peter67

Det finns många sätt att karaktärisera en yta, som sagt Ra är vanlig med enkla mätinstrument ute i fält. Det kan vara andra parametrar som är viktigare kopplat till friktion skida-snö. (https://mitutoyo.eu/application/files/8315/5888/8225/Quick_Guide_to_Surface_Roughness_SE_SMALL.pdf) Luleå universitet har nu 4 forskare som ägnar sig åt snö och skidor (SkiLab), troligtvis den största enskilda forskningssatsningen på området någonsin. Norge och Österrike har väl haft enskilda forskare på området men här kommer det komma fram intressant kunskap ! (https://www.ltu.se/research/Skid-och-snolabbet)

Ett suveränt klipp där 17 sekunder in kommer en åkare och gör ett glädjeskutt över krönet !

Intressant, vilken typ av underlag är det lite mer exakt ? Fungerar det med stavar på mjukare underlag ?

Har ett par Fischer CS från 2001 som mjuknat hopplöst och ett par Elan RB-R ? från 1980 som har hållit kvar sitt spann.

Jag ville gå från 2:or till något trögare och plockade fram ett par hjul som låg långt in, det var ett par Everest inköpta på rea för 5-7 år sedan. En 2 mila tur på dessa var ingen dans på rosor ! Någon som kan ge en referens till om de kan motsvara 4:or kanske ?

Alternativa lopp är just nu Trysil-Knut rennet 25 januari och Thorleif Haugs minneslöp i Drammen 2 februari. Båda är seedningslopp till VL dessutom.

Jag har gjort liknande subjektiva observation. I Norge har skidor hög status i samhället i stort och fler talanger söker sig kanske till området. Talanger med hög kapacitet, analysförmåga etc. ”Istället för UD blir det skidförbundet” På åkarsidan så om man jämför intervjuer i norsk TV av deras landslagsåkare med den svenska motsvarigheten så framstår svenskarna som tja nästan träiga eller osakliga. Men på svenska damsidan är det annorlunda.

Det är faktiskt en hel del som tar det säkra före det osäkra och går nerför de mest riskabla partierna.

För att veta om spåren kring oslo använd skiforeningens markdatabas: www.skiforeningen.no Där får man veta det mesta.

Rullskidor använder sig inte av rullager utan av kullager. Ett rullager har linjekontakt mellan rulle och ringar under det att ett kullager har punktkontakt mellan kula och ringar. Det finns skillnader i friktion mellan olika tillverkare pga variation i tillverkning, kvalitet, intern geometri mm. En detalj med keramiska lager som ger något snabbare rullskidor är smörjningsaspekten. Fettsmorda standardlager har en viss friktion som kommer från att kulor och hållare flyttar runt smörjfettet inuti lagret, sk. "churning". Tar man bort smörjfettet i lagret och endast använder olja slipper man detta men löper också hög risk att lagret havererar. Keramiska lager har inte samma problematik. Keramiska lager med smörjning av lite tunn olja är ett bra recept om man letar sekunder.

Det stämmer att man kan inte avgöra hur lättrullad en rullskida är genom att rulla på hjulen med händerna . Kontaktsituationen vid noll last i lagret är inte samma som den last åkarens vikt motsvarar. För att få så lättrullad skida som möjligt ska lagren ha så lire friktion som möjligt. Det styrs till stor del av ansmygningen som är relationen mellan lagerringarnas (inner och ytterring) diametrar och kulans radie . Man kan minimera ett lagers friktion genom att laborera med ansmygning i designen. I praktiken går det inte som privatperson att komma i besittning av det. Det vore som att önska en Volvo xc60 med 7 växlar. Keramiska lager har kulor i keramiskt material. Dessa påverkas inte av värmebildningen och är formstabila till skillnad från stålkulor. Keramiska lager kan ha en liten viss bättre prestanda än standardlager men är bra mkt dyrare. Däremot har keramiska lager mycket längre livslängd då det klarar av smutspartiklar bättre. Om det är regnväder spelar ingen roll.

