Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Sub 1000 VL


Bommen

Recommended Posts

Noterade att Johaaan har målsättningen ”VL 2014 tresiffrigt”. Gissar att det finns fler bland de aktiva på detta forum som har samma ambitionsnivå, endera som årets huvudmål eller som ett delmål. Jag tillhör denna skara och tänkte att det vore intressant att försöka etablera en tråd kring detta. Huvudsakligen för att kunna sporra varandra fram till VL men även för att kunna jämföra hur man ligger till med träningsmängd, resultat seedningslopp, SkiErg tider etc etc. Med drygt 130 dagar till VL-start så borde vi vara inne i en hyfsad träningsperiod just nu.

 

Lämpligt då att börja med bakgrund & förutsättningar, och min är;

-3 skidsäsonger (och tre VL) bakom mig + ett antal seedningslopp

-Ifjol placering 1780, och vare sig gubben eller skidorna var då på topp (två föregående VL med placeringar kring 2500)

-En förändrad arbetssituation gör att jag kunnat öka träningsmängden och ligger nu på ca 5-7 timmar/vecka

-Innan skidåkningen mest löpning (ett antal marathon, lidingölopp etc)

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 269
  • Created
  • Last Reply
Noterade att Johaaan har målsättningen ”VL 2014 tresiffrigt”. Gissar att det finns fler bland de aktiva på detta forum som har samma ambitionsnivå, endera som årets huvudmål eller som ett delmål. Jag tillhör denna skara och tänkte att det vore intressant att försöka etablera en tråd kring detta. Huvudsakligen för att kunna sporra varandra fram till VL men även för att kunna jämföra hur man ligger till med träningsmängd, resultat seedningslopp, SkiErg tider etc etc. Med drygt 130 dagar till VL-start så borde vi vara inne i en hyfsad träningsperiod just nu.

 

Lämpligt då att börja med bakgrund & förutsättningar, och min är;

-3 skidsäsonger (och tre VL) bakom mig + ett antal seedningslopp

-Ifjol placering 1780, och vare sig gubben eller skidorna var då på topp (två föregående VL med placeringar kring 2500)

-En förändrad arbetssituation gör att jag kunnat öka träningsmängden och ligger nu på ca 5-7 timmar/vecka

-Innan skidåkningen mest löpning (ett antal marathon, lidingölopp etc)

Ligger väl där jag med. Tycker att även ålder och träningsbakgrund kan finnas med då detta påverkar rätt mycket.

7 säsonger med skidåkning och 4 VL

Ifjol 1042 och det är bästa resultatet. Annars mellan 1600-1900.

Tränar ca 300-350 tim/ år

Innan skidåkningen tränade jag inte alls på ca 15 år. Före det motocross/enduro.

Är nu 47 år så det börjar väl bli trögt att förbättra sig men försöka går ju.

Link to comment
Share on other sites

Jag har topp 1000 som en 2-års plan, ser det som en STOR bonus om jag klarar av det denna säsongen. Har svårt att tro att min träning gör så pass stor effekt så snabbt. Känns betydligt svårare att bli duktig på längd än någon annan konditionsidrott. Jag har som mål att träna minst 7 tim/veckan i snitt detta året. Låg på strax över 4 tim/veckan förra året och 2-3 Tim året innan där. Kört 5 Vasalopp och innan dess var det bara innebandy. Slutade med det som 19 åring och nu är jag 24 år. Vår och sommar är fokus cykling och höst/vinter är det skidor. Försöker springa i snitt 1 ggr/veckan året runt, dock mindre under cykelsäsongen.

Tanken är att få ihop ungefär 150 mil på rullskidor och vid en bra vinter med 3st skidläger/resor norr över så 100 mil på snö.

Mina två senaste tider på VL ser ni nedan:

Link to comment
Share on other sites

Ah, kan vara trevligt med trådar som denna!

