Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Ny skidsatsning i Stockholm?


cast65

Recommended Posts

En gissning mellan tummen och pekfingret - gränsen går kring tusenlappen +/- några hundringar. En fjärdedel av priset på nya skidor och lika mycket som en ny skiddress. Halva priset mot en helg i norr där snön finns. Kring den nivån skulle nog tillräckligt många vara beredda att betala för sig. Att skidspår ska vara gratis-diskussionen är nog mer ett uttryck för en ideologi hos ett fåtal, snarare än att det speglar den kommersiella potentialen.

Det är ju en hel del skriverier om Högbo Bruk här. Det är ju nästan 2 timmar med bil från Stockholm - och där tar de 200kr per dag eller 2000kr per säsong. Nån som vet hur mycket pengar de får in på en säsong? Hur många säsongskort säljs?

Ni som varit där en vanlig helg, hur många åkare brukar vara samtidigt i spåret?

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 50
  • Created
  • Last Reply
Intressant är att förra säsongen blev en succé för Täby Konstsnöspår' date=' trots att de inte sprutat en gnutta snö och att det fanns gratisspår lite varstans runt omkring . Jag gissar att det som gjorde att folk ändå åkte dit och betalade var att det så gott som alltid var perfekt preparerat med dubbel skejtbädd och flera klassiska spår i en rätt vasaloppslik terräng. Själv tycker jag att det är i plattaste laget, men eftersom det är ett av få ställen i Sthlm som det går att åka skejt, åker jag där ändå.[/quote']

Lite förvånande att höra. Tycker det är en av de tråkigaste banorna/spår jag har åkt faktiskt.

Men som sagt, det finns inte mycket alternativ om man vill åka på en riktig skatebädd i Sthlmsområdet. Det är väl även få ställen som har den kvaliteten på spåren men banan är ju tråkig och heeelt platt.

Link to comment
Share on other sites

Vill ju till att det är ett ordentligt spår, precis som Stefan är inne på, med ordentlig bredd och längd och bra pistat.

 

Och hur många månader under året kan spåret i praktiken användas när det ändå krävs rejäl kyla? Större delen av året finns ju rullskidor som alternativ. Jag åker hellre rullskídor i varierande omgivningar än sätter mig i bilen genom Stockholmstrafiken för att gneta runt på ett kort konstsnöspår någonstans i Stockholmsområdet. Egentligen är det ju bara 1 eller kanske 2 månader som det blir svårt att åka rullskidor.

Link to comment
Share on other sites

Jag åker hellre rullskídor i varierande omgivningar än sätter mig i bilen genom Stockholmstrafiken för att gneta runt på ett kort konstsnöspår någonstans i Stockholmsområdet. Egentligen är det ju bara 1 eller kanske 2 månader som det blir svårt att åka rullskidor.

Är inte de flesta gång/cykel-vägar sandade? Och är inte det otrevligt med rullskidor?

Link to comment
Share on other sites

Eller om man betalar för att nyttja redan befintlig anläggning för snöproduktion? Här i Sollentuna la man förr konstsnöspår i anslutning till Väsjöbacken' date=' som har en rejäl anläggning för konstsnö. Dock inte längre sedan några år. Varför vet jag inte riktigt.

Sprang förbi Väsjöbacken i helgen och det sprutades snö för fulla muggar. Men det klart, de prioriterar backen i första hand.

 

Men jag håller med, det finns absolut en potential att få många att betala för sig. Täby tar ju 600 kr i årsavgift.[/quote']

Som jag minns det fick Väsjöbacken tidigare visst bidrag för att lägga konstsnöspår, och då fanns det nästan ALLTID en slinga på ca 1300 m att åka på från ungefär jul o framåt, oavsett hur dåligt väder det var. Men sedan kommunen slutade ge bidrag satsar anläggningen förståeligt nog enbart på backen. Tror Turebergs IF var inblandade på nåt sätt också.

 

Det enklaste sättet att få ett säkert spår i Stockholm vore nog att prata med Väsjöbacken o ge dem några hundra tusen per år för att se till att 1300 m slingan är sprutad så fort det bara går. De har ju redan all utrustning.

Den slingan innehöll dessutom nåt så ovanligt för korta konstsnöspår som en rejäl backe ...

