Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Lchf, långpass å kolhydrater


Folkesson

Recommended Posts

Jag har funderat lite på det här med träning å kolhydrater och har lite funderingar:

 

1. Fett innehåller mer energi än kolhydrater, stämmer det?

 

2. Energin i fett är svårare att "utvinna" pga kopplingen till överlevnaden men det går att träna upp förmågan att omvandla fett till energi? Det är väl det ALLA LÅNGPASS är till för?

 

3. Om man äter enligt LCHF så kommer ju i stort sätt all energi ifrån fett och när kroppen måste ta energi ifrån fett så borde väl det resultera i:

 

3a. Det blir tråkig övergång när energin från kolisarna inte finns och kroppen inte är van vid att energin måste komma från fett = seg träning tills kroppen vant sig?

 

3b. I o m att kroppen inte behöver bränna kolhydrater vid långpass så borde den typen av träning vara väldigt effektivt med lchf? Och när kroppen blivit duktig på att använda fett ifrån så borde man vara optimalt förberred för långpass/tävling eftersom man inte "väggar" på samma sätt när kohydraterna tar slut...

 

4. ...men vid tävling så borde man ladda upp med kolhydrater och även under loppet eftersom kroppen trots allt har lättast att använda kolisar som raketbränsle? (Train low race high)

 

Nu har jag flummat lite men det vore kul med lite kommentarer om vad ni tror :) För tillfället så är jag så långt ifrån lchf man kan komma men blev lite intresserad när jag läste Jonas Coltings blogg.

 

Edit: detta är intressant

Link to comment
Share on other sites

1. Ja (9 kcal/g resp 4)

 

2. Svårare att utvinna ja. (Varför skulle det vara kopplad till överlevnad??)

Nej, det går inte att träna upp förmågan att omvandla fett till energi. Det går att träna upp sin förmåga att utföra en aktivitet med en viss energiförbrukning.

 

3. Nej, även om man följer LCHF är det är extrem svårt att inte äta tillräcklig mycket kolhydrater för att de ska räcka till att fylla på glykogenet. Om man nu inte lever på olivolja. Det heter LowC inte NonC.

 

3a. Ren fettdrift kommer alltid vara seg för alla och ingenting man bör eftersträva (men visst finns det grader här också)

 

3b. Jo, kroppen behöver alltid bränna en liten mängd kolhydrater tillsammas med fettet för att prestera någorlunda bra. Tricket är att minimera andelen, inte ta bort den. Men visst, resultatet i dit resonemang blir detsamma.

 

4. I teorin ja, var dock försikt och testa för så att inte magen packar ihop 2 minuter efter Smågan vilket hände mig 2009 (med Paleokost och ska tilläggas att jag alltid klarar sportdryck kass, dock aldrig såhär illa nån annan gång).

Link to comment
Share on other sites

Okej intressant. Går du på lchf eller liknande?

 

2. Jag vet att jag läst det på några ställen (i "de lange löp" bl a) att man ska träna länge för att lära kroppen använda fett, men det betyder alltså snarare att man lär kroppen köra "snålare"...? Förstår inte riktigt

 

3. Okej men om man fyller glykogenet med så pass lite kolhydrater så borde all typ av "uppladdning a lá vitargo vara irrelevant eftersom det alltså räcker med så pass lite för att fylla depåerna?

 

I klippet jag länkade så pratar han rätt intressant mellan 28:00-32:00 om att anpassa kroppen och trainlow rachigh mm (hela klippet är intressant men långt)

Link to comment
Share on other sites

Att på samma intensitet använda sig av prosentuellt mer fet går att träna upp. Det är iallafall något de allra flesta säger och det går lätt att mäta om man analyserar utandningsluften. Jag har dock inte sätt någon "före och efter" träning studie som visar att det stämmer.

 

Är osäker på vad som händer men tror att man får fler aminosyror som gör att man enklare kan använda sig av fettet både om man äter mycket fett mat och tränar mycket.

Link to comment
Share on other sites

Att på samma intensitet använda sig av prosentuellt mer fet går att träna upp. Det är iallafall något de allra flesta säger och det går lätt att mäta om man analyserar utandningsluften. Jag har dock inte sätt någon "före och efter" träning studie som visar att det stämmer.