 

Jag har ju kört två VL, resultat se nedan. Det första då jag var 19, är nu 20. Hade väl tränat inför det första i cirka ett år. Åren innan det ingen målmedveten träning bara sporadiskt och lite allt möjligt. Däremot tills jag var 15 år tävlade jag i längdskidor och vann bland annat Kalle Anka cup sprinten två år i rad m.m, 6:a totalt. Slutade sen pga. sjukdomsbesvär och motivationsbrist. Så när jag var 18 började jag väl träna "på riktigt" igen, men var ju inte så så strålande form som jag trodde jag kanske var!

 

Har tränat 330h hittils i år, men ganska mycket Triathlonträning då jag körde Ironman. Bara 35 mil rullskidor hittils, men hoppas på få in några längre turer och intervallpass kommande veckor. Sen måste jag väl skrapa ihop iaf 100 mil på snö, 78 ifjol innan VL.

Link to comment
Share on other sites

Helt rätt TT, ålder är en icke helt oviktig faktor i det hela. Är 42 år.

 

Spelade hockey till jag var 18 och fotboll tills jag var 26, efter detta enbart löpning tills grabbgänget i bastun kom på att nästa grej var VL.

 

Som junior tävlade jag dock i skidåkning tills jag var 12 så lite teknik har man i muskelminnet.

Link to comment
Share on other sites

Jag ställer mig i raden av åkare som har top 1000 som mål. I mitt fall har det dock kommit av sig lite pga en komplex hjärnskakning vid fall under träning en vecka innan VL 2012.

 

Jag är 35 år gammal, väger 73kg och har följande skidbakgrund:

 

1998: 6:43 på 2.5km

1998-2008: Sporadisk, men hyfsat återkommande åkning. 100% skate.

VL 2008: 8.12 (6056)

VL 2009: 7:17 (5345)

VL 2010: 6:45 (3900)

VL 2011: 5:42 (1790)

VL 2012: Siktade sub 5 i storform, men fick ställa in pga svår hjärnskakning

VL 2013: 5:45 (2123) Softade rejält pga nämnda skada. Ett oerhört lätt lopp.

VL 2014: Fortfarande problem med huvudet, men hoppas kunna trycka på.

 

I år (kalender) försöker jag landa på 400h träning, varav ca 100 mil rullskidor och 100 mil på snö. Därtill ca 250 mil cykel.

 

Det jag har förändrat tills i år är framför allt ett något mer stukturerat upplägg och mer tid på gymmet. Det senare då jag upplevt att jag måste bli starkare och en aning bitigare för att kunna öka effekten och palla en högre fart. Det är ju som bekant lurigt att ta steget från 40min per mil till typ 32:30... En annan förändring är att jag lagt in fokuserar på att få upp farten i övre A1/lägre A2 och därför kör en del distanspass runt 40km.

 

Så min plan för att ta nästa steg är ungefär:

 

- Lägga till några träningstimmar, typ 50.

- Träna mer strukturerat/planerat.

- Öka VO2 max en aning

- Öka maxstyrkan rejält och muskelvolymen en aning för att:

- Öka effekten vid VO2 max

- Förbättra mig tekniskt vid hög fart

- Öka farten vid återhämtningsfart / lätt åkning

 

 

Vi får se vad det blir av det.

Link to comment
Share on other sites

Här kan man ju bli inspirerad att höja sitt mål! 43 år gammal och åkt 4 vasalopp, innan dess ingen skidåkning alls endast lite sporadisk löpning och innebandy. Nu klättrat sakta upp i resultatlistan, VL 2013 på 5.30 med placering ca 1630, VL 2014 mål under 1500 men nu vete katten om jag inte ska ha topp 1000. Tränar en bra vecka 2 löppass,2 rullskidspass och 2 gympass. Vore kul om någon topp 1000 åkare ville kommentera vad som krävs träningsmässigt för att nå dit. (inte mer intervaller bara..). Gått över från Elpex Evo 2or till att nästan bara köra på ett par Elpex Team med 4or, ger betydligt mer flås och träningsvärk -härligt!
Link to comment
Share on other sites

