Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

För mycket glidvalla


Niklas-Västerås

Recommended Posts

I TOKO:s vallablad står det att :

 

- "belaget blir bättre och bättre på att ta upp valla ju mer man vallar det"

 

Vad säger experterna i denna tråden om det?

 

Jag har också hört att anledningen till att man lägger en hård på en mjuk är att det ska ge bättre vidhäftning. Med tanke på hur lite som fastnar i belaget tycker jag snarare det känns som man blandar en hård och mjuk vid detta förfarande.

 

Kommer ingen med väldigt bra argument kommer jag nog fortsätta stålsickla+borsta och dra på hård HF vid tävling.

Jag gör likadant, kanske pulver/fluid också

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 69
  • Created
  • Last Reply

Det viktiga är väll att man kör med det som känns bra för en själv eller? Tror man på stålsicklat enbart så kör man på det! Tror man på stålsicklat och valla så kör man på det osv.

Då det gäller det ToKo beskriver så kan det säkert ligga någonting i det. Troligen är diffusionshastigheten av vallan om den nu tas upp i belaget den begränsande faktorn vilket innebär att skidan kommer ta upp mer valla ju mer kan vallar om du skidan tar upp någon valla! :)

Link to comment
Share on other sites

Jag har också hört att anledningen till att man lägger en hård på en mjuk är att det ska ge bättre vidhäftning. Med tanke på hur lite som fastnar i belaget tycker jag snarare det känns som man blandar en hård och mjuk vid detta förfarande.

 

Kommer ingen med väldigt bra argument kommer jag nog fortsätta stålsickla+borsta och dra på hård HF vid tävling.

Tanken är väl, om jag inte är alldeles ute och cyklar, att man ska ha en hård glider (parafin eller LF) i botten för slitstyrkan. Sedan en HF på det och sedan ev pulver. Bröderna Aukland brukar tex enligt deras vallabok i princip alltid ha Swix LF6 i botten som sedan följs av HF och pulver.

Link to comment
Share on other sites

Man behöver alltså värma vallan under lång tid. Duger det inte med att värma vallan flera gånger när den kallnat?

Det är ju belaget man vill mätta inte vallan. Om belaget bli varmt ökar mängden valla som belaget teoretiskt kan ta upp. Ett annat alternativ till strykjärn kan vara ir värmare. Har sedan ifjol vallat med ir lampa då det kommer till vissa parafin med magiskt resultat.

Kan du utveckla ir förfarandet lite mer och hur o varför det funkar? Och magiskt?

Link to comment
Share on other sites

artur, har du tillgång till boken och kan ge argumentet till varför man ska lägga LF6 och sedan HF ist för tex 2 lager HF direkt?

Tyvärr har jag lånat ut boken till min bror just nu så jag kan inte kolla. Men jag tror inte att det stod något om just din frågeställning. Men LF6 vill jag minnas att dom har för att ha en hård och slitstark glider underst. Bröderna Auklands bok beskriver mer hur dom gör än varför. En bok som lite bättre förklarar varför man gör på ett visst sätt och även ifrågasätter vissa saker är Hans-Olav Hamrans God glid. Nu har jag även den boken utlånad så jag kan inte kolla där heller vad han skrev om saken... Hamran tycker dock att LF innehåller så lite fluor att det inte är märkbart och att man hellre kan använda rena kol-väte-parafiner istället så han rekommenderar hårda CH-parafiner underst istället.

Link to comment
Share on other sites

om jag kommer igång rätt motiverade Magnar valet av LFsom mättningsvalla med att LF höll bättre kvalitet än de fluorfria vallorna. Det var ett väldigt svepande påstående och jag har inte brytt mig så mycket om det, men det skulle ju kunna vara viktigare än skillnaden i fluorinnehåll.
Link to comment
Share on other sites

Jag bara måste lägga upp denna bilden (som förresten är tagen på LTU) när vi pratar porer i skidbelag. Fick den mailad till mig av en doktorand på LTU' date=' hoppas han inte misstycker att jag lägger upp den.

