Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Stakningsteknik


mcfly

Recommended Posts

Hej!

 

Inspirerad av Gunde, Mogren mfl tränade jag aktivt skidåkning när jag var 11-12 år och tog efter det inte ett stavtag förrän 20 år senare, det var förra året då jag åkte Öppet Spår och fick blodad tand.

 

Insåg att stakningstekniken förändrats en del från långa genomgående tag till mera krafthugg(?!). Har försökt läsa mig till info men det enda jag hittat var det här:

 

http://home.online.no/~ernkris/ski-o/ARTIKLER/Staking.htm

 

Nu är inte min norska den bästa och har inte tillgång till någon tränare (förrän ett träningsläger i Januari). Finns det nån DVD man kan beställa eller nån bra artikel på nätet som beskriver nya stakningstekniken pedagogiskt?

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 81
  • Created
  • Last Reply

Länken du tar upp fanns redan på detta forum för ett år sedan. Då diskuterade jag lite vad jag tyckte. Jag tyckte bl.a. att bilden på den nya staktekniken inte visar att man nu mera har betydligt mer böjda armar vid stavisättningen än förr.

http://www.skidforum.se/viewtopic.php?id=121

 

Annars tycker jag du kan gå in och titta på hur eliten åker och fundera på hur du gör. Tex på VL i år så kommenterade ju A. Blomkvist att han tyckte M. Lejon fick ut bättre kraft framåt jämfört med "kransmasen" (vad han nu heter???). Ren stakåkning är väl det som tekniskt är mest likt om du kör rullskidor, så om du inte har snö så är det väl bara att sticka ut och träna på rullisar.

 

Sätt i stavarna en bit framför bindningen, håll huvudet hyfsat framåt så du jobbar mer med mage/rygg, avsluta händerna strax efter höften. Ha en snabbare frekvens i stakningen än förr. Som Blomkvist sa på VL i år (ungefär) "numera piskar man upp en högre fart istället för som tidigare långa drag - man är helt enkelt mer genomtränad numera." Själv tycker jag du ska lära dig staka även uppför alla backar, som på norska länken. Då får du öka frekvensen ännu mer och ta ännu lite kortare drag.

 

(Själv gillar jag mest att titta på O-B Hjelmesetts stakning. Men norrmän över lag är väl ganska vassa.)

Link to comment
Share on other sites

Tack för ditt svar. Har precis införskaffat rullskidor och ska testa ditt tips. Satt också och såg på Vasaloppet (tack och lov, hade liiite bättre förutsättningar på ÖS veckan innan) och kommer ihåg att Blomqvist snacka ngt om att "piska fart".

 

Vinkel på armbåge vid stavisättning? Är ryggen rak och böjer man på knäna?

Link to comment
Share on other sites

Det Vidar Benjaminsen beskriver är ju mest den teknik för stakning i uppförsbackar som skidorienterare utvecklade. Figurerna är lite missvisande, man böjer fotleden bakåt också. Utför du tekniken rätt så använder du mage och baksidan av låren mycket mer än tidigare. När vi körde stakpass på försäsongen var det inte ovanligt att man fick träningsvärk i hamstringarna. En viktig punkt för att utföra tekniken "rätt" är att kroppens tyngdpunkt ska fösas så långt bakåt som möjligt under själva stavtaget och så långt framåt det går innan nästa.
Link to comment
Share on other sites

Vinkel på armbåge vid stavisättning? Är ryggen rak och böjer man på knäna?

Tycker nog att man har lite bredare mellan händerna än förr, samt armbågarna vinklade mer snett utåt nedåt, jämfört med ett "rakare" drag förr. Men det som jag tycker bilderna visar på länken är att man jobbar med rakare rygg (det var därför jag skrev att du ska rikta blicken framåt). Sen jobbar man som sagt mycket med benen, även om man på långlopp kanske inte tar hela kängeruskutt som Lind. Men detta tycker jag länken beskriver ganska bra. Det som är viktigt tycker jag är att även om du jobbar mer "vertikalt" än förr (med mage ben), så ska du få kraften bakåt i stavarna. Detta är jätteviktigt för att kraften ska föra dig framåt, (och inte bara upp och ner).

