Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Artikeln i tidningen GLID Dec 2006


Mauritz

Recommended Posts

  • Replies 105
  • Created
  • Last Reply

Stefan - menar du att skidåkning är som vilken idrott som helt som t.ex. tennis eller fotboll att det man en gång lärt sig sitter i, tekniskt, och att det också är betydligt svårare att träna upp om man inte lärt sig i "tidiga" år?

 

Säg att du varit duktig junior och jämför 15 år senare med en som aldrig åkt skidor och bara tränat upp grundkonditionen. Båda tränar 6 tim/v i ett år. Skiljer det flera timmar mellan desa åkare till följd av bara tekniken - i så fall är det ju teknik som är det viktigaste att träna för en "nybörjare" på äldre dar, kanske satsa mer på teknik än på att nöta långt såsom också artikeln från Norge som Boljohan hänvisar till indikerar.

Link to comment
Share on other sites

Men framgången för många "gamlingar" i VL beror, tror jag, mycket på ovanstående men också en väl grundad teknik.

Får jag citera från en artikel av Artur Forsberg, Centrum för Idrottsforskning, Idrottshögskolan Stockholm:

 

För en del år sedan jobbade jag med en stor riksomfattande studie, LIV-90 där försökspersonerna (3000 st) var slumpvis utvalda från hela Sverige. Alla var mellan 25-65 år både män och kvinnor. (...)

 

Syreupptagningen sjönk kontinuerligt med ca 30-35 % från 25 till 65 år. Benstyrkan sjönk också med ca 30-35%, medan armstyrkan endast sjönk med 10%. Högsta medelvärdena för armstyrka låg i 35-40 års åldern. Detta får tolkas som att den genetiska förändringen är mindre för vissa muskelgrupper än andra. Armarna bevarar alltså en hög arbetsförmåga upp i åldrarna.

 

Här finns nog en del av förklaringen till dessa otroliga veteraner i VL.

Link to comment
Share on other sites

Enligt Ulrik Wislöf, Hjärtmedisinsk forskare, vid Trondheim Sjukhus så är det en myt att muskler och kapillärer måste välja sig och att tränas ta emot stora mändre blod och syre genom långdistansträning. Det finns 3 ggr så hög kapacitet där mot vad hjärtat kan leverera. Således är det som Helgerud och Hoff konstaterar slagvolymen som är den begränsande faktorn.
Link to comment
Share on other sites

Syreupptagningen sjönk kontinuerligt med ca 30-35 % från 25 till 65 år. Benstyrkan sjönk också med ca 30-35%, medan armstyrkan endast sjönk med 10%. Högsta medelvärdena för armstyrka låg i 35-40 års åldern. Detta får tolkas som att den genetiska förändringen är mindre för vissa muskelgrupper än andra. Armarna bevarar alltså en hög arbetsförmåga upp i åldrarna.[/i]

 

Här finns nog en del av förklaringen till dessa otroliga veteraner i VL.

Eller så beror det kanske på att de otroliga veteranerna har fortsatt att träna livet igenom och inte fått samma procentuella sänkning av syreupptagning och benstyrka, som den försoffade medelsvensson fått efter att ha suttit i bilen och framför tv:n under många år. Kanske behöver en soffpotatis använda armarna mer än övriga kroppen i sitt vardagliga liv och därför inte tappar mer än 10% i armstyrka?

 

Att högsta medelarmstyrkan finns i 35-40-års åldern kanske till viss del beror på att det för många är mycket kånkande på barn i den åldern?

Link to comment
Share on other sites

Är idrottslärare. Detta innebär dock inte att jag får någon förhöjning av pulsen under mitt jobb. Enda skillnaden mot ett skrivbordsjobb är att man har "gympakläder" på sig. Det mesta som arbetar är dock rösten! :)

Då har du inte suttit på kontor hela dagarna om du tycker att det inte är någon skillnad. OK du har inte så hög puls men du håller igång muskulatur, leder och cirkulationen på ett helt annat sätt med ditt arbete jämfört med ett skrivbordsjobb. Har själv erfarenhet av att arbeta som idrottslärare men sitter numera vid ett skrivbord hela dagarna.