Det var intressant info och jag kanske har tid att ta mig igenom detta senare. En synpunkt jag har om man vill bli mer seriös på området är att ändra mätmetoden. Skiselector verkar vara det som akademiker och landslag har tillgång till och det är rätt primitivt. Skidtillverkarna har säkert bättre metodik. Ett mätområde som kommit starkt de sista åren är bildbehandling och det utnyttjas även för mätning av avstånd. För någon med tid: Några samtal med SP, denne Breitschädl och några skickliga mjukvaruentusiaster på bildbehandling så blir det ett business case att lägga fram för lämplig investerare. Vill nämna att det hjälper inte direkt individen att komma fortare till Mora men om man sätter avgränsningen till att definiera olika skidors karaktär så vore det ett framsteg.

Bra poäng att det säkert kan vara utmärkt ändå! (och du åker ju fort så du funkar de garanterat bra ;) ) Är tryckzonerna rätt för föret och man har koll på spannet (i kurvan ovan kanske det skulle vara att veta att man ska akta sig för att lägga för tjockt och att man hellre vallar mer efter helviktskurvan än halvviktskurvan) och man sedan inte vinglar för mycket så går det säkert kanon. Man kanske offrar lite vallningslängd och lite glid i diagonalsteget för att säkert kunna få upp fästvallan riktigt högt vid den rena stakningen. Så väljer man rätt tryckzonkaraktär efter föret och har ordentlig koll på sina zoner, genom att ha mätt eller testat ut, så blir det kanske ofta bra. Sen kan ju också två par på ex. 1,90/0,30 vara väldigt olika, en kanske mer linjär mellan punkterna och den andra med ett mer kraftigt knä - och den ena kanske har bibehållen spannlängd även när höjden sjunkit till 0,30, medan på den andra har spannet krympt kraftigt i längd. Intressant ämne, nu bygger jag en spannmätare. Du är väl inne och touchar på något som är lite intressantare här. De uppmätningar som finns är ju statiska ( två punkter då ). Om man pratar med teknikspråk så är ju nedböjningen säkert inte linjär som du säger, fjäderkonstanten varierar säkert och man brukar ju prata om olika hårt slutspann. De olika fabrikaten har antagligen olika karaktär här beroende på material och processparametrar i tillverkning. Med kreativt tänkande och utnyttjande av ett ackrediterat lab för längdmätning skulle man kunna definiera olika fabrikats karaktärer. Naturligtvis är det nedböjningens funktion längs med hela skidans längd som vore intressant att få fram. Kunde man approximera fram denna funktion med hyfsad noggrannhet så vore det en lätt sak att visualisera det snyggt tvådimensionellt från att man börjar lägga på kraft till fullt frånskjut. Det vore klart bättre pedagogiskt än den nuvarande statiska ögonblicksbilden från Ski selector som skapar mycket förvirring.

Hei Man skal være skeptisk til skidor med så stor skillnad på hel og halv vekt 1) Det tar lang tid å få feste... mye å tråkke ned.. 2) Skien har kanskje feil dynamikk.. for bløt...kan gunga når man staker og subbe ned i front 3) Skien ser ut som den har dårlig bæring og føring som vi sier i norge, noe de på de beste racingbutikkene i norge er veldig opptatt av... den vil subbe foran og bak i diagonal..kan se at vallan vil gå i bakken når man har full vikt på en ski i diagonal åkning vi kaller det 0-punkt... 0,1mm bæring ved 14 cm full vikt foran og bak balanspunkt... bør være minst fram til 0,3 merke på gode ski Skien har for lite slutspann til å funke på varmføre...og pga den høga halvvikten er trycket samlat i ett punkt framfor smørelommen..konsentert glidyta i ett punkt...dvs liten glidyta på kaldføre... Om man vänder sig till norska skidbutiker, vilka skulle du säga är bland de bästa på att plocka ut ett par skidor/ spann efter önskemål ? Jag har varit i kontakt med Oslo sportslager och Bull Kajak tidigare men inte för just skidinköp ?