Det var ett riktigt hyggligt spår i slutet av 90-talet, men som sagt nedlagt idag. Elljusspåret i Lida tror jag också en gång var försett med snökanoner men även den anläggningen verkar ha upphört.

 

Skidtunnel har diskuterats förut på detta forum. Fliesbergs hade långt gångna planer på en tunnel i Bålsta i början på 2000-talet. Underligt nog gick det inte att få ihop det? Hur tusan funkade det i Torsby???

Link to comment
Share on other sites

Som jag minns det fick Väsjöbacken tidigare visst bidrag för att lägga konstsnöspår' date=' och då fanns det nästan ALLTID en slinga på ca 1300 m att åka på från ungefär jul o framåt, oavsett hur dåligt väder det var. Men sedan kommunen slutade ge bidrag satsar anläggningen förståeligt nog enbart på backen. Tror Turebergs IF var inblandade på nåt sätt också.

 

Det enklaste sättet att få ett säkert spår i Stockholm vore nog att prata med Väsjöbacken o ge dem några hundra tusen per år för att se till att 1300 m slingan är sprutad så fort det bara går. De har ju redan all utrustning.[/quote']

Den slingan innehöll dessutom nåt så ovanligt för korta konstsnöspår som en rejäl backe ...

Det var ett riktigt hyggligt spår i slutet av 90-talet, men som sagt nedlagt idag. Elljusspåret i Lida tror jag också en gång var försett med snökanoner men även den anläggningen verkar ha upphört.

 

Skidtunnel har diskuterats förut på detta forum. Fliesbergs hade långt gångna planer på en tunnel i Bålsta i början på 2000-talet. Underligt nog gick det inte att få ihop det? Hur tusan funkade det i Torsby???

Lida har fortfarande kanoner, de har enligt rapporter sprutat snö för ungefär 300-400meter på spåret men oklart om de har packat till det, antagligen inte eftersom det inte står på hemsidan. Där har någon saboterar konstsnöanläggningen genom att slå hål på rören och dessutom "saboterade" de kanonerna under natten när de körde, på vilket sätt framgår inte.

 

Men pulkabacken är färdigsprutad och öppnad. :)

Link to comment
Share on other sites

Tunneln i Torsby kom till med både EU-stöd och stora insatser från Torsby Kommun. Det är ingen hemlighet att tunneln har det mycket tufft ekonomiskt. Att bygga en tunnel i Stockholm skulle kosta mååååånga miljoner och skulle även den få mycket mycket svårt att bära sig. Har svårt att se någon kommun som är beredda att satsa pengar.

 

Jag tror att ett seriöst konstsnö projekt har möjlogheter att lyckas. Det kommer att kosta pengar och flera är inte beredda att betala men sånt är livet. Det handlar helt och hållet om att göra det ordentligt. Ingen genväg, inget "vi hoppas att" och inte uppbyggt på ideella krafter. Först då kan man ta betalt för det är då du levererar någonting. Det är inget man blir rik på och det finns inte möjlighet att börja projektet med att köpa marken, det är för dyrt i Stockholm. Det är här golfklubben kommer in, alternativt arrenderas mark av en välvillig kommun. Men det måste finnas mer än bara ett skidspår för att det ska bli något, även här kommer golfklubben in.

Link to comment
Share on other sites

Tycker det är ett otroligt underbetyg till svenska skidförbundet att inte ta tag i frågan! Jag är övertygad om att en av anledningarna till att Norge oftast har bättre skidåkare än oss är att storstäder som Oslo har skidåkning in på knuten. I sverige är det mest i glesbyggd som det finns snö (undantag för Sundsvall, Umeå etc). Att längdförbundet inte ordnar vettiga förhållanden i huvudstaden med nästan 2 miljoner människor är ju ett bra sätt att ta död på sin egen sport. Det är ju t ex förskräckligt dåligt på ungdomsidan. När jag på hedenhöstiden tävlade så var det på åttiotalet i sörmland ca 60-70 ungdommar i varje åldersklass!