 

Är osäker på vad som händer men tror att man får fler aminosyror som gör att man enklare kan använda sig av fettet både om man äter mycket fett mat och tränar mycket.

Ja är det inte det långpass UTAN kolhydrater (sportdryck mm) är till för?

Link to comment
Share on other sites

Att på samma intensitet använda sig av prosentuellt mer fet går att träna upp. Det är iallafall något de allra flesta säger och det går lätt att mäta om man analyserar utandningsluften. Jag har dock inte sätt någon "före och efter" träning studie som visar att det stämmer.

 

Är osäker på vad som händer men tror att man får fler aminosyror som gör att man enklare kan använda sig av fettet både om man äter mycket fett mat och tränar mycket.

Ja är det inte det långpass UTAN kolhydrater (sportdryck mm) är till för?

Jag vill också sympatisera med att det går att träna upp fettdriften i viss mån. En hel del framstående personer påstår ju det också.

Link to comment
Share on other sites

Okej intressant. Går du på lchf eller liknande?

 

2. Jag vet att jag läst det på några ställen (i "de lange löp" bl a) att man ska träna länge för att lära kroppen använda fett, men det betyder alltså snarare att man lär kroppen köra "snålare"...? Förstår inte riktigt

 

3. Okej men om man fyller glykogenet med så pass lite kolhydrater så borde all typ av "uppladdning a lá vitargo vara irrelevant eftersom det alltså räcker med så pass lite för att fylla depåerna?

 

I klippet jag länkade så pratar han rätt intressant mellan 28:00-32:00 om att anpassa kroppen och trainlow rachigh mm (hela klippet är intressant men långt)

Nej, testade som sagt Paleo en höst/vinter för att se om det skulle hjälpa skidåkningen.

 

2. Som FredrikS säger är mitt svar kanske lite enkelt om vad som egentlig går att träna upp. Men min huvudpoäng att det inte handlar om att kunna köra effektivt vid ren fettdrift.

 

3. Man kan lagra 500g, alltså 200 kcal, (100 i levern, 400 i musklerna) teoretiskt kan man trycka in ca 50% extra med en laddning (1000 kcal) och virtagos program ger totalt 1664 kcal så det är väl i samma härald.

 

Jag pratar om de 100g i levern. Men när jag räknar på det kanske det inte är så svårt att tömma ur (lever man på creme fraiche och ägg blir det bara 25g kolhydrater per dygn) så att man kan träna kolhydratlös.

 

Sen är frågan om de positiva effekterna vid lågintensiv träning, för att man bränner mer fett och får positiva effekter av det, går att fejka genom att vara tom från början.

Link to comment
Share on other sites

Sen är ju frågan hur mycket fettförbränning man behöver om man dricker och får i sig energi under loppet...

De e ju mest relevant om man skulle dricka vatten under loppen... men annars?

Kroppen kan om jag minns rätt ta upp ca 1 gram kolhydrat per kg kroppsvikt och timme under hård ansträngning, vilket innebär 280 kalorier för en person på 70 kg (men i rätt mix med vatten, så att trycka en stor gel på 100 ml på en gång utan vatten är inte så smart... det borde man ta under 1h och dessutom med en massa vatten). Jag tror att man brukar säga att kroppen kan lagra cirka 2000 kalorier kolhydrater för användning. Säg att du åker hyfsat snabbt på 5h, det blir totalt 3400 kalorier du då har från början plus kan få i dig. Om du gör av med kanske minst 1000 kalorier per timme (som 5h-åkare - kanske är ännu mer?) under de 5 timmarna blir det ett behov på 5000 kalorier, så du behöver 1600 kalorier från fett, eller precis över 30 %. Bäst om du kan hålla den %-en konstant under hela loppet, annars blir avslutningen tung. Gäller alltså att kroppen kan använda en rätt stor andel från fett redan från start under en ganska hög intensitet, vilket betyder att du ska ha tränat upp det och att man inte får öppna alldeles för hårt heller, eftersom kroppen då direkt går in på att gå på 100 % kolhydrater.

 

Rätta mig gärna om resonemang, siffror eller fakta ovan är fel!

