det precis som du påpekar inte klockrena A1-pass där pulsen konstant ligger 73-77%. Variationen är betydligt större, mycket beroende på terräng och före. För mig är det viktiga att totaltiden inte blivit för hård.

 

Ditt inlägg var ju också ett svar til pask och han kan ju tydligen åka nestan 3 timmar med snittpuls på 90% och då är inte 85% varken spesiellt hårt eller tävlingsfart.

Pask: Här hänger det inte riktigt ihop. Att kunna anstränga sin centrala kapacitet så hårt under tre timmar är bra. Givet att du inte har uruselt VO2 max borde det omsätta i högre fart. Det är därför som jag tror att teknik och arbetsekonomi brister. Jag känner en person (ingen nämnd) med enorm uthållighet och högt VO2 max som ändå inte är i närheten av toppresultat - tekniken brister. I skidåkning sällar jag mig också till denna skara då jag är alldeles för dålig på stakning för att göra bra resultat på skidtävlingar - för mig är dock inte det så viktigt då skidåkningen erbjuder ett kul crosstraining alternativ. Skulle jag tipsa mig själv för att bli bättre skidåkare skulle det vara att byta ut cykel/skridskopass mot skidåkning. Byta ut styrkepass för ben mot överkropp och teknikträna. Nyckeln skulle vara att öka arbetsekonomin och styrkan/uthålligheten i överkroppen - inte att öka den allmänna uthålligheten/centrala kapaciteten.

 

Tycker också att det är iriterande när allt tydligen handlar om vasaloppet.

Kan hålla med. Personligen tycker jag att VL erbjuder ganska trist skidåkning (för rakt och för platt) även om arrangemanget är fantastiskt. Nordic Ski Marathon i Bruksvallarna är kul. Nästa år hoppas jag på att få tid över till Birkebeiner och en skatetävling som heter Kungsledenrännet (80km). Skatevasan och Marcialonga vore skoj också. Tyvärr krockar flera av skidtävlingarna med vinterns skridskolopp.

 

På skridsko har f.ö. Vikingarännet (på gott och på ont) etablerats som VL fast på skridsko. SM och andra "riktiga" skridskotävlingar drar få deltagare medan Vikingarännet drar tusentals. För alla som inte vet så är VR snarare en multisporttävling än ett skridskolopp - inte ens äkta Holländska elitskridskoåkare klarar att vinna! :O

Link to comment
Share on other sites

Ditt inlägg var ju också ett svar til pask och han kan ju tydligen åka nestan 3 timmar med snittpuls på 90% och då är inte 85% varken spesiellt hårt eller tävlingsfart.

Pask: Här hänger det inte riktigt ihop. Att kunna anstränga sin centrala kapacitet så hårt under tre timmar är bra. Givet att du inte har uruselt VO2 max borde det omsätta i högre fart. Det är därför som jag tror att teknik och arbetsekonomi brister. Jag känner en person (ingen nämnd) med enorm uthållighet och högt VO2 max som ändå inte är i närheten av toppresultat - tekniken brister. I skidåkning sällar jag mig också till denna skara då jag är alldeles för dålig på stakning för att göra bra resultat på skidtävlingar - för mig är dock inte det så viktigt då skidåkningen erbjuder ett kul crosstraining alternativ. Skulle jag tipsa mig själv för att bli bättre skidåkare skulle det vara att byta ut cykel/skridskopass mot skidåkning. Byta ut styrkepass för ben mot överkropp och teknikträna. Nyckeln skulle vara att öka arbetsekonomin och styrkan/uthålligheten i överkroppen - inte att öka den allmänna uthålligheten/centrala kapaciteten.

Ecodriving är ju ett begrepp i trafiken; samma fart fast lägre energiförbrukning. Jag borde helt klart bli bättre på "ecoskiing"' date=' samma fart fast lägre ansträngning. Då skulle det också bli lättare att köra A1-pass på max 75%.

 

Hur uppnår man då denna magiska egenskap? Teknikkurs? Många långa A1-pass?

