Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Mer och mer utrustning - sämre och sämre resultat?


lg

Recommended Posts

Ett trevligt sätt att känna sig allt bättre trots stigande ålder är att studera tiderna i Lidingöloppet varje år. Jag har förbättrat mitt resultat från början av 80-talet högst dramatiskt. Jag har gått från motionär till en topplöpare med snudd på ensiffrigt resultat.

 

Det är lite svårare att jämföra resultat i skidlopp. Men utan någon större analys ser jag inte att tiderna på Vaslaoppet förbättrats så speciellt. Då ska man tänka på att spår, skidor, stavar, preparering, kost, träningslära, träningsredskap, pulsklockor, skidteknik, kläder mm mm förbättrats (?)avsevärt sedan tidigt 80-tal.

 

Ska man då också ta med den tidsförbättring på en timme som vissa anser att fluorvallorna gett så blir det svårt att få ihop ekvationen.

 

Har vi blivit så mycket sämre eller lägger vi energi på prylar istället för träning?

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 66
  • Created
  • Last Reply
Ett trevligt sätt att känna sig allt bättre trots stigande ålder är att studera tiderna i Lidingöloppet varje år. Jag har förbättrat mitt resultat från början av 80-talet högst dramatiskt. Jag har gått från motionär till en topplöpare med snudd på ensiffrigt resultat.

 

Det är lite svårare att jämföra resultat i skidlopp. Men utan någon större analys ser jag inte att tiderna på Vaslaoppet förbättrats så speciellt. Då ska man tänka på att spår, skidor, stavar, preparering, kost, träningslära, träningsredskap, pulsklockor, skidteknik, kläder mm mm förbättrats (?)avsevärt sedan tidigt 80-tal.

 

Ska man då också ta med den tidsförbättring på en timme som vissa anser att fluorvallorna gett så blir det svårt att få ihop ekvationen.

 

Har vi blivit så mycket sämre eller lägger vi energi på prylar istället för träning?

Att döma av diskussionerna på denna sida så är det många som litar blint på materialet.

Jag har inte köpt skidor på 2 eller 3 år...

Sista paret jag köpte va ett par begagnade av Magnar.

Tror många där ibland mig själv skulle tjäna mer på att lägga 3-5000:- på att få hjälp med ett träningsupplägg.

Samt att köra lite andra lopp än seedningslopp för att få till farten.

Link to comment
Share on other sites

(Till lg) Först verkar du generalisera ut ifrån din egen erfaring där du blir bättre inom löpning men inte inom skidor till alla skidåkare.

 

Om man ser på resultat både från vasan och wc så tror jag inte det är lätt att oppenbart se att det går snabbare nu än på 80 talet. Problemet med detta är ju att det finns många variabler som att föret varierar men någon väldigt stor skillnad tror jag inte det är på tiderna i dag och på 80 talet.

 

Det är antagligen en del folk som bryr sig onödigt mycket om utrystningen men jag har problem att se hur det skulle resultera i sämre resultat då jag inte tror det går ut över träningen.

 

Att det nog finns en del saker som kan gi bättre resultat än ett par nya skidor stämmer nog, tex träningsläger, teknik kurs, träningsprogram etc men är det så väldigt ofta detta ofras för att köpa ny utrustning? Många av de där är väl också aktiviteter som snarast har ökat i senare år?

Link to comment
Share on other sites

Om man roar sig med att titta på vinnartider i vasaloppet så var vinnartiden i snitt (om jag räknat rätt)

år 2001-2011 ca 4 h 30 minuter

år 1991-2000 ca 4 h 12 minuter

år 1981-1989 ca 4 h 26 minuter

 

Jag är ingen expert på vasaloppet men jag har för mig att man ändrat bansträckning vid något tillfälle vilket naturligtvis påverkar. Det finns ju dessutom många faktorer som styr vinnartid men hade det varit något jättemagiskt som skett på materialfronten, så borde det gett något utslag om man tar och tittar på snittider över flera år. Vill man gräva ännu djupare så skulle man ju kunna räkna på ett rullande 10års-medelvärde över åren och se tendenser, då plockar man bort åtminstone vädereffekten.