En viktig punkt för att utföra tekniken "rätt" är att kroppens tyngdpunkt ska fösas så långt bakåt som möjligt under själva stavtaget och så långt framåt det går innan nästa.

Här är jag inte med på vad du menar. Jag tycker man jobbar med tyngdpunkten mer samlat centralt i magmuskelaturen, jämfört med tidigare då jag tycker tyngdpunkten "flyttade" sig mer när man fällde sig i långa drag.

Link to comment
Share on other sites

Brødrene Aukland (de er 3 stk) er svært gode til å stake, jfr tidligere resultater i Vasaloppet. De kommer fra et sted med forholdsvis lite snø (Tønsberg, mer enn sommerby med sjø og seiling). Det er litt mer snø der enn Gøteborg, og de har blitt world-class skiløpere ved mye løping (fridrett), kajakk og rulleski.

 

Yngste bror er nå trener på høyt nivå, og han skrev om staking og dens utvikling som student. Hans bror Anders illustrere teknikken i artikkelen. Dette er interessant lesning og summerer deres teorier i denne sammenheng. Fokus er stavisett (første fase) + heng med overkropp+at mage og rygg musklene er driving force (mindre grad armer) osv. Les selv. http://www.meldalski.no/Docs/00004CFF/Staking.pdf

 

For øvrig: Brødrene Aukland er meget gode skiløpere, men også noe mer idet de tester ny teknikk, treningsmetoder og driver sporten fremover, både teoretisk og praktisk. I tilegg behersker disse brødrene mange idretter: Anders Aukland f.eks har i tillegg f. eks vært en av Norges beste i fridrett (10 000/5 000 m bane), samt svært god på sykkel. Han har også NM mester i duathlon flere ganger, samt NM mester også i hundekjøring. Han har fått ”Ekerbergs ærespris” som er Norges høyeste utmerkelse til idrettmenn/kvinner som presterer i mer enn en idrett: En som kommer til å gå fort også til vinteren!

Link to comment
Share on other sites

DK, du ska bak med baken när du skuter ifrån, och fram rejält (jmfr Lind) när du förbereder nästa stavtag.

Om du fäller dig mycket eller inte påverkar inte _nödvändigtvis_ tyngdpunktens rörelse framåt-bakåt så mycket. Tyngpunkten kan du inte ha "mer samlat centralt". Tyngpunkten är alltid en punkt;-) Om du aktivt skjuter tyngdpunkten bakåt under frånskjutsfasen och lyfter den framåt så mycket du vågar, så kommer du att arbeta med lårmusklerna (mest hamstring, men även lårets framsida). Det här kanske gör större skillnad när man stakar i uppförsbackar, men det finns knappast någon anledning att inte utnyttja benen...

Link to comment
Share on other sites

DK, du ska bak med baken när du skuter ifrån, och fram rejält (jmfr Lind) när du förbereder nästa stavtag.

Om du fäller dig mycket eller inte påverkar inte _nödvändigtvis_ tyngdpunktens rörelse framåt-bakåt så mycket. Tyngpunkten kan du inte ha "mer samlat centralt". Tyngpunkten är alltid en punkt;-) Om du aktivt skjuter tyngdpunkten bakåt under frånskjutsfasen och lyfter den framåt så mycket du vågar, så kommer du att arbeta med lårmusklerna (mest hamstring, men även lårets framsida). Det här kanske gör större skillnad när man stakar i uppförsbackar, men det finns knappast någon anledning att inte utnyttja benen...

Jag tror vi försöker beskriva samma sak, men uttrycker det på lite olika sätt.

