Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Lars-Erik

Members
  • Posts

    2,363
  • Joined

  • Last visited

About Lars-Erik

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

Lars-Erik's Achievements

Mentor

Mentor (12/14)

  • Conversation Starter
  • Dedicated Rare
  • Week One Done
  • One Month Later
  • One Year In

Recent Badges

  1. Superbra och fascinerade beskrivning Ola. Jag är grymt imponerad. Trots mina 76 genomförda Vasalopp/Vasalopp som öppna spår under 50 år har jag inte genomfört något Nordenskiöldslopp (ännu, men har vissa planer att som enda 80 åring försöka göra det bl.a. inspirerad av detta) . Det närmaste jag varit är mitt Nordenskiöldslopp runt kvarteret på rullskidor (770 varv runt kvarteret) https://www.google.com/search... Det får bli min grattispresent till dig Ola för din superprestation
  2. Ja det stämmer att jag numera är med i den så kallade "50-klubben" i Vasaloppets Veteranklubb. För att komma med i Vasaloppets Veteranklubb krävs det att man åkt Vasalopp och/eller Vasaloppet som öppet spår minst 30 år. Det finns mer än 1000 medlemmar i denna klubb (bl.a. Volevodin), För att komma med i "50-klubben" krävs det att du klarat detta i minst 50 år, vilket betyder att man hinner bli ganska gammal (i mitt fall 79 år). Jag fick medalj nummer 56, vilket betyder att endast 56 personer klarat detta under Vasaloppets hundraåriga historia (si så där 20-30 nu levande). Som Volevodin antyder har jag dock åkt betydligt fler lopp, nämligen numera 76 Vasalopp/Vasalopp som öppna spår vilket är mest av alla i denna 50.klubb. (Bland annat har jag ju åkt BÅDA öppna spåren+Vasalopp åtta olika år) Men det viktigaste för Volevodin verkar ju vara att veta varför jag inte ytterligare bättrade på detta unika rekord detta år. Orsaken är att jag tycker jag var värd ett litet break så de andra får chansen att närma sig bland annat han😆 Jag lovar dock Volevodin att nästa år behöver han inte vara så bekymrad längre, då står jag garanterat på startlinjen igen (förhoppningsvis tillsammans med honom, och då äntligen på hans stålsicklade skidor med superglid😀)
  3. Jag förstår dig Volevodin. Givetvis måste vi i vår ålder vara extra vaksamma på smärtor, hudförändringar etc. Hoppas din smärtande överarm blir OK snart Själv har jag fått allvarliga smärtor i ländryggen som strålar ner mot vänsterbenet. Jag har därför inte kunnart åka skidor än trots att vi har perfekta förhållanden i Luleå. Mitt förslag: Du och jag Volevodin borde träffas en dag över en kopp kaffe. Det är vi båda värda efter de små duster vi haft🤩
  4. Grattis Volevodin till att du medverkat till att det numera går att åka "Vasalopp" på distanserna 28 km och 43 km (jag förstår att det helt enkelt betyder att man startar i Oxberg, resp. Evertsberg och kör vanliga spåret). Jag håller med dig om att ålder kan vara en faktor som kan påverka villken distans man väljer att åka men det finns många andra faktorer som påverkar också (se t.ex. startlistorna på Vasaloppets ordinarie 30 och 45 kilometersdistanser som ju domineras av "ungdomar" i vårt sätt att mäta). I t.ex mitt fall så åkte jag ju ifjol mitt 76:te fullängdslopp under 50 år så jag är numera inte bara med i den "40-klubb" du nämner utan tom i "50-klubben" (som bara består av 56 löpare under Vasaloppets 100 åriga historia). Och jag är ju tre år äldre än dig. Men som du och andra vet så "fuskar" jag lite eftersom jag har mycket bättre glid än i stort sett alla omkring mig, åtmistone från Evertsberg och hem. Detta faktum var speciellt viktigt i fjolårets lopp eftersom jag ju åkte med bruten högerarm så jag fick genomföra det med en arm och tre ben, de två vanliga och pannbenet. Men det gick ju det också utan att se skymten av rep....😃