 

(med kalorier menar jag kilokalorier, så det behöver ni inte anmärka på ;) )

Link to comment
Share on other sites

Sen är ju frågan hur mycket fettförbränning man behöver om man dricker och får i sig energi under loppet...

De e ju mest relevant om man skulle dricka vatten under loppen... men annars?

Kroppen kan om jag minns rätt ta upp ca 1 gram kolhydrat per kg kroppsvikt och timme under hård ansträngning' date=' vilket innebär 280 kalorier för en person på 70 kg (men i rätt mix med vatten, så att trycka en stor gel på 100 ml på en gång utan vatten är inte så smart... det borde man ta under 1h och dessutom med en massa vatten). Jag tror att man brukar säga att kroppen kan lagra cirka 2000 kalorier kolhydrater för användning. Säg att du åker hyfsat snabbt på 5h, det blir totalt 3400 kalorier du då har från början plus kan få i dig. Om du gör av med kanske minst 1000 kalorier per timme (som 5h-åkare - kanske är ännu mer?) under de 5 timmarna blir det ett behov på 5000 kalorier, så du behöver 1600 kalorier från fett, eller precis över 30 %. Bäst om du kan hålla den %-en konstant under hela loppet, annars blir avslutningen tung. Gäller alltså att kroppen kan använda en rätt stor andel från fett redan från start under en ganska hög intensitet, vilket betyder att du ska ha tränat upp det och att man inte får öppna alldeles för hårt heller, eftersom kroppen då direkt går in på att gå på 100 % kolhydrater.

 

Rätta mig gärna om resonemang, siffror eller fakta ovan är fel!

 

(med kalorier menar jag kilokalorier, så det behöver ni inte anmärka på ;) )[/quote']

Ser inga fel i räkningen eller resonemanget förutom att man borde ta med kolhydratladdningen också och vi inte kan vara helt säkra på sifforna.

 

Så om vi för enkelhets skulle antar att den fungerar med 50% påslag (vilket jag är tveksam till), samt att allt lagrat kan användas (vilket jag också är tveksam till då inte alla muskler jobbar) har vi 3000 kcal.

 

Så åker väl Ironman snarare på 4 än 5 timmar. Då har vi helt plötsligt i 4000-3000-(4*280) = mer än 0.

 

Men det förutsätter att det kostar 1000 kcal per timme. Även eliten får vila utför köra lite lugnare inbäddade i klungan osv. Stämmer då 1000 eller kan det vara lägre?

 

Så formeln borde se ut något såhär:

 

Andelen energi som måste komma från fett = Tid i h*energiförbrukning per h - (Kolhydrater lagrade i kroppen + Kolhydrater lagrade mha kolhydratladdning + tid i h*280kcal)

 

Om jag gissar på dessa felintervaller och tar extremerna:

4*(900+-100) - (2000 + 800+-200 + 4*280) =

4000-(2000+600+1120)=380 kcal

3200-(2000+1000+1120)=-920 kcal

 

Så vi har allting från att 380 kcal måste komma från fett och att man har kvar 920 kcal kolhydrater vid målgång.

 

Självklart är det inte såhär enekelt. Men det verkar inte orimligt att eliten rent teoretiskt med perfekt uppladdning och perfekt support längs spåret klara ett vasalopp på ren kolhydratdrift.

Link to comment
Share on other sites

Stadium skrev att ett vasalopp kostar mellan 8000-10000 kcal men det måste väl vara alldeles för mkt? Eller kan det gälla för 8-10h åkare? Isåfall kan det bli rätt tomt i depåerna...

 

https://www.stadium.se/is-bin/INTERSHOP.enfinity/WFS/Stadium-SwedenB2C-Site/sv_SE/-/SEK/cc_ViewArticle-ShowArticle?ArticleID=iETCROioYk8AAAEdTYFFPmxH&Level4MenuSelected=1050061&TopMenuSelected=

Link to comment
Share on other sites

Sen är ju frågan hur mycket fettförbränning man behöver om man dricker och får i sig energi under loppet...

De e ju mest relevant om man skulle dricka vatten under loppen... men annars?