Det jag menar med mer samlat centalt är ju självklart under hela rörelsemönstret. Detta tycker jag man ser mycket tydligt på M Lejons stakning på VL. Att man skjuter ut baken lite förändrar tyngdpunkten ringa. Det jag menar hoppas jag är tydligare om man jämför gubbarna nr 2 i fig 1 och 2 på länken. Att gå upp så extremt som Lind gör på sprint är ju självklart positivt (vem åker fortare än honom?), och visst lägger man tyngdpunkten längre fram då, (men det gör man även i traditionell stakning). Äsch, förbaskat svårt att förklara vad man menar i ord tycker jag... Jag tycker bild 1 och 2 är bra som förklaringar, men att armarna skulle vara mer sträckta framåt på första gubben i figur1. Tyngdpunkten kan man ju också tänka sig in i gubbarna... Mer i "magen" på gubben/arna i figur 2 om jag försöker tolka det hela, denna jobbar ju mer rak i ryggen vertikalt...även om man lutar sig upp och framåt vid nya staktag.

Link to comment
Share on other sites

DK, titta på figur 2.2 i pdf-en Pelikan länkar till ser du att stakrörelsen slutar med tyngdpunkten ungefär mitt över hälen (TP ligger ganska nära mitt i magen, som en första ordningens approximation), och TP ligger alldeles i framkant av skon inför nästa. Sen när du jämför det med Anders Aukland i figur 2.3 ser du att tyngdpunkten ligger ganska tydligt längre bak (frame 8). Om AA börjar naesta stavtag med TP längre fram är lite svårt att avgöra i den vikeln dom bilderna är tagna - men det är ju knappast mindre långt fram än åkaren i figur 2.2.

 

När man använder lårmusklerna rätt så trycker man tyngdpunkten bakåt - och får med fler stora muskelgrupper i stak-arbetet.

Link to comment
Share on other sites

Oddbjørn Hjelmeset er ikke noe forbilde i staking. Aukland er, samt et par svensker.

Möjligt, kanske hans fightinginstinkt jag gillar??? Jag tycker man kan titta på en mängd duktiga åkare i eliten - alla är ju inte skapta för att åka helt lika. Ska man plagiera A.Aukland eller Tynell om man vill vinna VL? (Eller kanske Rezac, Svärd eller Ahrlin?) Och Lind och Svartedal om man satsar på sprint?

 

Jag har nu tryckt ut luntan "pdf-en", och ska ta den som nattlektyr...

Link to comment
Share on other sites

Angående stakteknik!

När jag stakar i en svag motbacke där det ligger på gränsen mellan stakning och dubbelstakning eller om man åker över ett litet "knix" så brukar jag anända en teknik som jag har för mig att jag använde när jag tävlade själv förut det var att växelvis gå upp på tå med en fot dels för att komma högre över stavarna för att få ut mer kraft och dels undvika risken att tappa balansen om man går på tå med bägge fötterna. Detta är en teknik som funkar för mig skulle vara kul om man kunde få lite tips från andra hur dom gör. En sak till som jag använder när jag stakar är vid frånskjutet så glider jag fram med en skida lite längre än den andra. Har fått för mig att jag får lite mer släpp under skidan då. Anledningen att man inte gör det med bägge skidorna samtidigt kanske är uppenbart.(Det glider långsamt på baken).

Link to comment
Share on other sites

Angående stakteknik!

När jag stakar i en svag motbacke där det ligger på gränsen mellan stakning och dubbelstakning eller om man åker över ett litet "knix" så brukar jag anända en teknik som jag har för mig att jag använde när jag tävlade själv förut det var att växelvis gå upp på tå med en fot dels för att komma högre över stavarna för att få ut mer kraft och dels undvika risken att tappa balansen om man går på tå med bägge fötterna. Detta är en teknik som funkar för mig skulle vara kul om man kunde få lite tips från andra hur dom gör. En sak till som jag använder när jag stakar är vid frånskjutet så glider jag fram med en skida lite längre än den andra. Har fått för mig att jag får lite mer släpp under skidan då. Anledningen att man inte gör det med bägge skidorna samtidigt kanske är uppenbart.(Det glider långsamt på baken).