 

Varför kan inte längdförbundet ordna skidtunnel mha vattenfall eller liknande eller ett skidspår med kylslingor. Kan en liten sport som bandy ha säkert 5-10 isar i stockholm borde väl rimligen det kunna ordnas bidrag till en 2 km runda med kylslingor?! Har man sedan någon lagerplats för snö från förra vintern som man kan frakta ned (sponsrat av SJ gods) så borde det kunna garanteras bra skidåkning varje år i Stockholm, vilket krävs för att ungdomar ska vilja satsa på skidåkning.

 

Intressant om ovan kunde kommenteras av någon på förbundet, men det är väl strutsmetoden som härskar där...

Link to comment
Share on other sites

Tycker det är ett otroligt underbetyg till svenska skidförbundet att inte ta tag i frågan! Jag är övertygad om att en av anledningarna till att Norge oftast har bättre skidåkare än oss är att storstäder som Oslo har skidåkning in på knuten. I sverige är det mest i glesbyggd som det finns snö (undantag för Sundsvall, Umeå etc). Att längdförbundet inte ordnar vettiga förhållanden i huvudstaden med nästan 2 miljoner människor är ju ett bra sätt att ta död på sin egen sport. Det är ju t ex förskräckligt dåligt på ungdomsidan. När jag på hedenhöstiden tävlade så var det på åttiotalet i sörmland ca 60-70 ungdommar i varje åldersklass!

 

Varför kan inte längdförbundet ordna skidtunnel mha vattenfall eller liknande eller ett skidspår med kylslingor. Kan en liten sport som bandy ha säkert 5-10 isar i stockholm borde väl rimligen det kunna ordnas bidrag till en 2 km runda med kylslingor?! Har man sedan någon lagerplats för snö från förra vintern som man kan frakta ned (sponsrat av SJ gods) så borde det kunna garanteras bra skidåkning varje år i Stockholm, vilket krävs för att ungdomar ska vilja satsa på skidåkning.

 

Intressant om ovan kunde kommenteras av någon på förbundet, men det är väl strutsmetoden som härskar där...

Mycket bra skrivet! Håller med om vartenda ord. Att det finns en påkostad skidanläggning borde vara en nyckelfråga för skidförbundet.

 

Ang cooltrack.. Har inte funkat särskilt bra i Högbo. Däremot har jag funderat på en lösning med att bygga tält över spåren typ en lagerhall. Regn och blåst är den största fienden mot spåren. Med en sådan lösning kan man lätt hålla skidspår från 1 november i Sthlm. Betydligt billigare än en skidtunnel!

Link to comment
Share on other sites

Förbundet jobbar i stort sett mot ideella föreningar och som Skåningen säger, de har tagit fram material som hjälp för föreningarna. Men vad hjälper det? Av antalet konstsnö anläggningar att döma så funkar det inte alls. Man kan då tycka att att någon på förbundet som vill att sporten utvecklas tänker till och gör något mer!?!?!

 

Jag har sagt det många gånger förut och säger det igen: En kontsnöanläggning av klass kan ALDRIG skötas av en ideell förening på ideella krafter. Vi skidåkare MÅSTE börja vänja oss att betala för att åka skidor.

Link to comment
Share on other sites

Förbundet jobbar i stort sett mot ideella föreningar och som Skåningen säger, de har tagit fram material som hjälp för föreningarna. Men vad hjälper det? Av antalet konstsnö anläggningar att döma så funkar det inte alls. Man kan då tycka att att någon på förbundet som vill att sporten utvecklas tänker till och gör något mer!?!?!

 

Jag har sagt det många gånger förut och säger det igen: En kontsnöanläggning av klass kan ALDRIG skötas av en ideell förening på ideella krafter. Vi skidåkare MÅSTE börja vänja oss att betala för att åka skidor.

Jo, det flera bra exempel på väl skötta konstsnöanläggningar med ideell kraft. Bergebo/Domnarvet är ett bra exempel. Men i Stockholm är det nog komersiella anläggningar som gäller.

Vad ni i Stockholm behöver är att ta ett samlat grepp och starta en arbetsgrupp där ni ska diskutera vad för typ av anläggning ni behöver och var de ska ligga. Skapa ett förslag med en grov kalkyl vad det skulle kosta och hur anläggningen ska drivas. Sen är det bara att jaga sponsorer, trycka på skidförbundet och kommunerna för bidrag och markfrågor etc..

