Hoppa till innehåll

Senaste nyheterna inom skidvärlden - i samarbete med längd.se

Guld till Klbo - Svensson nra final

Snplig sprintfinal fr Sverige - men silver till Stina

Stark svensk sprintprolog i Seefeld

Infr Tjejvasan fakta, statistik och sndningstider

längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart
Outdoor, skidor och sport hos Outdoorexperten
Atomic längdskidor
Rossignol längdskidor
Foto

Högblanka belag utan borstning! "Xintrot-metoden"


  • Vänligen logga in för att kunna svara
24 svar till detta ämne

#1
Xintrot

Xintrot

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 229 inlägg
”Xintrot-blankning” Ny metod för högblanka skidbelag som glider bra.
Stålsicklade skidor med ny plast-blankningsmetod dvs blankning utan
endera stålborstning +nylonborstning.


Jag har haft funderingar kring bra glid och blankning av skidbelaget efter sickling som jag har praktiserat tillsammans med dropptestet för att se hur resultatet skiler sig från stålsickling +stålborstning+fin nylonborste. Jag har nått en blankare yta med min nya metod. Och den är hydrofob med fina spänstiga droppar (bra kontaktvinkel) som rinner av belaget lätt.

Jag har läst och klurat länge på ”Bjönglid” –tråden här i forumet och utvecklat metoden lite med blankningen av belaget med hjälp av ett hårt plastverktyg som har en rundad kant som förs över belaget . Belaget blir spegelblankt jämfört med stålborstning och nylonborste (handborstar) OBS –utan valla alls!

TEORITANKAR
Mina funderingar lyder som följer; En stålsicklad skida glider bättre efter ca 10-15km åkning dvs belaget som är stålsicklat+stålborstat+nylonborstat måste ”köras in” och då når en bra glidnivå utan valla efter en viss åkt sträcka. Belaget har då i min tankevärld fått färre uppåtstånde micro-piggar som rundats ned och skidan ökar i fart och glider bättre. Jag har själv provat att med en blank rostfri yta typ rulle för att blanka plastytan på skidan men det blir bara ”hyfsat” blankt. Det verkar som om friktionen mellan metall och plast är för stor dvs risk för att föstöra den fina sicklade ytan med metall mot belaget. Jag ville alltså nå en ännu blankare yta eftersom jag har tyvärr sett att tex värme från vallajärnet också ger lätt krusning i ett superblankt belag så värme förstör en blank yta lätt och det är ju inte bra. Värme och hård metall för att blanka förstör en fin blank yta har jag kommit fram till i mina försök det blir bara ”nästan bra” Något annat måste till. Jag har nu en ny metod;

NYA "XINTROT - METODEN"
Mitt recept på en spegelblank yta är följande;
1.) Stålsickla skidan med hårda tag först och sedan i slutet många och mycket fjäderlätta drag lättare och lättare i skidans åkriktning
2.) Ta en fibertex och dra med otroligt lätt hand över belaget i superkorta fram och återgående röreser så att microhåren skärs av.
3.) Ta en micro-trasa (för städning) och dra i små fram+återgående rörelser över belaget (gnuggande rörelser) med hård hand nu. Microtrasan skär då av de minsta microhåren i belaget.
4) Nu är belaget lite matt i färgen och helt platt i ytan.
5) Tag fram ett verktyg av stenhård plast som har en rundad kant som är flat mot belaget. Jag har en klots i stenhård plast som har en rundad rak kant som då när den förs över belaget hårt i åkriktningen så blir belaget spegelblankt. Hårt ska det vara. (Mjuk planst funkar inte alls – det måste vara stenhård plast). Man kan tänka sig att det motsvarar en blankning i ett åkpass med isiga spår ,typ betongspår. Belagen blankas då upp när man åker på skidan en sträcka. Jag gör denna blankning med en stånhård plastbit istället . Min nya ”Xintrot-blankning” som jag själv kommit på med plastbiten är kalas. Nu är det klart att sticka ut i spåret på fina blanka skidor. Finglid alltså, utan roterande borstar och vallajärn eller handborstar.

Plast-blankning med flour?
Om flour ska på denna fina blanka yta så gälller flour-kloss kallgnuggad in, med handkork för polering. OBS värme pajar den blanka ytan har jag sett i mina försök.