Link to comment
Share on other sites

Syreupptagningen sjönk kontinuerligt med ca 30-35 % från 25 till 65 år. Benstyrkan sjönk också med ca 30-35%, medan armstyrkan endast sjönk med 10%.

Beror inte detta på att man alltid använder armarna ganska mycket oavsett om man blir mindre aktiv.

Link to comment
Share on other sites

Har kollat och artikeln i GLID verkar inte finnas på nätet. De fem viktigaste slutsatserna av forskningen som Helgerud och Hoff gjort och som tas upp i GLID är, anser jag;

 

de flesta tränar för lite intervall och för kort, rekommenderar 4*4 med 3 min 70% tempo emellan

 

de flesta tar ut sig för mycket i varje intevall, du ska inte ta ut dig så att du inte orkar ett intervall mer än du planerat at träna

 

de flesta tränar för lite styrka

 

de flesta tränar teknik i för låg fart och det blir då inte tävlingslikt

 

även med fler intervall än normalt har de flesta ändå svårt att komma upp i deras rekommendaiton 30% a3 och 70% styrka, a1, uppvärmning, etc.

Link to comment
Share on other sites

Jag tror man kan få olika svar från olika forskare beroende på vad dom själva tror på. Den personliga inställningen styr nog en del vad man vill komma fram till.

 

Kan det inte vara så att vissa individer blir bättre av mer träning i lågtempo och stor dos, medan andra blir bättre av högtempoträning och mer vila mellan passen.

 

I träning som syftar att man ska bli bättre på tex Vasan så tror jag att överkroppsstyrkan är väl så viktig som hjärtats kapacitet. Beroende på att det blir så mycket stakning i ett sånt lopp. Ska man däremot åka ett mer kuperat lopp så tror jag mer på mycket A3-träning.

Link to comment
Share on other sites

Syreupptagningen sjönk kontinuerligt med ca 30-35 % från 25 till 65 år. Benstyrkan sjönk också med ca 30-35%' date=' medan armstyrkan endast sjönk med 10%.[/quote']

Beror inte detta på att man alltid använder armarna ganska mycket oavsett om man blir mindre aktiv.

Hm, jag skulle nog säga tvärt om, man använder benen hela livet (tills man hamnar i rullstol eller säng permanent) och då bär man ju upp sin kropp alltid. Att resa sig ur en fotölj eller gå uppför en trappa är nog mer styrketräning för benen än vad många icke tränande människor får som överkroppsträning på en hel vecka.

 

Jag vet inte vad det beror på, men Forsberg (som nog funderat en hel del på detta) menar ju att det är genetiskt. Mina citat var lite lösryckta, det kanske blir klarare om man läser hela artikeln:

 

http://www.pfizer.se/Sites/PfizerSE/Templates/Extension____7207.aspx

Link to comment
Share on other sites

Hej,

 

Allt faller väl tillbaka på träningens grundtes: Du blir bättre på vad du tränar! Alltså: skall du åka snabbt måste du träna att åka snabbt.

 

Nå, ovan var en passus. Nu till mitt inlägg:

 

Är inte det viktiga med A1-träningen att stärka leder etc så att man rent mekaniskt pallar med ett långlopp och övrig hård träning? Jag som motionär tror att jag skulle gå sönder om jag bara körde tempo. Jag tror jag behöver A1 (Jo och andra träningsnarkomaner är väl nog starka ändå,,,)

Link to comment
Share on other sites

Hej,

 

Allt faller väl tillbaka på träningens grundtes: Du blir bättre på vad du tränar! Alltså: skall du åka snabbt måste du träna att åka snabbt.