Det håller inte att ha åkbara spår i mitten av januari om man ska ha fungerande ungdoms- och tävlingsverksamhet. Klimatet blir ju inte kallare på lång sikt, så det behövs nog mer än bara konstsnö i framtiden. Pengar och köpkraft är ju ingen bristvara i Stockholm, så det känns ju lite ironiskt att andra delar av södra sverige har fungerande anläggningar men inte huvudstaden.. Sen att några drömmare utan pengar presenterar det ena drömprojektet efter det andra med löfte om att bygga påkostade skidtunnlar som aldrig blir verklighet förstör bara för skidsporten. Vem vill satsa pengar i ett konstsnöprojekt om någon vill bygga en skidtunnel i närheten?

Link to comment
Share on other sites

Förbundet jobbar i stort sett mot ideella föreningar och som Skåningen säger, de har tagit fram material som hjälp för föreningarna. Men vad hjälper det? Av antalet konstsnö anläggningar att döma så funkar det inte alls. Man kan då tycka att att någon på förbundet som vill att sporten utvecklas tänker till och gör något mer!?!?!

 

Jag har sagt det många gånger förut och säger det igen: En kontsnöanläggning av klass kan ALDRIG skötas av en ideell förening på ideella krafter. Vi skidåkare MÅSTE börja vänja oss att betala för att åka skidor.

Är det verkligen att folk inte vill betala som är problemet? Är det inte bara gamla gnälliga gubbar med träskidor som hävdar allemansrätten och som inte vill betala för att åka på en välskött skidanläggning? Folk betalar ju gladeligen tusentals kronor per år för gymkort eller golfklubbsmedlemsskap och det finns hur många sådana anläggningar som helst.

 

Jag är övertygad om att en anläggning som satsar ORDENTLIGT skulle bli en succé i Stockholm. Speciellt med den skidboom som är nu, halva stockholms befolkning har ju gått och köpt längdskidor senaste två säsongerna. Var inne i en sportaffär i Stockholm för att köpa pjäxor i början av december, säljaren ursäktade sig att det var lite urplockat de hade sålt 700 par pjäxor på sina vasaloppskvällar. Trist att det här intresset inte tas tillvara...

Link to comment
Share on other sites

Håller med Stefan Sand att det inte räcker med ett informationsblad för att ha "gjort sitt" på förbundet. Det är rimligtvis de på förbundet som har kontakter med sponsorer av rang som t ex vattenfall som kan satsa flera miljoner. Med all respekt för lokala sportaffärer men att det hänger ett plakat vid spåret som säger att det sponsras av "sportkalle AB" ser till att spårkillarna får kaffe på nattpassen men det räcker inte för att bygga en rejäl anläggning.

 

Vill förbundet säkra framtiden för sporten borde de jobba på detta. Bandyn insåg för länge sedan att det inte håller att publiken ska värma sig med glögg för att klara en hel match. Bandyn har investerat närmare miljarden totalt i Sverige för olika hallbyggen, längdskidsporten har satsat vad?

Link to comment
Share on other sites

För att kunna garantera skidåkning från december krävs lite andra tankar tror jag.

 

Det produceras dagligen massor av kubikmeter snö i Stockholm(och alla andra kommuner) i form av isskrap från ishallar och bandybanor och det är faktiskt ganska stora mängder det rör sig om. Det som måste lösas för att få detta att funka är logistiken från ismaskin till ett bra ställe att lagra skrapet på. Har man väl det på plats så kan man börja samla tidigt på hösten. Var inne på detta för en del år sedan och det blir en hel del skrap från en ishall, kommer dock inte ihgå siffrorna nu.

 

Varför inte isskrap används mer till skidspår vet jag inte men kanske blir det sämre kvalitet på snön eller är logistiken för svår att lösa? Nån som vet?

 

Tror iaf att det i kombination med snökanon vore ett bra sätt att säkra en bädd även mildare vintrar. Bygger man dessutom ett enkelt tak över som tar det värsta regnet och som sedan kan öppnas vid snöfall så är man ju hemma!

 

Annars tror jag golfbanemodellen är kanon i storstadsområdena och även att samarbeta med etablerade anläggningar låter som en bra ide.