Kroppen kan om jag minns rätt ta upp ca 1 gram kolhydrat per kg kroppsvikt och timme under hård ansträngning' date=' vilket innebär 280 kalorier för en person på 70 kg (men i rätt mix med vatten, så att trycka en stor gel på 100 ml på en gång utan vatten är inte så smart... det borde man ta under 1h och dessutom med en massa vatten). Jag tror att man brukar säga att kroppen kan lagra cirka 2000 kalorier kolhydrater för användning. Säg att du åker hyfsat snabbt på 5h, det blir totalt 3400 kalorier du då har från början plus kan få i dig. Om du gör av med kanske minst 1000 kalorier per timme (som 5h-åkare - kanske är ännu mer?) under de 5 timmarna blir det ett behov på 5000 kalorier, så du behöver 1600 kalorier från fett, eller precis över 30 %. Bäst om du kan hålla den %-en konstant under hela loppet, annars blir avslutningen tung. Gäller alltså att kroppen kan använda en rätt stor andel från fett redan från start under en ganska hög intensitet, vilket betyder att du ska ha tränat upp det och att man inte får öppna alldeles för hårt heller, eftersom kroppen då direkt går in på att gå på 100 % kolhydrater.

 

Rätta mig gärna om resonemang, siffror eller fakta ovan är fel!

 

(med kalorier menar jag kilokalorier, så det behöver ni inte anmärka på ;) )[/quote']

Ser inga fel i räkningen eller resonemanget förutom att man borde ta med kolhydratladdningen också och vi inte kan vara helt säkra på sifforna.

 

Så om vi för enkelhets skulle antar att den fungerar med 50% påslag (vilket jag är tveksam till), samt att allt lagrat kan användas (vilket jag också är tveksam till då inte alla muskler jobbar) har vi 3000 kcal.

 

Så åker väl Ironman snarare på 4 än 5 timmar. Då har vi helt plötsligt i 4000-3000-(4*280) = mer än 0.

 

Men det förutsätter att det kostar 1000 kcal per timme. Även eliten får vila utför köra lite lugnare inbäddade i klungan osv. Stämmer då 1000 eller kan det vara lägre?

 

Så formeln borde se ut något såhär:

 

Andelen energi som måste komma från fett = Tid i h*energiförbrukning per h - (Kolhydrater lagrade i kroppen + Kolhydrater lagrade mha kolhydratladdning + tid i h*280kcal)

 

Om jag gissar på dessa felintervaller och tar extremerna:

4*(900+-100) - (2000 + 800+-200 + 4*280) =

4000-(2000+600+1120)=380 kcal

3200-(2000+1000+1120)=-920 kcal

 

Så vi har allting från att 380 kcal måste komma från fett och att man har kvar 920 kcal kolhydrater vid målgång.

 

Självklart är det inte såhär enekelt. Men det verkar inte orimligt att eliten rent teoretiskt med perfekt uppladdning och perfekt support längs spåret klara ett vasalopp på ren kolhydratdrift.

Följdfrågan blir då: hur mycket skiljer mellan använda fett bra och använda fett dåligt?

Använder man lika stor andel fett så länge de finns kolhydrater eller går de och träna upp...

Link to comment
Share on other sites

Följdfrågan blir då: hur mycket skiljer mellan använda fett bra och använda fett dåligt?

Använder man lika stor andel fett så länge de finns kolhydrater eller går de och träna upp...

Thorrez - jag tror du räknar fel på två saker:

1) För högt på hur mycket kroppen kan lagra in med laddning, 3000 kcal användbar glykogen tror jag inte går att få till, men jag tror det finns bra källor på nätet på det som någon kanske orkar kolla upp

2) Glöm inte att snabbare = behov för högre effekt. De krafter som ska övervinnas är ju i bästa fall linjära med hastigheten, andra värre som ex. luftmotstånd. Dvs 4h-åkaren bör göra av med (minst) lika mycket energi som 5h-åkaren (klart det finns faktorer som går i andra riktningen, ex. allmän verkningsgrad i åkningen som är bättre för en 4h-åkare än en 5h-åkare, och basalförbrukningen som såklart är linjär med tiden) - men jag tror nog det är lite mindre komponenter är den totala energin som behövs för att övervinna luftmotstånd och friktion under sisådär 90 km.