 

https://drive.google.com/file/d/0B6sj-OHogPexY2U2Y1JTU2p4Z2c/edit?usp=sharing

Bilden visar en skidyta med drygt 10.000 gånger förstoring. Bilden som du ser är 5µm x 3,2µm. Med hjälp av bildanalys-Tools kan man komma fram att mer än 60% är luft.

 

Hur tolkar vi denna bilden? Det känns spontant som att det här mer liknar en schweizerost än ett material som inte har porer. Kan detta vara resultatet av en dåligt slipad skida? (den är inte stålsicklad). Eller ser det helt enkelt ut så här på alla skidor?

 

Är denna bild "för förstorad"? Är det relevant att titta på den här nivån (5µm x 3,2µm)? Bör man kanske t.o.m titta ännu närmare? Som jämförelse http://www.primateriasport.se/PDF/Glidtest%20Primateria%20PABR-10020401.pdf sid 10-13. Här är bilderna inte i närheten lika förstorade.

 

Ser med spänning fram emot vad vi kan åstadkomma inom detta område på LTU och i Sverige. Det är dags att vi slår norrmännen snart och varför inte göra det med teknisk utveckling?[/quote']

Rimligtvis ær det på den skalan som flytande glidvalla trænger in i belaget. Vore intressant att se såna bilder på rent belag och efter olika ordentliga vallningar.

 

 

Och kan inte låta bli en diskret fråga till er LTU-are: Har ni någon fysikinstitution?

Nej, vi har ingen egen fysikinstitution som t.ex. Uppsala universitet. Fysik ingår inom samma storinstititution som jag med samlingsnamnet "Teknikvetenskap och matematik".

Link to comment
Share on other sites

Max enstaka gram! Kan säkert vara frågan om 10-dels gram totalt. Tror jag läst någonting om detta tidigare i någon vetenskapligt publicerad artikel. Troligen så borde det vara bättre med ett parafin som är hårt och efterliknar i flourinnehåll de parafin som personen i fråga plannerar att använda på skidan under tävling. Dock blir det ju svårt att mätta en skida med gröna parafin då det även är viktigt att hålla skidan varm då parafinet läggs på för att optimera inträngningen. Risken att lyckas med en "grön mättning" utan att bränna belagen är ju inte helt enkelt. Resultatet av ovan dvs hårdhet på parafin kontra arbetstemperatur på järn resulterar i att de flesta använder sig av röda parafin.

Intressant. Eftersom vi arbetar vid samma universitet (Sveriges bästa tekniska universitet !) så vet jag att du har kunskaper av det slag du säger dig ha även om processmetallurgi inte riktigt är samma sak. Jag ägnade tid igår att titta på rubrikerna av alla dina uppsatser i universitetets databas (PURE) men kunde inte se att någon av dem som ser ut att handla om detta. Har jag fel ? Du refererar dock ovan till någon annan publicerad artikel som styrker del av dina påståenden. Om möjligt är jag intresserad att se den.

 

Jag har ju tidigare haft min information främst från Professor Sture Hogmark vid Uppsala universitet och Kuzmins avhandlingar men även rådfrågat Professor Ulf Gedde vid KTH (jag tror han var handledare till McHammer) och fått uppfattningen att det inte finns några porer i belaget och att därför valla egentligen inte kan tränga in' date=' i varje fall inte på det sätt som påstås i sportaffärerna. Och OM så, varför är det bra att ha valla inne i belaget som inte är i kontakt med snön ?