Link to comment
Share on other sites

Jo, det flera bra exempel på väl skötta konstsnöanläggningar med ideell kraft. Bergebo/Domnarvet är ett bra exempel. Men i Stockholm är det nog komersiella anläggningar som gäller.

Vad ni i Stockholm behöver är att ta ett samlat grepp och starta en arbetsgrupp där ni ska diskutera vad för typ av anläggning ni behöver och var de ska ligga. Skapa ett förslag med en grov kalkyl vad det skulle kosta och hur anläggningen ska drivas.

Ett problem i Stockholm är antalet kommuner och den obefintliga samordningen mellan kommunerna. Ett lysande exempel är tex Aktivitetstöd. Varje kommun betalar aktivitetstöd för medlemmar som bor i kommunen som jag i Södertälje IF bedriver ungdomsverksamhet på längdskidor i spåren i Södertälje så kan jag bara få bidrag för de ungdommar som bor i Södertälje kommun. Om jag kontaktar tex Botkyrka, Salem, Nykvarn mm så är ju "min" förening inte registrerad i deras kommun och då kan inte stöd lämnas. Helt sjukt galet om ni frågar mig men så fungerar det. Det borde finnas en "aktivitetskrona" per individ som oavett var aktiviteten utförs kunde betalas ut. Samma brist på samordning är det när det gäller bidrag för investeringar i tex ett konstsnö projekt, varje kommun ser till sin lilla sandlåda och ingen ser till regionen. Här skulle förbundet kunna göra något! Det är alltså svårt att ta ett samlat grepp och få igenom ett projekt som berör flera kommuner. Det är därför jag ser att ett rent komersiellt projekt är det snabbaste vägen.

 

Är det verkligen att folk inte vill betala som är problemet? Är det inte bara gamla gnälliga gubbar med träskidor som hävdar allemansrätten och som inte vill betala för att åka på en välskött skidanläggning? Folk betalar ju gladeligen tusentals kronor per år för gymkort eller golfklubbsmedlemsskap och det finns hur många sådana anläggningar som helst.

Kanske inte är problemet men så fort det diskuteras tex här så får jag intrycket att många inte är beredda att betala de summor som jag krävs. Jämfört med vad andra aktiviteter kostar så är det märkligt men det ligger väl i våra gener och jag kan förvisso tycka att den ideella tanken är underbar, men tiderna förändras och eldsjälar som vill och kan spruta snö nätterna igenom är lätt räknade.

 

Det produceras dagligen massor av kubikmeter snö i Stockholm(och alla andra kommuner) i form av isskrap från ishallar och bandybanor och det är faktiskt ganska stora mängder det rör sig om. Det som måste lösas för att få detta att funka är logistiken från ismaskin till ett bra ställe att lagra skrapet på. Har man väl det på plats så kan man börja samla tidigt på hösten. Var inne på detta för en del år sedan och det blir en hel del skrap från en ishall, kommer dock inte ihgå siffrorna nu.

 

Varför inte isskrap används mer till skidspår vet jag inte men kanske blir det sämre kvalitet på snön eller är logistiken för svår att lösa? Nån som vet?

Helt enkelt för att det är mycket dyrt att transportera. En lastbil med flak kostar i runda slängar 1000:-/h inkl moms och den tar kanske 8-10 kbm. Sedan behövs en hjullastare för att lyfta upp snön på lastbilen vilken kostar ungeför samma pengar 1000:-/h. Om vi då leker med tanken på att vi ordnar ett upplag i södra Stockholm så talar vi om säkert 1,5h i snitt per transport. Sedan lägger vi till hjullastaren och det börjar skena iväg. För att fixa 1km spår så gissar på kanske 4000kbm snö vilket ger minst 400 lastbilar x 1,5 x 1000:- = 600,000:- + hjullastare kanske 200,000 - 300,000:- ytterligaer. Vi närmar oss allstå miljonen för att lösa snö till 1km. Har sett siffror på vad slottsprinten kostar och det är dessa summer, om inte mer, som går till. Det är inte hållbart. Enda alternativet är att spruta vintern innan och lagra genom att täcka med bark.