  5. "Jag kommer ihåg vasaloppet 1987, då han åkte på 8.12 coachad av Bengt-Herman Nilsson, att en del var väldigt stolta över att de slagit Kungen. Själv åkte jag inte det året, då jag hade ett break några år efter det 10:e." Själv åkte jag på 5.40 det året (placering si så där 550) så kungen med coach var väl i Oxbergstrakten när jag gick i mål. Eftersom du Volevodin alltid visat att du vill uppmärksamma din Veterankollega så skulle väl en fråga kunnat vara: Känner kungen Skidforums egna kung i Vasaloppet, som numera åkt Vasalopp i 50 år (totalt 76 lopp mellan Sälen-Mora) och fortfarande alltid med ett leende på läpparna, alltid utan speciall coach och utan glidvalla dessutom?
  6. Bussresa från Kalix fredag 1/3 06.00. Hemresa från Mora måndag 4/3 08.00 Påstigning längs vägen enligt följande: Scandic Luleå Södra Circle Skellefteå OK Q8 Mineralvägen Umeå För mer information, Kontakta: Thomas Strömberg 070-6255283
  7. Ett viktigt ögonblick för mig . Här får jag min speciella medalj med nummer 56 =det antal skidåkare som under Vasaloppets mer är 100 åriga historia som klarat av att åka loppet minst 50 år. Och prisutdelare är inte kungen men något mycket finare i detta sammanhang nämligen självaste skidkungen@Torgny Mogren, bland annat olympisk mästare och fyrfaldig världsmästare. Ett av mitt livs häftigaste ögonblick.Som synes var det mycket intresse kring detta. https://www.facebook.com/photo/?fbid=10231922702755568&set=a.10201446358586011&notif_id=1693755561853227&notif_t=feedback_reaction_generic&ref=notif
  8. Eftersom du reklamerar med dig själv som "Hoppymotionär" så vågar jag uttala mig. Då är vi nog av samma skrot och korn. Jag skall därför redovisa hur jag gjorde när jag gjorde mina bästa tider. Det var exakt i din ålder för si så där 40 år sedan. Jag tränade som du si så där 5-7 mil i veckan . När jag gjorde mina bästa tider var min typiska träning i veckan: ett långpass (c:a 30 km) i si så där 5 min tempo+ Ett intervall pass på 6 x 1000 meter (exakt),med vila upp till 5 min till nästa start+ 3-4 pass där jag var mindre noga hur jag tränade, utan såg till att det mest var roligt (t.ex blev en del orientering som ju blir lite intervallbeytonat också etc.) Jag visste att när jag kunde göra dessa intervallpass på tider på si så där 3.20-3.25 så klarade jag av att springa Stockholm Maraton under tre timmar vilket var ett av mina mål (som bäst sprang jag på 2.49, samma år åkte jag Vasaloppet på 4.56). Totalt sprang jag 19 Marathon varav 7 på Stockholm Maraton.
  9. Tusen tack igen min veterankollega och medlem i snart "80 års klubben". Dina insatser för att hålla denna tråd vid liv är mycket uppskattad av mig och andra. Du har överlägset mest inlägg efter mig, t.ex. 86 styck efter mars 2019. Och inte bara det, dina ibland kritiska inlägg övertygar säkert läsarna mer än mina egna, så jag, och vissa andra forskare, har extra stöd för det du kallar mantra, dvs att glidvalla inte behövs för att vi motionärer skall ha bra sprutt på skidorna och kunna genomföra Vasalopp utan problem på ett överraskande bra sätt. Speciellt har ditt enda "test" mot stålsickling varit mycket övertygande och uppmärksammat, dvs att du gjort "testet" utan att stålsickla utan istället plansicklat skidorna. Sådana skidor glider alltid dåligt hur vi än gör i övrigt. Beträffande "upploppet": Korrekt att vi båda väl befinner oss på denna del av "livets bana"men det betyder ju inte att vi behöver sluta åka Vasalopp etc. För egen del kommer jag att följa en av mina viktigaste livsregler: "Det viktigaste är inte hur gammal du är utan HUR du är gammal", och är följdriktigt redan är anmäld tiill både Vasalopp och två öppna spår även nästa år.
