Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Träningskarraktären sätts på prov


Stefan Sand

Recommended Posts

19/12, +5 grader, mörkt och regn. Kommer hem från jobbet 17:45 efter att kvällen (natten) innan varit på firmans julfest. I träningsprogrammet står "2h stegringsdistans". I det läget skiljs "män från möss" eller så uttrycker man det som att "träningskarraktären sätts på prov".

 

Jag vek ner mig, blev en mus utan träningskarraktär, och gjorde ingenting. Lyssnade inte på det gamla rådet jag fått av min ungdoms cykeltränare: "Byt om, ut och kör 5-10min och ta beslutet där och då, träna eller åka hem?". Kunde inte förmå mig att ens komma dit. Sista tidens väderprognoser och årets mörkaste vecka spelar mig ett spratt. Är nästan så att jag på några sekunder ser hur fettvalkarna växer fram och hur min syreupptagningsförmåga liksom far iväg i en djup suck. Inte ens en titt i träningsdagboken som är välfylld kan skingra ångesten att jag för dagen blev en mus. Det är inte lätt att vara skidåkare en snölös decemberkväll helt enkelt.

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 56
  • Created
  • Last Reply
19/12, +5 grader, mörkt och regn. Kommer hem från jobbet 17:45 efter att kvällen (natten) innan varit på firmans julfest. I träningsprogrammet står "2h stegringsdistans". I det läget skiljs "män från möss" eller så uttrycker man det som att "träningskarraktären sätts på prov".

 

Jag vek ner mig, blev en mus utan träningskarraktär, och gjorde ingenting. Lyssnade inte på det gamla rådet jag fått av min ungdoms cykeltränare: "Byt om, ut och kör 5-10min och ta beslutet där och då, träna eller åka hem?". Kunde inte förmå mig att ens komma dit. Sista tidens väderprognoser och årets mörkaste vecka spelar mig ett spratt. Är nästan så att jag på några sekunder ser hur fettvalkarna växer fram och hur min syreupptagningsförmåga liksom far iväg i en djup suck. Inte ens en titt i träningsdagboken som är välfylld kan skingra ångesten att jag för dagen blev en mus. Det är inte lätt att vara skidåkare en snölös decemberkväll helt enkelt.

Oh, jag skäms lite över att erkänna det men jag ser dåligt väder som lite inspirerande då jag vet att många viker ned sig. Dåligt väder gör mig typ relativt bättre. Men visst tar det emot att ge sig ut. Igår blev det visserligen ett lugnare joggpass då jag blev sliten av "Trosapromenaden", i söndags, varför var inte du med, Stefan! Vi är några som springer 38,5 km och efteråt blir det Spa och Julbord på Trosa Stadshotell.

Mitt tips är iaf att se det lite egoistiskt och se det som härdande.

Link to comment
Share on other sites

Bra skrivet, det där hade jag behövt läsa 90-91 när man gick i väggen totalt pga att man "förstod" att nu var det slut på vita vintrar och man la sig ner o dog o blev en vanlig pizzaätande TV-reklamsbevakare som gav upp

 

Ge aldrig upp säger jag nu. En dag så händer det och snön lägger sig som bomull över landskapet :)

 

Bådas kommentarer hade varit bra då... Tänk vad lätt alla ynglingar har det nu som kan bli pushad och välinformerad via detta forum ;)

Link to comment
Share on other sites

Visst finns det positiva saker också?

Vägarna blir renare med tanke på allt man får skölja bort från rullskidor, pjäxor och byxor...

Ingen trängsel i de grusade vägrenarna etc.

 

Nu är ju inte min träningsdagbok så välfylld så det är kanske därför mitt pannben fortfarande räcker till?

 

Vi får gemensamt önska oss snö i julklapp!

Link to comment
Share on other sites

Stefan, det är väl ingen fara om du någon gång skippar de mest omotiverande passen. Det är väl inte många här som har skidåkning annat än som hobby och åker då förhoppningsvis för att det är kul och inte bara för att prestera. Jag ger mig inte så ofta ut på grispass för det tycker jag inte är kul och varför ska jag då göra det? Träna lite extra de där underbara dagarna istället. Det jämnar ut sig och huvudsaken är att man behåller sin träningsglädje och motivation, tycker jag. :)
Link to comment
Share on other sites

The rise of the mice

 

20/12, +3 grader, mörkt och uppehåll. Åker lite tidigare hem från jobbet via hemmet för att plocka upp träningsväska och son. En kort stund senare är vi på gymmet för ett Maxstyrke pass följt av 20 min hållningsgymnastik (Core pass på fikonspråk). Efter avslutat pass tar sonen bilen hem men jag väljer att ta ett A2 löppass de dryga 6km till hemmet. Har en bra känsla i kroppen och snittar under 5min/km i A2 puls. Känner hur energin och glädjen återvänder till den slitna muskroppen. Väl hemma unnar jag mig en öl, en Baron Trenk, och musen förvandlas till man igen. Håret växer på bröstet, planer för morgondagens träning smids och ångesten "have left the buliding". Det svänger fort i decembermörkret :)

Link to comment
Share on other sites

Tack, Stefan för den här tråden och att jag samtidigt stack ut hakan lite. Väl hemma i soffan och dessutom med hämtmat på menyn så hade jag ju blivit lite arg på mig själv att jag missat den specifika skidträningen ett tag.. Det var bara att snöra på sig ett par Nordic skates och ut och staka!

Yes! Det kanske inte blev så långt men jag kom iaf ut! :-)

Nästan 7 km ser jag att det blev nu.

Link to comment
Share on other sites

Den enda ljusglimten är att det finns konstsnö. Tack vare det har jag fått lika mycket träning som jag skulle fått en normal december. men jag hatar verkligen +2 och regn i december. Fruktansvärt deprimerande. Finns inget värre. I kombination med att det är den mörkaste tiden på året så känns det som ren tortyr. Önskar att jag hade förmågan att se det som inspirerande med skitväder. Men det kan ju inte bli värre än så här (förutom att konstsnön skulle rinna bort på alla anläggningar i mellersta dalarna, vilket är osannolikt), så jag inbillar mig att botten is nådd!!!!

Nu lär jag åka ut och skejta nån timme innan det börjar regna...

Link to comment
Share on other sites

Tre timmars distanspass klassisk åkning på snö idag. Burkvalla, vindstilla och uppehåll. Skidtunneln, så klart! Men håller med om att det här vädret börjar bli jobbigt nu. Vill ju glida fram i solen på myrarna med blåvalla under skidorna och inte snurra runt i ett betongrör.
Link to comment
Share on other sites

Ja nu är det tungt med motivationen och inte minst väldigt stressande för alla som bor i södra Sverige och ska åka Vasaloppet.

Hade fler vågat sig på rullskidor så hade de inte behövt vara så oroliga.

Jaha, när vägarna man åker rullskidor på är täckta av is och banorna man åker längdskidor på är täckta av barr och grus!!!

Link to comment
Share on other sites

Då är det besvärligt!

Ja nu är det tungt med motivationen och inte minst väldigt stressande för alla som bor i södra Sverige och ska åka Vasaloppet.

Hade fler vågat sig på rullskidor så hade de inte behövt vara så oroliga.

Jaha' date=' när vägarna man åker rullskidor på är täckta av is och banorna man åker längdskidor på är täckta av barr och grus!!![/quote']

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.


×
×
  • Create New...