RILLNING;
Rilla kan man nu göra också (om man vill) och även här har jag en teori som redan ältats i en annan tråd. ”Det handlar om luft under skidan istället” och speciellt med rill strax innan en tryckpunkt på skidan. Tryckpunkterna finns strax framför fästvalla-zonen och bakom hälen samt även sista 10cm på skidans slut. I min teori så ska rillen tryckas in mycket hårt FÖRE en tryckpunkt och just på själva tryckpunkten ska rillen tryckas in med LÄTT hand . Då kommer det att bildas lufttunnar som ”smalnar av” när tryckpunkten under skidan närmar sig en fiktiv punkt i snön som skidan glider på. Luften i den avsmalnande lufttunneln (dvs rillen) måste ta vägen någonstans och börjad då läcka ut och pysa ut under de plana delarna av närliggande ytor just på tryckpunkten och skidan glider då på en luftsmord kudde som lyfter skidan över snön just på själva tryckpunkten som annars bromsar glidet mest på skidan. Detta sker på micronivå och en förutsättning är att skidan har en slät yta. Utan rill blir det ingen lufttunnel och skidan suger fast som två glasskivor som läggs mot varandra. Det vill man ju inte ha, utan avsmalnande lufttunnlar (riller) som lyfter skidan uppåt och funkar som smöjning på micronivå under skidan är önskvärt. Vid våtföre så funkar rillbanorna som dräneringar som ska leda av vatten som ett däcksmönster på en bil. Jag kallar dessa avsmalnande lufttunnlar för ”Xintrot-rillning” . För att göra en Xintrot-rillning med luftkuddesmörjning gäller; HÅRD rill före en tryckpunkt och just över tryckpunkten LÄTT rill för att få de längsgående ”avsmalnande” lufttunnlarna under skidan. Att rilla med samma tryck längs över skidan ger inte samma lyftande effekt över en tryckpunkt. Det ska vara avsmalnande luftkanaler. I min teori så funkar detta absolut bäst för skidor för hög fart då lyftet blir som högst för tryckpunkterna. Långsamt tempo ger ingen eller minimal lyftande effekt. Det måste vara fart på skidan för att lyfteffekten ska komma.


Tja, nu är det dags för er att kommentera vilt gällande mina teorier i avsmalnande lufttunnlar/riller som luftkuddar dvs torrsmörjning och min nya ”Xintrot-blankning” med knallhård plast som jag är mycket nöjd med jämfört med stålborstning och nylonborstning som inte skapar en lika blank yta.



PS. Jag vill varmt tacka Kuzmin och Björn12 för bra metoder och nytänkande! Mer sånt !!! Jag gillar detta skarpt – att tänka i nya banor och vända upp och ned på ”sanningar”. Lars-Erik, tummen upp till ditt härliga lugn och sans i ”sicklarstormens öga” som blåser hårt ibland. Det är tack vare er som jag ler lyckligt. TACK till er!


Mvh ; Xintrot





.

#2
Åkarparen

Åkarparen

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 430 inlägg
Intressant !

Ett verktyg av nylon då menar du .
Kontakta en mekanisk verkstad och låt dem tillverka ett antal verktyg och börja sälja dem

#3
Stefan Sand

Stefan Sand

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 2 099 inlägg
Detta ditt första inlägg på forumet är vad man kan kalla "kingarnaskingkong", Xintrot :D

"Blankning" är i sig inget nytt men det är en intressant iaktagelse att du med ett plastmaterial verkar uppnå ett bättre resultat än tex blankningsrullar i metall. Dina funderingar kring varför du lyckas bättre förefaller vara logiska. Instämmer definitivt i Åkarparen´s förslag på att låta ta fram verktyget och bli kommersiell. Du har ju redan skapat ett fyndigt namn!
Kanske MC-Hammer som ju är i plastbranschen kan komma med tips om vilken typ av plast och var du skulle kunna vända dig?

Dina funderingar kring rillning är också mycket intressanta och det skulle vara mycket intressant att höra RS-rillerns funderingar kring detta. Tryckpunkterna tror jag finns på fler ställen, eller kanske rättare sagt, är olika i längd mellan individuella skidpar. Mina funderingar säger att en kallföresskida har tryckpunkten längre fram på skidan medan en varmföres har den närmare fästzonen. Rimmar rätt bra med att en kallföresskida gärna har ett längre spann (=tryckpunkten längre fram). Det svåra är dock att på ett enkelt sätt mäta upp tryckpunkterna och hur hårt trycket är. Men det kanske inte är intressant om dina rillningsteorier stämmer?

Än en gång lyfter jag på hatten för din entré på Skidforum :)

#4
Xintrot

Xintrot

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 229 inlägg

Intressant !

