Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Stakningsteknik


mcfly

Recommended Posts

De stavar som inte säljs i rålängd är nog mer eller mindre omöjliga att få i rätt längd för väldigt många av oss om man vill ha kroppslängden-5cm...

Jag har ännu inte sett en billig stav i rålängd. I själva verket så är det väl så att en av anledningarna att Oslo Sportslager har så bra priser på CT1:or och CT2:or är att de säljs i standardlängder (med 2,5cm intervall) upp till 167,5cm.

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 81
  • Created
  • Last Reply

Testade för skojs skull att köra Harsa Skimarathon 42km igår på mina skatestavar som är 172cm. Normalt har jag 158cm klassiska stavar (är 188cm lång).

Kändes toppen. Fick bättre fart och kunde köra stakning och stakning med frånskjut mycket längre upp i backarna.

Det roliga är också att det kändes mycket bättre vid diagonaltekniken också. Fick bättre drag med armarna och axlarna.

 

Rent muskulärt känns det mer i ryggen (lats+traps, ej korsrygg), baksidan av axlarna och magen. Bara att fortsätta köra stenhård styrketräning för dessa muskler =)

 

Kommer garanterat köra Vasan med dem....

Link to comment
Share on other sites

Det är lätt att resonera sig fram till varför långa stavar är en fördel vid stakning. Tidigare i denna sträng har pelikan refererat till en länk där bl.a. en bildserie på Anders Aukland ingår. Om man använder sig av den kan man tydligt illustrera vilken effekt 2 dm längre stavar har.

 

http://img407.imageshack.us/img407/5323/stakningia1.jpg

 

Den flackare vinkeln, särskilt i inledningen, gör att en större andel av kraften kommer att verka i horisontell led och bidra till framåtdrift. Mot slutet av stakningscykeln blir skillnaden mindre.

 

Om jag återknyter till ett mina tidigare inlägg i denna sträng kan man uppskatta verkningsgraden för de två stavlängderna. Vi antar samma totala ”stavkraft” i båda fallen (baserat på att kraften kommer från i princip samma muskelrörelser). För bild 1-5 är den enligt HC Holmberg et al ("Biomechanical Analysis of Double Poling in Elite Cross-Country Skiers"):

 

150N, 225N, 150N, 50N och (nära) 0N

 

Den horisontella kraftkomposanten blir då (räknat på avläst stavvinkel):

 

Normallånga stavar: 39N, 113N, 115N, 43N, (0N)

Extremlånga stavar: 79N, 151N, 123N, 45N, (0N)

 

Om man integerar dessa värden över tiden (sträckan) kommer man fram till en verkningsgrad på ca 60 respektive ca 70%. Stakning med 2 dm långa stavar är alltså storleksordningen 20% effektivare!

Link to comment
Share on other sites

En gammal tråd som jag återkommit till. Jag tror nog att som Leaf skrev, att långa stavar passar nog inte alla. Och är det inte så att Löf har en ryggskada, så han lite grann har tvingats att ha långa stavar?

 

Jag trodde jag gillade hyfsat långa stavar, men jag kanske har fel?

Själv har jag följande längder på mina stavar:

- klassiska kuperad bana - 145cm = -26cm (ct2)

- klassiska stakbana (VL) - 148 cm = -23cm (ct1)

- skate - 155cm = -16cm (ct1)

 

Det är väl ofta man har skateskidor (och därmed långa stavar) och enbart står och stakar i spår. (Jag låg just så efter Cosmic en stund i Bruksvallarna.) Och vid ren stakning i bra spår tycker jag det är helt OK. Men jag tror inte jag skulle gilla det över en längre distans. Därför har jag lite praktiska invändningar mot Boljohans uträkning.

 

För bild 1-5 är den enligt HC Holmberg et al ("Biomechanical Analysis of Double Poling in Elite Cross-Country Skiers"):

 

150N, 225N, 150N, 50N och (nära) 0N

 

Den horisontella kraftkomposanten blir då (räknat på avläst stavvinkel):

 

Normallånga stavar: 39N, 113N, 115N, 43N, (0N)

Extremlånga stavar: 79N, 151N, 123N, 45N, (0N)

 

Om man integerar dessa värden över tiden (sträckan) kommer man fram till en verkningsgrad på ca 60 respektive ca 70%. Stakning med 2 dm långa stavar är alltså storleksordningen 20% effektivare!

För mig blir det ofta att jag försöker sätta staven som vanligt, dvs strax framför tån vid stakningen. (Diagonalen blir dock helt annorlunda.) Det blir då jobbigt att lyfta armarna högt under ett långlopp. Jag tycker inte heller att jag får bra kraft i "hugget" i början. Det bygger då lite mer på kraft lite senare i "draget". Draget blir också längre, och då förlorar man istället i frekvens. Därför tror jag inte att det går att lösa denna fråga enbart matematiskt. (Men kul uträkning.)

