Klassiskt skidlöpning med intervallstart är död.

[Hoppskate]

Den här tråden ligger ju i forumet för elitskidåkning, så vi har onekligen halkat lite off-topic. ;)  
Men det gör inget, det är fortfarande intressant att diskutera den klassiska teknikens benhårda grepp om framförallt de mer eller mindre snöfria delarna av landet med Stockholmsregionen i spetsen.
Själv har jag inget intresse av att köra Vasaloppet och således har jag som motionär de senaste åren nästan uteslutande kört fristil.
 

[Hoppskate]

Personligen tycker jag att de gångna Världsmästerskapen i Falun tydligt illustrerade alla de problem som individuell start för med sig.

Framförallt så uppstod det väldig massa osympatiska diskussioner om olika startnummers betydelse och huruvida vissa åkare kanske var de egentliga vinnarna i stället för de som faktiskt segrade i diverse lopp.
Att det sedan finns en specifik åkare som alltid lyckas manövrera masstartslopp till sin fördel säger betydligt mer om denna åkare än om tävlingsformen som sådan. 

Den problematik som femmilen uppvisade, där ingen ville ligga först i spåret, är ett problem som ligger i den klassiska teknikens natur.
Återigen, om man lät åkarna få anpassa tekniken efter de förhållanden som råder så skulle man i ett slag lösa även detta.

Elitskidåkning borde väl rimligtvis handla om att åka längdskidor på snabbast möjliga vis?  :mellow: 
Klassisk skidåkning på elitnivå handlar ju faktiskt om -vem som kan åka snabbast på ett långsamt sätt-. :P Det är ju så paradoxalt att det blir lite skrattretande när man tänker på det.  :lol:

[kustlöparen]

Personligen tycker jag att de gångna Världsmästerskapen i Falun tydligt illustrerade alla de problem som individuell start för med sig.

 

Framförallt så uppstod det väldig massa osympatiska diskussioner om olika startnummers betydelse och huruvida vissa åkare kanske var de egentliga vinnarna i stället för de som faktiskt segrade i diverse lopp.

Att det sedan finns en specifik åkare som alltid lyckas manövrera masstartslopp till sin fördel säger betydligt mer om denna åkare än om tävlingsformen som sådan. 

 

Den problematik som femmilen uppvisade, där ingen ville ligga först i spåret, är ett problem som ligger i den klassiska teknikens natur.

Återigen, om man lät åkarna få anpassa tekniken efter de förhållanden som råder så skulle man i ett slag lösa även detta.

 

Elitskidåkning borde väl rimligtvis handla om att åka längdskidor på snabbast möjliga vis?  :mellow: 

Klassisk skidåkning på elitnivå handlar ju faktiskt om -vem som kan åka snabbast på ett långsamt sätt-. :P Det är ju så paradoxalt att det blir lite skrattretande när man tänker på det.  :lol:

De gångna mästerskapen visade på problematiken att genomföra skidtävlingar under förhållanden som inte är optimala.

Samma osympatiska diskussioner fördes ju efter gårdagens lopp som tydligt visar på bristerna i masstartsförfarandet.

 

Gårdagens femmil hade ju definitivt lämpat sig bättre för individuell start än gemensam start eftersom förhållanden var jämna men i princip omöjliggjorde hållbara utbrytningar.

 

Problemen med ojämna förhållanden i individuell start borde gå att hantera genom att vara flexibel i startordning och starttid, förr var det ju inte ovanligt att man ändrade startordning.

 

En fråga som är offtopic, varför drar man inte om spåren under pågående tävling, är det inte tillåtet?

 

 

PS. Backhoppning handlar inte bara om att hoppa längst, utan snyggast också. Estetiken i klassisk stil är i mitt tycke vida överlägsen den fria tekniken egentligen inte så mycket konstigare än att det finns flera simsätt.

 

 

 

 

 

 

 

 

[kustlöparen]

--- 

[Madshusracer]

Personligen tycker jag att de gångna Världsmästerskapen i Falun tydligt illustrerade alla de problem som individuell start för med sig.

 

Framförallt så uppstod det väldig massa osympatiska diskussioner om olika startnummers betydelse och huruvida vissa åkare kanske var de egentliga vinnarna i stället för de som faktiskt segrade i diverse lopp.