 

Nå, ovan var en passus. Nu till mitt inlägg:

 

Är inte det viktiga med A1-träningen att stärka leder etc så att man rent mekaniskt pallar med ett långlopp och övrig hård träning? Jag som motionär tror att jag skulle gå sönder om jag bara körde tempo. Jag tror jag behöver A1 (Jo och andra träningsnarkomaner är väl nog starka ändå,,,)

Långa löppass i A1 stärker leder och muskulatur eftersom man jobbar med kroppsvikten. Men A1 på t.e.x cykel, rullskidor och andra idrotter där du inte jobbar med kroppsvikten lika mycket ger inte alls denna effekt. Håller med om att det blir för slitsamt med enbart tempo så jag tycker man ska variera med långpass. Men låt terrängen styra pulsen på långpassen i stället för att vara slav under pulsklockan. Var inte rädd för att blanda A1, A2 och A3 på långturerna det kommer att ge mer. Tränar man på elitnivå så kommer man alltid att behöva rena A1 pass för återhämtning och då är det ju helt OK att köra på cykel eller rullskidor.

Link to comment
Share on other sites

I träning som syftar att man ska bli bättre på tex Vasan så tror jag att överkroppsstyrkan är väl så viktig som hjärtats kapacitet. Beroende på att det blir så mycket stakning i ett sånt lopp.

Absolut, men även dessa muskler ska syresättas. Och ju mer syre du kan erbjuda musklerna, tack vare hjärtats kapacitet, desto snabbare kan du köra.

Link to comment
Share on other sites

...

Långa löppass i A1 stärker leder och muskulatur eftersom man jobbar med kroppsvikten. Men A1 på t.e.x cykel, rullskidor och andra idrotter där du inte jobbar med kroppsvikten lika mycket ger inte alls denna effekt.....

.

Hm, sågar du alltså långpass på rullskidor? Är det inte jusst det som ger för vasan? Långa pass som nöter till de leder och muskler man behöver till VL.

Link to comment
Share on other sites

...

Långa löppass i A1 stärker leder och muskulatur eftersom man jobbar med kroppsvikten. Men A1 på t.e.x cykel' date=' rullskidor och andra idrotter där du inte jobbar med kroppsvikten lika mycket ger inte alls denna effekt.....

.[/quote']

Hm, sågar du alltså långpass på rullskidor? Är det inte jusst det som ger för vasan? Långa pass som nöter till de leder och muskler man behöver till VL.

Närå, men man behöver ju inte ligga och fjutta i A1 fart bara för att man kör långt! Om man kör VL på låt säga 6h så borde man ju orka att hålla samma tempo under 2-3h på långpassen. Dom flesta sätter likhetstecken mellan lågdistansträning och A1, varför?

Link to comment
Share on other sites

I träning som syftar att man ska bli bättre på tex Vasan så tror jag att överkroppsstyrkan är väl så viktig som hjärtats kapacitet. Beroende på att det blir så mycket stakning i ett sånt lopp.

Absolut' date=' men även dessa muskler ska syresättas. Och ju mer syre du kan erbjuda musklerna, tack vare hjärtats kapacitet, desto snabbare kan du köra.[/quote']

Javisst! Håller med dig där :).

Men jag har inte varit den som påstår att ingen person bör köra A3. Jag tror istället på en god variation av tempo helt beroende på hur många timmar/vecka man kan avsätta till träning. Personligen skulle jag inte vilja vara utan nåt långpass. Fast jag kör nog inte så lugnt som enbart A1 på långpass, det blir mycket A2. Tycker även om att låta kuperingen styra min puls. En till aspekt är nog också att vi tål hård träning olika bra.

Link to comment
Share on other sites

Stefan - menar du att skidåkning är som vilken idrott som helt som t.ex. tennis eller fotboll att det man en gång lärt sig sitter i, tekniskt, och att det också är betydligt svårare att träna upp om man inte lärt sig i "tidiga" år?