 

Även om jag ibland kör stakpass med skatestavarna, kör jag ibland på de kortaste stavarna med högre frekvens. Den senare lite mer "Tynell"-varianten är nog inte fel den heller. (Men om jag nu åker nå´t Vasalopp så blir det nog som vanligt, -23.)

 

Glömde skriva - är inte det där med vinklade stavar ungefär samma idé? Och det har ju aldrig blivit någon riktig "hit".

Link to comment
Share on other sites

För mig blir det ofta att jag försöker sätta staven som vanligt, dvs strax framför tån vid stakningen. (Diagonalen blir dock helt annorlunda.) Det blir då jobbigt att lyfta armarna högt under ett långlopp. Jag tycker inte heller att jag får bra kraft i "hugget" i början. Det bygger då lite mer på kraft lite senare i "draget".

Oavsett längd på stavarna så går en väldigt stor del av kraften "rätt ner i backen" vid isättning framför tån. Detta "hugg" är alltså i princip energislöseri som jag ser det.

 

Med "normallånga" stavar måste man sätta i stavarna framför tån eftersom draget skulle bli alldeles för kort annars och man skulle antagligen utnyttja mag- och ryggmusklerna dåligt. Med långa stavar kan du köra nästan exakt samma muskelrörelser och frekvens som med "normala" - men om du sätter i staven längre bak vinner du i effektivitet.

 

Jag har ärligt talat svårt att se nackdelen med längre stavar. För egen del känns diagonalen litet konstig men det är troligen en vane- och träningssak.

Link to comment
Share on other sites

Oavsett längd på stavarna så går en väldigt stor del av kraften "rätt ner i backen" vid isättning framför tån. Detta "hugg" är alltså i princip energislöseri som jag ser det.

Håller inte alls med. Det som blir i praktiken, vilket inte kommer med i dina uträkningar, är att du redan har en viss hastighet. (Det känns som dina uträkningar mer är relevanta i ett startögonblick.) Kraften vid en redan hög hastighet blir framåtdrivande i betydligt högre utsträckning än dina beräkningar, det är jag övertygad om. Säkerligen blir det kraftförluster vertikalt, men jag tycker man jobbar anorlunda vid ett "hugg" jämfört med ett "drag". Dvs när man piskar upp en hastighet med korta hugg, så jobbar åtminstone jag anorlunda med magmusklerna.

Med långa stavar kan du köra nästan exakt samma muskelrörelser och frekvens som med "normala" - men om du sätter i staven längre bak vinner du i effektivitet.

Det jag menar med ett "hugg" funkar inte alls lika bra med långa stavar när man sätter trugan bakom foten. (I alla fall inte för mig.) Jag kan alltså se klara nackdelar med för långa stavar. Men jag har å andra sidan inte provat så långa stavar som Löf. Men då får man nog glömma det jag menar med "hugg".

Link to comment
Share on other sites

Jag är övertygad om att det är en träningsfråga, Dunderklumpen. Du kan staka med precis samma frekvens och magmuskelrörelser med långa stavar. Enda skillnaden är stavisättningen. Men du bör nog testa längre stavar än skatingstavarna för att få en riktig aha-upplevelse! Har man väl gjort det känns det löjligt när man går tillbaka till sina gamla stumpar ;)
Link to comment
Share on other sites

Ulf var både nöjd över sin egen insats men också mycket nöjd med hur Kraftstaven fungerade."När de andra stumnade i armarna, var jag hur pigg som helst i stakningen. När jag ryckte på sista varvet hängde ingen med." (http://www.kraftstaven.se/)

 

Frågan är ju om det berodde på de krokiga stavarna eller Ulfs armar, jag sätter en tia på armarna ;)

Link to comment
Share on other sites

Det är lätt att resonera sig fram till varför långa stavar är en fördel vid stakning. Tidigare i denna sträng har pelikan refererat till en länk där bl.a. en bildserie på Anders Aukland ingår. Om man använder sig av den kan man tydligt illustrera vilken effekt 2 dm längre stavar har.

 

http://img407.imageshack.us/img407/5323/stakningia1.jpg

 

Den flackare vinkeln, särskilt i inledningen, gör att en större andel av kraften kommer att verka i horisontell led och bidra till framåtdrift. Mot slutet av stakningscykeln blir skillnaden mindre.