Körde en träningstävling över 9 km på rullskidor igår. Precis som UVK-rullen (som var mitt livs första rullskidtävling) så går det för sakta. Och inte så lite heller, km tar ca 15-20 s för lång tid. Hade en tråd om intensitet tidigare och kan bara konstatera att det nog är fel sammansättning på passen. Grundstrukturen är väl vettig, 1 långpass på rullisar, 1-2 SkiErg pass (varav åtminstone det ena är intervaller), 1 pass i slalombacken (tar 25 min att springa dit så hela passet tar 1,5 timme), och 1-2 pass som är endera lugn löpning eller rullskidor. Totalt 5-6 pass. Men av genomsnittet på 6,15 timmar per vecka, så är effektiv tid A3 mindre än 15 min/vecka, ca 40 min är A2 och resten är A1 (och då inställd efter 60-75 % =A1, 75-85%=A2 och över 85 % är A3. Detta borde väl vara långt under era pass eller hur?

 

Det är nog inte medvetet. Knäproblem gör att mina "traditionella" 4*4 löpintervaller inte kan genomföras och försökt ersätta det med SkiErg. Och pulsmässigt kommer jag inte tydligen inte upp lika högt i puls trots "upplevd belastning" är lika. Och varför jag inte har mer än 2 st rullskidintervaller under hela hösten, stavas också SkiErg. Det är nog ett misstag.

Link to comment
Share on other sites

Körde en träningstävling över 9 km på rullskidor igår. Precis som UVK-rullen (som var mitt livs första rullskidtävling) så går det för sakta. Och inte så lite heller, km tar ca 15-20 s för lång tid. Hade en tråd om intensitet tidigare och kan bara konstatera att det nog är fel sammansättning på passen. Grundstrukturen är väl vettig, 1 långpass på rullisar, 1-2 SkiErg pass (varav åtminstone det ena är intervaller), 1 pass i slalombacken (tar 25 min att springa dit så hela passet tar 1,5 timme), och 1-2 pass som är endera lugn löpning eller rullskidor. Totalt 5-6 pass. Men av genomsnittet på 6,15 timmar per vecka, så är effektiv tid A3 mindre än 15 min/vecka, ca 40 min är A2 och resten är A1 (och då inställd efter 60-75 % =A1, 75-85%=A2 och över 85 % är A3. Detta borde väl vara långt under era pass eller hur?

 

Det är nog inte medvetet. Knäproblem gör att mina "traditionella" 4*4 löpintervaller inte kan genomföras och försökt ersätta det med SkiErg. Och pulsmässigt kommer jag inte tydligen inte upp lika högt i puls trots "upplevd belastning" är lika. Och varför jag inte har mer än 2 st rullskidintervaller under hela hösten, stavas också SkiErg. Det är nog ett misstag.

Hur gör du för att få ihop bara 15 min A3 på 5-6 pass varav två verkar vara hårda (Skierg intervallerna och slalombacken)? Bara på ett av dessa pass borde du få ihop minst 15 min A3 tycker jag. Konstigt att du inte får upp pulsen på Skierg, klen i överkroppen i förhållande till konditionen? För tungt motstånd och låg frekvens? Provat att cykla istället? Jag ligger på ca 90 min A3 i veckan dvs ca 15% av min genomsnitttid.

Link to comment
Share on other sites

Det är en bra fråga TT, trodde definitivt att det skulle vara minst det dubbla. Men rätt många av intervaller kommer tydligen bara upp till ca 163 -168. faktiskt enbart i slalombacken som jag överhuvudtaget går över 170 i puls. Med löpning tidigare (4 *4) låg man nästan alltid på 180 eller över på de sista två. Nästan så man börjar misstro pulsklockan, men det är väl som du skriver klen i överkropp.
Link to comment
Share on other sites

Du måste tänka på att maxpulsen är grenspecifik. På SkiErgen har jag som mest fått upp den i 192-193 och då var det verkligen max. På löpning kan jag ligga på 196 i 40 minuter. Stakning (om man inte använder benen väldigt mycket) engagerar ju mest överkroppen, och det räcker blodvolym till så att säga. Blir mer problem då benen involveras!

 

Hursom, lite mer än 15 min A3 / vecka kan vara önskvärt.