 

Ironman - om jag förstod din fråga rätt: Som jag förstått det är det precis det du tränar upp med fettförbränningsträningen, dvs kroppens förmåga att använda en högre mix fettenergi vid en given effekt, genom att kroppen blir bättre på det. Då räcker kolhydraterna längre, och övergången till fett blir inte lika tung - plus att när du väl kör på 100% fett kan din kropp då gå på högre effekt. Du kan ju se det som att du dels tränar upp dels den maximala energimängden kroppen kan få från fett, och det gör också att den generellt då använder större andel fett som bränsle hela tiden. Har jag alltså för mig - kan minnas fel!

Link to comment
Share on other sites

Ja om man kan klara sig på bara kolhydrater under en tävling kanske fettdrift inte är något man behöver träna på det, som ironman påpekar. (Hälsoperspektiv?) Vasaloppet blir ju ett gränsfall.

 

Däremot finns det ju flertalet tävlingsformer där du absolut gynnas av att klara dig på nästan bara fettförbränning.

Link to comment
Share on other sites

Följdfrågan blir då: hur mycket skiljer mellan använda fett bra och använda fett dåligt?

Använder man lika stor andel fett så länge de finns kolhydrater eller går de och träna upp...

Thorrez - jag tror du räknar fel på två saker:

1) För högt på hur mycket kroppen kan lagra in med laddning' date=' 3000 kcal användbar glykogen tror jag inte går att få till, men jag tror det finns bra källor på nätet på det som någon kanske orkar kolla upp

2) Glöm inte att snabbare = behov för högre effekt. De krafter som ska övervinnas är ju i bästa fall linjära med hastigheten, andra värre som ex. luftmotstånd. Dvs 4h-åkaren bör göra av med (minst) lika mycket energi som 5h-åkaren (klart det finns faktorer som går i andra riktningen, ex. allmän verkningsgrad i åkningen som är bättre för en 4h-åkare än en 5h-åkare, och basalförbrukningen som såklart är linjär med tiden) - men jag tror nog det är lite mindre komponenter är den totala energin som behövs för att övervinna luftmotstånd och friktion under sisådär 90 km.

 

Ironman - om jag förstod din fråga rätt: Som jag förstått det är det precis det du tränar upp med fettförbränningsträningen, dvs kroppens förmåga att använda en högre mix fettenergi vid en given effekt, genom att kroppen blir bättre på det. Då räcker kolhydraterna längre, och övergången till fett blir inte lika tung - plus att när du väl kör på 100% fett kan din kropp då gå på högre effekt. Du kan ju se det som att du dels tränar upp dels den maximala energimängden kroppen kan få från fett, och det gör också att den generellt då använder större andel fett som bränsle hela tiden. Har jag alltså för mig - kan minnas fel![/quote']

AndersH:

Visst har jag massa fel i min räkning, primärt 3000 kcal inlagrade och användbara.

 

Om du minns Södergrens test mot Karlsson i vinterstudion (rullskidor på samma band) så tog Södis ett staktag på den tiden Karlsson, men fullt flås, tog fem. Så jag tror att elitens teknik gör att de inte brännar lika mycket på 4 timmar som någon annan på 5. Men visst, du har rätt i att det nog inte är så lätt att samma timförbrukning kan användas heller.

 

Ironman:

Om du använder dåligt (med) fett så att kolhydraterna tar slut så kommer väggen. Hade du kunna köra lite mer fettandel hade den kanske inte kommit eller i alla fall senare. Ja, det går att träna upp (nån nämnde att man testat att mäta på utandningsluft) men vad jag vet är det ingen som belagt vad som egentligen händer i kroppen.

Link to comment
Share on other sites

Följdfrågan blir då: hur mycket skiljer mellan använda fett bra och använda fett dåligt?

Använder man lika stor andel fett så länge de finns kolhydrater eller går de och träna upp...