 

Som du förstått har jag stor aktning av dig och har blivit osäker på vad som verkligen gäller. Vi samarbetar för närvarande med Tribologiavdelningen men i andra frågor. Där arbetar bland annat Docent Andreas Almkvist som du förmodligen känner och som jag ofta diskuterar detta med. Även han är ju en bra skidåkare, kanske på din elitmotionärsnivå, så vi tre borde kanske träffas och se om vi kan göra något vetenskapligt som undanröjer alla tvivel vad som verkligen gäller. Kanske vi även kan få med doktoranden och nästan elitlskidåkaren Nina Linzen, som väl sitter nära dig och för övrigt tog kurs i tillämpad matematik för mig förra året. JAG tror en sådan uppsats skulle bli mycket uppmärksammad och uppskattad.[/quote']

Stämmer bra Lars-Erik! LTU, kan inte bli bättre. Stämmer även bra att min forskning (den som är publicerad :)) inte har någonting att göra med valla. Dock är min speciallitet högtemperatur kemi med fokus på termodynamik, kristallstrukturer och lösningkemi självklar som funktion av temperatur. Mycket av den forskning som jag genomfört kan direkt flyttas mellan olika system oberoden vad det är frågan om. Att jag dessutom är galet intresserad av valla och hur man inom skidvärden tänker då det kommer till optimala egenskaper gör ju inte saken värre. Finns nog inga vetenskapliga artiklar som handlar om skidor/glid som jag inte läst. Under ett antal år har jag dessutom kartlagt hur strukturen i den olika vallorna är uppbyggda och har utifrån detta idag "ganska" bra koll på läget. Observera att jag inte tar ställning för och emot om "hen" bör använda valla eller inte. Då det kommer till vallans inträngning i en skida så har jag som sagt inte mätt den personligen utan här överför jag helt enkelt grundläggande regler inom termodynamiken/kemin. Det skulle förvåna mig om belaget på skidan skulle vara ett undantag för dessa fenomen som man hittar i alla andra grundsystem på jorden, men jag kan ha fel! Slutligen kan jag konstatera att förutom dig/mig/Andreas så finns det många fler på universistet som är enormt intresserade av detta bla Roland L och Allan H som också funderar mycket på detta! Som svar på din fråga kan jag enbart se vidhämtning av annan valla som anledning till att man mättar en skida.

 

För er som gillar att läsa vetenskapligt publicerade artiklar så kommer här ett hett tips.

http://link.springer.com/article/10.1007%2Fs12283-013-0135-x

Korrekt, Roland Larsson är ju tom. ämnesföreträdare i tribologi och därmed formell chef för Andreas. Han deltar ofta i våra diskussioner så jag vet redan sedan tidigare att även du diskuterar med honom i andra sammanhang och det är lite lustigt att vi inte alla tre råkat sammanstråla någon gång. Han tillhör ju de som känner till det här med stålsickling eftersom han var opponent när Kuzmin doktorerade (ibland har jag felaktigt givits denna roll, jag hade den mer blygsamma rollen att vara diskutant när han presenterade sin Licentiaavhandling som väl var den tändande gnistan till det här med stålsickling). Jag känner även Allan Holmgren mycket väl och även han är en duktig forskare på Kemiområdet. Min huvudide´kvarstår: Jag skulle vilja veta vetenskapligt exakt vad som händer vid vallning och jag menar att LTU borde ha den kunskap som behövs för att göra detta vetenskapligt korrekt och även kunna förklara det på ett begripligt sått för allmänheten. Det tror jag skulle bidraga till ytterligare förstärka bilden av LTU som Sverieges bästa tekniska universitet.

Link to comment
Share on other sites

Ibland tycker jag att det låter som det här med ståclsickling är ngt relativt nytt och att Kuzmin är den som hittat på det. Hur ligger det till egentligen, skulle vara intressant o veta och inte minst för att få ordning på historian.

Ang. Det första påståendet så stålsicklade man iaf på elitnivå innan man kom på att man skulle börja slipa skidor för att få glidvallan att fästa bättre, och därmed skidan att glida bättre.

Man sicklade rent skidan först och vallade sedan.

Min gissning är att man stålsicklat så länge det funnits hårda belag? Det var väl i början på -70 talet ngn gång som dom kom? Kan det vara så att Kuzmin var den som först vågade köra utan valla på stor tävling? (Ordina) ryktet har väl sagt så men jag vet inte om ens det stämmer?

Man kanske tom "sicklade" träskidor en gång i tiden, borde rimligtvis vara så att man slipade på ngt sätt för att få bort skador på skidorna redan då?