Att det sedan finns en specifik åkare som alltid lyckas manövrera masstartslopp till sin fördel säger betydligt mer om denna åkare än om tävlingsformen som sådan. 

 

Den problematik som femmilen uppvisade, där ingen ville ligga först i spåret, är ett problem som ligger i den klassiska teknikens natur.

Återigen, om man lät åkarna få anpassa tekniken efter de förhållanden som råder så skulle man i ett slag lösa även detta.

 

Elitskidåkning borde väl rimligtvis handla om att åka längdskidor på snabbast möjliga vis?  :mellow: 

Klassisk skidåkning på elitnivå handlar ju faktiskt om -vem som kan åka snabbast på ett långsamt sätt-. :P Det är ju så paradoxalt att det blir lite skrattretande när man tänker på det.  :lol:

Har du möjligen missat att man tjänar oerhört mycket på att ligga bakom i skate också? Om än inte lika mycket som i klassiskt men näst intill. Får jag också bara fråga dig varför det verkar provocera dig att den klassiska tekniken existerar? 

[Johaaan]

Personligen tycker jag att de gångna Världsmästerskapen i Falun tydligt illustrerade alla de problem som individuell start för med sig.

 

Framförallt så uppstod det väldig massa osympatiska diskussioner om olika startnummers betydelse och huruvida vissa åkare kanske var de egentliga vinnarna i stället för de som faktiskt segrade i diverse lopp.

Att det sedan finns en specifik åkare som alltid lyckas manövrera masstartslopp till sin fördel säger betydligt mer om denna åkare än om tävlingsformen som sådan. 

 

Den problematik som femmilen uppvisade, där ingen ville ligga först i spåret, är ett problem som ligger i den klassiska teknikens natur.

Återigen, om man lät åkarna få anpassa tekniken efter de förhållanden som råder så skulle man i ett slag lösa även detta.

 

Elitskidåkning borde väl rimligtvis handla om att åka längdskidor på snabbast möjliga vis?  :mellow: 

Klassisk skidåkning på elitnivå handlar ju faktiskt om -vem som kan åka snabbast på ett långsamt sätt-. :P Det är ju så paradoxalt att det blir lite skrattretande när man tänker på det.  :lol:

Skidåkning på alla nivåer går väl snabbare i skate? Skidåkningen är inte ensam om att ha begränsande grenar. Så som gång, simning, cykling (måste ha linjecyklar med strikta regler), 

[Hoppskate]

Har du möjligen missat att man tjänar oerhört mycket på att ligga bakom i skate också? Om än inte lika mycket som i klassiskt men näst intill. Får jag också bara fråga dig varför det verkar provocera dig att den klassiska tekniken existerar? 

Jag har så klart inte missat fördelen med att ligga i rygg på andra åkare, oavsett teknik. 

Detta har alltid varit en del av både längdskidsporten och väldigt många andra idrotter.

Innan Northug dök upp så fanns det dock ingen som tyckte att detta var något problem.  ;) 

 

Lugn Madshusracer; jag har absolut ingenting emot den klassiska tekniken  :P och ingen kommer att förbjuda dig att åka klassiskt.

Det var så jag en gång lärde mig åka skidor, det var så jag tränade och tävlade under hela min ungdom och det är så jag fortfarande åker när jag går på tur i fjällen (men det är inte längre så jag åker när jag är ute och motionerar).

 

Den här tråden är en diskussion inget mer.

 

Jag förstår om du inte orkar läsa igenom hela tråden, men anledningen till att diskussionen är intressant att föra på ett skidforum är att det finns krafter inom FIS som vill plocka bort den klassiska tekniken från världscup och mästerskap.

Samtidigt finns det väldigt många motionärer som har svårt att relatera till fristilsåkning. Det finns således en stor risk att FIS distanserar elitsporten från motionssporten.

 

Personligen tror jag dock inte att detta kommer att ske eftersom att det i slutändan alltid är pengarna som styr och skidproducenter i allmänhet och vallatillverkare i synnerhet har ett väldigt starkt ekonomiskt intresse i att det finns två särpräglade tekniker och tävlingsformer.

 

[Volevodin]

Problemet med så få skejttävlingar och i synnerhet långlopp i skejt har vi diskuterat tidigare och den snedvridna fördelningen mot klassisk skidåkning och svaret på den frågan heter: pengar. Arrangörer väljer helt enkelt den tävlingsform, som det går

att tjäna mest pengar och så länge som Vasaloppet dikterar villkoren kommer skejten att föra en tynande tillvaro.

