Hoppa till innehåll

Senaste nyheterna inom skidvärlden - i samarbete med längd.se

Tomas Bredberg vinnare av Stora Skidsprspriset 2020

Stomprogram rullskidor 2020

Slutresultat i Skandinaviska cupen

Mattias Nilsson och Fredrik Uusitalo slutar som landslagstrnare

längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart
Outdoor, skidor och sport hos OutdoorExperten
Atomic längdskidor
Rossignol längdskidor
Foto

Skapa fart i längdspåret


  • Vänligen logga in för att kunna svara
85 svar till detta ämne

#41
Frazzi

Frazzi

    Erfaren medlem

  • Members
  • PipPip
  • 975 inlägg

Timingen i rörelsen är otrolig viktig. Det är samma sak som när man ser en duktig kulstötare. Det gäller att de stora muskelgrupperna jobbar klart före man släpper på de mindre och slutligen de minsta. Det kvittar hur fort man viftar med armen om man inte får med sig all kraft från de stora muskelgrupperna först.

Ser man på Södergren så är frekvensen låg, men hans timing är fantastisk. Från det att han sätter i stavarna är det hela tiden en lång accelererande rörelse, med stora muskelgrupper som arbetar klart innan han slutligen avslutar med rejält tryck med armar och handleder i frånskjutet.

Håller med. Men den stora frågan är då: Hur hittar man denna timing och impulsstyrka?

#42
Stefan Sand

Stefan Sand

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 2 099 inlägg

Håller med. Men den stora frågan är då: Hur hittar man denna timing och impulsstyrka?

För en del kommer det aldrig att bli möjligt. Ungefär som är hopplöst dåliga på att dansa, eller snickra. En viss medfödd talang krävs helt enkelt. Anders Södergren har ju tillhört den yttersta världstoppen så han har onekligen de delar som krävs för att få denna timing och impulsstyrka

#43
Rogerhär

Rogerhär

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 157 inlägg

Timingen i rörelsen är otrolig viktig. Det är samma sak som när man ser en duktig kulstötare. Det gäller att de stora muskelgrupperna jobbar klart före man släpper på de mindre och slutligen de minsta. Det kvittar hur fort man viftar med armen om man inte får med sig all kraft från de stora muskelgrupperna först.

Tänk er ett exempel där man har tre förspända spiralfjädrar av olika storlek ovanpå varandra med en kula högs upp. Den största fjädern längst ner och den minsta högst upp. För att kulan ska flyga så högt som möjligt måste fjädrarna arbeta i rätt ordning.

Ser man på Södergren så är frekvensen låg, men hans timing är fantastisk. Från det att han sätter i stavarna är det hela tiden en lång accelererande rörelse, med stora muskelgrupper som arbetar klart innan han slutligen avslutar med rejält tryck med armar och handleder i frånskjutet.

Bra skrivet! Jag har också gått och funderat över maxfarten och bestämt mig för att det är en av nycklarna till att åka fortare. Det låter förstås självklart, men i mitt fall betyder det en högre prioritering av maxfartsryck, ca 15sek på platten, i motbacke osv. Ibland som ett separat kortare träningspass, ibland som en 20minuters period innan annan träning tex långa stakintervaller. Givetvis borde man träna en hel del styrka, förmodligen med tunga vikter på gym, men jag har nöjt mig cirkelträning hemma där jag fokuserar på explosivt utförande av skidlika rörelser. Har inte tävlat på ett par år nu, första tävlingen går på söndag och det är egentligen först då man får någon värdemätare på hur det fungerar, förutsatt att skidor och annat fungerar som det ska.

Antagligen skulle man ha stor nytta av någon som förbarmar sig över ens teknik, med videofilm, proffsanalys och tester. Men det finns folk som åker fort utan sånt också.