Link to comment
Share on other sites

Om man roar sig med att titta på vinnartider i vasaloppet så var vinnartiden i snitt (om jag räknat rätt)

år 2001-2011 ca 4 h 30 minuter

år 1991-2000 ca 4 h 12 minuter

år 1981-1989 ca 4 h 26 minuter

 

Jag är ingen expert på vasaloppet men jag har för mig att man ändrat bansträckning vid något tillfälle vilket naturligtvis påverkar. Det finns ju dessutom många faktorer som styr vinnartid men hade det varit något jättemagiskt som skett på materialfronten, så borde det gett något utslag om man tar och tittar på snittider över flera år. Vill man gräva ännu djupare så skulle man ju kunna räkna på ett rullande 10års-medelvärde över åren och se tendenser, då plockar man bort åtminstone vädereffekten.

För oss som är motionärer är det kanske intressantare att veta snittiderna för nr 1000 eller nr 2000, det är ju där vi tampas om placeringar. Det skulle förvåna mig om inte konkurrensen där har hårdnat sedan 80-talet.

Link to comment
Share on other sites

särskilt i löpning har det väl blivit sämre, om man bortser från eliten. En 200-plats i årets Lidingölopp skulle kanske vara top 800-1000 för 10-20 år sen. Väldigt lösa siffror av mig här, har bara hört om det men kommer inte ihåg siffrorna exakt

Får nog gå längre bak,till slutet av 80-talet(närmare 25 år sedan),då var det betydligt fler som löpte under 2 tim.(även jag själv) på Lidingöloppet,och det räckte inte för att gå in bland de 200 bästa....

Skidåkaren Christer Majbäck var bäste svensk ett år (tror det var-88),men det har avhandlats i annan tråd att skidåkarna löper betydligt långsammare nu än då...(dessutom var Majbäck extremt bra även i löpning).

Link to comment
Share on other sites

Om man roar sig med att titta på vinnartider i vasaloppet så var vinnartiden i snitt (om jag räknat rätt)

år 2001-2011 ca 4 h 30 minuter

år 1991-2000 ca 4 h 12 minuter

år 1981-1989 ca 4 h 26 minuter

 

Jag är ingen expert på vasaloppet men jag har för mig att man ändrat bansträckning vid något tillfälle vilket naturligtvis påverkar.

Framför allt bör man kanske ta bort de år då man åkte skate i VL, om man nu ska försöka göra en jämförelse.

 

För oss som är motionärer är det kanske intressantare att veta snittiderna för nr 1000 eller nr 2000, det är ju där vi tampas om placeringar. Det skulle förvåna mig om inte konkurrensen där har hårdnat sedan 80-talet.

Det tror jag också... i alla fall topp 1000 eller topp 500.

Link to comment
Share on other sites

Att antalet "elitmotionärer" inom löpning minskade stadigt från sent 80-tal till mitten på 00-talet är oomtvistat. Den tendensen syns i resultatlistor från större maratonlopp, Lidingöloppet och årsbästalistor etc. I löpning är nr 10, 100 och 1000 på en svensk årsbästalista på 5000 m sämre idag än i perioden för 25 år sedan.

 

I skidor är det svårare att entydligt säga samma sak. Fast det kanske finns tendenser? Antalet som vill åka "elittävlingar" (SM, elitserie, junior-SM, mm), söktryck till skidgymnasier, antalet aktiva seniorer som tränar >400 timmar/år, och liknande kan säga en del om hur många som kämpar på placering 10, 100 och 1000 på "Sverigerankingen".

 

Ska man jämföra konkurrenssituationen i specifikt Vasaloppet tror jag att man måste titta både på rullande medelvärde för "tid efter segraren" och för åktid, alternativt att titta på hur många som klarar 5 timmar respektive antalet som klarar 1 timme efter täten eller 20% efter segraren.