 

Det enda man som privatperson kan göra är att engagera sig i en förening och övertyga övriga i styrelsen att arrangera skejttävlingar på kortare och längre sträckor. Det kommer att vara få startande i början och om man får tävlingen att gå ihop

är det bra, men kör man vidare så kommer det att succesivt att ändra sig. Det finns många platser i Sverige, som skulle vara

attraktiva inte minst Falunterrängen, där jag kört en tuff 3 mil på 2x15 km. Andra ställen av intresse är Grönklitt och i söder Ulricehamn för att ta exempel.

 

När det gäller den individuella starten i klassisk stil tror jag tyvärr att det pekar i din riktning mest pga publiken på plats, som lättare kan följa ett lopp som passerar förbi stadion flera gånger precis som i Falun. Ock i slutändan handlar det ju om pengar, om man kan få livepublik till skidarenorna och få publikintäkter och fler sponsorer.

[yens]

En sak som jag funderat på gällande grenarna i VM/OS är att man växlar teknik i alla grenar utom en. Det är i skiathlonen. Jag tycker det vore rimligt om varannat mästerskap gick klassisk/fritt, och varannat gick fritt/klassiskt.

 

På så vis skulle man premiera åkare som åker ekonomiskt i de olika teknikerna. Jag kan tänka mig att Kowalczyk hade gynnats av att kunna hänga med på en fristilssträcka för att sedan bomba på när det blir klassiskt. Eller finns det några klara argument mot att göra det rättvist i just denna gren? 

[axehog]

Det var någon som sa att det var jämna förhållanden under femmilen i Falun. I och med att det var masstart så blev det ju så, men ifall det varit intervallstart så hade det varit tvärtom.

Det snöade och spåret blev allt eftersom en allt värre snösörja. Ifall vädret är fint hela tiden finns det inga såna problem med intervallstart dock...

[Rullskatearn]

För bara ett par år sedan var jag en rabiat motståndare till allting som innebar förändring, för mig var längdskidåkning detsamma som klassisk teknik med intervallstart... punkt slut.

 

MEN, under de senaste åren har jag gjort en helomvändning; från att vara en traditionalist till att bli något utav en radikalist.  ^_^ 

 

Min inställning NU är att klassiskt skidlöpning med intervallstart har utvecklats till en tävling i vem som kan smygskejta mest ute i skogen.

 

Detta samtidigt som samtiden (på gott och på ont) har utvecklats till att favorisera tävlingsformer som ger utrymme för en ny typ av idrottspersonligheter.

 

Oavsett vad jag tycker och tänker så är det uppenbarligen som så att utvecklingen för närvarande rör sig bort från både klassiskt skidåkning och individuell start.

Så är det bara.

För 3 år sedan var det INGEN som ens diskuterade den klassiska skidåkningens plats i tävlingsprogrammet, allra minst jag. Men det faktum att detta nu faktiskt diskuteras både här och där har gjort mig övertygad om att utvecklingen är vad den är.

 

Om man bortser ifrån vad man själv föredrar som motionär; är det inte rimligt att skidlöpning på ELITnivå borde avgöras i den teknik som faktiskt går fortast (dvs. fri teknik) och på det vis som är mest rättvist (dvs alla startar samtidigt)?

 

Oj, jag är faktisk beredd att håll med dig. Har haft denna diskussion med många av mina skidintresserade vänner. Det är faktiskt lite med sorg i hjärtat, men jag tror den klassiska skidåkningen kommer att försvinna på sikt (på Elitnivå). Men den kommer nog att finnas kvar hos motionärer.

 

Oavsätt så har FIS stora utmaningar med att hantera norges dominans.

[Hoppskate]

Problemet är väl att klassiska tekniken är snabbaste sättet att ta sig fram i ett skidspår, men att man idag inte tävlar i skidpår utan på hårdpistade vägar ... där man i takt med att hårdpreppen ökar mer o mer går mot höga skejtväxlar?

 

Det var ju nästan precis på pricken det jag skrev i inlägget ovan inlägg #53 i den här tråden:

http://www.skidforum.se/index.php/topic/10821-skejt-i-klassiska-lopp/page-3#entry158363

 

...med den enda skillnaden att jag även påpekade att den typen av moderna spjut som de flesta skidåkare i dag knäpper fast under pjäxorna knappast lämpar sig i något annat än stenhårda förpreparerade spår. 

