Pausglid

[bjorn12]

Har nu genomfört en del av experimenet jag skrev om i mitt förra inlägg. Jag borrade hål i en skida och stack ner en termometersensor så långt att den låg an mot belaget från insidan. För att testa om det fungerade att mäta en temperaturökning på det sättet gned jag sedan belaget med handen i rumstemperatur och fick en temperaturstegring med 4,3 grader på tre minuter. Sedan ställde jag ut skidan ett par timmar och gjorde om samma sak, fast med en snöboll. Temperaturen steg faktiskt med 0,4 grader i nollgradig yttertemperatur på tre minuter. Detta visar att belaget värms upp även vid friktion mot snö och att det är mätbart fast mätningen sker på insidan av belaget och med en sensor som inte bara mäter ned mot belaget utan också åt sidorna i det omgivande materialet. Uppvärmningen av belagets yta måste vara större men är nog väldigt svår att mäta. Dessutom är säkert inte hastigheten vid gnidningen i närheten av den som en glidande skida har. För att göra en uppskattning av gnid(glid)hastigheten timade jag och kom fram till att jag hann med ca 25 gnidningar på 10 sekunder (15 cm långa x2), vilket ger en hastighet på ca 0,75m/s. Vid normal åkhastighet för mig ligger jag på ca 3-4m/s alltså 4-5 gånger snabbare. Detta borde göra att temperaturen stiger mycket mer när man åker. Jag tycker att detta experiment stryker min teori att det är temperaturförändringen som orsakar "pausglideffekten", även om jag ju inte har mätt temperaturminskningen utan bara ökningen. Den direkta minskningen borde ju ske på belagsytan och den är svårare att mäta eftersom materialet i skidan också värmts upp och kallnar långsammare.

Har jag resonerat rätt? Någon person som är kunnig i fysik får gärna komma med synpunkter och ännu hellre ge en uppskattning av hur mycket och hur snabbt själva ytan av belaget kan tänkas värmas upp respektive kylas ner.

[Rotebrostakaren]

Har nu genomfört en del av experimenet jag skrev om i mitt förra inlägg. Jag borrade hål i en skida och stack ner en termometersensor så långt att den låg an mot belaget från insidan. För att testa om det fungerade att mäta en temperaturökning på det sättet gned jag sedan belaget med handen i rumstemperatur och fick en temperaturstegring med 4,3 grader på tre minuter. Sedan ställde jag ut skidan ett par timmar och gjorde om samma sak, fast med en snöboll. Temperaturen steg faktiskt med 0,4 grader i nollgradig yttertemperatur på tre minuter. Detta visar att belaget värms upp även vid friktion mot snö och att det är mätbart fast mätningen sker på insidan av belaget och med en sensor som inte bara mäter ned mot belaget utan också åt sidorna i det omgivande materialet. Uppvärmningen av belagets yta måste vara större men är nog väldigt svår att mäta. Dessutom är säkert inte hastigheten vid gnidningen i närheten av den som en glidande skida har. För att göra en uppskattning av gnid(glid)hastigheten timade jag och kom fram till att jag hann med ca 25 gnidningar på 10 sekunder (15 cm långa x2), vilket ger en hastighet på ca 0,75m/s. Vid normal åkhastighet för mig ligger jag på ca 3-4m/s alltså 4-5 gånger snabbare. Detta borde göra att temperaturen stiger mycket mer när man åker. Jag tycker att detta experiment stryker min teori att det är temperaturförändringen som orsakar "pausglideffekten", även om jag ju inte har mätt temperaturminskningen utan bara ökningen. Den direkta minskningen borde ju ske på belagsytan och den är svårare att mäta eftersom materialet i skidan också värmts upp och kallnar långsammare.

Har jag resonerat rätt? Någon person som är kunnig i fysik får gärna komma med synpunkter och ännu hellre ge en uppskattning av hur mycket och hur snabbt själva ytan av belaget kan tänkas värmas upp respektive kylas ner.