Ett verktyg av nylon då menar du .
Kontakta en mekanisk verkstad och låt dem tillverka ett antal verktyg och börja sälja dem

Xintrot svarar;

Nej absolut INTE nylon, det är på tok för mjukt. Det ska vara knallhård plast typ sådan som ger en hög ton när du knackar på den eller den går i tusen bitar när du bankar en hammare på den.

En sådan plast ska det vara.

Sedan ska den ha en liten radie över "eggen" som ska gnidas över belaget. Trycket över liten yta blir då stort och verktyget ska dras hårt i belaget upprepade gånger och efterlämnar då en mycket blank yta förutsatt att man gjort alla stegen före i min beskrivna "Xintrot-metoden".

Visst går det att göra ett sådant verktyg med ett tjockt handtag klätt med gummi.
Det skulle då vara en ton i verktyget om man knackade på det och den skulle
gå i två bitar om man tappade det i betonggolvet.

Det skulle se ut som typ ett stämjärn i knallhård plast där eggen är avrundad i en liten radie på mellan 1mm till 5mm typiskt 2mm och bredden på eggen ca 30mm. Ett slött stämjärn i knallhård plast typ med en radie längst fram istället för en skärande egg och ett jättetjockt skaft.

Mvh, Xintrot den knallhårde

#5
Xintrot

Xintrot

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 229 inlägg

Detta ditt första inlägg på forumet är vad man kan kalla "kingarnaskingkong", Xintrot :D

"Blankning" är i sig inget nytt men det är en intressant iaktagelse att du med ett plastmaterial verkar uppnå ett bättre resultat än tex blankningsrullar i metall. Dina funderingar kring varför du lyckas bättre förefaller vara logiska. Instämmer definitivt i Åkarparen´s förslag på att låta ta fram verktyget och bli kommersiell. Du har ju redan skapat ett fyndigt namn!
Kanske MC-Hammer som ju är i plastbranschen kan komma med tips om vilken typ av plast och var du skulle kunna vända dig?

Dina funderingar kring rillning är också mycket intressanta och det skulle vara mycket intressant att höra RS-rillerns funderingar kring detta. Tryckpunkterna tror jag finns på fler ställen, eller kanske rättare sagt, är olika i längd mellan individuella skidpar. Mina funderingar säger att en kallföresskida har tryckpunkten längre fram på skidan medan en varmföres har den närmare fästzonen. Rimmar rätt bra med att en kallföresskida gärna har ett längre spann (=tryckpunkten längre fram). Det svåra är dock att på ett enkelt sätt mäta upp tryckpunkterna och hur hårt trycket är. Men det kanske inte är intressant om dina rillningsteorier stämmer?

Än en gång lyfter jag på hatten för din entré på Skidforum :)

Xintrot svarar;

Tack för välkomnandet Stefan!

Jo det är sant att tryckpunkterna är olika på mina skidor. Jag mäter först upp spannet och sedan kan jag kliva av och lägga ihop skidorna med belagen mot varandra. Sedan klämmer jag ihop dem sakta stegvis med en tving och noterar hur tryckpunkterna flyttar sig över skidbelagets yta med hjälp av ett tunt bladmått. När jag nästan nått trycket för markeringarna för vallafickan så vet jag att det motsvarar min vikt på skidan. Då markerar jag de tryckpunkter som finns på den aktuella skidan (bladmåttet fastnar). Tryckpunkterna är 4st på ett par och 2st på ett annat så det är specifikt för en skida. Sedan klämmer jag ihop med kraft som motsvarar mer än min vikt och markerar återigen hur tryckpunkten flyttat sig. Då har man de tryckpunkter som kommer att belastas mest över tiden (medelvärdet vart tryckpunkterna mest kommer att befinna sig) Då har jag fått fram var den lätta rillen ska vara (över tryckpunkterna) och framför denna ska det rillas hårt. Det skapar då dessa "avsmalnande" lufttunnlar där luften ska komprimeras i den trängre och trängre rillen för att sedan pysa ut under tryckpunkten och agera luftkudde och lyfta skidan. Det var någon annan här på forument som sa att "det handlar om luft under skidan" vilket jag också tror i min teori. Jag har bara utvecklat tankarna lite mer om hur man ska lägga rillen och vart det ska vara mjukt respektive hård rillat på skidbelaget. För att fixa detta så måste du klämma ihop skidorna enligt metoden ovan. Japp du har helt rätt i att det är olika för olika skidpar och märken. (Enhands-tving använder jag klämverktyg)

Vänligen
Xintrot den knallhårde

#6
Åkarparen

Åkarparen

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 430 inlägg
Jaha inte så lätt som att ta en bit nylon då att forma till.
En gammal plast såsom bakelit duger väl inte heller då.