En ganska naturlig utveckling och inte ngn sentida "uppfinning". Eller?

Link to comment
Share on other sites

Ibland tycker jag att det låter som det här med ståclsickling är ngt relativt nytt och att Kuzmin är den som hittat på det. Hur ligger det till egentligen, skulle vara intressant o veta och inte minst för att få ordning på historian.

Ang. Det första påståendet så stålsicklade man iaf på elitnivå innan man kom på att man skulle börja slipa skidor för att få glidvallan att fästa bättre, och därmed skidan att glida bättre.

Man sicklade rent skidan först och vallade sedan.

Min gissning är att man stålsicklat så länge det funnits hårda belag? Det var väl i början på -70 talet ngn gång som dom kom? Kan det vara så att Kuzmin var den som först vågade köra utan valla på stor tävling? (Ordina) ryktet har väl sagt så men jag vet inte om ens det stämmer?

Man kanske tom "sicklade" träskidor en gång i tiden, borde rimligtvis vara så att man slipade på ngt sätt för att få bort skador på skidorna redan då?

En ganska naturlig utveckling och inte ngn sentida "uppfinning". Eller?

Har varit på semester och orkar inte läsa tråden. Det mesta har ju avhandlats tidigare.

 

Man har i stort sett sicklat plastbelag sedan plastbelagen gjorde sitt inträde. När jag var som duktigast i början/mitten av 80-talet så sicklade man ner nya skidor rejält. Sedan kom slipar som gjorde bättre struktur. (Inte för att slip skulle ge bättre vidhäftning av valla.) Men man vallade med glid.

 

Huruvida Ordina körde de tävlingar som diskuterats så glidvallafritt som i efterhand påstås, har det tvivlats om.

 

Det som Kuzmin gjorde som var bra tycker jag har varit att få en viss utveckling på stålsicklarna.

 

Träskidor körde man med sandpapper om de behövde fixas till.

Link to comment
Share on other sites

vore kanske bra om vi höll denna tråd till gildvallans vara eller icke vara oavsett hur vi väljer att slipa belaget.

 

Har tidigare hört att man lägger en mjuk för att vidhäfta en hård. Enl inläggen på förra sidan pratas det om att lägga en hård (för att öka slitstyrkan) i botten. Så argumentet att lägga en mjuk under en hård går bort för mig. Lika bra att lägga en hård HF direkt på belaget.

 

Om man då ska köra på mjukare HF pga föret kanske det fortfarande finns anledning att lägga en hård HF för att förbättra slitstyrkan. Men då är vi inne på en annan diskusion, vad är fördelen med mjuka HF mot hårda? Själv är jag tveksam och kommer nog testa på riktigt i år att endast köra hårda HF även om det är närmare nollan

 

Kvar är frågan om det lönar sig att träningsvalla bara för att "lära" belaget att ta upp valla. Jag känner mig inte överbevisad att detta behövs och även om det skulle ha viss effekt att valla ofta så känns nackdelarna större än fördelarna.

 

Förövrigt hörde jag förra helgen från en långloppscupvallare att skidorna tål 4 pulvervallningar, sen är det dag att slipa om.

Link to comment
Share on other sites

vore kanske bra om vi höll denna tråd till gildvallans vara eller icke vara oavsett hur vi väljer att slipa belaget.

 

Har tidigare hört att man lägger en mjuk för att vidhäfta en hård. Enl inläggen på förra sidan pratas det om att lägga en hård (för att öka slitstyrkan) i botten. Så argumentet att lägga en mjuk under en hård går bort för mig. Lika bra att lägga en hård HF direkt på belaget.

 

Om man då ska köra på mjukare HF pga föret kanske det fortfarande finns anledning att lägga en hård HF för att förbättra slitstyrkan. Men då är vi inne på en annan diskusion, vad är fördelen med mjuka HF mot hårda? Själv är jag tveksam och kommer nog testa på riktigt i år att endast köra hårda HF även om det är närmare nollan

 

Kvar är frågan om det lönar sig att träningsvalla bara för att "lära" belaget att ta upp valla. Jag känner mig inte överbevisad att detta behövs och även om det skulle ha viss effekt att valla ofta så känns nackdelarna större än fördelarna.