 

Den här veckan blev lite konstig så bara ett A3/A3+ pass. 4x6½min + 2x3 min intervaller (Rullskidor,K i backe), så trots allt kring 25 min effektiv tid i A3. Plus ett par minuter från gårdagens löpning naturlig intervall. Men fick 6 mil rullisar i helgen iaf.

 

Imorgon blir det däremot förmodligen ett tufft pass på Skiergen! 20 min A3/A3+ mot slutet.

Link to comment
Share on other sites

Fel, fel fel Johaaan, Maxpulsen är inte allas grenspecifik. Om du fått upp pulsen i löpning i 196 kan du få upp den i det i allt annat också. tex Cykel, skierg, stavgång. Det handlar bara om att vänja kroppen vid dessa så man inte drar på sig syra. Sen är det såklart lättare för de flesta att få upp pulsen i max i löpning men det är en annan femma!

 

Du måste tänka på att maxpulsen är grenspecifik. På SkiErgen har jag som mest fått upp den i 192-193 och då var det verkligen max. På löpning kan jag ligga på 196 i 40 minuter. Stakning (om man inte använder benen väldigt mycket) engagerar ju mest överkroppen, och det räcker blodvolym till så att säga. Blir mer problem då benen involveras!

 

Hursom, lite mer än 15 min A3 / vecka kan vara önskvärt.

 

Den här veckan blev lite konstig så bara ett A3/A3+ pass. 4x6½min + 2x3 min intervaller (Rullskidor,K i backe), så trots allt kring 25 min effektiv tid i A3. Plus ett par minuter från gårdagens löpning naturlig intervall. Men fick 6 mil rullisar i helgen iaf.

 

Imorgon blir det däremot förmodligen ett tufft pass på Skiergen! 20 min A3/A3+ mot slutet.

Link to comment
Share on other sites

Fel, fel fel Johaaan, Maxpulsen är inte allas grenspecifik. Om du fått upp pulsen i löpning i 196 kan du få upp den i det i allt annat också. tex Cykel, skierg, stavgång. Det handlar bara om att vänja kroppen vid dessa så man inte drar på sig syra. Sen är det såklart lättare för de flesta att få upp pulsen i max i löpning men det är en annan femma!

 

Du måste tänka på att maxpulsen är grenspecifik. På SkiErgen har jag som mest fått upp den i 192-193 och då var det verkligen max. På löpning kan jag ligga på 196 i 40 minuter. Stakning (om man inte använder benen väldigt mycket) engagerar ju mest överkroppen, och det räcker blodvolym till så att säga. Blir mer problem då benen involveras!

 

Hursom, lite mer än 15 min A3 / vecka kan vara önskvärt.

 

Den här veckan blev lite konstig så bara ett A3/A3+ pass. 4x6½min + 2x3 min intervaller (Rullskidor,K i backe), så trots allt kring 25 min effektiv tid i A3. Plus ett par minuter från gårdagens löpning naturlig intervall. Men fick 6 mil rullisar i helgen iaf.

 

Imorgon blir det däremot förmodligen ett tufft pass på Skiergen! 20 min A3/A3+ mot slutet.

Okej, intressant. Kan du ge några adekvata referenser på påståendet?

 

Självklart kommer kapaciteten att jobba nära maxpuls vara beroende av den perifera kapaciteten i respektive gren - det är ju en viktig faktor som förstås är träningsbar. Andel muskelmassa påverkar alltså hur många fibrer som arbetar aerobt, mer massa => mer syre används innan arbetet blir anaerobt => laktattröskeln förskjutsen i förhållande till maxpuls. Jag menar fortfarande på att den högsta puls en individ kan uppnå vid olika grenar är specifik för just den grenen.

 

(Roddare kan till exempel arbeta närmare sitt VO2max (grenspecifikt) än löpare över en given tid, just för att mer muskelmassa engageras mha. benen kontra överkroppen.)

 

Vidare påverkas slagvolymen av kroppsposition (liggande, stående, sittande).