 

Kan det vara så att idrottsforskare har fysiska data på jämförbara elitmotionärer då och nu? Jag har sett data från mönstringen år för år. Den genomsnittlige rekryten på 00-talet, "råmaterialet" att bygga framtida elitmotionärer av, är i historisk jämförelse tyngre och med mindre hjärta. Så ska man bara gissa krävs det mindre motor för samma placering idag än för 20-25 år sedan, å andra sidan var det väl mycket färre utländska åkare med för 20-25 år sedan så det kanske kompenserar?

 

 

Edit: Hittade en GIH-uppsats som tittat på just trender i prestationsförmåga (studenter, maratonlöpare och mönstring): http://www.uppsatser.se/uppsats/7cc8fbf873/

Link to comment
Share on other sites

Angående lg:s start på tråden så undrar jag om det är samma fokus och tidslinje på satsningen i skidor som för löpningen? (för motionärer)

Jag ser själv hur bra det går på löpningen men inte riktigt samma utveckling på skidor trots fler timmar.

Min analys är nog egentligen att jag inte har samma frekvens på träningstillfällen över en längre tid på skidor som för löpning trots att det är fler timmar totalt sett.

Löpning kan jag utan problem hålla igång året runt men skidträningen är svårare...

Vid mellanväder så kan jag ju inte träna vare sig skidor eller rullskidor utan tappar kontinuitet i skidträningen. Det drabbar aldrig löpträningen så även om jag tränar fler timmar och bättre så är det fortfarande mycket svårare att få till samma kontinuitet eller formtopning i skidor (men jag lär mig kanske).

 

Så jag tror att för egen del så är det inte mer tid på prylar och mindre tid på träning som är orsak till bättre utveckling på löpningen än på skidorna. Utan mer på att det blir en mer kontinuerlig löpträning än skidträning (mycket överkroppsuthållighet).

 

Självfallet lägger jag mycket mer pengar/tid på prylar i skidåkningen än inom löpningen samt tycker att det är kul.... men det hindrar aldrig en träningstimme...

Link to comment
Share on other sites

Jag har inget emot att trådar tar oväntade spår, men mitt inlägg var dels en reaktion på att allt för mycket på skidforum, enligt min mening, handlar om nya dyra prylar. Jag har också intrycket av att det ofta ligger kommers bakom; direkt från handlare eller bulvaner. Några handlare är identifierade och dessa tycker jag ofta sköter sig bra och har goda råd att ge.

 

Dels var inlägget en liten analys av långloppsresultat från 80-talet och framåt; min erfarenhetshorisont. Jag kan inte se någon prestationsutveckling trots alla prylar, privata träningscoacher, kostexperter mm. Vasaloppsresultat är lite svårjämförbara, därför tog jag Lidingöloppet som bas; Denna resultatutveckling är svår att prata bort.

 

Jag menar att vasaloppsresultaten borde varit mycket bättre idag om prylar, vallning och kost verkligen bidragit med något väsentligt.

 

Så mitt råd till alla som verkligen vill nå bra resultat, - använd så lite material att du lär dig behärska det (få vallor, få skidpar mm) - Känn pulsen och flåset i kroppen, istället för att stirra på pulsklockor och diagram, - ät husmanskost, och sist men inte minst, -vatten, det är inte dumt.

Link to comment
Share on other sites

Dels var inlägget en liten analys av långloppsresultat från 80-talet och framåt; min erfarenhetshorisont. Jag kan inte se någon prestationsutveckling trots alla prylar, privata träningscoacher, kostexperter mm. Vasaloppsresultat är lite svårjämförbara, därför tog jag Lidingöloppet som bas; Denna resultatutveckling är svår att prata bort.

Pratar du generelt, dvs tex tid för plasering 1000 eller något annat? Du verkade ju ta dig själv som ett exempel tidigare.

