Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Motionär


Volevodin

Recommended Posts

Jag tycker att så snart man tar tid i ett lopp, så är man tävlingsåkare, motionär är en person, som rör på sig för "motionens" egen skull och struntar i tid o placeringar. Det jag reagerade på var att Lars-Erik kallade sig motionär trots att han åkte VL på 5.29 ! En motionär struntar väl i utrustning, kläder, glidvalla, stålsickling  o annat utan bara kör utan att tänka så mycket på såna detaljer, bara det blir motion för den egna kroppen.

Jag har alltid betraktat mig som tävlingsåkare och minns en gång hur avslaget det kändes efter ett Hålli-Form lopp utan tidtagning o placering - det kunde man kalla motionslopp.

Jag tycker heller inte att man kan sätta varken led eller tidsgräns i VL, där åkaren är att betrakta som motionär. Att åka på 9.30 kan för en person vara lika mycket tävling som för en annan, som åker på 6.30, låta vara att man kanske tävlar mot sig själv i första hand.

Link to comment
Share on other sites

Åker man Vasan på mellan 5-7 timmar så skulle jag kalla denne elitmotionär. Åker man Vasaloppet på över 7 timmar motionär. Men det är kanske bara vad jag tycker. Alla tycker väl det är kul att veta tiden i ett lopp, så åker man på 13 timmar så är man tävlingsåkare? Visst man tävlar men jag skulle kalla den en motionär... Som är med i en tävling.
Link to comment
Share on other sites

Jag tycker att så snart man tar tid i ett lopp, så är man tävlingsåkare, motionär är en person, som rör på sig för "motionens" egen skull och struntar i tid o placeringar. Det jag reagerade på var att Lars-Erik kallade sig motionär trots att han åkte VL på 5.29 ! En motionär struntar väl i utrustning, kläder, glidvalla, stålsickling  o annat utan bara kör utan att tänka så mycket på såna detaljer, bara det blir motion för den egna kroppen.

Jag har alltid betraktat mig som tävlingsåkare och minns en gång hur avslaget det kändes efter ett Hålli-Form lopp utan tidtagning o placering - det kunde man kalla motionslopp.

Jag tycker heller inte att man kan sätta varken led eller tidsgräns i VL, där åkaren är att betrakta som motionär. Att åka på 9.30 kan för en person vara lika mycket tävling som för en annan, som åker på 6.30, låta vara att man kanske tävlar mot sig själv i första hand.

Framförallt är det ju en klart större prestation att åka på 9.30, man jobbar ju tre timmar längre :P
Link to comment
Share on other sites

För mig finns det flera sätt att se på detta.

 

1: Tränar man aktivt inför ett lopp med målsättning att placera sig så bra som möjligt så är man en tävlingsåkare.

(oavsett placering/tid)

 

2: Åker man skidor för att hålla igång kroppen så är du motionär.

 

Jag tycker också begreppen i sickeltråden är väldigt defusa.

Då flera argument läggsfram riktade till tävlingsåkare i mina ögon, vilket får dessa att framstå som obildade innom området de håller på med.

 

De motionärer som spelar innebandy nöjer sig med en klubba för 400:- de som spelar aktivt köper en för 1400:-, sen om de aktiva spelar i div5 eller högsta serien hör inte hit.

Link to comment
Share on other sites

Lämnar kulisserna och kastar mig in. :)

 

Ja, vad vore vi utan klassificering och tillhörighet egentligen?

 

För definitionen på elit kan man nog använda sig av RFs kriterie att tillhöra nationell eller internationell nivå. Ska man översätta till placering (eller tid) i t ex Vasaloppet tycker jag man ska nämna både dam- och herrklass. Lite 1900-tal över att "glömma bort" den indelningen. Hur som. Här delar vi alltså in i fack baserat på nivå/prestation. 

 

Sen har vi begreppet proffs som givetvis hänger ihop med nivå/prestation men som snarare delar in baserat på att den aktive helt eller delvis försörjer sig på sitt idrottande.

 

En gång räckte det så. Man var elit eller motionär. Man var proffs eller amatör. Men i memil-eran uppstår problem. Den passionerade prylnissen som identifierar sig med sin hobby vill inte kännas vid att kallas motionär eller amatör. Elitmotionär låter fint. Tävlingsidrottare också bättre. Har man köpt dyr utrustning, nördat ner sig i spannkurvor och strukturer, slitit med att få ihop träningstimmar i livspusslet, medvetet valt trugstorlek, gjort glidtester och laddat med rödbetsjuice kan man ju omöjligt tillhöra samma kategori som den anoraksklädde löparen på skidor från 80-talet som mest vill njuta av stämningen. 

 

Ska man svara på frågan vad en motionär är borde man först enas om vilken skala man använder sig av. Nu har vi ingen vedertagen sådan, så var och en tycker lite som hen vill. Intressant nog verkar många f d elitaktiva inte ha några som helst problem att kalla sig motionärer efter avslutad idrottskarriär. Memilmaffian däremot verkar se motionär som, just det, nästintill ett skällsord för den som inte är tillräckligt seriös i sitt utövande.