Link to comment
Share on other sites

Helt enkelt för att det är mycket dyrt att transportera. En lastbil med flak kostar i runda slängar 1000:-/h inkl moms och den tar kanske 8-10 kbm. Sedan behövs en hjullastare för att lyfta upp snön på lastbilen vilken kostar ungeför samma pengar 1000:-/h. Om vi då leker med tanken på att vi ordnar ett upplag i södra Stockholm så talar vi om säkert 1,5h i snitt per transport. Sedan lägger vi till hjullastaren och det börjar skena iväg. För att fixa 1km spår så gissar på kanske 4000kbm snö vilket ger minst 400 lastbilar x 1,5 x 1000:- = 600,000:- + hjullastare kanske 200,000 - 300,000:- ytterligaer. Vi närmar oss allstå miljonen för att lösa snö till 1km. Har sett siffror på vad slottsprinten kostar och det är dessa summer, om inte mer, som går till. Det är inte hållbart. Enda alternativet är att spruta vintern innan och lagra genom att täcka med bark.

Nu var ju inte min tanke att man ska frakta snön runt halva stan, utan välja en plats där man har skrapet precis bredvid helst så nära att man enbart behöver hjullastaren. Det är ju kanske inte möjligt i Stockholm då det kanske inte finns grönområden ihop med hallar/isbanor.

Jag hade det som förslag till kommunen när de för några år sedan planerade att bygga ny bandyhall, att man redan från början skulle ha med detta i planen att använda skrapet till ett skidspår i direkt anslutning till hallen. Hade passat perfekt på ett av de tilltänkta bygglägena. Det blev dock ingen hall och nu har kommunen knappt pengar till det viktigaste. Annars fick jag positivt bemötande för idén, det ju görs ju på en del andra ställen i landet men givetvis måste logisitken funka.

Hur mycket snö som går åt beror på hur brett och tjockt man lägger, i skidtunneln är det ju tex inte dubbelspår + skate utan enkelspår+skate. Gör man spåret som i tunneln och att man har ett enkelspår åt varje håll dvs man kör ToR får man dubbelt så långt spår för samma peng, inte optimalt men funkar ganska bra.

Jag ser inte heller isskrapsalternativet som ett långspårsalternativ utan mer som säkerhet för att kunna garantera säg 6-800m enkel väg nästan oberoende av väder från mitten på december och framåt. Med smart spårdragning och ToR kan få till en hyfsad slinga även på så kort sträcka.

 

 

Att spruta och spara äver sommaren är ju tyvärr heller ingen garanterat säker lösning på sydligare breddgrader, det krävs ju kyla både för att spruta för den aktuella vintern och för nästa vinter. Vissa år kommer man kanske knappt kunna spruta för den aktuella vintern.

Det ska ju finnas snökanoner som kan göra snö även i plusgrader men de är dyra att köpa och dyra och använda eftersom de även behöver producera kyla.

Link to comment
Share on other sites

Nu var ju inte min tanke att man ska frakta snön runt halva stan, utan välja en plats där man har skrapet precis bredvid helst så nära att man enbart behöver hjullastaren. Det är ju kanske inte möjligt i Stockholm då det kanske inte finns grönområden ihop med hallar/isbanor.

För ett antal år sedan gjordes det så vid Spånga IP, där de har flera konstfrusna isbanor. Då la de upp snön på två intilligande fotbollsplaner som låg efter varandra, med en liiten nivåskillnad mellan dem, och sedan drog de upp spår på det. Jag har för mig att det blev ett varv på 700-800 m.

 

Jag kan tänka mig rätt många ställen där det skulle funka bra med en sådan kombo. Isskrap funkar bra till skidspår, men det krävs nog en pistmaskin för att kunna bearbeta snön och få till ett bra spår, och det är nog där skon klämmer. Tänk om skidförbundet kunde ha en ambulerande pistmaskin på ett släp, så att den kunde köras runt till olika platser. Då skulle det till en för övrigt (utöver pistmaskinen...) rätt begränsad kostnad gå att få till många kortare slingor i anslutning till ishallar och bandyplaner. Det skulle om inte annat ge förutsättningar för att få igång ungdomsverksamhet lite här och var.