Det är väääldigt länge sedan man tävlade i något som inte var preparerat.

 

Faktum är att jag numera knäpper på mig skate-laggen även när jag ska ut på en sjö eller upp på fjället. Lite skare eller ett par skoterspår är allt som krävs för att det ska gå alldeles utmärkt.

 

Ytterligare ett faktum är att skate-tekniken uppfanns långt innan skidspåren preparerades med pistmaskin.

Precis mot slutet av det här fantastiska klippet med Bill Koch, från någon gång på 70-talet, kan man se hur han skejtar i vad som ser ut att vara mer eller mindre helt opreparerade förhållanden:

[larsbern]

Störtskönt! Korsning av Mieto och Stenmark. För att inte tala om hans snygga bäckpassage. Hade impat på vilken skidorienterare som helst.

[Hoppskate]

Det är intressant att fundera över vad som egentligen hände där i början på 80-talet.

• Bill Koch var den förste som på allvar och systematiskt använde sig av skejt-skär i tävlingssammanhang (runtikring -82 -83? kanske till och med ett par år tidigare?). Självklart var han inte först med tekniken som sådan.
   
• Det var sedan svenskarna med Wassberg och Svan i spetsen som utvecklade tekniken till något som liknar det vi ser i dag. Många norrmän skulle dock kanske hävda att det egentligen var Ove Aunli, eller rent utav Johan Grøttumsbråten som förfinade tekniken.
   
• Mellan säsongerna -84 och -85 så var den klassiska skidåkningen de facto död.
  I OS i Sarajevo 1984 hade teknikerna ännu inte separerats och det sprattlades hejvilt ute i spåren.
  Det är lite oklart hur det egentligen var i VM i Holmenkollen 1982. Wikipedia säger att fristil och klassiskt var separerade, men de videor jag kan hitta på YouTube visar att alla loppen gick i klassisk stil (vilket kan förklara framgångarna för en viss Bill Koch).
  Samma Wikipedia-förvirring gäller för VM i Seefeld 85. Wikipedia påstår tex. att herrarnas 30km gick i klassisk stil, men på YouTube kan man tydligt se att även om det var klassiska spår dragna så skejtades det för fulla muggar av samtliga åkare.
   
• Till VM i Oberstdorf 1987 var dock pionjärandan och nytänkandet kvävt och blott herrarnas 50km och damernas 20 km tilläts gå i fri-stil.

Det passerade med andra ord rätt många år då man tyckte att utvecklingen skulle få ha sin gång. Men av någon anledning bestämde man sig till slut för att sätta stopp för detta. 
Intressant.

[Hoppskate]

Störtskönt! Korsning av Mieto och Stenmark. För att inte tala om hans snygga bäckpassage. Hade impat på vilken skidorienterare som helst.

 

Ja, precis!  :D 

[artur]

Det är intressant att fundera över vad som egentligen hände där i början på 80-talet.

• Bill Koch var den förste som på allvar och systematiskt använde sig av skejt-skär i tävlingssammanhang (runtikring -82 -83? kanske till och med ett par år tidigare?). Självklart var han inte först med tekniken som sådan.

   

• Det var sedan svenskarna med Wassberg och Svan i spetsen som utvecklade tekniken till något som liknar det vi ser i dag. Många norrmän skulle dock kanske hävda att det egentligen var Ove Aunli, eller rent utav Johan Grøttumsbråten som förfinade tekniken.

   

• Mellan säsongerna -84 och -85 så var den klassiska skidåkningen de facto död.

  I OS i Sarajevo 1984 hade teknikerna ännu inte separerats och det sprattlades hejvilt ute i spåren.

  Det är lite oklart hur det egentligen var i VM i Holmenkollen 1982. Wikipedia säger att fristil och klassiskt var separerade, men de videor jag kan hitta på YouTube visar att alla loppen gick i klassisk stil (vilket kan förklara framgångarna för en viss Bill Koch).

  Samma Wikipedia-förvirring gäller för VM i Seefeld 85. Wikipedia påstår tex. att herrarnas 30km gick i klassisk stil, men på YouTube kan man tydligt se att även om det var klassiska spår dragna så skejtades det för fulla muggar av samtliga åkare.