 

Men vad säger resultat utvecklingen i lidingöloppet mer än att löpning inte är lika populärt nu jämfört med på 80 talet? Olika aktiviteter har sina storhets perioder, tex löpning 70-80 talet, lång lopp mtb slutet på 90 talet. Det är oppenbart att det är lättare att komma på 500 plats i finmarksturen i år när det kanske var 500 deltagare jämfört med 99 när det var 2500 deltagare.

 

Jag tror också att det är svårare (tidsmässigt) att plassera sig bra i vasan idag jämfört

med för tex 10 år sedan. Det kan dock självklart bero på fler norrmän.

 

Jag menar att vasaloppsresultaten borde varit mycket bättre idag om prylar, vallning och kost verkligen bidragit med något väsentligt.

Varför borde resultatet vara mycket bättre om något är väsentligt? Är inte tex 5-10 minuter på vasan väsentligt?

 

Så mitt råd till alla som verkligen vill nå bra resultat, - använd så lite material att du lär dig behärska det (få vallor, få skidpar mm) - Känn pulsen och flåset i kroppen, istället för att stirra på pulsklockor och diagram, - ät husmanskost, och sist men inte minst, -vatten, det är inte dumt.

Och detta baserar du på vadå?

Link to comment
Share on other sites

Angående den ursprungliga frågan. Min uppfattning, utan att vara baserad på statistik samt att vi talar om herråkare.

 

Toppbredden har ökat med att flera satsar och har möjlighet att satsa, det finns flera riktigt bra åkare numera.

 

Bredden på tävlingsåkarna har också ökat, svårare att åka in på topp 100 numera. Detta borde rimligtvis betyda att 100 placerad åkare numera är närmare segraren i tid en förrut, har dock ingen koll på statistiken.

 

Från placering 100 ned mot 1000, kanske även längre ner i resultatlistan, har även konkurransen ökat. Förklaringen ligger mycket i bra norska åkare. Norka åkare påverkar även förra punkten.

 

Längre ner i resultatlistan har det nog snarare blivit sämre. Har sett data som visar att genomsnittstiden ökat. Men det har väl med dålig träning att göra.

 

Allt detta har väl med samma långloppstrend att göra. För tävlingsåkare är långloppen en alternativ karriär om du inte är med i landslag, det finns mera pengar där nu samt att det finns väldigt många långlopp för medelmåttiga åkare att glänsa i. På motionssidan får det en motsatt effekt, resultaten blir sämre för att många nya vill prova Vasaloppet.

 

Hur man ska tolka materialets betydelse vet jag inte. Kanske är 10-års perioder/10 Vasalopp ett så litet urval att generaliseringar blir svåra. Kanske blir vädret varmare vilket påverkar glidet negativt. Det är väl bara att dyka ner i statistiken av temperaturer, vinnartider, spårförhållanden osv.

Link to comment
Share on other sites

Jag trodde att det var uppenbart att vi gör sämre prestationer idag än för 30 år sedan. Men alla är såklart inte överens. Vi borde väl ändå vara överens om att vasaloppsresultaten inte har förbättrats i den grad de borde med tanke på kommersens utlovade materialeffekter.
Link to comment
Share on other sites

Jag förstår inte vad den här tråden handlar om. Jag vet inte vad som är oppenbart, eller vilka vi är eller vilka utlovade materialeffekter du pratar om.

 

Om man ignorerar helt skrattretande påståenden om att man tjänar en timme på vasan med pulvervalla så är det väl inte så många påståenden om att dagen utrustning är väldigt mycket bättre än för 10-20 år sedan? Elit åkarna åker väl fortfarande ibland med rätt gamla skidor?

 

Handlar tråden bara om att man inte ska tro på vad diverse försälgare säger eller om något annat?

Link to comment
Share on other sites

Jag förstår inte vad den här tråden handlar om. Jag vet inte vad som är oppenbart, eller vilka vi är eller vilka utlovade materialeffekter du pratar om.

