Hej Snövinter ! Föreslår att du tar och diskuterar dina teorier med RS Riller på deras Facebooksida https://www.facebook.com/pages/RS-Riller/317451828365141?fref=ts " Rapport 25mars 13 - Genomförda tester av RS-RILLER vintern 2013 Under 2012 har vi åter börjat arbeta mer med konceptet RS-RILLER för hur man skapar snabba skidor. Nedan beskrivs vad vi genomfört, vad som är på gång och lite resultat. Under säsongen har vi varit ute och tävlat och dessutom hjälpt många skidtävlingar. Tillsammans med våra utvecklare har vi sammanställt några rapporter med mycket intressanta resultat som vi gärna delar med oss utav. Vissa resultat har vi av olika anledningar väntat med att publicera. Det som kanske är mest glädjande för användaren är att vi kommit fram till att både rillning och vallning är mer universella och enklare än vi tidigare har trott. Det är skidans egenskaper och hur bra man lyckats få till ytorna på skidan som styr hur snabba skidorna blir. En sanning med lite förbehåll. Dvs vi har ju så många olika typer av krav beroende på hur långt vi skall åka och även vilken typ av skidåkning vi utför, t ex klassikskt, skejt långlopp, sprint, alpin åkning, alpin tävling och turåkning. Vår modell benämns ”The Perfect Ski”. Detta gäller ännu mer idag. Skidan är mest viktigast, sedan kommer en bra behandling för att skapa fina ytor på skidan, var noggranna både med spannhöjder och belagets kvalitet (ytornas struktur kan skapas både med maskinslipning, stålsickling inkl polersickling med fin stålsickel + borstning med metall och andra borstar). Efter detta så kommer val av metod för att ta bort och samtidigt skapa lämpligt långa och breda bärande kontaktytor dvs struktur i skidan (läs gärna användande av handstrukturverktyg). Sist så gäller det att förbättra ytorna ytterligare och tillföra mycket fluor med lämplig hårdhet för att få så stor vattentransporthastighet som möjligt om det skall bli superglid. Här vill vi poängtera att hög vattentransporthastighet kanske man inte har nytta av om man inte åker nog snabbt dvs nyttan uteblir. För långlopp så kan det mycket väl vara så att många motionsåkare har större nytta av en vallning som gör att de skapar vattenfilm dvs mindre mängd eller ingen högflour. Dock finns en stark positiv effekt av att få bra högfartsglid för då kommer jag bli mentalt starkare eftersom jag glider förbi mina medtävlare i utförsbackarna. Ett väldigt tydligt exempel på detta var Eldar Rönnings högfartsglid i slutet av årets Birkebeinerlopp. Han gled mycket bättre än vinnaren Anders Aukland i utförskörning i hög fart. Dock hade Anders Aukland bättre glid i ”stakfart” och han kunde därför i de små motbackarna och plattåkningen på slutet ganska enkelt staka ifrån Eldar Rönning och vinna loppet. Det vi idag har kommit fram till är att vi har hittat en bra standard-rillning för både klassisk- och skejt-åkning. Gäller vid temperaturerna -2C till – 14C. Klassisk: Fin Diagonal hela skidan + Rak 0,3 fr styrspårets början + Rak 0,75 fr styrspårets början (kallare och torrare dra bak startpunkten + Rak 2,0 hela skidan. Skate: Fin diagonal hela skidan + Rak 0,3 fr styrspårets början + Rak 0,75 fr toppen på skon och bakåt (ändra startpunkt beroende på luftfuktighet + temp.) + Rak 2,0 fr 1 dm bakom skon och bakåt (ändra startpunkt beroende på luftfuktighet + temp.) Kommentar: Som utgångspunkt vill vi rekommendera att skidan är maskinslipad + preparerad så att mycket fina ytor har erhållits. Vid tävling då vallar vi alltid. Vi har också mer och mer konstaterat att bra belag är viktigt som grundförutsättning för att kunna erhålla bra kontaktytor. Med bra belag avser vi hårda, blänkande, skinande och glatta ytor. När man jobbar med skidorna så skall vallajärn, borstar, sicklar glida på ytan med en känsla att man har såpa/tvål på skidorna. När sådan känsla har uppnåtts så kan man vara ganska säker på att man kommer få snabba skidor. Vill också påpeka lite om att för skejtskidor har vi blivit lite försiktiga att lägga struktur på främre delen av skidan. Detta har sin förklaring i att – om snön är fin och man kan erhålla mindre snöpartiklar än strukturens bredd. Där kommer man att få snöuppträngning i dalarna på strukturen. Kontaktytan ökar och man kommer få skidor som ”nyper” vid åkning i lägre fart och framförallt i uppförsåkning. Skidan går med skejting-teknik in i uppförskörning med hård tryckpunkt på glidzonen framtill, med risk att snön tränger upp i all struktur som finns i skidan. Vi vill poängtera att vid all handstrukturering så måste man analysera snöns konsistens inkl storlek på snön. Är snön mycket fin i storlek så får inte strukturerna man lägger vara större än snöpartiklarnas storlek. Detta gäller naturligtvis både för skate, klassisk och även till viss del alpin åkning. Alpin åkning har som regel högre hastigheter än längdskidåkning, vilket gör att man där har lättare att få nog mycket friktion för att lättare skapa vattenfilm. Hög hastighet = mer energi. Med början förra vintern har vi tom sagt att det är bättre att hellre lägga en struktur för lite än en för mycket. Detta trots att vi inte borde som riller-tillverkare säga så. Men vi ser när vi testar att det är viktigast att få till fina ytor på skidorna. Speciellt när det gäller lite kallare torrare fören för skejt så gäller detta. Dock kommer det alltid vara så att den åkare som har rätt skidor med så mycket fluor som möjligt och dessutom tagit bort alla kontaktytor som han inte behöver kommer vara den som har snabbaste skidorna. Vi vill också poängtera vikten av att efter rillning skapa fina ytor. Vid tävling använder vi alltid en metod där vi lägger på lite glidvalla efter rillningen med handkloss. Borstar med vatten, blankar med vår Blanka Rulle och slutpolerar. Vi jobbar nu med att utveckla lite nya produkter också. Bl a har vi nu en ”rå-sickel” och en polersickel + ett nytt polerverktyg. Framförallt så är vi mycket nöjda med de resultat vi fått med den nya polersickeln och polerverktyget. Känns nästan lite revolutionerande. "