Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Lindmansloppet


Nalle Puh

Recommended Posts

Åkte du med eller utan fäste?

Jag tänkte köra utan fäste men hade kvar från föregående pass så jag orkade helt enkelt inte ta bort den' date=' men passet bestod endå av 95% stakning i 2,2 mil. A1-A2. Tror däremot att jag kommer köra med fäste på söndag men korta ned spannet en aning så att det inte bromsar allt för mycket. Kan vara skönt när man är som tröttast att köra in något "stakning med frånskjut"

 

Hur kommer du göra med fäste om du kör?

 

 

 

Mvh Andreas[/quote']

Jag har inte bestämt mig ännu hur jag gör med fäste. Velar fram och tillbaka. Är egentligen ingen stakåkare men vore intressant att testa utan fäste. Samtidigt som jag håller med dig i att det vore skönt att kunna köra några frånskjut.

 

Svårt det här!

Jo det beror ju lite på hur mycket man orkar och hur stakstark man är, men har du inte provat förut att endast staka 4-6 mil så tycker jag det är dumt at prova på ett seedningslopp ;) Testa hellre det på en vanlig träning om du kör ett längre A1 pass. Då bör du få en hint om du verkligen klarar av det, för annars kan det bli tufft om du märker efter 30km att orken börjar tryta :) Sen på tävling tar man ju dessutom i ännu hårdare...

 

Bara min fundering, du avgör...

 

Mvh Andreas

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 73
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Det blev ju en härlig dag på sjön! Att köra utan fästvalla visade sig vara helt rätt.

Jo det var en fin skiddag, även om jag i detta lopp hade gynnats av fäste under skidorna. Dock tror jag 46km stakning var mer gynnsamt i långa loppet. Så det får räknas som rätt val ändå.

Link to comment
Share on other sites

Det blev ju en härlig dag på sjön! Att köra utan fästvalla visade sig vara helt rätt.

Jo det var en fin skiddag' date=' även om jag i detta lopp hade gynnats av fäste under skidorna. Dock tror jag 46km stakning var mer gynnsamt i långa loppet. Så det får räknas som rätt val ändå.[/quote']

Ja, det är så klart individuellt. För mig var det rätt men jag kan tänka mig att andra skulle ha tjänat på att ha lite fäste under.

 

När jag åkte hemifrån var jag helt inställ på att köra utan fäste, men väl på plats såg jag många som fästvallade. Dessutom rapporterades det om kärvsnö och motvind. Det var först 15 min innan start jag bestämde mig för att hålla kvar vid min plan. Kul att det resulterade i en 8:e plats i H35, en bra genomkörare samt en fin skiddag.

Link to comment
Share on other sites

Bra kört Tallen och Bestefar, trevligt att få snacka lite och få ett ansikte också ;) Själv hade man ingen vidare dag i spåret, kändes bara allmänt tungt i kroppen efter två varv inte likt mig! Nu är det bara att ta nya tag. Skall ni köra något i helgen?

 

Mvh Andreas

Tackar! Bättre att känna sig seg under en seedningstävling än första söndagen i mars.

 

Jag ska åka Bessemerloppet i helgen, sedan blir det inga fler tävlingar innan vasan. Du då ska du åka något i helgen?

Link to comment
Share on other sites

  • 2 years later...

Att kalla Lindmanloppet kuperat är att ta i. Höjdskillnaden mellan högsta och lägsta punkt på banan har jag för mig är sådär 25m. Men det är en ganska teknisk bana, typ gammaldags elljus och skidspår, mycket småbackar, riktningsförändringar osv. På varje varv om 10km kan man säga att första 1,5km är ganska lättåkta, utan alltför mycket svängar och knixar och mest flacka motlut. Sedan följer 1,5km mer teknisk åkning med ett slingrande spår i skogen över ett flertal lite brantare småhöjder och en lite rejälare (med upplandsmått mätt) saxbacke. Sedan är det åter ganska lättåkt de följande 5km. Bara någon enstaka brantare backe, men flera fina slakmotor och mestadels inte alltför krokigt. Avslutningen på varvet börjar med en rejäl slakmota följt av en utförskörning och sedan ungefär 1-1,5km helt platt åkning på ängar.

 

Jag åkte det mesta av banan nyss och det är fantastiska förhållanden. Det har kommit ca 30 cm kompakt snö de senaste dygnen som har packats kontinuerligt, så det var riktigt hårt och fint för det mesta. Spåret har också breddats det senaste året så det bör gå att spåra i en lite snällare linje i de tväraste kurvorna jämfört med tidigare.

Link to comment
Share on other sites

Att kalla Lindmanloppet kuperat är att ta i. Höjdskillnaden mellan högsta och lägsta punkt på banan har jag för mig är sådär 25m. Men det är en ganska teknisk bana, typ gammaldags elljus och skidspår, mycket småbackar, riktningsförändringar osv. På varje varv om 10km kan man säga att första 1,5km är ganska lättåkta, utan alltför mycket svängar och knixar och mest flacka motlut. Sedan följer 1,5km mer teknisk åkning med ett slingrande spår i skogen över ett flertal lite brantare småhöjder och en lite rejälare (med upplandsmått mätt) saxbacke. Sedan är det åter ganska lättåkt de följande 5km. Bara någon enstaka brantare backe, men flera fina slakmotor och mestadels inte alltför krokigt. Avslutningen på varvet börjar med en rejäl slakmota följt av en utförskörning och sedan ungefär 1-1,5km helt platt åkning på ängar.

 

Jag åkte det mesta av banan nyss och det är fantastiska förhållanden. Det har kommit ca 30 cm kompakt snö de senaste dygnen som har packats kontinuerligt, så det var riktigt hårt och fint för det mesta. Spåret har också breddats det senaste året så det bör gå att spåra i en lite snällare linje i de tväraste kurvorna jämfört med tidigare.