 

Om man ignorerar helt skrattretande påståenden om att man tjänar en timme på vasan med pulvervalla så är det väl inte så många påståenden om att dagen utrustning är väldigt mycket bättre än för 10-20 år sedan? Elit åkarna åker väl fortfarande ibland med rätt gamla skidor?

 

Handlar tråden bara om att man inte ska tro på vad diverse försälgare säger eller om något annat?

Jag förstår inte heller vad tråden handlar om. lg - du talar inte om vilka som åker sämre idag än för 30 år sedan, eliten, elitmotionären eller den vanlige motionären. (Sen måste du vara en jäkel på att kuta - om du fortfarande är nästan topp 10 på LL!!! ;) Eller tar du din gamla tid och jämför???)

 

För mig är det uppenbart att stakåkningen utvecklats mycket på senare år.

 

Sen vet jag inte var M i Mälardalen tagit sina siffror ifrån. Jag är rätt ointresserad i frågan, men om jag bara tar åren 2001-2011 som är med på VL´s hemsida, så får jag en medeltid på ganska precis 4:07 (och då har jag avrundat uppåt!!!) Om man skulle bortse från åren 2006 och 2007, då det var dåliga förhållanden, ligger segrartiden runt 4 h jämnt.

 

Ta bort åren då man skatade, och gör en vettig analys, den som nu orkar.

 

Hade spannet fortfarande fungerat för mig, skulle jag mycket väl kunna åka på mina skidor från 1988. Utvecklingen därefter har inte varit så stor. Lite styvare stavar och bekvämare skor kanske. Sedan har väl vridstyvheten blivit bättre sedan de allra första skateskidorna. Tar man däremot skuttet från träskida till plast, så var det väl dock ett rätt stort steg. Tror dock även mina gamla träskidor kan stå sig de med, ett år som det är riktigt kallt...

Link to comment
Share on other sites

Om man som jag har åkt många VL, kan man utgå från sig själv. I så fall stämmer det, trots bättre utrustning, pulvervalla och bra preparering åker jag på sämre tid nu, dock med det förbehållet att framkomligheten i start o spår har blivit något sämre pga att det är mer folk som åker.

 

Ex. 1970, träskidor, grön burkvalla på glidet, blått i fästet, senare klister. Tid: 6.50

2011: plastskidor, hf-paraffin, 7 lager fästvalla, ingen omvallning Tid: 8.01

 

Slutsats: det räcker inte med bra utrustning, kapaciteten på den som står på dem har stor betydelse.

Link to comment
Share on other sites

Håller helt med Dunderklumpen och FredrikS. Påståendet att vi är sämre är inte bevisat och någon som helst rimlig förklaringsmodell till att just mer utrustning i så fall skulle göra oss sämre saknas helt. OM vi nu är sämre kan de väl lika gärna bero på att vi tränar mindre beroende på sämre snötillgång, lathet?, längre pendling, mer delaktighet i barnens fritidsintressen, mer arbete, mer hushållsarbete andra intressen eller ngt helt annat. Analogin med löpningen förstår jag inte riktigt heller, de har väl inte så mkt utrustning överhuvudtaget att släpa eller tänka på som skulle kunna gör dem sämre jämfört med skidåkare som trots allt har en del utrustning.

 

Visserligen väger min pulsklocka och band totalt kanske 50 gr mer än 70-talets enkla armbandsur men skidor och stavar är nog flera hundra gr lättare. Även om jag har fler par skidor i garaget så har jag inte fler skidor på fötterna som hindrar åkningen. Och när jag införskaffade mer utrustning dvs rullskidor på 90-talet kapade jag två timmar på VL. När jag köpte pannlampa så kunde jag träna även när det var mörkt och blev ännu lite bättre osv. Dvs desto mer utrustning desto bättre. Men på två punkter kan jag kan hålla med lg och andra.

 

1. De viktiga prylarna som har störst betydelse för din fart på tävling, skidor/stavar/valla är inte sååå mkt bättre än för 20 år sedan som en del i branschen vill framhålla.