#44
Svad

Svad

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 28 inlägg
Har också funderat på det här med maxfart.
Jag åkte bl.a. Bessemerloppet förra året och stod långt fram i starten.
Jag kände att jag inte hängde med i stakningen efter första backen. Trotts att jag körde nästan max stakade folk ifrån mig. Jag körde hårt första varvet och var ändå 10 minuter efter täten efter 17 km. Det måste till stor del ha med teknik och tajmning att göra då jag kände att jag inte kunde åka fortare, jag låg nära max och hade bra flås. I skidåkning kan man ligga ganska nära max fart en längre tid till skillnad från löpning.

I år när jag tog fram skidorna så hade jag ingen fart tyckte jag. När jag körde mycket korta intervaller med maxfart lyckade jag hitta en klart bättre teknik. Jag kände hur jag skulle åka för maximal fart, den kunskapen kunde jag ta med mig i lugnare åkning för att få bättre tajming och bättre vinklar i stavisättning mm. Det fungerar ganska bra för mig för att få upp fart att just träna maxfart och avbryta innan man hinner bli trött, så man orkar många intervaller.

Hur är det för er, jag känner att det är lättare att åka fort diagonalt än med stakning om man jämför med andra åkare, jag blir sällan frånkörd uppför, men har problem att staka lika fort som andra. Jag åker klart fortare per km på ett kuperat elljusspår än jag gör på platt mark, jag förlorar mindre uppför än jag tjänar utför, dock får jag mycket högre puls i elljusspåret. Är det samma sak för er att ni åker snabbare/km då det är kuperat?

#45
ablearcher

ablearcher

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 435 inlägg

Har också funderat på det här med maxfart.
Jag åkte bl.a. Bessemerloppet förra året och stod långt fram i starten.
Jag kände att jag inte hängde med i stakningen efter första backen. Trotts att jag körde nästan max stakade folk ifrån mig. Jag körde hårt första varvet och var ändå 10 minuter efter täten efter 17 km. Det måste till stor del ha med teknik och tajmning att göra då jag kände att jag inte kunde åka fortare, jag låg nära max och hade bra flås. I skidåkning kan man ligga ganska nära max fart en längre tid till skillnad från löpning.

I år när jag tog fram skidorna så hade jag ingen fart tyckte jag. När jag körde mycket korta intervaller med maxfart lyckade jag hitta en klart bättre teknik. Jag kände hur jag skulle åka för maximal fart, den kunskapen kunde jag ta med mig i lugnare åkning för att få bättre tajming och bättre vinklar i stavisättning mm. Det fungerar ganska bra för mig för att få upp fart att just träna maxfart och avbryta innan man hinner bli trött, så man orkar många intervaller.

Hur är det för er, jag känner att det är lättare att åka fort diagonalt än med stakning om man jämför med andra åkare, jag blir sällan frånkörd uppför, men har problem att staka lika fort som andra. Jag åker klart fortare per km på ett kuperat elljusspår än jag gör på platt mark, jag förlorar mindre uppför än jag tjänar utför, dock får jag mycket högre puls i elljusspåret. Är det samma sak för er att ni åker snabbare/km då det är kuperat?

För mig är det precis tvärtom. Jag tror att det beror väldigt mycket på fysik (stark överkropp vs. tunn med högt syreupptag) vad man är bäst på. Dessutom är jag ganska "biased" i min barmarksträning med mycket rullskidor och gym. I de lopp jag åkt i år har det blivit väldigt uppenbart, jag vinner tid på platten (och utför, är rätt tung) men förlorar uppför.

Mina resultat i olika grenar rankas typ så här i ordning:

1. 2000m rodd
2. 10km rullskidor (K)
3. 15km skidor (K)
4. Coopertest 3km löpning

Kroppskonstitution är helt avgörande tror jag! Jag har en jättesmal kompis som spöar skiten ur mig i alla löpgrenar, vi är rätt jämna på kuperad skidåkning och han har inte en chans på platt stakåkning.