   

• Till VM i Oberstdorf 1987 var dock pionjärandan och nytänkandet kvävt och blott herrarnas 50km och damernas 20 km tilläts gå i fri-stil.

Det passerade med andra ord rätt många år då man tyckte att utvecklingen skulle få ha sin gång. Men av någon anledning bestämde man sig till slut för att sätta stopp för detta. 

Intressant.

Skidorienterarna brukar vara de som ansetts börja med skating när dom skatade på vägar under sina lopp. Min pappa hade tex ett par träskidor med stålkant från sent 60-tal som han använde när han skidorienterade.

 

Finländaren Pauli Siitonen (Vasaloppssegrare 1973) var också tidigt ute med sitt "Siitonen-step" (dvs enbensskate) som det kallades när han åkte långlopp på 70-talet. Bill Koch (OS-silver 1976) enbensskatade också han redan på 70-talet.

 

1982 i Holmenkollen enbensskatades det en del medan Gunde Svan slog igenom rejält 1984 och då var det också systematisk enbensskate. Inför OS 1984 infördes en regel att man inte fick skatea de sista 200m före mål har jag för mig.

Sen börjar det bli mer och mer skateande.

 

Klassisk stil kom inte förrän till säsongen 86-87 så uppgiften om 30 km klassisk stil på Wikipedia om VM 1985 är uppenbart fel. På Vasaloppet var väl 1986 sista året man skatade.

[Hoppskate]

Skidorienterarna brukar vara de som ansetts börja med skating när dom skatade på vägar under sina lopp. Min pappa hade tex ett par träskidor med stålkant från sent 60-tal som han använde när han skidorienterade.

 

Finländaren Pauli Siitonen (Vasaloppssegrare 1973) var också tidigt ute med sitt "Siitonen-step" (dvs enbensskate) som det kallades när han åkte långlopp på 70-talet. Bill Koch (OS-silver 1976) enbensskatade också han redan på 70-talet.

 

1982 i Holmenkollen enbensskatades det en del medan Gunde Svan slog igenom rejält 1984 och då var det också systematisk enbensskate. Inför OS 1984 infördes en regel att man inte fick skatea de sista 200m före mål har jag för mig.

Sen börjar det bli mer och mer skateande.

 

Klassisk stil kom inte förrän till säsongen 86-87 så uppgiften om 30 km klassisk stil på Wikipedia om VM 1985 är uppenbart fel. På Vasaloppet var väl 1986 sista året man skatade.

 

Du har helt rätt angående VM i Holmenkollen 1982, tittar man väldigt noga på filmer från tävlingarna kan man lite här och där se enstaka åkare som bitvis använder sig av "Siitonen-step". Men det är allt annat än utbrett.

 

Går man ännu längre tillbaka i tiden påstås norrmannen Bjarne Nilssen ha vunnit det första Tyska mästerskapet år 1900 med en teknik som var helt okänd för åskådarna men som beskrevs som skridskoåknings-liknande.

 

Finns det någon som vet vad som hände till säsongen 86-87 då FIS bevisligen fattade ett beslut att vrida tillbaka klockan 5år och stoppa utvecklingen? 

Det skulle verkligen vara intressant att veta hur resonemanget gick.

 

Jag kan tänka mig att man var orolig för att skejt-tekniken skulle ta död på intresset på motionärsnivå? På rätt goda grunder kan jag tycka i så fall. Det är svårt att lära sig åka skidor, än svårare är det att lära sig att skejta med fason.

 

[jola61]

Lite intressant att titta på vad ungdomarna i tunneln kör och det är till stor del fri stil. Vi som är lite äldre började med klassisk stil och en del av oss har kompletterat med fri, men vi är nog i klar minoritet. De unga börjar med fri stil och jag tror inte att de tycker att det är svårare att lära sig. Det kanske säger en del om hur framtiden kommer att se ut. Personligen njuter jag av att åka bägge stilarna. Tror även att förutsättningen för att den klassiska stilen ska överleva är att man/ vi får bukt med fuskskejtandet.

[kustlöparen]

 

Finns det någon som vet vad som hände till säsongen 86-87 då FIS bevisligen fattade ett beslut att vrida tillbaka klockan 5år och stoppa utvecklingen? 

Det skulle verkligen vara intressant att veta hur resonemanget gick.