  10. Tack gubbroder Volevodin för att du åter lyfter upp denna viktiga tråd och dess viktiga budskap: Glidvalla behövs helt enkelt inte för oss motionärer för att få ordentlig sprutt på skidorna t.ex. på Vasalopp, i mitt fall nu i 50 år och t.o.m. på medaljtid en gång i hög ålder (nu går detta inte längre när jag är 78 år i paritet med din ålder) Och som vanligt ser ju alla att din kommentar är just missuppfattning, precis som du hade en serie inlägg förra året där du försökte övertyga en förstummad omvärld att du testat stålsickling på dina skidor genom att INTE STÅLSICKLA utan istället "planhyvla" skidorna Forskarna på skidglid som både är kända skidåkare och skidglidsforskare på Professorsnivå menar tvärtom att a) Först ser du till att ha skidor med rätt spann. Det betyder c:a 75 % b) EFTER DETTA ser du till att STRUKTURERA och PUTSA skidorna vilket kan ge 20 % av glidet c) De sista 5 %en kan du eventuellt få ut genom att valla. På punkt b) kan stålsickling/handstrukturering bidra, vilket säkert är därför jag upplever att jag har så bra glid kontra de flesta så långt bak i Vasaloppsfältet jag befinner mig numera. Anm: Forskarna menar dessutom att det är svårt att VETENSKAPLIGT förklara exakt vad som händer under punkt c) . Faktum är ju att det glider bättre, åtminstone viss sträcka tills man får byta skidor, genom att även utnyttja punkt c) på ett perfekt sätt men riktigt varför är inte så lätt att förstå vilket inte minst visas av diskussionerna i tråden "Grundbehandling av skidbelag" och där tom du inte riktigt förstår alla finesser kring amorfa och kristallina zoner, olika molekulstorlekar, betydelse av valla som ligger inne i belaget (oberoende om det går att få in valla eller inte), etc.
  11. Tusen tack för intressanta synpunkter som ju verkar vara i samklang med vissa rykten jag hade för si så där 40 år sen om "isrillningens" betydelse att få bättre glid etc Helt klart är ju att strukturering har mycket stor betydelse för skidglid, vilket mer och mer betonas även av kommentatorerna på TV som mer och mer talar om strukturering/handstrukturering när de talar om "vallning". Bland de som verkligen forskar på ämnet verkar det ju finnas stor enighet. Jag har ju tidigare redovisat Professor Sture Hogmarks tribologiforskning i Uppsala (med bl.a. Ronnie Lööf som teståkare, Ronnie har varit bland de hundra bästa i Vasaloppet minst 10 gånger, och Skimateria är inblandade i denna forskning och de samarbetar ju med landslaget). De procentsiffror han redovisar stämmer ju väl med de siffror elitåkaren och skidglidforskaren Dr. Nina Lintzen (bl.a. trea på Vasaloppet och segrare på två Nordenskiöldslopp) kommit fram till: dvs att spannet på skidan betyder 75 % , struktureringen 20 % och vallningen 5 %. ytterligare synpunkter i denna riktning hittar du t.ex. i följande artikel: https://vaistokondition.se/blogg/valla-langdskidor-hur-stor-effekt-har-glidvallning-pa-glidet/ Och dessa forskare verkar ju vara eniga med mig (som ju också är Professor och forskare om än med annan huvudinriktning samt motionsskidåkare med 50 år i Vasaloppsspåret): Glidvallan har marginell betydelse för skidglid, och speciellt för kategrin motionärer. Om de missat något av de första 95 %en är det