Thorrez - jag tror du räknar fel på två saker:

1) För högt på hur mycket kroppen kan lagra in med laddning' date=' 3000 kcal användbar glykogen tror jag inte går att få till, men jag tror det finns bra källor på nätet på det som någon kanske orkar kolla upp

2) Glöm inte att snabbare = behov för högre effekt. De krafter som ska övervinnas är ju i bästa fall linjära med hastigheten, andra värre som ex. luftmotstånd. Dvs 4h-åkaren bör göra av med (minst) lika mycket energi som 5h-åkaren (klart det finns faktorer som går i andra riktningen, ex. allmän verkningsgrad i åkningen som är bättre för en 4h-åkare än en 5h-åkare, och basalförbrukningen som såklart är linjär med tiden) - men jag tror nog det är lite mindre komponenter är den totala energin som behövs för att övervinna luftmotstånd och friktion under sisådär 90 km.

 

Ironman - om jag förstod din fråga rätt: Som jag förstått det är det precis det du tränar upp med fettförbränningsträningen, dvs kroppens förmåga att använda en högre mix fettenergi vid en given effekt, genom att kroppen blir bättre på det. Då räcker kolhydraterna längre, och övergången till fett blir inte lika tung - plus att när du väl kör på 100% fett kan din kropp då gå på högre effekt. Du kan ju se det som att du dels tränar upp dels den maximala energimängden kroppen kan få från fett, och det gör också att den generellt då använder större andel fett som bränsle hela tiden. Har jag alltså för mig - kan minnas fel![/quote']

AndersH:

Visst har jag massa fel i min räkning, primärt 3000 kcal inlagrade och användbara.

 

Om du minns Södergrens test mot Karlsson i vinterstudion (rullskidor på samma band) så tog Södis ett staktag på den tiden Karlsson, men fullt flås, tog fem. Så jag tror att elitens teknik gör att de inte brännar lika mycket på 4 timmar som någon annan på 5. Men visst, du har rätt i att det nog inte är så lätt att samma timförbrukning kan användas heller.

 

Ironman:

Om du använder dåligt (med) fett så att kolhydraterna tar slut så kommer väggen. Hade du kunna köra lite mer fettandel hade den kanske inte kommit eller i alla fall senare. Ja, det går att träna upp (nån nämnde att man testat att mäta på utandningsluft) men vad jag vet är det ingen som belagt vad som egentligen händer i kroppen.

Håller inte med om 4h jmf 5h. Har inget data men intuitivt så borde puls och kaloriförbrukning ha ett linjärt samband. Och eliten kan ju snarare ligga närmare maxpuls än vad en elitmotionär kan, dvs eliten bränner mer "soppa". Att de åker bättre tekniskt utnyttjar de till att åka snabbare, inte att glänsa mot motionärer som besserwissern Jonas Karlsson :)...

 

Generellt är jag skeptisk till LCHF av den enkla anledningen att fortfarande består metodens första "line up" av Jonas Colting (inte presterat mycket sedan han började med lchf), Björn Ferry (numera en svag skidåkare...) och diverse "elitmotionärer" i form av unga lagsportspelare i division 1. Eller har det dykt upp några vassare namn på sistone?

 

Om nu detta är så fantastiskt varför kör inte alla elitidrottare med detta?

Link to comment
Share on other sites

Håller inte med om 4h jmf 5h. Har inget data men intuitivt så borde puls och kaloriförbrukning ha ett linjärt samband. Och eliten kan ju snarare ligga närmare maxpuls än vad en elitmotionär kan, dvs eliten bränner mer "soppa". Att de åker bättre tekniskt utnyttjar de till att åka snabbare, inte att glänsa mot motionärer som besserwissern Jonas Karlsson :)...

 

Generellt är jag skeptisk till LCHF av den enkla anledningen att fortfarande består metodens första "line up" av Jonas Colting (inte presterat mycket sedan han började med lchf), Björn Ferry (numera en svag skidåkare...) och diverse "elitmotionärer" i form av unga lagsportspelare i division 1. Eller har det dykt upp några vassare namn på sistone?

 

Om nu detta är så fantastiskt varför kör inte alla elitidrottare med detta?

Jag tror inte det är så enkelt att puls och kaloriförbrukning skulle vara linjärt. Tänk dessa två scenarion:

1. Spring full fart upp för en backe i 30s. Jogga 500m i en bit för 6:00-tempo

2. Jogga 500m i en bit över 6:00-tempo. Spring upp för sammabacke i samma (fulla) fart.

 

1. kommer ge betydligt högre snittpuls. Men har musklerna verkligen behövs motsvarande mer energi för att utföra arbetet. (Det är en anledning till att jag själv är väldigt skeptisk till att styra sin träning helt efter puls).