 

 

Du får gärna utveckla ditt resonemang även om jag utifrån ditt sätt att se det har anar en viss förståelse av vad du menar, men din slutsats är ju "bevisligen" felaktig.

 

"Bevisligen" stoppades ju inte utvecklingen utan har väl snarare accelererat sedan 80-talet, både i fristil, klassiskt, intressemässigt och med nya tävlingsformer längdåkning är på många sätt en annan sport idag. I efterhand är det svårt att säga att det var något annat än ett mycket klokt beslut som togs. Det är mkt möjligt att den "klassiska" stilen efterhand försvinner men tiden var helt klart inte mogen 85, utan man splittade i 2 stilar och den klassiska tekniken definierades. Utveckling handlar ju om både kontinuitet och förnyelse i en sund balans. Om man velat bromsa utvecklingen hade man definierat vad längdskidåkning i skidspår är och förbjudit det som faller utanför den ramen.

[Volevodin]

Skidorienterarna brukar vara de som ansetts börja med skating när dom skatade på vägar under sina lopp. Min pappa hade tex ett par träskidor med stålkant från sent 60-tal som han använde när han skidorienterade.

 

Finländaren Pauli Siitonen (Vasaloppssegrare 1973) var också tidigt ute med sitt "Siitonen-step" (dvs enbensskate) som det kallades när han åkte långlopp på 70-talet. Bill Koch (OS-silver 1976) enbensskatade också han redan på 70-talet.

 

1982 i Holmenkollen enbensskatades det en del medan Gunde Svan slog igenom rejält 1984 och då var det också systematisk enbensskate. Inför OS 1984 infördes en regel att man inte fick skatea de sista 200m före mål har jag för mig.

Sen börjar det bli mer och mer skateande.

 

Klassisk stil kom inte förrän till säsongen 86-87 så uppgiften om 30 km klassisk stil på Wikipedia om VM 1985 är uppenbart fel. På Vasaloppet var väl 1986 sista året man skatade.

 

I ett tidigare inlägg står det att den klassiska tekniken var död 84-85 och härovan står det att klassisk stil inte kom förrän 86-87. Eftersom jag tävlade för fullt under hela 80-talet (även om jag hade uppehåll med VL 82-88) vill jag påstå att den klassiska stilen levde för fullt, dock blev det mer och mer enbensskate, men det betraktades fortfarande för klassisk stil. Väl att märka att vi fortfarande körde med fäste även om en del började experimentera med att bara fästvalla yttersidan av fästzonen för att det inte skulle bromsa i skateskäret. Jag vill minnas att jag hade en insändare i Svensk Skidsport, där jag skrev att det gick att använda båda skidorna, då det på min träningsbana fanns ett avsnitt, där det saknades spår och jag "skatade" om än i dålig teknik.

Säsongen 1986 började det arrangeras "skridskolopp" och jag deltog i två lopp, varav det sista gick vasaloppssöndagen i strålande sol och välpreparat underlag och det var där jag fick smak för skatingen. Sen kom längre stavar och kortare skidor och det blev en helt ny disciplin inom skidåkningen.

Det fanns några händelser, som hade avgörande betydelse för att man delade upp skidåkningen i två stilar efter det att man försökt med olika mekaniska hinder att stoppa skatingen; Wassbergs uppvisning med tapen och Hassis 3.38 i Vasaloppet till stor del tack vare enbensskate. Jag tror att Vasaloppsledningen snabbt insåg att skulle man kunna behålla de stora massorna i loppet, måste skatingen stoppas och bara klassisk stil tillåtas.

Jag upprepar vad jag sagt tidigare att det är det kommersiella som styr utvecklingen och att arrangera lopp i klassisk stil har större chans att ge ett överskott än ett skatelopp förutom att det blir mindre incidenter vid klassiska mängdlopp än om de skulle gått i fristil.

Om vi tittar i sportbutikerna tycker jag i princip att skateskidorna har försvunnit från väggarna och man satsar enbart på klassiska skidor med undantag av de stora skidbutikerna som Pölder mfl.

Så jag tror det är önsketänkande att den klassiska tekniken är på väg ut, det ser snarare ut som fristilen går i den riktningen, tyvärr.

[artur]

 

Du har helt rätt angående VM i Holmenkollen 1982, tittar man väldigt noga på filmer från tävlingarna kan man lite här och där se enstaka åkare som bitvis använder sig av "Siitonen-step". Men det är allt annat än utbrett.