 

Förövrigt hörde jag förra helgen från en långloppscupvallare att skidorna tål 4 pulvervallningar, sen är det dag att slipa om.

En mjukare valla är som regel mer hydrofob men samlar också lättare smuts. Så är det smutsig snö ska du alltid välja en hårdare valla än temperaturen normalt skulle kräva.

Link to comment
Share on other sites

vore kanske bra om vi höll denna tråd till gildvallans vara eller icke vara oavsett hur vi väljer att slipa belaget.

 

Har tidigare hört att man lägger en mjuk för att vidhäfta en hård. Enl inläggen på förra sidan pratas det om att lägga en hård (för att öka slitstyrkan) i botten. Så argumentet att lägga en mjuk under en hård går bort för mig. Lika bra att lägga en hård HF direkt på belaget.

 

Om man då ska köra på mjukare HF pga föret kanske det fortfarande finns anledning att lägga en hård HF för att förbättra slitstyrkan. Men då är vi inne på en annan diskusion, vad är fördelen med mjuka HF mot hårda? Själv är jag tveksam och kommer nog testa på riktigt i år att endast köra hårda HF även om det är närmare nollan

 

Kvar är frågan om det lönar sig att träningsvalla bara för att "lära" belaget att ta upp valla. Jag känner mig inte överbevisad att detta behövs och även om det skulle ha viss effekt att valla ofta så känns nackdelarna större än fördelarna.

 

Förövrigt hörde jag förra helgen från en långloppscupvallare att skidorna tål 4 pulvervallningar, sen är det dag att slipa om.

ja inte mer än 4 vallningar iaf...

Link to comment
Share on other sites

vore kanske bra om vi höll denna tråd till gildvallans vara eller icke vara oavsett hur vi väljer att slipa belaget.

 

Har tidigare hört att man lägger en mjuk för att vidhäfta en hård. Enl inläggen på förra sidan pratas det om att lägga en hård (för att öka slitstyrkan) i botten. Så argumentet att lägga en mjuk under en hård går bort för mig. Lika bra att lägga en hård HF direkt på belaget.

 

Om man då ska köra på mjukare HF pga föret kanske det fortfarande finns anledning att lägga en hård HF för att förbättra slitstyrkan. Men då är vi inne på en annan diskusion' date=' vad är fördelen med mjuka HF mot hårda? Själv är jag tveksam och kommer nog testa på riktigt i år att endast köra hårda HF även om det är närmare nollan

 

Kvar är frågan om det lönar sig att träningsvalla bara för att "lära" belaget att ta upp valla. Jag känner mig inte överbevisad att detta behövs och även om det skulle ha viss effekt att valla ofta så känns nackdelarna större än fördelarna.

 

Förövrigt hörde jag förra helgen från en långloppscupvallare att skidorna tål 4 pulvervallningar, sen är det dag att slipa om.[/quote']

ja inte mer än 4 vallningar iaf...

Och varför max fyra stycken?

Link to comment
Share on other sites

vore kanske bra om vi höll denna tråd till gildvallans vara eller icke vara oavsett hur vi väljer att slipa belaget.

 

Har tidigare hört att man lägger en mjuk för att vidhäfta en hård. Enl inläggen på förra sidan pratas det om att lägga en hård (för att öka slitstyrkan) i botten. Så argumentet att lägga en mjuk under en hård går bort för mig. Lika bra att lägga en hård HF direkt på belaget.

 

Om man då ska köra på mjukare HF pga föret kanske det fortfarande finns anledning att lägga en hård HF för att förbättra slitstyrkan. Men då är vi inne på en annan diskusion, vad är fördelen med mjuka HF mot hårda? Själv är jag tveksam och kommer nog testa på riktigt i år att endast köra hårda HF även om det är närmare nollan

 

Kvar är frågan om det lönar sig att träningsvalla bara för att "lära" belaget att ta upp valla. Jag känner mig inte överbevisad att detta behövs och även om det skulle ha viss effekt att valla ofta så känns nackdelarna större än fördelarna.