 

Du har bara ett hjärta, inte olika för olika idrotter. Däremot utför du olika arbeten med olika antal motoriska enheter och muskelmassa samt har kroppen i olika lägen i förhållande till hjärtat. Det ger olika förutsättningar för arbetet. Du kan fortfarande ta ut dig till MAX i alla grenar men det påverkar hjärtat på olika sätt, därav är det rimligt att maxpulsen varierar.

 

Jag tror t.ex. inte många triathleter uppvisar samma maxpuls vid simning, cykling och löpning. Själv håller jag på med det och tycker mig vara lika "duktig/tränad" på cykling respektive löpning, men kan jag ligga på samma puls? Aldrig. Skillnaden är t.o.m. signifikant när jag ligger i tempoställning eller sätter mig upp på cykeln.

 

Men visst sitter en del av begränsningen i teknik, löpning är väl något som för många är det lättaste man kan göra för att ta ut sig maximalt. Det blir lite knepig diskussion, då HRMAX självklart varierar pga. kapacitet och träningsbakgrund inom specifika grenen som du säger, men jag..

 

Detta har dock inte så mycket med VL sub 1000 att göra! Hur går träningen för er andra? ;)

Link to comment
Share on other sites

Fel' date=' fel fel Johaaan, Maxpulsen är inte allas grenspecifik. Om du fått upp pulsen i löpning i 196 kan du få upp den i det i allt annat också. tex Cykel, skierg, stavgång. Det handlar bara om att vänja kroppen vid dessa så man inte drar på sig syra. Sen är det såklart lättare för de flesta att få upp pulsen i max i löpning men det är en annan femma!

 

Du måste tänka på att maxpulsen är grenspecifik. På SkiErgen har jag som mest fått upp den i 192-193 och då var det verkligen max. På löpning kan jag ligga på 196 i 40 minuter. Stakning (om man inte använder benen väldigt mycket) engagerar ju mest överkroppen, och det räcker blodvolym till så att säga. Blir mer problem då benen involveras!

 

Hursom, lite mer än 15 min A3 / vecka kan vara önskvärt.

 

Den här veckan blev lite konstig så bara ett A3/A3+ pass. 4x6½min + 2x3 min intervaller (Rullskidor,K i backe), så trots allt kring 25 min effektiv tid i A3. Plus ett par minuter från gårdagens löpning naturlig intervall. Men fick 6 mil rullisar i helgen iaf.

 

Imorgon blir det däremot förmodligen ett tufft pass på Skiergen! 20 min A3/A3+ mot slutet.

Okej, intressant. Kan du ge några adekvata referenser på påståendet?

 

Självklart kommer kapaciteten att jobba nära maxpuls vara beroende av den perifera kapaciteten i respektive gren - det är ju en viktig faktor som förstås är träningsbar. Andel muskelmassa påverkar alltså hur många fibrer som arbetar aerobt, mer massa => mer syre används innan arbetet blir anaerobt => laktattröskeln förskjutsen i förhållande till maxpuls. Jag menar fortfarande på att den högsta puls en individ kan uppnå vid olika grenar är specifik för just den grenen.

 

(Roddare kan till exempel arbeta närmare sitt VO2max (grenspecifikt) än löpare över en given tid, just för att mer muskelmassa engageras mha. benen kontra överkroppen.)

 

Vidare påverkas slagvolymen av kroppsposition (liggande, stående, sittande).

 

Du har bara ett hjärta, inte olika för olika idrotter. Däremot utför du olika arbeten med olika antal motoriska enheter och muskelmassa samt har kroppen i olika lägen i förhållande till hjärtat. Det ger olika förutsättningar för arbetet. Du kan fortfarande ta ut dig till MAX i alla grenar men det påverkar hjärtat på olika sätt, därav är det rimligt att maxpulsen varierar.

 

Jag tror t.ex. inte många triathleter uppvisar samma maxpuls vid simning, cykling och löpning. Själv håller jag på med det och tycker mig vara lika "duktig/tränad" på cykling respektive löpning, men kan jag ligga på samma puls? Aldrig. Skillnaden är t.o.m. signifikant när jag ligger i tempoställning eller sätter mig upp på cykeln.