Otroliga experiment! Jag tror du resonerar rätt, detta stödjer hypotesen att vätskefilmen är för tjock, när du kyler ner skidan blir den tunnare och du får bättre glid. Såldes bör pausglidet vara sämre när det blir kallare och torrare.

[Finn]

köp en IR termometer så kan du lätt mäta både snötemparaturen och belagets temperatur

[Björn_H]

Då kan du ju även få en kurva hur snabbt den släpper ifrån sig värme/ hur bra den lagrar energi. Du kanske kommer revolutionera skid tillverkningen med dessa insikter

[LL]

köp en IR termometer så kan du lätt mäta både snötemparaturen och belagets temperatur

Bra idé. Men jag tvivlar på att det finns IR-termometrar som kan ge den repeterbarhet och upplösning som nog behövs till rimligt pris. Dessutom kan den knappast utan vidare (kalibrering) mäta mot två så olika ytor som skidbelag och snö.

Men det kanske hänt en del sedan jag handskades med sådana manicker på 90-talet?

[bjorn12]

Känner inte till så mycket om IR-termometrar. Men jag trodde de har ett väldigt stort spann och var gjorda för höga temperaturer och inte var så noggranna. Dessutom måste ju mätningen ske väldigt fort men det kanske skulle fungera. Har varit lite sugen på att köpa en sån och nu har jag ju en anledning...

[bjorn12]

Dagens test: Skateskidor, stålsicklade Kuzmin+, Primateria P. Skidtunneln. 5-6 minus. En minuts paus.

Utan paus: 0

Med paus 100 m före nedförsbacken: -2,2%

Med paus på vanliga stället, 50 m före nedförsbacken -2,6%

Med paus 10 m före nedförsbacken: -4,5%

 

Lite osäkra tider pga få mätningar. Men resultatet stämmer ju bra, bättre glid i backen om jag pausar närmare den.

[LL]

Heja på!

 

Jättespännande och kul att läsa. Lycka till med fortsatta prov!

(men när ska du våga dig ut i friska luften? ;))

[bjorn12]

Heja på!

 

Jättespännande och kul att läsa. Lycka till med fortsatta prov!

(men när ska du våga dig ut i friska luften? ;))

Ute? Skidor är väl en inomhussport!

[bjorn12]

Dagens test: Skateskidor, Kuzmin+, Primateria p. Skidtunneln. Minus 5-6 grader. En minuts paus.
Utan paus: 0
Paus vid backens början, 50 m efter vanliga stället: -2,4% (stillastående start)
Paus på vanliga stället, 50 m före nedförsbacken: -3,6%
Paus 100 m före nedförsbacken: -2,2%
Paus 140 m före nedförsbacken: -2,2%

Lite osäkert pga få mätningar. Inte lika snyggt och regelbundet som igår. Vet inte hur stillastående start på verkar jämfört med flygande start.
Men faktum kvarstår: Det går alltid snabbare efter en paus!
------------------------------------------------------------------------------------------------------

TYVÄRR HAR DET HÄR DIAGRAMMET BLIVIT FÖRSTÖRT I OCH MED SKIDFORUMS NYA UTFORMNING MEN DET GÅR KANSKE ÄNDÅ ATT UTLÄSA EN DEL AV DET.

 

Litet försök till en grafisk framställning av glidförbättringen med paus 50m före nedförsbacken.
s=sicklade, v=vallade (Siffrorna avrundade till jämna tiondelar)
T.o.m. 28/10-13
7%


s

6%




5% s s


s
ss v s
4% v s
svs
s ssvs
ss s s s
s
3% s
s
ss s
sv
vss
2% sss ss
ss s
ss s
s v ss
ss vsv
1%
s



0 s
15s 30s 1 min 1,5min 2min 2,5min 3min


Det ser ganska linjärt ut (men med få mätningar på en del ställen) förutom 3 minutersvärdet.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------

Glidförbättring vid paus på olika ställen, antal meter före utförsbacken, en minuts paus.