Men det mest intressanta tycker jag är det faktum att jag är sämst på medeldistans, oavsett gren. Jag har förstått att det är ganska vanligt?

VL12 - pl. 4395 (6:07) | VL13 - pl. 2804 (5:57) | VL14 - pl. 1093 (5:20) | VL15 - pl. 770 (5:34)


#46
rock n rill

rock n rill

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 15 inlägg
1. Teknik-/balansövningar
2. Överfartsintervaller och/lr impulser

... utabn tvekan, å glöm inte pkt 1!!

#47
apelsin

apelsin

    Erfaren medlem

  • Members
  • PipPip
  • 819 inlägg

Har också funderat på det här med maxfart.
Jag åkte bl.a. Bessemerloppet förra året och stod långt fram i starten.
Jag kände att jag inte hängde med i stakningen efter första backen. Trotts att jag körde nästan max stakade folk ifrån mig. Jag körde hårt första varvet och var ändå 10 minuter efter täten efter 17 km. Det måste till stor del ha med teknik och tajmning att göra då jag kände att jag inte kunde åka fortare, jag låg nära max och hade bra flås. I skidåkning kan man ligga ganska nära max fart en längre tid till skillnad från löpning.

I år när jag tog fram skidorna så hade jag ingen fart tyckte jag. När jag körde mycket korta intervaller med maxfart lyckade jag hitta en klart bättre teknik. Jag kände hur jag skulle åka för maximal fart, den kunskapen kunde jag ta med mig i lugnare åkning för att få bättre tajming och bättre vinklar i stavisättning mm. Det fungerar ganska bra för mig för att få upp fart att just träna maxfart och avbryta innan man hinner bli trött, så man orkar många intervaller.

Hur är det för er, jag känner att det är lättare att åka fort diagonalt än med stakning om man jämför med andra åkare, jag blir sällan frånkörd uppför, men har problem att staka lika fort som andra. Jag åker klart fortare per km på ett kuperat elljusspår än jag gör på platt mark, jag förlorar mindre uppför än jag tjänar utför, dock får jag mycket högre puls i elljusspåret. Är det samma sak för er att ni åker snabbare/km då det är kuperat?

Jag känner mycket igen mig i det du skriver.
I löpningen fungerar det för mig precis som du beskriver.
Jag springer gärna ihop med en något bättre löpare som drar upp mig i fart. Därifrån kan jag, precis som du, slappna av och få bättre teknik i lägre tempo.
I skidspåret är jag stark uppför, men värdelös på platt mark.
Jag åker snabbare när det är kuperat.
Hur ska man bli bättre på platten?

#48
Ekis

Ekis

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 2 204 inlägg

Har också funderat på det här med maxfart.
Jag åkte bl.a. Bessemerloppet förra året och stod långt fram i starten.
Jag kände att jag inte hängde med i stakningen efter första backen. Trotts att jag körde nästan max stakade folk ifrån mig. Jag körde hårt första varvet och var ändå 10 minuter efter täten efter 17 km. Det måste till stor del ha med teknik och tajmning att göra då jag kände att jag inte kunde åka fortare, jag låg nära max och hade bra flås. I skidåkning kan man ligga ganska nära max fart en längre tid till skillnad från löpning.

I år när jag tog fram skidorna så hade jag ingen fart tyckte jag. När jag körde mycket korta intervaller med maxfart lyckade jag hitta en klart bättre teknik. Jag kände hur jag skulle åka för maximal fart, den kunskapen kunde jag ta med mig i lugnare åkning för att få bättre tajming och bättre vinklar i stavisättning mm. Det fungerar ganska bra för mig för att få upp fart att just träna maxfart och avbryta innan man hinner bli trött, så man orkar många intervaller.