Någon slags härdplast då kanske ?
kolfiber eller kevlar.
I så fall kanske du har en firma här som kan hjälpa dig
http://www.acm-ab.se

Redigerat av Åkarparen, 08 december 2011 - 21:40 .


#7
GreatSki

GreatSki

    Erfaren medlem

  • Members
  • PipPip
  • 680 inlägg

Sedan klämmer jag ihop dem sakta stegvis med en tving och noterar hur tryckpunkterna flyttar sig över skidbelagets yta med hjälp av ett tunt bladmått. När jag nästan nått trycket för markeringarna för vallafickan så vet jag att det motsvarar min vikt på skidan. Då markerar jag de tryckpunkter som finns på den aktuella skidan (bladmåttet fastnar). (Enhands-tving använder jag klämverktyg)

Var sätter du tvingen när du drar ihop skidorna?
Borde man inte sätta tvingen över typ två plankbitar som är lika långa som ens pjäxor, för att efterlikna förhållandet när man själv står på skidorna, för att hitta exakt var dessa tryckpunkter är placerade?

#8
Xintrot

Xintrot

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 229 inlägg

Sedan klämmer jag ihop dem sakta stegvis med en tving och noterar hur tryckpunkterna flyttar sig över skidbelagets yta med hjälp av ett tunt bladmått. När jag nästan nått trycket för markeringarna för vallafickan så vet jag att det motsvarar min vikt på skidan. Då markerar jag de tryckpunkter som finns på den aktuella skidan (bladmåttet fastnar). (Enhands-tving använder jag klämverktyg)

Var sätter du tvingen när du drar ihop skidorna?
Borde man inte sätta tvingen över typ två plankbitar som är lika långa som ens pjäxor, för att efterlikna förhållandet när man själv står på skidorna, för att hitta exakt var dessa tryckpunkter är placerade?

Xintrot skrev;

Jag sätter tvingen strax framför hälen för i min teori så är tyngden vid stakning/slätåkning inte framme vid tårna utan mer åt hälen dock inte helt under hälen. Jag har valt strax framför hälen/klacken på pjäxan dvs nästan i hålfoten. Där tror jag i min teori att den mesta tyngden ligger vid slät-åkning/stakning på platten. Skidan är så styv just där bindningen sitter så att "smeta ut" kraften med en plankbit är lite "overkill" för att ta ut tryckpunkterna anser jag. Detta har jag dock inte provat eftersom det är svårt att få till parallella ytor och då kan man inducera en snedklämmande kraft och då funkar inte min mätning som jag villåstedkomma.

Det är så jag gör i alla fall och så som jag tänker mig hur det fungerar med tyngden och styvheten som ska fördela kraften från tvingen när tryckpunkterna tas fram. Ganska avslöjade test på skidona faktiskt. Hur mycket de spretar samt vart de spretar och när.
Alla skidor är olika verkar det som.

Fram med det tunnaste bladmåttet och testa.

Vänligen,

Xintrot - Den knallhårde

#9
Volevodin

Volevodin

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 6 067 inlägg
Jag tycker du skall patentskydda din metod och sen presentera den för vallateamet i Svenska landslaget.
Det där med blankning för tankarna tillbaka till nylonstrumpornas tid, men detta är något helt nytt. Just det där med luft under skidorna upplever man om man åker på ett elljusspår, som också används som promenadstråk och blöt snö frusit och man kör på den ojämna ytan. Men att med rillning åstadkomma en luftkudde var en stor nyhet.

#10
GreatSki

GreatSki

    Erfaren medlem

  • Members
  • PipPip
  • 680 inlägg

Jag sätter tvingen strax framför hälen för i min teori så är tyngden vid stakning/slätåkning inte framme vid tårna utan mer åt hälen dock inte helt under hälen. Jag har valt strax framför hälen/klacken på pjäxan dvs nästan i hålfoten. Där tror jag i min teori att den mesta tyngden ligger vid slät-åkning/stakning på platten. Skidan är så styv just där bindningen sitter så att "smeta ut" kraften med en plankbit är lite "overkill" för att ta ut tryckpunkterna anser jag.

Du kan ha rätt i ditt antagande, men är inte helt övertygad, för när man provar ut spannet på ett par skidor på en plan yta och med bladmått, så står man först med båda fötterna på var sin skida, markerar zonen, sedan på en skida och markerar den zonen, sedan när man går upp på tå (typ tving) så ska man ju trampa fast bladmåttet.
Så så styv är ju inte en skida, men det är ju inte säkert att tryckpunkterna flyttar på sig för det, eller...? ;)

#11
Stefan Sand

Stefan Sand

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 2 099 inlägg

Xintrot svarar;

Tack för välkomnandet Stefan!