 

Om jag återknyter till ett mina tidigare inlägg i denna sträng kan man uppskatta verkningsgraden för de två stavlängderna. Vi antar samma totala ”stavkraft” i båda fallen (baserat på att kraften kommer från i princip samma muskelrörelser). För bild 1-5 är den enligt HC Holmberg et al ("Biomechanical Analysis of Double Poling in Elite Cross-Country Skiers"):

 

150N, 225N, 150N, 50N och (nära) 0N

 

Den horisontella kraftkomposanten blir då (räknat på avläst stavvinkel):

 

Normallånga stavar: 39N, 113N, 115N, 43N, (0N)

Extremlånga stavar: 79N, 151N, 123N, 45N, (0N)

 

Om man integerar dessa värden över tiden (sträckan) kommer man fram till en verkningsgrad på ca 60 respektive ca 70%. Stakning med 2 dm långa stavar är alltså storleksordningen 20% effektivare!

Jag tror inte att det där resonemanget håller fullt ut. Den förutsätter att man kan generera lika mycket kraft i staven i samma fas av stavcykeln för de båda stavlängderna, men kraften i staven är beroende av stavvinkeln. När man använder magen böjs kroppen framåt och den kraft som magarbetet ger är riktad snett framåt/nedåt. För att kunna få ned den kraften i staven får staven inte vara för mycket bakåtlutad. Är staven parallell med överkroppen blir kraftbidraget från magarbetet vinkelrät mot staven och bidrar därför inte med någon kraft ned i staven. Med en normal stavlängd och en stavisättning som är i det närmaste vertikal tror jag att man kan driva bättre med magen och lyfter då även upp kroppen lite över staven, så att man senare i cykeln får en kraftig nedåtriktad kraft, som en vid det laget mer lutad stav kan översätta till en framdrivande kraft. Hängeffekten kan man ju givetvis få med en lång stav också, men då kan man inte sätta i staven så långt bak som föreslås i exemplet ovan, och sätter man i den långa staven längre fram så tappar man i stakningsfrekvens.

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker även att man ska betänka att jätte långa stavar är långt ifrån optimalt vid diagonalåkning. Men det är klart att när loppsarrangörerna många gånger tävlar om vilken som har den flackaste banan och många lopp mer liknar en staktävling än en traditionell skidtävling, så kan det kanske vara något att fundera över. Men totalt sett tror jag inte att man blir en bättre skidåkare av att åka med abnormt långa stavar, snarare tvärtom.
Link to comment
Share on other sites

Den här debatten om långa eller korta stavar är så himla rolig. Själv kör jag just nu med långa stavar (kroppslängd-9.5cm), och dom som är mest negativa till långa stavar har aldrig, eller bara någon enstaka gång, testat att åka med långa stavar. Nästan alla förändringar känns konstiga i början, och självklart så behövs en viss ändring av tekniken när man kör med långa stavar, det tar en tid innan man hittat rätt.

 

Andreas T skrev: Är staven parallell med överkroppen blir kraftbidraget från magarbetet vinkelrät mot staven och bidrar därför inte med någon kraft ned i staven.

 

Hmm..., med den inställningen så går det nog bara att segla i medvind, det där med att kryssa måste vara skitsnack! ;)

Link to comment
Share on other sites

Andreas T skrev: Är staven parallell med överkroppen blir kraftbidraget från magarbetet vinkelrät mot staven och bidrar därför inte med någon kraft ned i staven.

 

Hmm..., med den inställningen så går det nog bara att segla i medvind, det där med att kryssa måste vara skitsnack! ;)

Mina invändningar gäller räkneexemplet, där man satt längre stavar i handen på en skidåkare som utför en normal stakningsrörelse, och är ingen generell invändning mot långa stavar.

 

Håller du inte med om att magarbetet genererar en kraft snett nedåt framåt? Ta fram papper och penna och rita upp krafterna, a la mekanik grundkurs, så får du se. Det du gör med magen är att böja kroppen framåt. Rörelsen blir framåt nedåt, iallafall när jag tar i med magen. Hur gör du? Krafter i andra riktningar genereras av andra muskler. Kraften som går ned i staven är sammansatt av bidraget från många olika muskler. Det är när staven närmar sig att bli parallell med överkroppen som vi automatisk börjar veckla ut armarna, eftersom magarbetet inte ger något längre. Prova att sätta i staven någon meter bakom fötterna och böj dig framåt. Då händer inte ett smack, om du inte instinktivt skjuter bak rumpan, vilket ger överkroppen en annan vinkel och du genererar en framåtdrivande kraft i staven igen.

 

Jag tror säkert att du tar i ordentligt med magen när du åker med långa stavar, men då sätter du inte i dem så långt bak som i Boljohans exempel, och då kan du inte hålla samma stakningsfrekvens som du kan med normallånga stavar.