Hur är det för er, jag känner att det är lättare att åka fort diagonalt än med stakning om man jämför med andra åkare, jag blir sällan frånkörd uppför, men har problem att staka lika fort som andra. Jag åker klart fortare per km på ett kuperat elljusspår än jag gör på platt mark, jag förlorar mindre uppför än jag tjänar utför, dock får jag mycket högre puls i elljusspåret. Är det samma sak för er att ni åker snabbare/km då det är kuperat?

Jag känner mycket igen mig i det du skriver.
I löpningen fungerar det för mig precis som du beskriver.
Jag springer gärna ihop med en något bättre löpare som drar upp mig i fart. Därifrån kan jag, precis som du, slappna av och få bättre teknik i lägre tempo.
I skidspåret är jag stark uppför, men värdelös på platt mark.
Jag åker snabbare när det är kuperat.
Hur ska man bli bättre på platten?

Genom att träna att åka på platten! (Staka)

#49
Rolv

Rolv

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 468 inlägg
Lånar tråden lite eftersom det har diskuterats tider/mil och slutliga vasaloppstider. Tror ni att det är enklare att hålla en högre genomsnittsfart (bortse ifrån stopp i första backen) på Vasan och dess banprofil, än när man står och stakar på t ex en sjö där det är helt platt.

#50
Skåningen

Skåningen

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 3 237 inlägg

Lånar tråden lite eftersom det har diskuterats tider/mil och slutliga vasaloppstider. Tror ni att det är enklare att hålla en högre genomsnittsfart (bortse ifrån stopp i första backen) på Vasan och dess banprofil, än när man står och stakar på t ex en sjö där det är helt platt.

Nej verkligen inte, om du inte menar att du stakar på en sjö i 9 mil som test

#51
kustlöparen

kustlöparen

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 2 255 inlägg

Lånar tråden lite eftersom det har diskuterats tider/mil och slutliga vasaloppstider. Tror ni att det är enklare att hålla en högre genomsnittsfart (bortse ifrån stopp i första backen) på Vasan och dess banprofil, än när man står och stakar på t ex en sjö där det är helt platt.

Nej verkligen inte, om du inte menar att du stakar på en sjö i 9 mil som test

Håller med eftersom man inte får nån återhämtning blir plattstakning riktigt jobbigt efter ett par mil, man får jobba hela tiden aldrig nån vila eller använda alternativa muskelgrupper. Har några ggr blivit förvånad över hur jobbiga "platta" lopp är sista milen jämfört med mer kuperade...men så är jag ju rätt kass på att staka också.

Redigerat av kustlöparen, 07 februari 2012 - 22:20 .


#52
Rolv

Rolv

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 468 inlägg

Lånar tråden lite eftersom det har diskuterats tider/mil och slutliga vasaloppstider. Tror ni att det är enklare att hålla en högre genomsnittsfart (bortse ifrån stopp i första backen) på Vasan och dess banprofil, än när man står och stakar på t ex en sjö där det är helt platt.

Nej verkligen inte, om du inte menar att du stakar på en sjö i 9 mil som test

Håller med eftersom man inte får nån återhämtning blir plattstakning riktigt jobbigt efter ett par mil, man får jobba hela tiden aldrig nån vila eller använda alternativa muskelgrupper. Har några ggr blivit förvånad över hur jobbiga "platta" lopp är sista milen jämfört med mer kuperade...men så är jag ju rätt kass på att staka också.

Hur ska du ha det Kustlöparen, håller du med Skåningen eller inte? :)
Jag frågar detta, eftersom jag ska åka öppetspår för första gången, och leker lite med tanken om möjlig sluttid (vid normala/bra förhållanden). Jag har haft som mål under 7 timmar, men nu börjar kolla genomsnittsfarter på mina träningspass och börjar fundera på att bättre tid är möjligt. Försöker dock att intala mig själv att jag ska vara nöjd sub 7 timmar.
Jag har kört några stakpass nu under några veckor, där jag tex åkte dryga 3 mil, men körde 3 mil på 2:59 efter större delen i ett ganska behagligt tempo, med några dricka/pratstopp, för att sedan ligga på sista kilometrarna för att. komma under 3 timmar. Körde även ett pass på drygt 2,2 mil på knappt 1 tim 15 min, men då var det fullt ös.
Tror ni att 7 timmar är möjligt om jag inte går i väggen totalt?