Jo det är sant att tryckpunkterna är olika på mina skidor. Jag mäter först upp spannet och sedan kan jag kliva av och lägga ihop skidorna med belagen mot varandra. Sedan klämmer jag ihop dem sakta stegvis med en tving och noterar hur tryckpunkterna flyttar sig över skidbelagets yta med hjälp av ett tunt bladmått. När jag nästan nått trycket för markeringarna för vallafickan så vet jag att det motsvarar min vikt på skidan. Då markerar jag de tryckpunkter som finns på den aktuella skidan (bladmåttet fastnar). Tryckpunkterna är 4st på ett par och 2st på ett annat så det är specifikt för en skida. Sedan klämmer jag ihop med kraft som motsvarar mer än min vikt och markerar återigen hur tryckpunkten flyttat sig. Då har man de tryckpunkter som kommer att belastas mest över tiden (medelvärdet vart tryckpunkterna mest kommer att befinna sig) Då har jag fått fram var den lätta rillen ska vara (över tryckpunkterna) och framför denna ska det rillas hårt. Det skapar då dessa "avsmalnande" lufttunnlar där luften ska komprimeras i den trängre och trängre rillen för att sedan pysa ut under tryckpunkten och agera luftkudde och lyfta skidan. Det var någon annan här på forument som sa att "det handlar om luft under skidan" vilket jag också tror i min teori. Jag har bara utvecklat tankarna lite mer om hur man ska lägga rillen och vart det ska vara mjukt respektive hård rillat på skidbelaget. För att fixa detta så måste du klämma ihop skidorna enligt metoden ovan. Japp du har helt rätt i att det är olika för olika skidpar och märken. (Enhands-tving använder jag klämverktyg)

Vänligen
Xintrot den knallhårde

Det enkla är som oftast bäst och detta verkar vara en enkel metod som jag givetvis skall prova :)

Är inte riktigt med på hur ditt plastverktyg skall möta belaget. Ska vinkeln vara som du håller ett stämjärn mot en träbit?
Varför bara en bredd på 30mm när skidan är 44mm?
Vad är det för plast du använt hittills?

#12
Xintrot

Xintrot

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 229 inlägg

Jag tycker du skall patentskydda din metod och sen presentera den för vallateamet i Svenska landslaget.
Det där med blankning för tankarna tillbaka till nylonstrumpornas tid, men detta är något helt nytt. Just det där med luft under skidorna upplever man om man åker på ett elljusspår, som också används som promenadstråk och blöt snö frusit och man kör på den ojämna ytan. Men att med rillning åstadkomma en luftkudde var en stor nyhet.

Xintrot svarar;

Nyheten är avslöjad, Det är inte patenterbart längre, de var faktiskt meningen !!!

Jag lade ut idén i syfte att den INTE ska bli patenterbar dvs kärnan av uppfinningen är avslöjad och ska komma alla till godo för den som vill pröva metoden. Bredden 30mm är mer av praktisk betydelse men givetvis kan den vara lika bred som skidan. Problemet med en bred kant på verktyget är då att kraften som ska vara stor över liten yta, fördelas då ut och det blir liten kraft över stor yta istället - blankningen blir inte lika blank som om man har en mindre plastegg med liten radie som man kan pressa på och föra över belaget. Är radien för liten typ 0,2mm så kommer den knallhårda plasten att gå ned som en kniv i belaget och då är det kört.

Radien
på eggen måste vara mellan 1-5mm typiskt ca2 mm. Om radien är för stor så får du återigen liten kraft över stor yta. Eggen eller plastkanten ska vara blank i sig . Helt blank. En rulle ger liten kraft över stor yta så det behövs otroligt tryck på en rulle för att få samma effekt. Alldeles för jobbigt.

Vinkeln
ja, Jag börjar med ganska flack vinkel för att "förblanka" lite och sedan ökar jag trycket och rätar upp anlöpningsvinkeln. Jag har ALLTID en lampa ovanför och tittar på speglingen i belaget så justerar jag vinkeln och kraften på plastblanknings-kanten som förs över belaget. Det är då jag får känsla för hur hårt eller vid vilken vinkel jag ska blanka med plastbiten.
Belaget måste vara kliniskt rent. Minsta lilla smutspartikel med så hårt tryck som sker vid blankningen kommer att ge en repa direkt. Det är ju min största skräck så det gäller att vara noga och inte ha bråttom och hantera blasteggen med kraft och kontroll vid blankningen.