 

Ett annat exempel är där stora eller små muskler jobbar i samma puls. Är det verligen samma arbete?

 

Men visst, några vetenskapliga belägg har jag inte hittat så jag kan såklart ha fel.

 

Jag har ingen åskit om hur bra eller såligt lchf är, men bara för att det inte är optimalt för eliten är inget bevis för att det inte skulle vara det för (vissa) (elit-)motionärer (eller tvärt om heller). Men att det skulle vara någon fantastisk universallösning håller jag med om att inget pekar på.

Link to comment
Share on other sites

I cykel är det väldigt enkelt att göra dessa beräkningarna och då ser man att den snabbaste syklisten* är den som gör av med mest energi på en viss sträcka.

 

Saker som kan ändra på detta är skillnad i vikt, skillnad i luftmotstånd, skillnad i utrustning och teknik/effektivitet. Det sista är rätt liten skillnad i cykel men kan nog vara viktigt i skidor.

 

Så generellt tror jag att de bästa är de som gör av med mest energi under ett vasalopp men tex en tjockis med dårlig teknik som brukar lång tid (basal förbränningen kommer också med) kan säkert också förbränna en hel del.

 

I kort. Topp idrottare är den gruppen som kan göra av med mest energi på en viss sträcka.

 

edit: Men det är inte säkert att skillnaderna är så stor. I cykel är det luftmotståndet som gör skillnaden. Om två lika tynga cyklister syklar upp en brant backe så gör de av med ca lika mycket energi också om en cyklar klart snabbare.

 

*samma vikt och samma luftmotstånd.

Link to comment
Share on other sites

Är nog oenig med mig själv :) Hur mycket energi man gör av med på en viss sträcka med avseende på fart beror mycket på aktiviten. I en del aktiviteter som padling går det åt mycket mer energi att padla fort än långsamt medans i andra som i sykling i branta backar är det ingen skillnad om vikten är samma medans en tung cyklist brukar mer energi upp samma backe.

 

I skidåkning är jag osäker på vad som gäller då glidet (som kanske som kraft är oberoende av fart) nog är det som betyder mest (iallafall i platta lopp) och tekniken är viktig.

Link to comment
Share on other sites

Håller inte med om 4h jmf 5h. Har inget data men intuitivt så borde puls och kaloriförbrukning ha ett linjärt samband. Och eliten kan ju snarare ligga närmare maxpuls än vad en elitmotionär kan' date=' dvs eliten bränner mer "soppa". Att de åker bättre tekniskt utnyttjar de till att åka snabbare, inte att glänsa mot motionärer som besserwissern Jonas Karlsson :)...

 

Generellt är jag skeptisk till LCHF av den enkla anledningen att fortfarande består metodens första "line up" av Jonas Colting (inte presterat mycket sedan han började med lchf), Björn Ferry (numera en svag skidåkare...) och diverse "elitmotionärer" i form av unga lagsportspelare i division 1. Eller har det dykt upp några vassare namn på sistone?

 

Om nu detta är så fantastiskt varför kör inte alla elitidrottare med detta?[/quote']

Jag tror inte det är så enkelt att puls och kaloriförbrukning skulle vara linjärt. Tänk dessa två scenarion:

1. Spring full fart upp för en backe i 30s. Jogga 500m i en bit för 6:00-tempo

2. Jogga 500m i en bit över 6:00-tempo. Spring upp för sammabacke i samma (fulla) fart.

 

1. kommer ge betydligt högre snittpuls. Men har musklerna verkligen behövs motsvarande mer energi för att utföra arbetet. (Det är en anledning till att jag själv är väldigt skeptisk till att styra sin träning helt efter puls).

 

Ett annat exempel är där stora eller små muskler jobbar i samma puls. Är det verligen samma arbete?

 

Men visst, några vetenskapliga belägg har jag inte hittat så jag kan såklart ha fel.

 

Jag har ingen åskit om hur bra eller såligt lchf är, men bara för att det inte är optimalt för eliten är inget bevis för att det inte skulle vara det för (vissa) (elit-)motionärer (eller tvärt om heller). Men att det skulle vara någon fantastisk universallösning håller jag med om att inget pekar på.