 

Men visst sitter en del av begränsningen i teknik, löpning är väl något som för många är det lättaste man kan göra för att ta ut sig maximalt. Det blir lite knepig diskussion, då HRMAX självklart varierar pga. kapacitet och träningsbakgrund inom specifika grenen som du säger, men jag..

 

Detta har dock inte så mycket med VL sub 1000 att göra! Hur går träningen för er andra? ;)

Maxpuls är den maximala pulsen ditt hjärta orkar slå. Sen att det kan vara olika svårt att uppnå den i olika grenar är en annan sak. Sist det var uppe drog jag fram min egen statistik för olika grenar för att se om det kanske inte skiljer så mycket som en del vill få det till... Baserat på 2012-års högsta pulser under träning.

http://i.imgur.com/pWllsXb.png

Link to comment
Share on other sites

Fel' date=' fel fel Johaaan, Maxpulsen är inte allas grenspecifik. Om du fått upp pulsen i löpning i 196 kan du få upp den i det i allt annat också. tex Cykel, skierg, stavgång. Det handlar bara om att vänja kroppen vid dessa så man inte drar på sig syra. Sen är det såklart lättare för de flesta att få upp pulsen i max i löpning men det är en annan femma![/quote']

Okej, intressant. Kan du ge några adekvata referenser på påståendet?

 

Självklart kommer kapaciteten att jobba nära maxpuls vara beroende av den perifera kapaciteten i respektive gren - det är ju en viktig faktor som förstås är träningsbar. Andel muskelmassa påverkar alltså hur många fibrer som arbetar aerobt, mer massa => mer syre används innan arbetet blir anaerobt => laktattröskeln förskjutsen i förhållande till maxpuls. Jag menar fortfarande på att den högsta puls en individ kan uppnå vid olika grenar är specifik för just den grenen.

 

(Roddare kan till exempel arbeta närmare sitt VO2max (grenspecifikt) än löpare över en given tid, just för att mer muskelmassa engageras mha. benen kontra överkroppen.)

 

Vidare påverkas slagvolymen av kroppsposition (liggande, stående, sittande).

 

Du har bara ett hjärta, inte olika för olika idrotter. Däremot utför du olika arbeten med olika antal motoriska enheter och muskelmassa samt har kroppen i olika lägen i förhållande till hjärtat. Det ger olika förutsättningar för arbetet. Du kan fortfarande ta ut dig till MAX i alla grenar men det påverkar hjärtat på olika sätt, därav är det rimligt att maxpulsen varierar.

 

Jag tror t.ex. inte många triathleter uppvisar samma maxpuls vid simning, cykling och löpning. Själv håller jag på med det och tycker mig vara lika "duktig/tränad" på cykling respektive löpning, men kan jag ligga på samma puls? Aldrig. Skillnaden är t.o.m. signifikant när jag ligger i tempoställning eller sätter mig upp på cykeln.

 

Men visst sitter en del av begränsningen i teknik, löpning är väl något som för många är det lättaste man kan göra för att ta ut sig maximalt. Det blir lite knepig diskussion, då HRMAX självklart varierar pga. kapacitet och träningsbakgrund inom specifika grenen som du säger, men jag..

 

Detta har dock inte så mycket med VL sub 1000 att göra! Hur går träningen för er andra? ;)

Maxpuls är den maximala pulsen ditt hjärta orkar slå. Sen att det kan vara olika svårt att uppnå den i olika grenar är en annan sak. Sist det var uppe drog jag fram min egen statistik för olika grenar för att se om det kanske inte skiljer så mycket som en del vill få det till... Baserat på 2012-års högsta pulser under träning.

http://i.imgur.com/pWllsXb.png

Tack för inputen...

 

Du uppvisar ju ganska jämna siffror vilket inte är helt orimligt med de representerade idrotterna. Intressant att du fått högre vid LVG-cykling än löpning då den senare involverar mer massa (vedertaget). Om jag tar mig som exempel, jag är mycket bättre skidåkare än löpare men kan inte uppnå lika hög puls vid STAKNING som löpning på maximal effort. Förmodligen kan jag närma mig det vid diagonalåkning uppför men det har jag inte undersökt.