 

Jag är inte direkt övertygad om att begrepp som elitmotionär, tävlingsåkare m fl behövs för att till vardags förfina indelningen elit-motionär, proffs-amatör. Men visst, jag förstår om man vill resonera så. För mig är det dock inget konstigt över att kalla sig motionär trots många träningstimmar, seriöst intresse och/eller fina tider/placeringar.

Link to comment
Share on other sites

Egentligen ett icke problem för mig, men det kan vara intressant ur vissa perspektiv. Tex när man ska skaffa nya skidor och tala om vilken nivå man är på när det gäller skidåkning. Själv ser jag mig som en duktig motionär. Om jag skulle åka Vasaloppet skulle jag stå i led 3 vilket förmodligen gör att en del skulle kalla mig elitmotionär. När jag ställer upp i något långlopp så vill jag göra så bra som möjligt ifrån mig och gärna åka fortare än vad jag gjort föregående år, vilket i någras ögon skulle göra mig till tävlingsåkare. Placerar mig ofta rätt bra i min klass (H50).

Åker mycket skidor, men brukar svara att det är just det jag gör när det påstås att jag tränar (för) mycket. För mig tränar man skidåkning när man varierar intervall med långa lugna pass. Jag åker mina pass i stort sett samma tempo varje gång. 

Vi ser nog med lite olika ögon på begreppet motionär.

Link to comment
Share on other sites

Känns ju lite fel att bli kallad motionär om man definierar motionera som att röra på sig bara för att röra på sig och må bra. Till skillnad från någon som tränar. Alltså att man försöker bli bättre hela tiden och har mål och delmål med sin träning.

Jag skiljer på motion och träning och kan därför tycka att ordet motionär inte riktigt passar på de flesta "motionärer". Men i brist på annat så är det väl det som vi får använda.

Elitmotionär känns ju också väldigt underligt av samma anledning. Är det folk som vill röra på sig för att må jättebra istället för bra?

Link to comment
Share on other sites

Vad är en motionär ?

 

Intressant fråga!

Svenska akademins ordbok: ”person som väcker motion, förslagsställare (i beslutande församling)”

Wiktionary: den som väcker förslag.

Jag hittar ingen definition på den typ av motionär vi pratar om här.

Kanske dags för någon motionär att lägga ett förslag på hur man definierar motionär :)

Link to comment
Share on other sites

Välformulerat inlägg av Vinterlycka! :)

 

Personligen försöker jag strunta i att dela in. För mig är räcker "skidåkare". Vissa är riktigt bra skidåkare, andra inte fullt lika bra. Vissa är skidåkare men åker bara i utförsbackar men dom har jag lite svårt att förstå. Men alla som försöker är skidåkare och därmed har vi något gemensamt.

 

Lika tråkigt är det med det ständiga tugget om tid/placering på VL och den "indelning" som därefter sker. Men vi är nog ändå alla lite så, att vi vill känna en form av tillhörighet i en grupp och då ska vi först definiera gruppen. Men det lustiga är att det oftast är de som är riktigt bra som bryr sig minst om detta medan det är oerhört viktigt för de som är så där halvbra. Men jag kan starkt rekommendera en mer avslappnad inställning. När du inte lägger kraft på att rangordna dem omkring dig får du helt plötsligt ett tydligare fokus på vad du själv pysslar med och mycket tid att njuta av skidåkningen istället för att jaga epitet. Ett riktigt bra tips är att åka en mindre distriktstävling. Prova en med individuell start, duscha kallt i den lokala klubbens omklädningsrum och var med på fika och prisutdelning. Där är det som oftast en familjär atmosfär och låååångt från masspsykosen som råder kring VL

Link to comment
Share on other sites

Välformulerat inlägg av Vinterlycka! :)

Personligen försöker jag strunta i att dela in. För mig är räcker "skidåkare". Vissa är riktigt bra skidåkare, andra inte fullt lika bra. Vissa är skidåkare men åker bara i utförsbackar men dom har jag lite svårt att förstå. Men alla som försöker är skidåkare och därmed har vi något gemensamt.

Lika tråkigt är det med det ständiga tugget om tid/placering på VL och den "indelning" som därefter sker. Men vi är nog ändå alla lite så, att vi vill känna en form av tillhörighet i en grupp och då ska vi först definiera gruppen. Men det lustiga är att det oftast är de som är riktigt bra som bryr sig minst om detta medan det är oerhört viktigt för de som är så där halvbra. Men jag kan starkt rekommendera en mer avslappnad inställning. När du inte lägger kraft på att rangordna dem omkring dig får du helt plötsligt ett tydligare fokus på vad du själv pysslar med och mycket tid att njuta av skidåkningen istället för att jaga epitet. Ett riktigt bra tips är att åka en mindre distriktstävling. Prova en med individuell start, duscha kallt i den lokala klubbens omklädningsrum och var med på fika och prisutdelning. Där är det som oftast en familjär atmosfär och låååångt från masspsykosen som råder kring VL

Som oftast tycker jag du tillhör en av de klokare här.

