Att tävla överhuvudtaget är ju på nåt sätt att uppfylla ett bekräftelsebehov. Det är nobelt att säga att man gör det enbart för sig själv, men då kan man ju likaväl åka 9 mil i sin ensamhet på ett enskilt spår som ingen känner till. I verkligheten tror jag de flesta vill få den positiva bekräftelsen från vänkrets och kollegor att man klarar 9 mil och helst på en hyfsad tid. Man smörjer sitt ego helt enkelt. För min egen del så känner jag alltmer att jag inte behöver bevisa nåt. Jag tränar året runt, och har med åren fått en mer avslappnad inställning till träning. Varierar mer mellan klassiskt och skate, för att det är kul, istället för att fokusera just på Vasaloppet. Vasaloppet är kul, men jag har tröttnat på logistiken runtomkring. Det är ju det stora kö-loppet, vilket förstör upplevelsen. Proceduren innan loppet tar udden av det roliga.