 

Ni som menar att den inte är grenspecifik, kan ni få upp samma puls vid löpning som enarmscykling? :)

 

MIN POÄNG: En del aktiviteter involverar inte tillräckligt med muskelmassa för att på något sätt kunna kräva så mycket syre så att hjärtat utmanas till yttersta (!) maximum. Eller säger ni emot det ovanstående provocerande exemplet?

 

(förutsatt att man inte är världsmästare i enarmscykling och har en SV-defekt)

Link to comment
Share on other sites

Jag är inte tillräckligt insatt i bakomliggande faktorer utan kan bara konstatera att för mig är den en jäkla skillnad. På dagens SkiErg pass var hela fokuset att få upp antalet min i A3. jag placerade pulsklockan så att jag såg den hela tiden, och körde 1000 m intervaller istället för mina vanliga 500. Tusingarna gick på 3,55, 3,56, 3,56, 3,58 och 3,59. Det intressanta och tyvärr helt ovetenskapliga är att upplevd ansträngning låg långt över faktisk puls. Skulle jag inte ha sett pulsklockan hela tiden så skulle jag ha trott att jag låg minst 10 slag högre. Om det är som TT är inne på, klen överkropp, vet jag inte.

 

Totalt sett så kom jag upp i 8 min A3!! Pulsklockan får nog styra min träning långt mera framöver.

Link to comment
Share on other sites

Även jag siktar på tresiffrigt i år, även om det kanske är ambitiöst.

Jag är 43år och har aldrig åkt VL. Bra förutsättningar va? Haha.

Jobbar som lärare på ett idrottsgymnasium i Stockholm, och håller i fysträning, träningslära, näringslära och liknande kurser.

 

Jag har en bakgrund som löpare på elitnivå på 800m, men det är ju 15 år sen.

Skidbakgrund mellan 8 och 15år, men sen ett uppehåll på 24 år innan jag tog upp det i och med snövintrarna de senaste åren.

 

Förra året anmälde jag mig till Öppet spår söndag.

Jag hade aldrig gjort någon aktivitet längre än 2,5h innan starten, men det gick både fortare och lättare än jag räknat med.

Var fräsch i mål, kom på placering 30 med tiden 5.27h

 

Jag kvalade in till 3:e startgrupp och satsar nu.

Har köpt rullskidor och åkt 90mil vilket jag inte gjort förrut.

Har kört 5-6 mil flera gånger och håller då ett tempo som skulle ge 4.50 på 9mil.

Lättrullade 2.or Elepex ev. X.

Kört 100% stakning. Är mer muskulärt stark än uthållig.

 

Vad tror ni? Har jag en chans?

 

Förövrigt håller jag med det Johaan skriver om maxpulsen och hur stora muskelgrupper som involveras.

Link to comment
Share on other sites

Jag är inte tillräckligt insatt i bakomliggande faktorer utan kan bara konstatera att för mig är den en jäkla skillnad. På dagens SkiErg pass var hela fokuset att få upp antalet min i A3. jag placerade pulsklockan så att jag såg den hela tiden, och körde 1000 m intervaller istället för mina vanliga 500. Tusingarna gick på 3,55, 3,56, 3,56, 3,58 och 3,59. Det intressanta och tyvärr helt ovetenskapliga är att upplevd ansträngning låg långt över faktisk puls. Skulle jag inte ha sett pulsklockan hela tiden så skulle jag ha trott att jag låg minst 10 slag högre. Om det är som TT är inne på, klen överkropp, vet jag inte.

 

Totalt sett så kom jag upp i 8 min A3!! Pulsklockan får nog styra min träning långt mera framöver.

Varför denna totalfokusering på puls? Det låter som ett extremt bra träningspass på ett väldigt grennära sätt. Tror du verkllgen 5*ca 1km löpning i snitt med fem slag högre puls gör dig snabbare på vasaloppet än detta pass?