Håller inte med om 1 vs 2. Det beror ju helt på perioden du mäter. I fallet 2 så förutsätter det att du slutat mäta puls efter maxrushen vilket blir äpplen och päron jämförelse. Förstår inte riktigt vad du vill bevisa med detta. Du har dock givetvis helt rätt att mängd muskler har betydelse för total förbrukning (förutsatt att man kör max på ett lopp).

Link to comment
Share on other sites

Håller inte med om 1 vs 2. Det beror ju helt på perioden du mäter. I fallet 2 så förutsätter det att du slutat mäta puls efter maxrushen vilket blir äpplen och päron jämförelse. Förstår inte riktigt vad du vill bevisa med detta. Du har dock givetvis helt rätt att mängd muskler har betydelse för total förbrukning (förutsatt att man kör max på ett lopp).

Jag vill visa att exakt samma fart i exakt samma bana ger klart olika snittpuls beroende på var man lägger fart/pulsökningen. Därför borde inte energiförbrukningen vara linjär med pulsen.

Link to comment
Share on other sites

I cykel är det väldigt enkelt att göra dessa beräkningarna och då ser man att den snabbaste syklisten* är den som gör av med mest energi på en viss sträcka.

 

Saker som kan ändra på detta är skillnad i vikt, skillnad i luftmotstånd, skillnad i utrustning och teknik/effektivitet. Det sista är rätt liten skillnad i cykel men kan nog vara viktigt i skidor.

 

Så generellt tror jag att de bästa är de som gör av med mest energi under ett vasalopp men tex en tjockis med dårlig teknik som brukar lång tid (basal förbränningen kommer också med) kan säkert också förbränna en hel del.

 

I kort. Topp idrottare är den gruppen som kan göra av med mest energi på en viss sträcka.

 

edit: Men det är inte säkert att skillnaderna är så stor. I cykel är det luftmotståndet som gör skillnaden. Om två lika tynga cyklister syklar upp en brant backe så gör de av med ca lika mycket energi också om en cyklar klart snabbare.

 

*samma vikt och samma luftmotstånd.

Det snabbaste är den som kan få ut mest effekt/energi i cykeln. Stämmer det verkligen att det är samma sak som den som gör av med mest energi?

 

Du förutsätter konstant verkningsgrad men borde inte en elitcyklists muskler ha bättre verklingsgrad under cykling än en motionär?

Link to comment
Share on other sites

Ett annat exempel är där stora eller små muskler jobbar i samma puls. Är det verligen samma arbete?

Puls är inte ett exakt mått på intensitet/syreupptag men nog finns det ett klart samband mellan puls och syreupptag och jag tror inte att storleken på musklerna gör detta sambandet mer eller mindre exakt.

 

Det är väl snarare så att om man arbetar med små muskler så är det svårt att få ett högt syreupptag och hög puls.

 

Vilket syreupptag man har på en viss puls beror ju också på hur bra tränad man är.

 

Nu är jag lite osäker på om alla diskuterar samma sak... men vad jag tror är rätt klart är:

 

Eliten är de som får ut mest effekt i yttre effekt. De åker snabbast

Eliten är de som gör av med mest effekt i indre effekt (syreupptag).

 

Undantag från detta kan vara tynga men vältränade åkare och vältränade åkare som är dårliga på skidor.

 

Vem som gör av med mest energi under ett vasalopp är svårare att svara på.

Link to comment
Share on other sites

Du förutsätter konstant verkningsgrad men borde inte en elitcyklists muskler ha bättre verklingsgrad under cykling än en motionär?

De flesta säger att det är väldigt liten skillnad i verkningsgrad för syklister på olika nivåer. Skillnaden som är tror jag också ofta är medfödd.

 

Tror verkningsgraden kan ligga mellan 22-23% till 25% eller något sådant och att det är svårt eller omöjligt att ändra på sin verkningsgrad.

 

Tror det är Aschenden som har skrivet en del om detta i samband med forskning på Armstrong (han var väldigt negativ till den forskningen). Ett av argumenten för att armstrong var så bra utan doping var att han hade ökat haft en stor ökning i sin verkningsgrad.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.

×
×
  • Create New...