 

Säg att du varit duktig junior och jämför 15 år senare med en som aldrig åkt skidor och bara tränat upp grundkonditionen. Båda tränar 6 tim/v i ett år. Skiljer det flera timmar mellan desa åkare till följd av bara tekniken - i så fall är det ju teknik som är det viktigaste att träna för en "nybörjare" på äldre dar, kanske satsa mer på teknik än på att nöta långt såsom också artikeln från Norge som Boljohan hänvisar till indikerar.

Ja, jag vill men att tekniken du grundlägger i unga år är något du kommer att ha nytta av under hela livet. Precis som du skriver det är i andra idrotter!

 

Jag tycker också att man ska lägga tid på teknikträning men om det sedan skiljer timmar på ett VL är väl lite väl mycket. Men om vi säger att vi har 2 personer med samma VO2max och samma överarmsstyrka men den ena är nybörjare och den andre en längdskidåkera sedan länge så har vi nog en skillnad på 30-60min på ett VL. Det finns ruggigt duktiga löpare som är har betydligt högre VO2max än mig och som tränat intesivt i 1år på rullskidor men ändå tar stryk i VL. Jag kan inte se någon annan förklaring än teknik!

Link to comment
Share on other sites

Enligt Ulrik Wislöf, Hjärtmedisinsk forskare, vid Trondheim Sjukhus så är det en myt att muskler och kapillärer måste välja sig och att tränas ta emot stora mändre blod och syre genom långdistansträning. Det finns 3 ggr så hög kapacitet där mot vad hjärtat kan leverera. Således är det som Helgerud och Hoff konstaterar slagvolymen som är den begränsande faktorn.

Men jag är övertygad om att A1 passen är nödvändiga!

 

Lek med tanken att du tar en kille som är löpare, duktig sådan. Vi sätter honom i överkroppsträning enligt Wislöf teorier vilket betyder max styrka på gymmet, 4x4 intervaller på rullskidor vilket vi kör för att uppnå maximal slagvolym.

Jag skulle lätt sätta 1000:- på att den killen kommer få sånna smärtor i armbågar och skuldror att han tar sig i mål med stora plågor, om han över huvudtaget tar sig i mål!

 

Enda chansen att åka ett VL på 5 timmar med en kropp som är i hyffsat skick efter målgång är att ha träningspass som är långa. Då är det rullskidor i 2,5-3 timmar under sommar och höst, det är också att "samla mil" när snön kommer. Självfallet skall A3 passen och maxstyrkan finnas där men inga långpass, ingen framskjuten placering i VL!

 

När det gäller styrketräning är jag dock helt inne på att skita i 3*15 set utan köra 2*6 med tunga vikter. Men du kan inte gå in i gymmet som "fjunis" och börja med det, då lär du få uppsöka sjukhus.................

Link to comment
Share on other sites

Det finns ruggigt duktiga löpare som är har betydligt högre VO2max än mig och som tränat intesivt i 1år på rullskidor men ändå tar stryk i VL. Jag kan inte se någon annan förklaring än teknik!

Jag tror oxå att tekniken har störst betydelse. Men tror du verkligen att en löpare ställer om överkroppen på så kort tid som 1 år? Jag tror det tar längre tid att träna upp balans mellan den lokala kapaciteten i armarna och den redan höga centrala kapaciteten.

Link to comment
Share on other sites

Jag tror oxå att tekniken har störst betydelse. Men tror du verkligen att en löpare ställer om överkroppen på så kort tid som 1 år? Jag tror det tar längre tid att träna upp balans mellan den lokala kapaciteten i armarna och den redan höga centrala kapaciteten.

Nej, det tror jag inte och håller med om att det tar längre tid att träna upp den lokala kapaciteten. Det är också en förklaring till varför dom tar stryk!