En fraga; vad ar det for skillnad pa stakning och dubbelstakning?

 

Vid franskjutet brukar jag ocksa skjuta fram ena benet (det som jag strax skall skjuta ifran med), for det kanns som man kan fa mer kraft i sjalva franskjutet da.

Link to comment
Share on other sites

En fraga; vad ar det for skillnad pa stakning och dubbelstakning?

Ska jag vara ärlig så är nog förbistringen total. (Personer får gärna säga mig emot eller komma med bättre förklaring!) Jag har sett alla möjliga varianter vilket är lite märkligt när det bara finns tre varianter på klassisk teknik (om jag utesluter utförsåkning och saxning). Jag har sett denna uppdelning (egna kommentarer kursivt):

 

1. stakning, dubbelstakning (alltså med frånskjut), diagonal

 

2. dubbelstakning, stakning med frånskjut, diagonal

 

3. dubbelstakning, dubbelstakning med frånskjut, diagonal

 

4. stakning, stakning med frånskjut, diagonal

 

Själv föredrar jag nog nr 4 som jag tycker är enklast utan att skapa förvirring. Förvirringen började nog med lite swinglish en gång i tiden...

Link to comment
Share on other sites

...stakrörelsen slutar med tyngdpunkten ungefär mitt över hälen ...

Jag tror fortfarande vi försöker beskriva samma sak. Du beskriver om var tyngdpunkten på skidan ska ligga vid olika moment. Jag försöker beskriva var tyngdpunkten "i kroppen" hamnar vid fällningen förr jämfört med nu. Förr så hamnade den liksom "i luften" mellan huvud och knän. Jobbar man mer med rakare rygg och mer aktivt med benen (som du beskriver bra), så hamnar tyngdpunkten mer "i kroppen".

 

(Nog tjafsat om tyngdpunkt från min sida...)

Link to comment
Share on other sites

En fraga; vad ar det for skillnad pa stakning och dubbelstakning?

Ska jag vara ärlig så är nog förbistringen total. (Personer får gärna säga mig emot eller komma med bättre förklaring!) Jag har sett alla möjliga varianter vilket är lite märkligt när det bara finns tre varianter på klassisk teknik (om jag utesluter utförsåkning och saxning). Jag har sett denna uppdelning (egna kommentarer kursivt):

 

1. stakning' date=' dubbelstakning [i'] (alltså med frånskjut)[/i], diagonal

 

2. dubbelstakning, stakning med frånskjut, diagonal

 

3. dubbelstakning, dubbelstakning med frånskjut, diagonal

 

4. stakning, stakning med frånskjut, diagonal

 

Själv föredrar jag nog nr 4 som jag tycker är enklast utan att skapa förvirring. Förvirringen började nog med lite swinglish en gång i tiden...

För att öka förvirringen vill jag kompletera med mina synonymer i ämnet:

 

5. stakning, diagonalstakning, diagonal

Link to comment
Share on other sites

En fraga; vad ar det for skillnad pa stakning och dubbelstakning?

Ska jag vara ärlig så är nog förbistringen total. (Personer får gärna säga mig emot eller komma med bättre förklaring!) Jag har sett alla möjliga varianter vilket är lite märkligt när det bara finns tre varianter på klassisk teknik (om jag utesluter utförsåkning och saxning). Jag har sett denna uppdelning (egna kommentarer kursivt):

 

1. stakning' date=' dubbelstakning [i'] (alltså med frånskjut)[/i], diagonal

 

2. dubbelstakning, stakning med frånskjut, diagonal

 

3. dubbelstakning, dubbelstakning med frånskjut, diagonal

 

4. stakning, stakning med frånskjut, diagonal

 

Själv föredrar jag nog nr 4 som jag tycker är enklast utan att skapa förvirring. Förvirringen började nog med lite swinglish en gång i tiden...