 

2. Gårdagens hårda åkare stack kanske ut och körde ett extra pass på kvällen istället för att sitta framför datorn och skidforum:)

 

Volevodin, vill inte vara ofin men du har ju blivit lite äldre (41 år):) Vill minnas att Martin Lundström numera 93 år, i ett inslag i Sportnytt för några år sedan sa att han att åkte lika fort som 90-åring som när han vann dubbla OS-guld i St Moritz 1948. Det om något tyder väl på utvecklingen ändå gör att vi åker fortare.

Link to comment
Share on other sites

Jo, utvecklingen har gått framåt. 1998 som 51:åring skejtade jag ner till Mora på 5.28 och 2004 åkte jag VL som 57:åring på 6.30.

 

Men skall man jämföra hela vasaloppskollektivet bör man nog dela upp det i 1000-placeringsintervaller. Då tror jag att standarden är högre 1-1000, väsentligt mycket högre 1001-2000, högre el mycket högre 2001-3000. Skulle tro att standardhöjningen håller i sig upp till 5:e ledet, sen är jag mer osäker. I 10:an tror jag den är oförändrad, kanske tom lite sämre då det är fler otränade som ställer upp, men slutsatsen är tagen på lösa grunder.

 

Bryter man ner det i andra intervaller skulle jag tippa 1000-1500 som har störst standardökning.

Var tror ni de största skillnaderna ligger ?

Link to comment
Share on other sites

Om man som jag har åkt många VL, kan man utgå från sig själv. I så fall stämmer det, trots bättre utrustning, pulvervalla och bra preparering åker jag på sämre tid nu, ...

;) Om tråden ska ses utifrån ett personligt perspektiv, beror det nog på födelseår! De som var nyfödda för 20 år sedan åker nog bättre idag. ;) Själv hade jag ett klart bättre fart då jag var 28 jämfört med dagens 48. Det är ju inte så konstigt om man passerat bäst före datum i vår ålder Volevodin! :( . Men jag har lovat mig själv att vara i form till VL 2013 då jag fyller 50! ;)

 

Slutsats: det räcker inte med bra utrustning, kapaciteten på den som står på dem har stor betydelse.

Har du också kommit till insikt - tur att vi är gamla och förhoppningsvis haft råd att gå på månglarnas lurendrejeri med en timme köpt tid på VL... ;) (Tyvärr gör inte ny utrustning en yngre - bara lite gladare...)

Link to comment
Share on other sites

Bryter man ner det i andra intervaller skulle jag tippa 1000-1500 som har störst standardökning.

Var tror ni de största skillnaderna ligger ?

Ja, i intervallet 200-2000 tror jag att också att standarden har höjts. Några förslag till förklaringar:

 

1. Fler norrmän. De som ställer upp i Vasloppet verkar generellt vara bättre tränade än svenskar.

2. Fler som åker rullskidor. För 15-20 år sedan sågs det som en suspekt aktivitet, nu åker ju var och varannan motionär.

3. Allmänt ökat intresse för ländåkning (varför?)

4. Motionärerna har mer pengar och kan köpa bättre utrustning (bra skidor, rullskidor mm). (Där motsäger jag trådstartaren!)

5. Fler konstsnöanläggningar. Säkrare snötillgång för motionärer.

 

Att standarden höjts just i det intervallet har nog att göra med att det är där som vältränade motionärer har kapacitet att placera sig. De flesta jobbar eller studerar förmodligen heltid, har familj, kanske hus och trädgård att ta hand om. Man lägger sina lediga timmar på skidträning, och den skiftande talangen i kombination med punkt 2,4 och 5 gör att man resultatmässigt hamnar där.