 

Går man ännu längre tillbaka i tiden påstås norrmannen Bjarne Nilssen ha vunnit det första Tyska mästerskapet år 1900 med en teknik som var helt okänd för åskådarna men som beskrevs som skridskoåknings-liknande.

 

Finns det någon som vet vad som hände till säsongen 86-87 då FIS bevisligen fattade ett beslut att vrida tillbaka klockan 5år och stoppa utvecklingen? 

Det skulle verkligen vara intressant att veta hur resonemanget gick.

 

Jag kan tänka mig att man var orolig för att skejt-tekniken skulle ta död på intresset på motionärsnivå? På rätt goda grunder kan jag tycka i så fall. Det är svårt att lära sig åka skidor, än svårare är det att lära sig att skejta med fason.

 

Först ska jag rätta mig själv. Indelningen i klassisk och fri stil infördes i världscupsammanhang säsongen 85-86 och inget annat. Långloppen fick välja vilken stil man ville köra och det gjorde att från -87 så körde VL, Birken och Finlandialoppet klassiskt

Efter att ha läst lite i "Årets Skisport 85 med VM '85" så verkar det ha varit så här:

Säsongen 84-85hade man provat i Världscupen med förbudszoner (bla med Wassbergs seger på tejpade skidor i Holmenkollen), smala spår etc för att inte skatingen skulle ta över helt.

Norge, Finland och Sovjet ville förbjuda skate helt medan Italienarna ville släppa åkniingen helt fri och svenskarna föreslog 50/50. Skaderisken(?), vad som skulle hända med motionsåkningen och om det bara var storklubbar/rika kommuner som skulle kunna erbjuda skatespår och att spåren krävde mer utrymme var de främsta argumenten för att behålla den klassiska tekniken. Att tekniken är skonsam mot kroppen för de som lärt sig den(även om man inte trodde att äldre skulle kunna lära sig),  att tekniken gav nya dimensioner till skidåkningen och att fler nationer hävdade sig i skate var några av argumenten för fristilen.

[Hoppskate]

Först ska jag rätta mig själv. Indelningen i klassisk och fri stil infördes i världscupsammanhang säsongen 85-86 och inget annat. Långloppen fick välja vilken stil man ville köra och det gjorde att från -87 så körde VL, Birken och Finlandialoppet klassiskt

Efter att ha läst lite i "Årets Skisport 85 med VM '85" så verkar det ha varit så här:

Säsongen 84-85hade man provat i Världscupen med förbudszoner (bla med Wassbergs seger på tejpade skidor i Holmenkollen), smala spår etc för att inte skatingen skulle ta över helt.

Norge, Finland och Sovjet ville förbjuda skate helt medan Italienarna ville släppa åkniingen helt fri och svenskarna föreslog 50/50. Skaderisken(?), vad som skulle hända med motionsåkningen och om det bara var storklubbar/rika kommuner som skulle kunna erbjuda skatespår och att spåren krävde mer utrymme var de främsta argumenten för att behålla den klassiska tekniken. Att tekniken är skonsam mot kroppen för de som lärt sig den(även om man inte trodde att äldre skulle kunna lära sig),  att tekniken gav nya dimensioner till skidåkningen och att fler nationer hävdade sig i skate var några av argumenten för fristilen.

Vilket alldeles utmärkt inlägg!  :) 

Det var precis den här informationen som jag hoppades att någon skulle sitta inne med. Tusen tack!

 

Vilka skönt stereotypiska ställningstaganden från de olika förbunden:

Norrmännen ville totalförbjuda (de ville ju även förbjuda V-stilen i backhoppning när Boklöv introducerade den).

Italienarna ville släppa allt fritt.

Svenskarna la sig i mitten och föreslog en kompromiss.  :D

[Hoppskate]

Först ska jag rätta mig själv. Indelningen i klassisk och fri stil infördes i världscupsammanhang säsongen 85-86 och inget annat. Långloppen fick välja vilken stil man ville köra och det gjorde att från -87 så körde VL, Birken och Finlandialoppet klassiskt

Efter att ha läst lite i "Årets Skisport 85 med VM '85" så verkar det ha varit så här:

Säsongen 84-85hade man provat i Världscupen med förbudszoner (bla med Wassbergs seger på tejpade skidor i Holmenkollen), smala spår etc för att inte skatingen skulle ta över helt.