Jag har alltid sett det som alternativ 1 på din lista dk men man kanske har framstått som ett fån när man diskuterat med någon som ansett att dubbelstakning är utan frånskjut. Men hur som helst menar jag med stakning alltså stakning utan frånskjut (rätt eller fel vet ej)

Link to comment
Share on other sites

En fraga; vad ar det for skillnad pa stakning och dubbelstakning?

Ska jag vara ärlig så är nog förbistringen total. (Personer får gärna säga mig emot eller komma med bättre förklaring!) Jag har sett alla möjliga varianter vilket är lite märkligt när det bara finns tre varianter på klassisk teknik (om jag utesluter utförsåkning och saxning). Jag har sett denna uppdelning (egna kommentarer kursivt):

 

1. stakning' date=' dubbelstakning [i'] (alltså med frånskjut)[/i], diagonal

 

2. dubbelstakning, stakning med frånskjut, diagonal

 

3. dubbelstakning, dubbelstakning med frånskjut, diagonal

 

4. stakning, stakning med frånskjut, diagonal

 

Själv föredrar jag nog nr 4 som jag tycker är enklast utan att skapa förvirring. Förvirringen började nog med lite swinglish en gång i tiden...

För att öka förvirringen vill jag kompletera med mina synonymer i ämnet:

 

5. stakning, diagonalstakning, diagonal

Om man ser till ditt alternativ nr 3 vad är då stakning? Med en arm?? ;)

Link to comment
Share on other sites

Jag håller med dunderklumpen i konsensusdebatten. Ordet dubbelstakning borde bannlysas! För övrigt har jag försökt ändra min stakteknik och få upp frekvensen i 2 år. Men som halvkass motionär är det svårt. Större ryggmuskler har jag fått och jag orkar staka uppför brantare backar nu men så fort jag försöker få upp frekvensen blir det syra ögonaböj. Svårt att få upp pulsen på stakningen också. Men starkare har jag absolut blivit och jag kan gå längre tid på armarna i lopp än tidigare.

Vad gäller för att få upp frekvensen? Fler snabba intervaller eller är det kanske helt enkelt så att syreupptaget måste förbättras?

Link to comment
Share on other sites

Vad gäller för att få upp frekvensen? Fler snabba intervaller eller är det kanske helt enkelt så att syreupptaget måste förbättras?

Du får se till att sluta draget vid höften ungefär, så du hinner öka frekvensen. Låter bra att du blivit starkare... (Men intervallträning är ju aldrig fel, både på skidor och på rullisar.)

Link to comment
Share on other sites

3. dubbelstakning' date=' dubbelstakning med frånskjut, diagonal[/quote']

Om man ser till ditt alternativ nr 3 vad är då stakning? Med en arm?? ;)

Kom på en sak som egentligen inte hör hemma i denna "klassiska" tråd. Stakning med en arm skulle man nästan kunna kalla gamla växel 1 i skate. De som är gamla nog att komma ihåg vad detta rörde sig om kanske förstår vad jag menar. Nåt konstigt passgångs-stakande i brantaste uppförsbackarna (alltså med en arm). Undra ens om denna teknik finns med i instruktionsböckerna/filmerna nuförtiden...

Link to comment
Share on other sites

3. dubbelstakning' date=' dubbelstakning med frånskjut, diagonal[/quote']

Om man ser till ditt alternativ nr 3 vad är då stakning? Med en arm?? ;)

Jag tror bara man glömt att det funnits svenska begrepp i generationer och kopierat engelskan.

 

... diagonalstakning...

Det var första gången för mitt öra. Eget påhitt???

Det är vad jag alltid har använt. Var jag fått det ifrån vet jag ej, men jag tycker det är klockrent.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.


×
×
  • Create New...