 

(Men FredrikS överdrev en aning: 2 ½ timme ungefär brukar jag köra Skejtvasan på, och då kan jag ligga på 90%. Lopp i klassiskt ligger jag lägre, speciellt om de är långa och flacka som Vasaloppet)

 

Det som jag verkligen försöker undvika är veckor med 6-8 timmar A2, dvs både hög mängd och ganska hög belastning. Efter tre sådana veckor i somras var överträningen ett faktum och i två veckor orkade jag knappt snurra pedal på cykelpassen - benen var helt "tomma".

Jag förstår det. Risken för mig är nog inte så stor, då jag sällan kommer upp i 8 träningstimmar per vecka. De enda gånger det händer är nog när jag är på fjällsemseter och tränar skidåkning varje dag. Då är jag också sliten efter en vecka!

Link to comment
Share on other sites

Jepp. Jo mindre man trener' date=' jo høyere intensitet.[/quote']

Mitt problem var ju att jag inte förbättrade mig trots att jag ökade träningen med intensiva pass.

 

Förenklat kan man säga att jag 2009/10 bara körde 1-2 distanspass i veckan, medan jag 2010/11 körde 1-2 distanspass plus 1-2 intensiva pass (oftast som intervaller).

 

Trots det förbättrade jag mig bara marginellt.

Hej,

hur mätte du din (uteblivna) förbättring? Gjorde du tester eller tittade du på tävlingstider? Ibland kan resultat vara svåra att värdera, ffainom skidåkningen.

 

Det kan ju också vara så att du behöver träna mer för att komma förbi de platå du nått. Ibland spelar tekniken en stor roll, du kanske har en mkt högre fysisk kapacitet än du får ut på skidorna?

 

Ibland tränar man dessutom hellre sån man är bra på än det man är dålig på.

 

Bara några funderingar...

Om man orkar traggla sig igenom tråden framgår det att min "mätmetod" var resultatet på Skejtvasan (min placering samt hur många minuter efter segraren jag var i mål). Inga vetenskapliga tester alltså. Dock har jag sett samma mönster i några andra lopp som jag har kört, men där har det varit svårare att jämföra.

 

Det jag är sämst på i skidåkning är uppförskörning. Det tränade jag speciellt på under den här säsongen. Tyvärr gav det ju inte riktigt den utdelning jag ville ha. Teknikkurs nästa?

Link to comment
Share on other sites

Pask: Här hänger det inte riktigt ihop. Att kunna anstränga sin centrala kapacitet så hårt under tre timmar är bra. Givet att du inte har uruselt VO2 max borde det omsätta i högre fart. Det är därför som jag tror att teknik och arbetsekonomi brister.

Jag förstår inte alls logiken i detta. Jag tror tex att jag får en högre snittpuls under max ansträgning om jag är sämre tränad. Sen är ju inte %av max puls något exakt mått på intensitet och stora individuella skillnader finns. Det sista är väl att pask väl endå är en helt ok skidåkare med tanke på tex hur mycket han har tränat så varför ska just detta tyda på något som helst?

Link to comment
Share on other sites

Pask: Här hänger det inte riktigt ihop. Att kunna anstränga sin centrala kapacitet så hårt under tre timmar är bra. Givet att du inte har uruselt VO2 max borde det omsätta i högre fart. Det är därför som jag tror att teknik och arbetsekonomi brister.

Jag förstår inte alls logiken i detta. Jag tror tex att jag får en högre snittpuls under max ansträgning om jag är sämre tränad. Sen är ju inte %av max puls något exakt mått på intensitet och stora individuella skillnader finns. Det sista är väl att pask väl endå är en helt ok skidåkare med tanke på tex hur mycket han har tränat så varför ska just detta tyda på något som helst?

Möjligt att du har rätt i det där sista. Resultat korrelerar förhållandevis tydligt med träningsmängd i konditionsidrotter. Träningstipset blir i så fall: Träna mer! Kanske inte så konstruktivt?

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.


×
×
  • Create New...