Tja, Jag ser det som ett startskott där ni själva får prova och känna sig för och testa olika hårda plaster (knallhårda) som har en egg med en blank radie på sisådär 2mm.

Xintrot - Den knallhårde

#13
Lars-Erik

Lars-Erik

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 2 099 inlägg

”Xintrot-blankning” Ny metod för högblanka skidbelag som glider bra.
Stålsicklade skidor med ny plast-blankningsmetod dvs blankning utan
endera stålborstning +nylonborstning.


Jag har haft funderingar kring bra glid och blankning av skidbelaget efter sickling som jag har praktiserat tillsammans med dropptestet för att se hur resultatet skiler sig från stålsickling +stålborstning+fin nylonborste. Jag har nått en blankare yta med min nya metod. Och den är hydrofob med fina spänstiga droppar (bra kontaktvinkel) som rinner av belaget lätt.

Jag har läst och klurat länge på ”Bjönglid” –tråden här i forumet och utvecklat metoden lite med blankningen av belaget med hjälp av ett hårt plastverktyg som har en rundad kant som förs över belaget . Belaget blir spegelblankt jämfört med stålborstning och nylonborste (handborstar) OBS –utan valla alls!

TEORITANKAR
Mina funderingar lyder som följer; En stålsicklad skida glider bättre efter ca 10-15km åkning dvs belaget som är stålsicklat+stålborstat+nylonborstat måste ”köras in” och då når en bra glidnivå utan valla efter en viss åkt sträcka. Belaget har då i min tankevärld fått färre uppåtstånde micro-piggar som rundats ned och skidan ökar i fart och glider bättre. Jag har själv provat att med en blank rostfri yta typ rulle för att blanka plastytan på skidan men det blir bara ”hyfsat” blankt. Det verkar som om friktionen mellan metall och plast är för stor dvs risk för att föstöra den fina sicklade ytan med metall mot belaget. Jag ville alltså nå en ännu blankare yta eftersom jag har tyvärr sett att tex värme från vallajärnet också ger lätt krusning i ett superblankt belag så värme förstör en blank yta lätt och det är ju inte bra. Värme och hård metall för att blanka förstör en fin blank yta har jag kommit fram till i mina försök det blir bara ”nästan bra” Något annat måste till. Jag har nu en ny metod;

NYA "XINTROT - METODEN"
Mitt recept på en spegelblank yta är följande;
1.) Stålsickla skidan med hårda tag först och sedan i slutet många och mycket fjäderlätta drag lättare och lättare i skidans åkriktning
2.) Ta en fibertex och dra med otroligt lätt hand över belaget i superkorta fram och återgående röreser så att microhåren skärs av.
3.) Ta en micro-trasa (för städning) och dra i små fram+återgående rörelser över belaget (gnuggande rörelser) med hård hand nu. Microtrasan skär då av de minsta microhåren i belaget.
4) Nu är belaget lite matt i färgen och helt platt i ytan.
5) Tag fram ett verktyg av stenhård plast som har en rundad kant som är flat mot belaget. Jag har en klots i stenhård plast som har en rundad rak kant som då när den förs över belaget hårt i åkriktningen så blir belaget spegelblankt. Hårt ska det vara. (Mjuk planst funkar inte alls – det måste vara stenhård plast). Man kan tänka sig att det motsvarar en blankning i ett åkpass med isiga spår ,typ betongspår. Belagen blankas då upp när man åker på skidan en sträcka. Jag gör denna blankning med en stånhård plastbit istället . Min nya ”Xintrot-blankning” som jag själv kommit på med plastbiten är kalas. Nu är det klart att sticka ut i spåret på fina blanka skidor. Finglid alltså, utan roterande borstar och vallajärn eller handborstar.

Plast-blankning med flour?
Om flour ska på denna fina blanka yta så gälller flour-kloss kallgnuggad in, med handkork för polering. OBS värme pajar den blanka ytan har jag sett i mina försök.