 

Förövrigt hörde jag förra helgen från en långloppscupvallare att skidorna tål 4 pulvervallningar, sen är det dag att slipa om.

Tråden handlar inte om glidvallans vara eller inte. Då får du gå till sickeltråden.

Trådskaparen frågade om man kan valla för mkt enkelt utryckt.

Jag tyckte det kunde vara intressant o se det lite i historiskt perspektiv också, det är nog många som läser här som inte åkt skidor så länge. Det är nog inte så lätt o hålla isär alla påståenden, många gissningar och mkt jag tror eller läst, hört.

Fakta är att Finska o Svenska landslaget mättar sina skidor med mjukt i botten o varvar med hårdare.

Jag kan tycka att det är lite inkonsekvent att tala om för andra vad tråden handlar om o sedan själv ta upp pulver, mig gör det inget, men som sagt inkonsekvent. :)

Link to comment
Share on other sites

Tack för infon' date=' bra att få fler infallsvinklar.

Jag undrar borde inte återgången till normalt tryck göra att det blöder ut igen, den valla du värmt/tryckt in?

Jag sågade sönder en skida en gång och i det bikakeutrymmet som finns i skidan finns gott om plats för valla. Kan man inte vända på det fyll skidan med valla o låta ett lagom tryck trycka ut det? Överkurs för oss kanske, men väl värt o vinna medaljer med? :)

Galna idéer kanske men det kommer säkert ngt snart som vi inte förväntat oss, med mer pengar i skidindustrin så kanske utvecklingen sätter fart?[/quote']

Självklart så är det så! Det man skapar är ju ett belag som inte står i jämvikt med omgivningen. Dock så kan man lyckas att få in mer parafin i belaget med högre tryck och temp, om det är detta man är ute efter. Tror det har varit uppe tidigare här på forumet men ett mycket bra exempel på detta är ju att man skall slutborta skidorna efter att dom blivit tempererade till tävlingstemperatur. Om du vallar inomhus och slutborstar i 25 grader så kommer du behöva borsta om skidorna innan start.

Gör ett enkelt test. Valla inomhus och borsta skidorna så mycket som du bara kan. Förvara skidan utomhus ett dygn (i minusgrader) och borsta dom igen så skall du få se!

Väldigt intressant med ditt förslag om utomhusförvaringen av skidorna innan slutlig borstning. Jag skall prova det. Kör du utomhusförvaringen med efterföljande borstning innan eller efter du har lagt på flourpulvret?

Link to comment
Share on other sites

vore kanske bra om vi höll denna tråd till gildvallans vara eller icke vara oavsett hur vi väljer att slipa belaget.

 

Har tidigare hört att man lägger en mjuk för att vidhäfta en hård. Enl inläggen på förra sidan pratas det om att lägga en hård (för att öka slitstyrkan) i botten. Så argumentet att lägga en mjuk under en hård går bort för mig. Lika bra att lägga en hård HF direkt på belaget.

 

Om man då ska köra på mjukare HF pga föret kanske det fortfarande finns anledning att lägga en hård HF för att förbättra slitstyrkan. Men då är vi inne på en annan diskusion' date=' vad är fördelen med mjuka HF mot hårda? Själv är jag tveksam och kommer nog testa på riktigt i år att endast köra hårda HF även om det är närmare nollan

 

Kvar är frågan om det lönar sig att träningsvalla bara för att "lära" belaget att ta upp valla. Jag känner mig inte överbevisad att detta behövs och även om det skulle ha viss effekt att valla ofta så känns nackdelarna större än fördelarna.

 

Förövrigt hörde jag förra helgen från en långloppscupvallare att skidorna tål 4 pulvervallningar, sen är det dag att slipa om.[/quote']

Tråden handlar inte om glidvallans vara eller inte. Då får du gå till sickeltråden.