Link to comment
Share on other sites

Håller helt med Dunderklumpen och FredrikS. Påståendet att vi är sämre är inte bevisat och någon som helst rimlig förklaringsmodell till att just mer utrustning i så fall skulle göra oss sämre saknas helt. OM vi nu är sämre kan de väl lika gärna bero på att vi tränar mindre beroende på sämre snötillgång, lathet?, längre pendling, mer delaktighet i barnens fritidsintressen, mer arbete, mer hushållsarbete andra intressen eller ngt helt annat. Analogin med löpningen förstår jag inte riktigt heller, de har väl inte så mkt utrustning överhuvudtaget att släpa eller tänka på som skulle kunna gör dem sämre jämfört med skidåkare som trots allt har en del utrustning.

 

Visserligen väger min pulsklocka och band totalt kanske 50 gr mer än 70-talets enkla armbandsur men skidor och stavar är nog flera hundra gr lättare. Även om jag har fler par skidor i garaget så har jag inte fler skidor på fötterna som hindrar åkningen. Och när jag införskaffade mer utrustning dvs rullskidor på 90-talet kapade jag två timmar på VL. När jag köpte pannlampa så kunde jag träna även när det var mörkt och blev ännu lite bättre osv. Dvs desto mer utrustning desto bättre. Men på två punkter kan jag kan hålla med lg och andra.

 

1. De viktiga prylarna som har störst betydelse för din fart på tävling, skidor/stavar/valla är inte sååå mkt bättre än för 20 år sedan som en del i branschen vill framhålla.

 

2. Gårdagens hårda åkare stack kanske ut och körde ett extra pass på kvällen istället för att sitta framför datorn och skidforum:)

 

Volevodin, vill inte vara ofin men du har ju blivit lite äldre (41 år):) Vill minnas att Martin Lundström numera 93 år, i ett inslag i Sportnytt för några år sedan sa att han att åkte lika fort som 90-åring som när han vann dubbla OS-guld i St Moritz 1948. Det om något tyder väl på utvecklingen ändå gör att vi åker fortare.

Som vanligt, klokt (klokaste på tråden ?) inlägg av Everest. GIVETVIS är det så att även Volevodin, precis som jag, måste acceptera att vi åker allt sämre i hög ålder och att det inte har så mycket med utrustning att göra. Vi förlorar ju helt enkelt nästan en enhet i maxpuls varje år och det kan vi inte kompensera med någon superstålsickling och pulvervallning i långa loppet. Och det syns tydligt i uppförsbackarna när vi "rödnummerlappar" på Vasaloppet (jag, Volevodin och andra) oftast förlorar mot er ungtuppar.

När jag var "hyggligt bra motionär"runt 1980-1985 så åkte jag oftast runt 5.10-5.30 (som bäst 4.56.22 1983. och bästa placering 455) med placeringar runt 500-800 men dessa tider räcker väl inte att komma bland de 1000 bästa numera. Numera får jag ju anstränga mig för att klara si så där 6.30 på Vasaloppet och någon gång runt 6.00 på öppet spår vid bra förhållanden.

Så trots att jag numera absolut har bättre utrustning och glid (både med stålsickling och tidigare med pulver) så blir givetvis tiden sämre om jag inte kan göra någon ny superträning som pensionär....

 

Men jag håller HELT med att den pryl- och vallahysteri som förekommer t.ex. i samband med Vasaloppet INTE alls har fört utvecklingen så mycket framåt som vissa "tomtar" i Vasaloppsaffärerna påstår (nu menar jag inte de nästan kriminella påståenden att pulvervallning gör att du åker 1 timma fortare, utan helt vanliga försäljningstrix)

För att få ett ett nytt genombrott, typ det som skedde när plastskidorna kom, krävs det något helt annat. T.ex. helt olika material och/eller utformning av skidorna (givetvis inom nuvarande tävlingsregler. Rent teoretiskt är detta utan tvekan möjligt men det finns så stora ekonomiska intressen inblandade att det inte är säkert att vi får se detta så snabbt. Jag hoppas givetvis att få vara FÖRST få åka på dessa superskidor och kanske superpreparering. Jag har ju god kontakt med både Kuzmin, Primateria och RS Riller så en liten chans har jag ju...

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.


×
×
  • Create New...