 

För övrigt kan man nog säga att "teknik" är mycket "lokal kapacitet", eller hur?

Link to comment
Share on other sites

När det gäller styrketräning är jag dock helt inne på att skita i 3*15 set utan köra 2*6 med tunga vikter. Men du kan inte gå in i gymmet som "fjunis" och börja med det, då lär du få uppsöka sjukhus.................

Vill du öka max styrkan så ska du nog köra båda varianterna. Har kört styrketräning seriöst i nästan 2 år och jag har märkt att efter ungefär en månad med 3*10-15 (muskelvolym) så händer det inte så mycket mer. Då är det dags att köra 3*4-6 (maxstyrka). Samma här du når ett tak i belastning ganska snart. När man sedan går tillbaks till 3*15 så klarar du tyngre direkt. Att köra på detta vis är ju inget nytt inom "gymkulturen". För en skidåkare gäller det "bara" att när man uppnått den "optimala" muskel massan avsluta tillväxt spiralen och lägga om träningen för att bibehålla/öka maxstyrkan utan att lägga på mer muskelvolym. Men även då tror jag det är nödvändigt att köra 3*15 periodvis.

Link to comment
Share on other sites

Kan det inte vara så att vissa individer blir bättre av mer träning i lågtempo och stor dos, medan andra blir bättre av högtempoträning och mer vila mellan passen.

 

I träning som syftar att man ska bli bättre på tex Vasan så tror jag att överkroppsstyrkan är väl så viktig som hjärtats kapacitet. Beroende på att det blir så mycket stakning i ett sånt lopp. Ska man däremot åka ett mer kuperat lopp så tror jag mer på mycket A3-träning.

Håller med. Tricket är att själv hitta vad som passar bäst för en själv. Det finns inga genvägar....

Link to comment
Share on other sites

Närå, men man behöver ju inte ligga och fjutta i A1 fart bara för att man kör långt! Om man kör VL på låt säga 6h så borde man ju orka att hålla samma tempo under 2-3h på långpassen. Dom flesta sätter likhetstecken mellan lågdistansträning och A1, varför?

Tricket är väl att variera långa pass. Ibland A1 ibland A2 ibland A3....

 

Att köra ett 2tim A1/A2 100% stakpass på rullisar kan vara jätttufft, speciellt i kuperad terräng och med tröga hjul....

samtidigt kan ett 45min A3 intervallpass kännas kanska komfortabelt om man är i bra form...

Link to comment
Share on other sites

Det är som bl.a Matte är inne på. Det handlar om att hitta en mix som passar just mig/dig. Alltså det gäller att våga testa och variera och inte lyssna för mycket på hur alla andra gör.

 

Jag var inne i somras på att minska ner de flesta A1 passen och ersätta dessa med A3-pass och styrka. Det jag kan nu konstatera är att kombinationen tung styrka och tuffa A3 pass ger ett ökat behov av A1 pass.

 

Varför då?

Jag har aldrig känt mig så stark tidigare så här års. Samtidigt har jag aldrig varit så sliten i mellanåt som under detta kvartal.

 

Efter en dryg månad (sep-okt) med tung styrka, mindre A1 och mer A3/A3+ hade jag behov av vila. Jag struntade dock i att vila helt utan körde istället bara kortare A1-pass undr denna vecka. Märkte att dessa A1 pass gjorde mig pigg och stark.

Sedan ändrade jag träningen till att varje vecka lägga till 4st kortare A1-pass (2st 25min pass på cykel t&r jobbet ena dan samt 2st t&r till ett annat A3-pass 2 dagar senare).

 

Jag har sedan dess känt mig betydligt mindre sliten. Dock blir jag fortfarande sliten, men inte lika mycket som 1:a månaden. Nu är det två veckor A1 i kombination med lättare styrka som gäller innan skidorna åker på till nyår.

 

Kul eré iallafall... =)

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.


×
×
  • Create New...