5%

x


4%

xx


3%

x

xx
2%
x
x


1%

x


0
10m 50m 100m 150m 200m 250m 300m 350m 400m 450m 500m
(vanliga
stället)

[Lars-Erik]

Jag är både SUPERINTRESSERAD och SUPERIMPONERAD av det du testat dig fram till Björn. Detta kan faktiskt vara det jag kallar en UPPTÄCKT, ett nytt fenomen vi kanske inte tänkt på. Detta betyder ju bland annat att denna faktor måste kontrolleras i ALLA TYPER AV GLIDTESTER eftersom det verkar vara så klart utslag (även din klurighetsbroder Xintrot har ju uttryckt något likartat) . Du är absolut min kandidat till skidforums speciella pris för "årets upptäckt" även om också Xintrotmetoden är en kandidat. Dessutom tycker att jag du ställt en så intressant fråga i fokus att det borde vara ett perfekt ämne för en blivande doktorsavhandling för någon hugad doktorand.

[bjorn12]

Tack Lars-Erik! Det är roligt att eventuellt ha upptäckt något nytt. Vi får dock inte glömma att jag bara testat i tunneln än, det är ju inte säkert att det gäller generellt. Jag har frågat en skidtränare på skolan, där jag jobbar (Stjerneskolan i Torsby, skidgymnasium), och han hade aldrig hört talas om det. Jag tycker att någon borde ha lagt märke till det under all glid- och vallatestning som förekommer runt alla skidtävlingar. Men det kanske bara är ett tunnelfenomen eller bara gäller under vissa förutsättningar eller så har ingen råkat snubbla över det tidigare. Spännande är det i alla fall!

[bjorn12]

Ett annat fenomen som kan vara besläktat med detta är det som jag redovisar i kommentaren till testet den 19 augusti 2010 i tråden "Björnglid i tunneln".

[bjorn12]

Dagens test: Skateskidor, K6. Kuzmin+, Primateria p. Skidtunneln. Minus 5-6 grader.

Utan paus: 0

2 min paus: -4,1%

3 min paus. -3,4%

 

3 minuters paus gjorde alltså inte att skidorna gled bättre än med 2 minuters paus, utan sämre. Får testa detta mera och se om det stämmer i fortsättningen.

[Xintrot]

Hmmm verkligen intressant.

Kan verkligen kurvan vika av nedåt igen?

 

Det börjar ju likna en kurva på pappret med ett kluster av mätpunker runt 4%. Det som är lite intressant och som tyvärr är den tråkigaste delen av testet är att se om kurvan "planar ut" dvs viker av och går mot ett konstant värde ju längre pausen är. Det som också är intressant är det omvända problemet att utreda; Hur långt eller länge måste en skida glida i spåret INNAN glidtestet för att felvisningen ska ta sig åt andra håller dvs mot noll procent.

 

Det är ju lite roligare att INTE stanna upp och se om det går att få ned felvisningen utan en ytterst liten paus på några sekunder.

 

Med den kunskap du har nu; Hur LITEN kan du få felvisningen genom att köra glidtester "on-the-fly" dvs inte stoppa eller pausa någon sekund. Du får memorera i huvudet tiderna medans du håller igång hela tiden, upp och ned för backen eller vid varje varv.

 

Det blir ju svettigt för dig men då blir ju du också otroligt stark som en Bj...... :D

 

 

Man kan ju bara gissa att du har god aptit vid middagen nuförtiden och äter

rätt rikliga måltider. Försök och sova lite också. Viktigt att vila med hjärnan

ibland för din går på högvarv dygnet runt just nu. Jag vet hur det är att ha

en "idé fix" i huvudet. Jag brukar läsa en bok då för att kunna dra tankarna till

något annat och vila och få distans på kvällskvisten för annars ligger jag bara och funderar.

 

 

Jag följer detta med spänning.

Rafflande, det är vad det är.