RILLNING;
Rilla kan man nu göra också (om man vill) och även här har jag en teori som redan ältats i en annan tråd. ”Det handlar om luft under skidan istället” och speciellt med rill strax innan en tryckpunkt på skidan. Tryckpunkterna finns strax framför fästvalla-zonen och bakom hälen samt även sista 10cm på skidans slut. I min teori så ska rillen tryckas in mycket hårt FÖRE en tryckpunkt och just på själva tryckpunkten ska rillen tryckas in med LÄTT hand . Då kommer det att bildas lufttunnar som ”smalnar av” när tryckpunkten under skidan närmar sig en fiktiv punkt i snön som skidan glider på. Luften i den avsmalnande lufttunneln (dvs rillen) måste ta vägen någonstans och börjad då läcka ut och pysa ut under de plana delarna av närliggande ytor just på tryckpunkten och skidan glider då på en luftsmord kudde som lyfter skidan över snön just på själva tryckpunkten som annars bromsar glidet mest på skidan. Detta sker på micronivå och en förutsättning är att skidan har en slät yta. Utan rill blir det ingen lufttunnel och skidan suger fast som två glasskivor som läggs mot varandra. Det vill man ju inte ha, utan avsmalnande lufttunnlar (riller) som lyfter skidan uppåt och funkar som smöjning på micronivå under skidan är önskvärt. Vid våtföre så funkar rillbanorna som dräneringar som ska leda av vatten som ett däcksmönster på en bil. Jag kallar dessa avsmalnande lufttunnlar för ”Xintrot-rillning” . För att göra en Xintrot-rillning med luftkuddesmörjning gäller; HÅRD rill före en tryckpunkt och just över tryckpunkten LÄTT rill för att få de längsgående ”avsmalnande” lufttunnlarna under skidan. Att rilla med samma tryck längs över skidan ger inte samma lyftande effekt över en tryckpunkt. Det ska vara avsmalnande luftkanaler. I min teori så funkar detta absolut bäst för skidor för hög fart då lyftet blir som högst för tryckpunkterna. Långsamt tempo ger ingen eller minimal lyftande effekt. Det måste vara fart på skidan för att lyfteffekten ska komma.


Tja, nu är det dags för er att kommentera vilt gällande mina teorier i avsmalnande lufttunnlar/riller som luftkuddar dvs torrsmörjning och min nya ”Xintrot-blankning” med knallhård plast som jag är mycket nöjd med jämfört med stålborstning och nylonborstning som inte skapar en lika blank yta.



PS. Jag vill varmt tacka Kuzmin och Björn12 för bra metoder och nytänkande! Mer sånt !!! Jag gillar detta skarpt – att tänka i nya banor och vända upp och ned på ”sanningar”. Lars-Erik, tummen upp till ditt härliga lugn och sans i ”sicklarstormens öga” som blåser hårt ibland. Det är tack vare er som jag ler lyckligt. TACK till er!


Mvh ; Xintrot





.

Tack för uppskattande ord. Jag tycker att det du säger är mycket intressant och motsäger inga sanningar jag kommit fram till både genom att pröva mig fram själv och samarbeta med experter i tribologi, forskare som Kuzmin, och topputvecklare som RS Riller och Primateria. Det du kommit fram till måste absolut vidare utprovas. Om du är intresserad kan du även ta privat kontakt med mig på email. Jag är alltid intreserad att diskutera med de med din inställning och insikt. Jag säger som Stefan: Varmt välkommen i gemenskapen på vårt fina skidforum.

#14
oksa

oksa

    Ny medlem

  • Members
  • 1 inlägg
Glas är betre än plast

#15
Åkarparen

Åkarparen

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 430 inlägg
Det som är bra med den här metoden är att microtrasorna är billiga.
Var på Harald Nyborg i går och köpte 4 st olika av märket Frida.
Skulle tror att den för speglar passar bäst ?

Plastverktyget är det värre med.
Det bästa jag kan komma på som jag har liggande är en linjal av modell större, av plexiglas.
Inte hårt nog kanske ?

#16
Xintrot

Xintrot

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 229 inlägg
Okidoki Åkarparen eftersom du frågar,;
-Jag lägger upp en bild på den knallhårda plastbiten jag själv använder;


http://forumbilder.s...a&tag=Skidforum

http://forumbilder.s...a&tag=Skidforum


På bilden syns kanten med den lilla radien markerad med röda pilar på plastbiten.
Tändstickan och centimeterskalan visar bara hur liten radien är på
kanten, dvs kanten har en liten avrundning dvs radie och i längsgående riktning av kanten ned mot skalan är plan. Plastbiten är en spännback i hårdplaast som spänner fast arbetsstycken på en "Work-Mate" arbetsbänk. Spännbacken är av knallhård orange-röd plast.

Det är den hårdaste plastbiten jag hittat. Vet ej vad det är för plast, tyvärr.

