snabber

Det såg ut att vara trögt före med igendrivna spår så att resultatlistan komprimerades. De missade väl att ta hänsyn till det. Tornedalsloppet var nog också lite generöst i seedningen av samma anledning.

Jag har inga stakskidor. Jag stakar på klassiska som är på eller över gränsen till för mjuka för fäste samt på mjuka skateskidor. Jag mäter helt enkelt upp glidzonerna och uppskattar vilka som går när eller om de går alls. Det brukar stämma ganska bra med verkligheten. Mina fästesvärdiga kallskidor tenderar vara jobbiga att staka på, men det kan vara en slump. Andra går säkert bra. En del skidor har jag fått avskriva då inte bara spannet kortats utan glidzonerna även blivit för långa

Lika löser lika. Som vi vet kan ett barn omöjligt ha stinkande fötter. Men utsöndringarna från deras fötter är i stora drag lika som de från stinkamde gubbfötter. Låt alltså ett barn gå omkring i dina pjäxor ett par veckor så bör de bli återställda. Om skolan undrar varför barnet hasar omkring i enorma stinkande pjäxor, preparera barnet med detta universellt gångbara svar: Det är ett fritt land! Nä, men ättika brukar bita på det mesta. Men det tar tid. Veckor. Sedan kommer det lukta ättika ett tag men det är överkomligt. Och inte blöta ner med ättika utan bara ställa ner nån liten behållare med ättika som fylls på allteftersom det dunstar. Sommarprojekt kanske :)

Skidåkning är en kraftsport. Varje staktag måste vara en urladdning. Anama och träna utefter det. Från vad jag sett i led 5 är det inte särskilt snabba och kraftfulla staktag som regerar utan allmänt ganska sega eller duttande :) Med din bakgrund behöver du inte lägga fler timmar för att på kort tid ta stora kliv utan bara ändra hur du tränar. Mer är bättre men bättre är ännu bättre.

Ingen dam diskad. Statistiskt borde en dam blivit diskad med samma DSQ-frekvens som herrarna. Förklaringar kan kanske gå att finna i annat än medvetet fusk bland herrarna, t.ex. att det historiskt pulvrats mångfalt fler skidor bland herrar än damer och att damer kanske är mindre benägna att chansa. Eller så är det bara en slump.

Det gäller att ha rejäla öglor som vajern löper genom. Systemet blir så stumt att det ger vika där. De arbetskängor med BOA jag sett har jag också sett haverera.

Om man tränar ofta, typ 5-6 ggr i veckan, och har annat som tar energi så är det nog bra att vara väldigt strikt på de lugnare passen. Det är väl ganska välkänd praktik. Syra lite här och där på 'A1' riskerar ta mer än det ger. Tränar man mer sällan så att man kan återhämta sig så kan man nog gasa på mer. Men då skulle det nog vara hela passen som är hårdare. Vinsten med att köra lugna pass med en massa korta mesiga besök i syrazonen, ser ingen vits för någon. Tränar du ofta och mycket tror jag nog du vinner mycket på att ha zonerna utstakade, ja ☺ Och allt är till slut en personlig och konstant avvägning mellan frekvens-intensitet-återhämtning för vilket mål man än har.

Jag tror ett av de vanligare receptet på stagnation för flitiga motionärer är att hälsa på i syraträsket för ofta. En del är där i princip varje gång, flera gånger, även om de tycker de tar det lugnt men kanske tuffar på i samma takt uppför, spurtar "sista kilometern" osv. Det bygger på.

Jo, så är det. Men man rillar ju. Som jag ser det är det en fördel att kunna utgå från "noll" när man rillar. Sedan vet jag inte hur det blir med strukturen om man enligt propagandametoden gör krok med brynet. Jag gör det med ett skärpstål, så det blir ju fint.

Den vässar du ju kontinuerligt. Vass/aggressiv sickel är grunden. Är den minsta slö så att man måste trycka så blir det hopplöst att hålla sickeln enligt belagets lite större geografi och resultatet blir dåligt. Lätt att skada skidorna också. Det ska lurva måttlöst med knappt nåt tryck alls, annars rör jag inte skidorna. Jag har spolat Kuzmin och liknande eftersom de är hart när omöjliga att vässa och kör som du också med ett kutterstål samt även en plåtbit som jag kan slipa och göra krok på. Det är inte lätt att sickla en skida har jag lärt mig nu när jag lärt mig sickla.

Just nu är det någon som håller på och drar i en Skierg i 24 timmar. Bara 1 timme in vid inläggets postning så ni har tid att följa spänningen live :D Jag säger som Meatloaf: jag gör vad som helst för skidåkning men jag gör inte det där.

Förre vallachefen på skidförbundet Urban Nilsson tog upp det där i ett avsnitt av Lagom Kondition att landslaget slutat joxboxa allteftersom sliparna blivit bättre. På med 2-3 lager hård valla direkt.

Ska det bli riktigt bra måste man ju få det plant, och har belagen t.e.x för mycket bulor i ändarna på fästzonen där ägaren ofta vänt med vallajärnet eller om belagen allmänt är väldigt konvexa/konkava så kan det vara omöjlligt. Det är en sak att ge sig på sina egna skidor tills de duger men en annan att åta sig andras. Stenslipare gör ju också en bedömning om det går att ta sig an ett par. Sedan är stålsickling alltid bättre med rilling. Man får väl se det ungefär som en stenslipad skida med kallstruktur som man tweakar efter förhållandena.

Du har hunnit köra fem mil hemifrån på väg till fjällsemestern när spisen dyker upp i ditt huvud. Slog jag av plattan? Du är 83% säker på att du gjorde det. Fortsätter du eller vänder du? Hur tror du semestern blir om du fortsätter :D Man kan ligga lite under maxlängd beroende på stil, men jag skulle säga att sannolikheten att 5cm under passar dig bäst är låg. Man kan alltid kapa.

På tal om skumt, går värmen ner i skumkärnan som Atomic har så kan det bli så där. Jag har gjort det på ett par. Men det var ju inte bara några sekunder. Det var snarare några sekunder upprepat flera gånger för tätt så att värmen byggdes på eller om jag hade gått för sakta, kommer inte riktigt ihåg. Kommer i alla fall att det var i en ände. Mindre mängd material där för värmen att avgå till så då förstör det fortare.