[bjorn12]

Det blir mycket åka Xintrot. Jag brukar åka ett "nollvarv" dvs utan paus mellan varje pausvarv för att säkerställa att det inte finns kvar någon pauseffekt från föregående varv, jag vet ju inte än hur länge effekten räcker. Det gjorde jag inte den 18/12 och jag undrar om det möjligtvis kan vara därför det inte skilde något mellan 50 och 90 m före det vanliga stället, men skillnaden kanske inte är tillräckligt stor för att mäta tillförlitligt.

Att pausa 3 minuter är inte roligt. Tiden går väldigt långsamt och man hinner bli lite kall samtidigt som folk som ser en undrar vad man egentligen håller på med.

[bjorn12]

Resultat 20/12: Skateskidor M33, Kuzmin+ Primateria p. Skidtunneln. Minus 5-6 grader.

Utan paus: 0

Paus 410 m före nedförsbacken: -0,5%

----------------------------------------------------------------------------------------------------------

Utan paus: 0

15 sekunders paus: -1,7%

[Xintrot]

Så om du kör skidorna minst 325 meter innan glidtestet utförs så blir de "nollade" och uppvisar nästan ingen skillnad?

 

Det innebär alltså att skidorna måste "glidas igång" i minst ca 400 meter innan ett glidtest ska utföras. Mycket intressant Björn. Tack för detta information.

 

Fundering:

Man kan ju tänka sig att de som använder fast tidmätutrustning måste klicka på "reset" och

förbereda mätutrustningen för en mätning. Om man då råkar stå med skidorna i några sekunder medans man förbereder detta så blir mätresultatet ej jämförbart eftersom man

då utfört en sk "Björn paus". Man måste alltså ha en medhjälpare alternativt en fjärrkontroll till tidmätningsutrustningen så att man kan klicka på "Restet" samt åka 400 meter innan ett glidtest ska utföras.

 

Är det rätt uppfattat att det verkar vara på detta viset?

 

Testförslag:

Om du kör en "nollning" med ett varv i tunneln. Kliver av skidorna och gör en "Björn-Paus" på 4 minuter. Sedan kliver du på skidorna och kör glidtestet igen. Blir då skillnaden fortfarande mellan 4-6%?

 

Dvs om det påverkar om du står på skidorna eller har dem av under "Björn-Pausen" skulle jag vilja veta.

 

Lite intressant skulle det vara att köra med en varmluftspistol på skidorna under "Björn-pausen" för att se om resultaten går åt andra hållet med ännu sämre glid dvs + 3% kanske?

 

Om det är på detta viset så ska ju skidorna kylas och inte värmas för att glida bättre när det är ca minus 6 grader som i tunneln.

 

Kan det verkligen vara så ?

[bjorn12]

Många funderingar, Xintrot. Tyvärr har jag inte svar på alla ännu :( .

Körde ett längdglidtest igår och i förrgår och fick nästan ingen (mätbar) skillnad mellan paus (1 minut) och icke-paus. Konstigt! Farten var mycket lägre, körde från stillastående och till stopp efter nedförsbacken (backen tog ca 50 sekunder jämför med ca 30-32 sek, när jag kör flygande start och med några stavtag). Tog ingen tid i detta test. Kan farten ha betydelse också eller har låg fart samma effekt som paus på glidet och jämnar detta i så fall ut skillnaden mellan paus och icke-paus? Eller är det skidornas preparering som reagerar olika på olika hastighet, fast jag har ju kört olika par och med olika preparering. Dock har jag inte kört vallade skidor i lågfarts-längdtest. Problemen hopar sig!

[bjorn12]

Test 21/12: Skateskidor, Kumin+, Primateria p. Skidtunneln. Minus 5 grader.

M33

Utan paus: 0

30 sekunders paus: -2,7%

K6

Utan paus: 0

30 sekunders paus: -1,5%

 

M33 var klart snabbare nedför (men i åkningen skilde nästan inget). M33 hade också större skillnad mellan paus och icke-paus.