Angående micro-trasa så kan du välja den grövsta (strävaste) när du känner på dem du
köpt. När du kör microtrasan på belaget så tryck stenhårt med tumspetsen så att du skär
av små microtrådar. Gnid hårt. När du är klar och ska börja blanka med plastbiten så
måste belaget vara kliniskt rent (damma av). Annart kan du få repor om det ligger smuts på belaget.

Blanka med fram- och återgående mycket pyttesmå rörelser i skidans längdriktning med stor kontroll,- inga yviga rörelser! Du kommer att arbeta med hårt tryck med en avrundad plastegg ned i belaget så ta det lugnt! Börja vid skidans spets och arbeta dig bakåt. Med fördel kan du blanka var sin sida av styrspåret i taget. Då har du max-kontroll. Inga yviga rörelser så du slinter med så hårt tryck på plastbiten, för då kan du göra en repa!

Avsluta med sammanhängande långsamma drag drag i skidans längdriktning med början från från spetsen. Ha gärna en belysningspunkt ovanför så att du kan se hur resultatet blir av blankningen.

Om du vill känna om ytan är blank eller jämföra två olika ytor så är faktiskt din överläpp det känsligaste du har att tillgå. Låter löjligt att känna ytfinhet med din överläpp men det funkar om du vill jämföra olika typer av ytfinheter. Jämför gärna före och efter blankning om du vågar prova denna lite tokiga men fungerande metod. Dina skidbelag är ändå rena efter de inledande stegen, så det ska nog gå bra. (Och om du törs det vill säga)

(Lite festligt när frugan kommer in och det ser ut som om jag "står och slickar" mina skidor :) och hon bara ruskar på huvudet, suckar djupt, och går ut och tycker man är vansinnigt tokig, men det får jag bjuda på ibland) Tvångströjan nästa :) Haha

Nåväl, nog skämtat. Det funkar i alla fall. ;)

Nästa steg är rillning av den blankade skidan, sedan är det klart.

Lycka till!

Xintrot

#17
Åkarparen

Åkarparen

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 430 inlägg
OKidoki !

Får sätta mig att leta efter en sådan plastbit då
Bör ju gå att googla upp något bra.
Men annars kanske det duger för mig att göra alla momenten utom det sista ?
Öppet spår är mitt stora mål och jag är glad om jag bara tar mig i mål :-)

#18
Anders Amatör

Anders Amatör

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 47 inlägg
Tappar man inte strukturen man har skapat med sicklingen efter plastbitsgnuggningen? Gillar de första stegen, men vågar mig inte på avslutningen, utan har kört fiberduk-microduk-"base cleaner"-hushållspapper med gott resultat.

#19
Xintrot

Xintrot

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 229 inlägg

Tappar man inte strukturen man har skapat med sicklingen efter plastbitsgnuggningen? Gillar de första stegen, men vågar mig inte på avslutningen, utan har kört fiberduk-microduk-"base cleaner"-hushållspapper med gott resultat.

Jo du har faktiskt rätt. Ytan blir mycket blank efter plastbiten och man MÅSTE med fördel handrilla den blankade ytan med en riller för att den ska släppa även i högra farter har jag provat. Har du ingen handriller så ska du nog låta den sicklade ytan vara och behålla den strukturen, det har du rätt i. Borsta med fin stålborste ordentligt bara så kommer det att bli bra.

Jag har även provat att kallgnugga in glidvalla hårt som attan i skidan i den blankade ytan och sedan blanka den en gång till vilket då resulterar i att överflödig valla tas bort vid blankning nr 2. Därefter brukar jag använda handriller-verktyg och trycka HÅRT in i skidbelaget. (Jag går efter RS-rillers tabell på deras hemsida) Det innebär i korthet
( Stålsickling, fibertex, blankning med plastbit, kallgnugga in glidvalla, blankning med plastbit igen, Handrillning med strukturverktyg HÅRT tryck, Klart!)

Grundtanken är att när det tunna lagret av glivalla nötts bort så ska det stålsicklade och blankade samt struktur-rillade belaget ta över för fortsatt bra glid.

Du behöver inget vallajärn eller elektriska verktyg alls.
Det går åt mindre glidvalla också (en bråkdel mot att valla med järnet)

Lycka till och ut och prova i spåren.

#20
Folkesson

Folkesson

    Erfaren medlem

  • Members
  • PipPip
  • 863 inlägg
Tror du denna metoden är bra även om man inte kan sina tryckpunkter? räcker det med knallhård rillning över hela belaget efter blankningen (utan att anpassa efter tryckpunkterna som du sa)?
Respektera utvecklingen, skippa fästet!




0 användare läser detta ämne

0 medlemmar, 0 gäster, 0 anonyma medlemmar