Norge, Finland och Sovjet ville förbjuda skate helt medan Italienarna ville släppa åkniingen helt fri och svenskarna föreslog 50/50. Skaderisken(?), vad som skulle hända med motionsåkningen och om det bara var storklubbar/rika kommuner som skulle kunna erbjuda skatespår och att spåren krävde mer utrymme var de främsta argumenten för att behålla den klassiska tekniken. Att tekniken är skonsam mot kroppen för de som lärt sig den(även om man inte trodde att äldre skulle kunna lära sig),  att tekniken gav nya dimensioner till skidåkningen och att fler nationer hävdade sig i skate var några av argumenten för fristilen.

 

Jag kan tycka att det var rätt sunda argument på båda sidor och med facit i hand tycker jag att sidan som ville begränsa fristilsåkningen fick rätt i nästan alla sina farhågor:

 

...men utvecklingen hade sin gång i alla fall:

För numera är det ju som bekant så att det krävs allt större och större resurser för att underhålla skidspår, vilket på många håll lett till att klubbar tvingats gå ihop, med betydligt färre spår och mindre mångfald som följd. 

 

Och vad gäller motionsåkning så märker jag tydligt att många vuxna som bestämmer sig för att börja åka längdskidor tycker att det där med skating är en ytterst jobbig grej (medan ungdomar tycks vara av rakt motsatt inställning).

 

Personligen tycker jag även att det är lite synd att de där riktigt smala spåren som stack ut ett par mil rakt in i skogen nästan försvunnit helt till förmån till breda pistade vägar.

 

Samtidigt så tycker jag även att de som argumenterade för att släppa skidåkningen fri fick rätt i sina argument.

Den klassiska skidåkningen är tex. aningen mera beroende av valla och material, vilket lett till att de små skidnationerna numera har väldigt svårt att hävda sig (i denna vallabussarnas tidevarv).

 

Ur tävlingssynpunkt eftersträvar man alltid en idrott med så få och enkla regler som möjligt och ur den synvinkeln så är ju fristil så klart att föredra.

 

Återigen; tack för att du tog dig tiden att kolla upp faktan Artur.  :) 

 

Det ska bli oerhört spännande att se vad som händer framöver, det känns allt mer som att vi nog snart befinner oss i mer eller mindre samma diskussion som fördes för 30 år sedan? 

Jag skulle gärna se en kompromiss (svensk som jag nu är) där man kör alla sprintlopp och kortare distanser i fri stil medan längre distanser företrädelsevis kunde köras i klassisk stil. Om de klassiska loppen dessutom kördes med masstart så skulle man komma bort från problematiken att det tjuvskejtas ute i skogen (alternativet vore någon form av sensorer på åkarnas fötter).

 

[Petter]

Fast hur tänkte du nu, Hoppskate. Att masstart skulle minska tjuvskaten? Alla långlopp och 5-milar med masstart har ju inte tidigare lyckats. Det är väl snarare så att det är där som tjuvskaten började?

 

Sen hade man väl farhågan att skate skulle innebär väldiga skador på höftlederna och därför ville begränsa/förbjuda? Detta har man ju inte sett mig veterligen.

[mqi]

Vilket alldeles utmärkt inlägg!  :) 

Det var precis den här informationen som jag hoppades att någon skulle sitta inne med. Tusen tack!

 

Vilka skönt stereotypiska ställningstaganden från de olika förbunden:

Norrmännen ville totalförbjuda (de ville ju även förbjuda V-stilen i backhoppning när Boklöv introducerade den).

Italienarna ville släppa allt fritt.

Svenskarna la sig i mitten och föreslog en kompromiss.  :D

Kan inte annat än hålla med!

 

Som en liten ämnesflytt: efter att ha sett en hel del om Boklöv måste jag framhålla honom som en av de mest intressanta idrottsmän vi haft. Han har bland annat i en intervju hävdat att anledningen till att han stammade var att det börjat som en följd av att han var så rädd för att hoppa. Denna rädsla skulle också vara grunden till teknikutvecklingen, att han inte hade sinnesnärvaron att få till tekniken utan istället bara gjorde det som blev naturligt; att V:a skidorna!

Hur mycket av det som är sant vet jag inte, mytbildningen kring denne hjälte är hög :D