Link to comment
Share on other sites

Min poäng: Ja, jag hade kunnat fått upp pulsen i max i enarmscykel om jag tränade tillräckligt på det. I teorin spelar det ingen roll vad du gör. Du har SAMMA max oavsett vad du gör. Min fråga till dig: Så när du kör stakintervaller har du en annan maxpuls än löpning och ligger därför lägre pulsmässigt? tex 160 istället för 170 motsvarande intervaller på löpning? Isånnafall kan jag berätta för dig att du förmodligen kör A2 på dina stakintervaller!

 

Okej' date=' intressant. Kan du ge några adekvata referenser på påståendet?

 

Självklart kommer kapaciteten att jobba nära maxpuls vara beroende av den perifera kapaciteten i respektive gren - det är ju en viktig faktor som förstås är träningsbar. Andel muskelmassa påverkar alltså hur många fibrer som arbetar aerobt, mer massa => mer syre används innan arbetet blir anaerobt => laktattröskeln förskjutsen i förhållande till maxpuls. Jag menar fortfarande på att den högsta puls en individ kan uppnå vid olika grenar är specifik för just den grenen.

 

(Roddare kan till exempel arbeta närmare sitt VO2max (grenspecifikt) än löpare över en given tid, just för att mer muskelmassa engageras mha. benen kontra överkroppen.)

 

Vidare påverkas slagvolymen av kroppsposition (liggande, stående, sittande).

 

Du har bara ett hjärta, inte olika för olika idrotter. Däremot utför du olika arbeten med olika antal motoriska enheter och muskelmassa samt har kroppen i olika lägen i förhållande till hjärtat. Det ger olika förutsättningar för arbetet. Du kan fortfarande ta ut dig till MAX i alla grenar men det påverkar hjärtat på olika sätt, därav är det rimligt att maxpulsen varierar.

 

Jag tror t.ex. inte många triathleter uppvisar samma maxpuls vid simning, cykling och löpning. Själv håller jag på med det och tycker mig vara lika "duktig/tränad" på cykling respektive löpning, men kan jag ligga på samma puls? Aldrig. Skillnaden är t.o.m. signifikant när jag ligger i tempoställning eller sätter mig upp på cykeln.

 

Men visst sitter en del av begränsningen i teknik, löpning är väl något som för många är det lättaste man kan göra för att ta ut sig maximalt. Det blir lite knepig diskussion, då HRMAX självklart varierar pga. kapacitet och träningsbakgrund inom specifika grenen som du säger, men jag..

 

Detta har dock inte så mycket med VL sub 1000 att göra! Hur går träningen för er andra? ;)[/quote']

Maxpuls är den maximala pulsen ditt hjärta orkar slå. Sen att det kan vara olika svårt att uppnå den i olika grenar är en annan sak. Sist det var uppe drog jag fram min egen statistik för olika grenar för att se om det kanske inte skiljer så mycket som en del vill få det till... Baserat på 2012-års högsta pulser under träning.

http://i.imgur.com/pWllsXb.png

Tack för inputen...

 

Du uppvisar ju ganska jämna siffror vilket inte är helt orimligt med de representerade idrotterna. Intressant att du fått högre vid LVG-cykling än löpning då den senare involverar mer massa (vedertaget). Om jag tar mig som exempel, jag är mycket bättre skidåkare än löpare men kan inte uppnå lika hög puls vid STAKNING som löpning på maximal effort. Förmodligen kan jag närma mig det vid diagonalåkning uppför men det har jag inte undersökt.

 

Ni som menar att den inte är grenspecifik, kan ni få upp samma puls vid löpning som enarmscykling? :)

 

MIN POÄNG: En del aktiviteter involverar inte tillräckligt med muskelmassa för att på något sätt kunna kräva så mycket syre så att hjärtat utmanas till yttersta (!) maximum. Eller säger ni emot det ovanstående provocerande exemplet?

 

(förutsatt att man inte är världsmästare i enarmscykling och har en SV-defekt)

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.


×
×
  • Create New...