#53
Martinh

Martinh

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 39 inlägg
Rolv, kan du köra över 2 mil (vanligt kallföre?) på runt 34 min/mil o tränat så långa stakpass, då borde målet snarare va under 6 tim i stället.
Svårt att veta utan bakgrund o så, men min egen erfarenhet är att jag sällan åker fortare per mil under några mils träning än på hela VL.
Har gjort lite drygt 20 VL.

#54
Poxeman

Poxeman

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 111 inlägg
Avslutade gårdagens pass med 14 st 30/30 intervaller stakning.
Märkte direkt när jag träffade rätt och verkligen kom över stavarna att frekvens och fart ökade. Lite under 3min/km gick de snabbaste intervallerna (och då startade jag från stillastående).
Den formen av pass skall köras mer framöver för att få upp känslan för fart.

Dock undrar jag hur mkt man skall låta tyngdpunkten förflyttas, när jag körde som snabbast lättade hälarna från skidan. Antar att det inte är hållbart över längre tid...

#55
senmathal

senmathal

    Erfaren medlem

  • Members
  • PipPip
  • 627 inlägg
En fråga som inte går att svara mer än generellt på men hur mycket kan det skilja i tid på en mil i ett riktigt jobbigt spår, 2,5 km, med ett par riktigt grisjobbiga långa backar jämfört med ett lättåkt spår med mycket stakåkning. Jag körde en mil i det jobbiga spåret på blygsamma 46 min. I det mer lättåkta får jag för mig att jag åkte på c:a 40 min i samma före, är dock osäker på tidtagningen där. Kan det vara rimligt med ungefär samma kraftansträngning.

Martinh menar att han åker milen på VL lika snabbt som en träningsrunda på en mil. Är det fler som har samma erfarenhet? VL är ju lättåkt med mer utför än uppför.

/Mats

#56
FredrikS

FredrikS

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 1 713 inlägg
Jag tyckte också att jag hade en medelhastighet på vasan som var rätt lik det jag kunde åka ett par mil på träning. Vasan går snabbt och de sista milen är väldigt lätta.

Men föret spelar ju så otroligt stor roll så det är svårt att jämföra. De senaste veckorna har det varit väldigt bra före här förutom i söndags då nysnö och -12 grader gjorde att det gick trögt. Jag gissar att jag körde en mil på 7-8 minuter långsammare i söndags än innan.

Hur kuperingen spelar in tror jag beror mycket på vad man är bra på och hur själva spåret är. Om det är backar som man kan åka bra i så är nog skillnaden mindre än om backarna är så branta att man ofta tappar fästet. Hur nedförsbackarna är kan nog också spela en stor roll.

#57
Ankan

Ankan

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 135 inlägg
Mats jag upplever samma sak när det gäller vasan tror att det beror dessa orsaker:
Mer utvilad, upptankad med mat/dryck extra motiverad jämfört med ett träningspass
extra noggrann med preppen av skidorna.
Fler runt om en som åker snabbare vilket gör att man har lättare för att få tempo som man kanske inte klarar av att hålla själv.
Rakare bana vilket gör att man kan hålla högre fart längre sträckor än på ett elljus spår där det blir fler fartminskningar i t.ex kurvor.
Bättre preppade spår.

har läst någonstans att det är ungefär lika mycket uppför som ut för på vasan kommer tyvärr inte ihåg siffrorna exakt eller vart jag såg dom men ungefär 22,5 km UPP och lika långt utför och resten platt om jag inte minns helt fel

Redigerat av Ankan, 09 februari 2012 - 10:14 .