Link to comment
Share on other sites

Intressant att se vad olika de 2 kommunerna säger att volymen isskrap ger, Sandivken pratar om en fördelning om ca 3,5% kbm/kvm isyta och säsong medan Uppsala är nere på 0,8%. Kanske de räknar på olika lång säsong som isarna är under drift?

Men om vi tänker oss att Sandviken har rätt så ger alltså en normal hockyerink, som är ca 1800 kvm, ca 63 kbm isskrap/säsong eller lite styvt 4 kbm/dag.

 

Om vi då leker med tanken att vi ska fixa ett spår på 1000m som är 4m brett och har ett snötäcke av 25cm så pratar vi om 1000kbm som åtgår. Med tillgång från 1 hockeyrink tar det 250 dagara att skrapa ihop 1000kbm och vi kan snabbt konstarera att det behövs fler rinkar och/eller bandyplaner att tillgå.

 

I Södertälje har vi 3st konstfrusna isytor och alla är hockeyrinkar och då tar det 83 dagar....

 

Nu kan ju sifforna vara tillyxade och att "sanningen" är en helt annan men spontant känns det som ett svårt projekt.

Med tanke på att jag bor granne med slalombacken i stan och de har sedan jag flyttat dit alltid kunnat köra kanonerna. Det senaste de lyckats öppna backen är mitten av januari och då har de producerat snö med 3 kanoner i flera dygn. Så jag vill nog påstå att det varje vinter kommer att finnas möjlighet att producera snö. Men visst, i början av december kan bli svårt om det inte finns lagrad snö. Kanske isskrap kan var ett bidrag!?

Link to comment
Share on other sites

Intressant att se vad olika de 2 kommunerna säger att volymen isskrap ger, Sandivken pratar om en fördelning om ca 3,5% kbm/kvm isyta och säsong medan Uppsala är nere på 0,8%. Kanske de räknar på olika lång säsong som isarna är under drift?

Men om vi tänker oss att Sandviken har rätt så ger alltså en normal hockyerink, som är ca 1800 kvm, ca 63 kbm isskrap/säsong eller lite styvt 4 kbm/dag.

 

Om vi då leker med tanken att vi ska fixa ett spår på 1000m som är 4m brett och har ett snötäcke av 25cm så pratar vi om 1000kbm som åtgår. Med tillgång från 1 hockeyrink tar det 250 dagara att skrapa ihop 1000kbm och vi kan snabbt konstarera att det behövs fler rinkar och/eller bandyplaner att tillgå.

 

I Södertälje har vi 3st konstfrusna isytor och alla är hockeyrinkar och då tar det 83 dagar....

 

Nu kan ju sifforna vara tillyxade och att "sanningen" är en helt annan men spontant känns det som ett svårt projekt.

Med tanke på att jag bor granne med slalombacken i stan och de har sedan jag flyttat dit alltid kunnat köra kanonerna. Det senaste de lyckats öppna backen är mitten av januari och då har de producerat snö med 3 kanoner i flera dygn. Så jag vill nog påstå att det varje vinter kommer att finnas möjlighet att producera snö. Men visst, i början av december kan bli svårt om det inte finns lagrad snö. Kanske isskrap kan var ett bidrag!?

Ska man hålla spår i sthlm från början av december krävs nog minst 60-80 cm packad konstsnö för att det ska hålla hela säsongen. Ett klassiskt misstag är att man lägger för tunt för att få så långt spår som möjligt. Efter ett rejält blidväder blir det bara is. Sen ska man ut med mer snö och det kräver mer resurser dvs dyrt.. I Falun bygger man alltid tjock snöbädd för att det ska hålla hela säsongen. Därför blir det kortare slingor i början av säsongen som håller mycket bra kvalitet. Hellre det än längre slingor som blir isiga och riskerar att töa bort...Ett annat klassiskt misstag är att man placerar spåret fel i terrängen dvs på öppna vindkänsliga ställen. Ska ett konstsnöprojekt bli framgångsrikt och kunna garantera en lång säsong måste det ligga i nordläge i vindskyddad terräng annars är det dömt att misslyckas...