Tack för bra beskrivning, ser fram emot loppet!

Link to comment
Share on other sites

Att kalla Lindmanloppet kuperat är att ta i. Höjdskillnaden mellan högsta och lägsta punkt på banan har jag för mig är sådär 25m. Men det är en ganska teknisk bana, typ gammaldags elljus och skidspår, mycket småbackar, riktningsförändringar osv. På varje varv om 10km kan man säga att första 1,5km är ganska lättåkta, utan alltför mycket svängar och knixar och mest flacka motlut. Sedan följer 1,5km mer teknisk åkning med ett slingrande spår i skogen över ett flertal lite brantare småhöjder och en lite rejälare (med upplandsmått mätt) saxbacke. Sedan är det åter ganska lättåkt de följande 5km. Bara någon enstaka brantare backe, men flera fina slakmotor och mestadels inte alltför krokigt. Avslutningen på varvet börjar med en rejäl slakmota följt av en utförskörning och sedan ungefär 1-1,5km helt platt åkning på ängar.

 

Jag åkte det mesta av banan nyss och det är fantastiska förhållanden. Det har kommit ca 30 cm kompakt snö de senaste dygnen som har packats kontinuerligt, så det var riktigt hårt och fint för det mesta. Spåret har också breddats det senaste året så det bör gå att spåra i en lite snällare linje i de tväraste kurvorna jämfört med tidigare.

 

Tack! Låter stakbart... (?)

Link to comment
Share on other sites

Tack! Låter stakbart... (?)

Jag har inte heller åkt banan. Men detta med stakbart tycker jag har några parametrar som inte är helt enkla att bedöma. I en backe där man diagonalar stort och fint kan en stark stakare utan problem åka lika fort som en jämnstark åkare som diagonalar. Så första parametern är ifall man är en stark stakare. Nästa parameter är hur duktig man är på att saxa utan fäste. På samma sätt här att det gäller att veta att man klarar att hänga med de med fäste. Då förstås utan att skejta = kräver hög frekvens med ordentligt vinklade skidor = man kommer inte så långt i varje kliv.

 

Innan man mattats i stakmusklerna bör en stark stakare även klara att staka kortare saxbackar lika fort som man saxar (i långloppsfart). Det är oftast bara dumt att göra eftersom det sliter så.

 

När det sedan gäller banan handlar det dels om det är så att man tar slut i stakmusklerna efter ett visst antal höjdmeter, dels antalet krön efter sax- eller springbackar. På krön där den med fäste kan springa tappar även en stark stakare enligt min definition, där behöver man vara en extra stark stakare för att hänga med :-)

 

När det gäller Gimo-banan skulle jag säga att det är antalet krön som är det intressanta att fundera över.

Link to comment
Share on other sites

Jag har inte heller åkt banan. Men detta med stakbart tycker jag har några parametrar som inte är helt enkla att bedöma. I en backe där man diagonalar stort och fint kan en stark stakare utan problem åka lika fort som en jämnstark åkare som diagonalar. Så första parametern är ifall man är en stark stakare. Nästa parameter är hur duktig man är på att saxa utan fäste. På samma sätt här att det gäller att veta att man klarar att hänga med de med fäste. Då förstås utan att skejta = kräver hög frekvens med ordentligt vinklade skidor = man kommer inte så långt i varje kliv.

 

Innan man mattats i stakmusklerna bör en stark stakare även klara att staka kortare saxbackar lika fort som man saxar (i långloppsfart). Det är oftast bara dumt att göra eftersom det sliter så.

 

När det sedan gäller banan handlar det dels om det är så att man tar slut i stakmusklerna efter ett visst antal höjdmeter, dels antalet krön efter sax- eller springbackar. På krön där den med fäste kan springa tappar även en stark stakare enligt min definition, där behöver man vara en extra stark stakare för att hänga med :-)

 

När det gäller Gimo-banan skulle jag säga att det är antalet krön som är det intressanta att fundera över.

 

Håller med om det mesta.

"Små krön" ororar mig dock inte. De ser jag mer som trevlig omväxling, en chans att byta växel. Värre med långa och branta backar, där man hinner få ordentlig mjölksyra. Det vill man inte ha för många per varv...

Link to comment
Share on other sites

Det finns de som stakat hela loppet tidigare, så det går att göra. Jag själv hör inte till de som gillar att staka så jag vet inte om det är relativt lätt eller svårt då jag inte har något att jämföra med. Men rimligen svårare än "golfbanelopp".

 

Jag skulle säga att det finns fyra givna saxbackar per varv, varav endast en är lång, samt cirka fem-sex till som en duktig diagonalåkare lätt åker uppför, men en dålig åkare förmodligen gärna saxar. Dessa är endera så pass flacka att en duktig stakare kan staka upp för dom eller så pass korta att det går att hugga sig upp för dom.

Link to comment
Share on other sites

Det finns de som stakat hela loppet tidigare, så det går att göra. Jag själv hör inte till de som gillar att staka så jag vet inte om det är relativt lätt eller svårt då jag inte har något att jämföra med. Men rimligen svårare än "golfbanelopp".

 

Jag skulle säga att det finns fyra givna saxbackar per varv, varav endast en är lång, samt cirka fem-sex till som en duktig diagonalåkare lätt åker uppför, men en dålig åkare förmodligen gärna saxar. Dessa är endera så pass flacka att en duktig stakare kan staka upp för dom eller så pass korta att det går att hugga sig upp för dom.

 

Tack för mkt bra svar!

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...

×
×
  • Create New...