Trådskaparen frågade om man kan valla för mkt enkelt utryckt.

Jag tyckte det kunde vara intressant o se det lite i historiskt perspektiv också, det är nog många som läser här som inte åkt skidor så länge. Det är nog inte så lätt o hålla isär alla påståenden, många gissningar och mkt jag tror eller läst, hört.

Fakta är att Finska o Svenska landslaget mättar sina skidor med mjukt i botten o varvar med hårdare.

Jag kan tycka att det är lite inkonsekvent att tala om för andra vad tråden handlar om o sedan själv ta upp pulver, mig gör det inget, men som sagt inkonsekvent. :)

Bra att du tar tillbacka tråden till den ursprungliga frågan. :)

 

För det första, det finns starka indikationer att skidbelag, alltså sintered P-tex, kan ta upp valla. I den här tråden fanns bra vetenskapliga förklaringar om detta och det finns också diagram från Toko och Swix som visar mängden valla i belaget som en funktion och tid/temperatur och det handlar om några milligram per kvadrat centimeter. En effekt som är alltså mätbart. Har själv hittat ett Toko manual hemma hos mina föräldrar där diagrammet finns med.

 

Att man kan valla för mycket, så att det inte finns plats kvar för HF- och/eller pulvertoppning har jag aldrig hört och inte heller upplevt själv. Och med upplevt menar jag att i gamla tester som tävlingsåkare, så blev pulvervallade skidor snabbare än paraffinvallade skidor, framförallt över längden. Och jag har vallat mina skidor mycket, när de var nya också varierad med varm och kall valla, enligt en rekommendation av en kompis som jobbade för finska vallateamet. Theoretisk kan man kanske valla skidbelaget fullt, men då handlar det säkert om mer än bara 4-5 gånger med paraffin.

 

I en annan aspekt, som inte har mer upptagningsförmågan av skidbelag att göra, kan man valla för mycket och det är med riktiga blötföreskidor. De brukar man köra i princip direkt från stenslipningsmaskinen, eftersom strukturen ska vara så vass och grov som möjligt. Då kan jag också håller med att de skidor ska slipas om efter några få pulverbehandlingar. I fall av kallföreskidor är jag väldigt tveksam att man slipa om så ofta.

 

En annan fråga som har diskuterats är om man ska lägga ett kallt/hårt valla över ett varmt/mjuk valla. Principet är samma som med fästvalla, där man lägga mjuk över hårt. Jag pratade med Frank Zipp från Zipps i Tyskland för två år sedan om prepareringen och han sa, som kemist, att man ska lägga ett hårt paraffin i botten och sedan lägga de andra, oftast mjukare HF/pulver vallor över. Han sa att de hårda vallor binder bättre till belaget och ger så en bra bas för de övriga vallor.

Link to comment
Share on other sites

Tråden handlar inte om glidvallans vara eller inte. Då får du gå till sickeltråden.

Trådskaparen frågade om man kan valla för mkt enkelt utryckt.

Jag tyckte det kunde vara intressant o se det lite i historiskt perspektiv också, det är nog många som läser här som inte åkt skidor så länge. Det är nog inte så lätt o hålla isär alla påståenden, många gissningar och mkt jag tror eller läst, hört.

Fakta är att Finska o Svenska landslaget mättar sina skidor med mjukt i botten o varvar med hårdare.

Jag kan tycka att det är lite inkonsekvent att tala om för andra vad tråden handlar om o sedan själv ta upp pulver, mig gör det inget, men som sagt inkonsekvent. :)

Jag kanske uttryckte mig otydligt, men jag hoppas de flesta förstod att jag inte ville att denna tråd (också) skulle handla om vallning vs stålsickling utan om enbart vallning. Det var inget försök att berätta för andra vad tråden handlar om. Att i samband med parrafin nämna pulver tycker jag inte jag inte är så inkonsekvent eftersom pulver "kräver" parrafin i botten... men nog om detta.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.


×
×
  • Create New...