Link to comment
Share on other sites

Intressant att se vad olika de 2 kommunerna säger att volymen isskrap ger' date=' Sandivken pratar om en fördelning om ca 3,5% kbm/kvm isyta och säsong medan Uppsala är nere på 0,8%. Kanske de räknar på olika lång säsong som isarna är under drift?

Men om vi tänker oss att Sandviken har rätt så ger alltså en normal hockyerink, som är ca 1800 kvm, ca 63 kbm isskrap/säsong eller lite styvt 4 kbm/dag.

 

Om vi då leker med tanken att vi ska fixa ett spår på 1000m som är 4m brett och har ett snötäcke av 25cm så pratar vi om 1000kbm som åtgår. Med tillgång från 1 hockeyrink tar det 250 dagara att skrapa ihop 1000kbm och vi kan snabbt konstarera att det behövs fler rinkar och/eller bandyplaner att tillgå.

 

I Södertälje har vi 3st konstfrusna isytor och alla är hockeyrinkar och då tar det 83 dagar....

 

Nu kan ju sifforna vara tillyxade och att "sanningen" är en helt annan men spontant känns det som ett svårt projekt.

Med tanke på att jag bor granne med slalombacken i stan och de har sedan jag flyttat dit alltid kunnat köra kanonerna. Det senaste de lyckats öppna backen är mitten av januari och då har de producerat snö med 3 kanoner i flera dygn. Så jag vill nog påstå att det varje vinter kommer att finnas möjlighet att producera snö. Men visst, i början av december kan bli svårt om det inte finns lagrad snö. Kanske isskrap kan var ett bidrag!?[/quote']

Ska man hålla spår i sthlm från början av december krävs nog minst 60-80 cm packad konstsnö för att det ska hålla hela säsongen. Ett klassiskt misstag är att man lägger för tunt för att få så långt spår som möjligt. Efter ett rejält blidväder blir det bara is. Sen ska man ut med mer snö och det kräver mer resurser dvs dyrt.. I Falun bygger man alltid tjock snöbädd för att det ska hålla hela säsongen. Därför blir det kortare slingor i början av säsongen som håller mycket bra kvalitet. Hellre det än längre slingor som blir isiga och riskerar att töa bort...Ett annat klassiskt misstag är att man placerar spåret fel i terrängen dvs på öppna vindkänsliga ställen. Ska ett konstsnöprojekt bli framgångsrikt och kunna garantera en lång säsong måste det ligga i nordläge i vindskyddad terräng annars är det dömt att misslyckas...

Håller absolut med om att vindskyddat, och särskilt skyddat från varm vind, nederbörd (o sol) från syd - väst är fundamentalt.

Link to comment
Share on other sites

För att kunna garantera skidåkning från december krävs lite andra tankar tror jag.

 

Det produceras dagligen massor av kubikmeter snö i Stockholm(och alla andra kommuner) i form av isskrap från ishallar och bandybanor och det är faktiskt ganska stora mängder det rör sig om. Det som måste lösas för att få detta att funka är logistiken från ismaskin till ett bra ställe att lagra skrapet på. Har man väl det på plats så kan man börja samla tidigt på hösten. Var inne på detta för en del år sedan och det blir en hel del skrap från en ishall, kommer dock inte ihgå siffrorna nu.

 

Varför inte isskrap används mer till skidspår vet jag inte men kanske blir det sämre kvalitet på snön eller är logistiken för svår att lösa? Nån som vet?

 

Tror iaf att det i kombination med snökanon vore ett bra sätt att säkra en bädd även mildare vintrar. Bygger man dessutom ett enkelt tak över som tar det värsta regnet och som sedan kan öppnas vid snöfall så är man ju hemma!

 

Annars tror jag golfbanemodellen är kanon i storstadsområdena och även att samarbeta med etablerade anläggningar låter som en bra ide.

Grosvad i Finspång la ut spår från isskrap när jag bodde i Norrköping för många år sen.

Föreslog detta till Vissätraanläggningen i Huddinge som har både Bandybana och hockeyhall och dessutom håller med skidspår när förhållandena så medger. Man svarade att man

man inte har resurser och logistik att köra ut snön, så skrapet ligger i högar istället. Det är så j-a synd.

Det är en politisk fråga att tillse mer resurser helt enkelt, det känns helt hopplöst.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.


×
×
  • Create New...