#58
Johaaan

Johaaan

    Veteran

  • Members
  • PipPipPip
  • 1 216 inlägg

Mats jag upplever samma sak när det gäller vasan tror att det beror dessa orsaker:
Mer utvilad, upptankad med mat/dryck extra motiverad jämfört med ett träningspass
extra noggrann med preppen av skidorna.
Fler runt om en som åker snabbare vilket gör att man har lättare för att få tempo som man kanske inte klarar av att hålla själv.
Rakare bana vilket gör att man kan hålla högre fart längre sträckor än på ett elljus spår där det blir fler fartminskningar i t.ex kurvor.
Bättre preppade spår.

har läst någonstans att det är ungefär lika mycket uppför som ut för på vasan kommer tyvärr inte ihåg siffrorna exakt eller vart jag såg dom men ungefär 22,5 km UPP och lika långt utför och resten platt om jag inte minns helt fel

Tappar ju nästan 200 höjdmeter : )

Startplats, Sälen: 350 m ö h
Loppets högsta punkt (efter 3,0 km): 528 m ö h
Mål, Mora: 162 m ö h
Stigningsmeter: 812 m
Fallmeter: 986 m
Uppför: 25 % – 22,2 km
Plant: 43 % – 38,6 km
Nedför: 32 % – 29,2 km
Totalt: 90 km

Plant based 

 

VL12: Led 5, 5:59. plac. 3885. VL13: Led 3, 5:36. plac. 1855.

VL14: Led 2, 6:17. plac. 2909 med feber. VL15: Led 2, sjuk igen, bröt

VL16: Led 3, 5:32, plac. 1884. VL17: Led 2, 6:22, plac. 3684. 

VL18: Led 2, 5:52, plac. 1438. VL20: Led 2, 6:18, plac. 1251.


#59
senmathal

senmathal

    Erfaren medlem

  • Members
  • PipPip
  • 627 inlägg
Jo det var den höjdskillnaden jag menade. Sedan om man mäter alla sträckor som lutar uppför och alla som lutar nerför kanske det i meter blir ungefär lika. Men det är ju några långa ganska branta utförsbackar varav en på flera km. Sedan är ju det mesta motlutet samlat i en enda backe i början då man är pigg och orkar gå hyffsat snabbt uppför. Brukar åka ÖS och då kan man ju kryssa sig fram i hyffsat tempo om man orkar.

/mats

#60
Svad

Svad

    Medlem

  • Members
  • Pip
  • 28 inlägg

Avslutade gårdagens pass med 14 st 30/30 intervaller stakning.
Märkte direkt när jag träffade rätt och verkligen kom över stavarna att frekvens och fart ökade. Lite under 3min/km gick de snabbaste intervallerna (och då startade jag från stillastående).
Den formen av pass skall köras mer framöver för att få upp känslan för fart.

Dock undrar jag hur mkt man skall låta tyngdpunkten förflyttas, när jag körde som snabbast lättade hälarna från skidan. Antar att det inte är hållbart över längre tid...

När jag kör maxfart på intervaller så lättar jag med båda hälarna från skidorna. Skulle jag inte göra det hinnar jag inte med att få det tryck jag behöver i stakningen med tanke på hastigheten. När jag kör lugnare har man mer tid på sig, jag brukar lätta lite med ena hälen för att få rätt spänning i rumpan och få en bra startposition, men jag orkar inte lyfta hälarna någon längre tid. Den där toksnabba stakningen med hällyft gör att jag lär mig vilka nedsättningsvinklar samt startposition vid isättning av stavarna jag skall ha i starten av stakningen. Det har jag nytta av sedan när jag inte lyfter hälarna i lugnare tempo.

Redigerat av Svad, 09 februari 2012 - 16:00 .





0 användare läser detta ämne

0 medlemmar, 0 gäster, 0 anonyma medlemmar