Link to comment
Share on other sites

Det intressanta i det hela är väl ändå den totala rörelsen man gör när man stakar.

Om man tittar på bildserien av Aukland med korta och långa stavar, om man då utför exakt samma rörelse med långa och korta stavar, dvs. man lyfter inte händerna högre när man har långa stavar, så blir ju vinkeln mellan marken och staven betydligt flackare med långa stavar vilket betyder mera kraft i färdriktningen. Och om jag utför exakt samma rörelse kan jag hålla samma frekvens, det enda som skulle kunna hindra det är den ökade vikten på dom längre stavarna. Om jag väljer att lyfta armarna högre för att sätta i staven längre fram, och rör mig med samma frekvens, så slutar jag draget lite tidigare. Och då arbetar man mer med ryggens Lats-muskler tycker jag.

Våga experimentera lite mera, think outside the box!!!

 

Andreas T: Om du sätter fram stavarna (välj längd själv) och fixerar armarna mot kroppen, och sedan böjer dig framåt med hjälp av endast dina magmuskler, så GARANTERAR jag att du kommer att åka framåt, med eller utan genomgången grundkurs i mekanik. ;)

Link to comment
Share on other sites

Jag tror inte att det där resonemanget håller fullt ut. Den förutsätter att man kan generera lika mycket kraft i staven i samma fas av stavcykeln för de båda stavlängderna, men kraften i staven är beroende av stavvinkeln. När man använder magen böjs kroppen framåt och den kraft som magarbetet ger är riktad snett framåt/nedåt. För att kunna få ned den kraften i staven får staven inte vara för mycket bakåtlutad.

Du har nog rätt i det. Som jag förstår menar du så här:

http://img223.imageshack.us/img223/4508/stakning2ea6.jpg

Magarbetet genererar ett moment M, vilket ger upphov till en kraft F vinkelrätt mot momentarmen. Denna kraft ger en kraftkomposant i stavens riktning. Skillnaden mellan hur stor denna komposant blir i en kort och en lång stav beror av den relativa vinkelskillnaden mellan dessa. Denna är som mest 17° i mina skisser, vilket ger ca 4% lägre kraft i den långa staven. Dvs, du har rätt men det verkar inte ha så stor betydelse för slutsatsen.

Link to comment
Share on other sites

om man då utför exakt samma rörelse med långa och korta stavar, dvs. man lyfter inte händerna högre när man har långa stavar, så blir ju vinkeln mellan marken och staven betydligt flackare med långa stavar vilket betyder mera kraft i färdriktningen

Ja, givet att man kan generera lika stor kraft i stavarna. Med en helt vertikal stav är det lätt att generera en stor kraft i staven genom att hänga i den. Dock ger ju den kraften inget bidrag i färdriktningen. HC Holmbergs kraftkurvor är mätta med en traditionell stavrörelse, där man sätter i staven tämligen vertikalt, och jag tror inte att kraften i staven ser likadan som funktion av tiden för en längre stav som ansätts i en annan vinkel, varför jämföreslsen haltar lite.

 

Andreas T: Om du sätter fram stavarna (välj längd själv) och fixerar armarna mot kroppen, och sedan böjer dig framåt med hjälp av endast dina magmuskler, så GARANTERAR jag att du kommer att åka framåt, med eller utan genomgången grundkurs i mekanik. ;)

Javisst, självklart, men inte om stavarna är parallella med överkroppen, vilket jag beskrev som en ytterlighet. Då händer inte ett smack. Nu var det ett teoretiskt räkneexempel jag hade invändningar emot. I verkligheten är kroppen är så finurlig att den anpassar vinklar och muskelanvändning efter behoven ganska automatiskt, så har du längre stavar, skjuter du kanske bak rumpan mer än när du stakar med kortare stavar och ändrar på så sätt vinkeln på kroppen så att den passar stavvinkeln bättre.

Link to comment
Share on other sites

Nu tycker jag vi börjar begränsa oss istället för att se möjligheterna. Andreas T, jag förstår exakt vad du menar, men jag kan inte låta bli...

Om man tittar på Boljohans fina bild ovan, där är dom långa stavarna nästan parallella med överkroppen, om man trycker till med magmusklerna där så GARANTERAR jag att du får en framåtriktad kraft.

Jag förstår att du menar att om man står helt vertikalt med parallella stavar, så händer inte så mycket, men när gör man det?

Vad kan vi lära oss av detta då, jo att stavarna ska vinklas mer än överkroppen och att man bör använda flera muskler samtidigt för att komma framåt.

Hoppas vi alla är överens om det!

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.


×
×
  • Create New...