[bjorn12]

Ett annat fenomen som kan vara besläktat med detta är det som jag redovisar i kommentaren till testet den 19 augusti 2010 i tråden "Björnglid i tunneln".

Här körde jag 6 par skidor, 3 par glidvallade och 3 par skicklade. 3 av paren var klassiska, men utan fästvalla, och 3 var skateskidor. Jag körde vartannat varv enbart stakning (också uppför och utan frånskjut med benen) och vartannat skate. Med samtliga skidor gick utförglidningarna snabbare efter att jag skejtat. Vad kan detta bero på?

[bjorn12]

Test 23/12. Skidtunneln. Minus 5 grader.

SkinTec, nysicklade: -3,3% med 1,5 minuts paus

Fischer RCS (F30), glid- och fästvallade: -4,1% med 1,5 minuts paus

Fischer RCS (F32), nysicklade och fästvallade: -3,0% med 1,5 minuts paus

 

Resulaten inlagda i diagrammet på sidan 3 i denna tråd.

[Xintrot]

Björn, i ditt diagram så kan man se att glidförbättringen sker eller stiger ganska brant de första 15 sekundrarna och därefter är kurvan ganska linjär ser det ut som. Jag förstår av förklarliga skäl varför mätpunkterna är få när det handlar om flera minuters pausande men det skulle ändå vara intressant och se om kurvan böjer av dvs glidförbättringen har nått sitt maxima.

 

Det där med att köra skate och att det påverkar, det kan väl inte vara så att en del av glidytan når snön sällan dvs skäret tar bara på halva glidytan i längsled sett. Andra hälften är "uppe i luften" och pausas därmed. (Mycket förenklat och krångligt uttryckt, men du fattar ändå). Var snön eller ytan nypreparerad eller var det "fluffigt" och uppkört?

 

Du har ju fästvallat och ändå lyckats få en glidförbättring upp mot 4% så det är ju betryggande att veta att det inte påverkar nämnvärt i dina försök, då du ju vet var dina zoner är på skidona.

 

OCH sist men inte minst Björn;

 

6000 läsningar av din tråd på 2 veckor och där ingen har kommenterat att de sett eller lyckats mäta fenomenet tidigare talar för att du är först med din upptäckt.

 

Stort intresse för detta.

[bjorn12]

Diagrammet bygger som sagt bitvis på få mätningar, Xintrot och därför är det svårt att dra slutsatser än men det verkar som det är som du säger. Men hur förklarar man att jag inte fick någon skillnad alls (eller mycket liten) när jag gled i mycket lägre fart och mätte längd?

Jag har haft samma funderingar som du vad gäller skate- vs spårglidet men om hälften (nästan) är i luften så borde ju den andra hälften utsättas för starkare friktion och det borde jämna ut det hela lite. Tyvärr vet jag inte hur snön var vid det tillfället.

[bjorn12]

Ett annat fenomen som kan vara besläktat med detta är det som jag redovisar i kommentaren till testet den 19 augusti 2010 i tråden "Björnglid i tunneln".

Här körde jag 6 par skidor' date=' 3 par glidvallade och 3 par skicklade. 3 av paren var klassiska, men utan fästvalla, och 3 var skateskidor. Jag körde vartannat varv enbart stakning (också uppför och utan frånskjut med benen) och vartannat skate. Med samtliga skidor gick utförglidningarna snabbare efter att jag skejtat. Vad kan detta bero på?[/quote']

Har nu av en händelse hittat alla siffrorna från detta test. Skillnaderna var som följer:

 

F30 (vallade): -2,0%

F32 (sicklade): -1,4%

F27 (vallade): -1,9%

K11 (sicklade): -2,1%

A15 (sicklade): -1,1%

A18 (vallade): -4,4% (bara en mätning)

 

-x% betyder hur mycket snabbare skidorna gick efter att jag skejtat med dem jämfört med när jag stakade i spåret.

Skillnaderna är lika stora som i "pausglid".