svårt att kompensera det med de sista 5 % en genom vallning och speciellt i långa lopp i skitiga spår. Bättre då att satsa på att optimera de första 95 % en. Vi vanliga motionärer har helt enkelt inte denna kunskap de skickliga vallarna i landslagsbussen har för att få ut så stor del av dessa sista 5 % en. Det enklaste och mest optimala för oss motionärer är att försöka få ut så mycket som möjligt av de första 95 % och det är säkert en starkt bidragande orsak till att jag och många andra har så speciellt positiva erfarenheter av t.ex. stålsickling på Vasaloppet
  12. Igen intressant. Långt innan det stod klart för experter att näst rätt spann på skidorna så är rätt strukturering det viktigaste för glidet så gick det rykten att en del gamla storåkare gjort precis så för att få extra sprutt på skidorna.dvs de åkte på is före tävlingar och de andra åkarna med sina tjärvallningar och hemkokta kukelimuckvallor var förvånade att de blev frånglidna av de som kommit på detta trick (och hemlighöll det så länge det gick). Det liknar ju absolut det du kallar "isrillning" eller mer allmänt "isstrukturering". Så kanske "inget nytt under solen" när man börjar bli så gammal som jag.
  13. Intressant Fredrik. Kanske det beror på samma sak som min lila "fundering". När belaget är MYCKET convext närmar det sig ju lite "skridskosituationen" så i hårda/isiga spår kanske konvexa skidor går lite bättre om min "fundering" är korrekt
  14. Anl, Som vanligt mycket kloka funderingar. Beträffande hårda och isiga spår har jag också haft mina funderingar. Kanske man skulla i sådana fören ha smalare och kortare skidor med ändå hårdare underlag. Min fundering kommer från EXTREMFALLET när man har ren is. Då går det ju uppenbarligare fortare att åka med skridskor, dvs extremt smala, korta och hårda "skidor" Men i all teknisk modellering jag varit med om brukar ju även "mellanliggande lägen" mellan extremfallen kontinuerligt följa med modelleringen och min fundering är väl bara: varför inte så när det gäller skidor också ?
  15. Observera speciellt följande tre punkter från ovan nämnda inlägg av forskaren Sture Hogmarks (professor i Uppsala): 1. "Han är själv en van skidåkare och tänker åka Vasaloppet för 20:e gången i år. Hans bästa tid är 5.06. Som expert på friktion och smörjning, kan han naturligtvis inte låta bli att utveckla även skidglidet. Fokus för forskarna är alltså att ta fram den optimala glidytan belaget under skidorna. Den ytan är ytterst minimal. Beräkningar visar att bara cirka en tusendel av hela skidan, alltså 30kvadratmillimeter, är i kontakt med snön i ett välpreparerat spår. - Att det är så otroligt liten yta, det vet inte de flesta." 2. "Vallans betydelse överdrivs Sture Hogmark menar att skidvallans betydelse överdrivs och att den största nyttan med traditionell skidvallning enbart är mekanisk. - Glidvallan fungerar lite som ett spackel. Tillsammans med traditionell preparering med sickling och borstning gör det belaget slätare." 3."Istället för glidvallning handlar det alltså om att skrapa skidbelaget med en särskild stålsickel och en sådan sickel är framtagen av företaget Primateria. För test i riktiga skidspår svarar en elitskidåkare från Högbo, Ronnie Löf ." Min fundering: Det gäller alltså att denna lilla kontaktyta (mindre än 0.5 cm^2 i varje ögonblick) mellan snön och skidan är slät. Vad som händer i "dalarna" är nog mindre intressant. Och ändå mindre intressant med den valla man (eventuellt) lyckats tränga in i belaget (den påverkar ju inte denna lilla glidyta)
×
×
  • Create New...