Link to comment
Share on other sites

Som oftast tycker jag du tillhör en av de klokare här.

 

Välformulerat inlägg av Vinterlycka! :)

 

Personligen försöker jag strunta i att dela in. För mig är räcker "skidåkare". Vissa är riktigt bra skidåkare, andra inte fullt lika bra. Vissa är skidåkare men åker bara i utförsbackar men dom har jag lite svårt att förstå. Men alla som försöker är skidåkare och därmed har vi något gemensamt.

 

Lika tråkigt är det med det ständiga tugget om tid/placering på VL och den "indelning" som därefter sker. Men vi är nog ändå alla lite så, att vi vill känna en form av tillhörighet i en grupp och då ska vi först definiera gruppen. Men det lustiga är att det oftast är de som är riktigt bra som bryr sig minst om detta medan det är oerhört viktigt för de som är så där halvbra. Men jag kan starkt rekommendera en mer avslappnad inställning. När du inte lägger kraft på att rangordna dem omkring dig får du helt plötsligt ett tydligare fokus på vad du själv pysslar med och mycket tid att njuta av skidåkningen istället för att jaga epitet. Ett riktigt bra tips är att åka en mindre distriktstävling. Prova en med individuell start, duscha kallt i den lokala klubbens omklädningsrum och var med på fika och prisutdelning. Där är det som oftast en familjär atmosfär och låååångt från masspsykosen som råder kring VL

 

Håller med!! 

Link to comment
Share on other sites

Känns ju lite fel att bli kallad motionär om man definierar motionera som att röra på sig bara för att röra på sig och må bra. Till skillnad från någon som tränar. Alltså att man försöker bli bättre hela tiden och har mål och delmål med sin träning.

Jag skiljer på motion och träning och kan därför tycka att ordet motionär inte riktigt passar på de flesta "motionärer". Men i brist på annat så är det väl det som vi får använda.

Elitmotionär känns ju också väldigt underligt av samma anledning. Är det folk som vill röra på sig för att må jättebra istället för bra?

Håller med att ordet "elitmotionär" är motsägelsefullt, hur skall man både vara elit och motionär på samma gång ??

 

Jag stör mig också på att det i långlopp finns tävlings och "motionsklass" trots att det är tidtagning i sistnämnda klass. Ibland ser man i resultatlistan att segraren i motionsklassen bara är obetydligt efter segraren i tävlingsklassen. En bättre ordning vore att ha fullständig klassindelning i tävlingsklassen och ingen tidtagning i motionsklassen.

 

En anledning till att många vill kalla sig motionär tror jag beror på att man vill baissa den egna förmågan och gömma sig bakom begreppet för att därmed känna mindre press på sig. Den motiveringen kan jag köpa, men begreppet "motionär" borde döpas om till ett begrepp som täckte in "tävlingsåkare på lägre nivå".

 

Som kuriosa kan jag nämna att för sådär 40-50 år sedan fanns "Turistklass", men den försvann rätt snart, då man med rätta undrade om deltagaren var ut på en rekreationsfärd och beundrade sevärdheter.

En period kategoriserade man åkarna i A, B och C-klass vilket fortfarande finns i en annan form i orienteringen. Att denna form övergavs var väl problemen med att sätta in åkarna i rätt klass men annars var tanken god, då man fick möjlighet att tävla mot dem på en egen nivå.

Link to comment
Share on other sites

Håller med att ordet "elitmotionär" är motsägelsefullt, hur skall man både vara elit och motionär på samma gång ??

 

Jag stör mig också på att det i långlopp finns tävlings och "motionsklass" trots att det är tidtagning i sistnämnda klass. Ibland ser man i resultatlistan att segraren i motionsklassen bara är obetydligt efter segraren i tävlingsklassen. En bättre ordning vore att ha fullständig klassindelning i tävlingsklassen och ingen tidtagning i motionsklassen.

 

En anledning till att många vill kalla sig motionär tror jag beror på att man vill baissa den egna förmågan och gömma sig bakom begreppet för att därmed känna mindre press på sig. Den motiveringen kan jag köpa, men begreppet "motionär" borde döpas om till ett begrepp som täckte in "tävlingsåkare på lägre nivå".

 

Som kuriosa kan jag nämna att för sådär 40-50 år sedan fanns "Turistklass", men den försvann rätt snart, då man med rätta undrade om deltagaren var ut på en rekreationsfärd och beundrade sevärdheter.

En period kategoriserade man åkarna i A, B och C-klass vilket fortfarande finns i en annan form i orienteringen. Att denna form övergavs var väl problemen med att sätta in åkarna i rätt klass men annars var tanken god, då man fick möjlighet att tävla mot dem på en egen nivå.

Jag tycker det var perfekt att du tog upp detta ämne i speciell tråd eftersom jag först  trodde det var någon typ av skämt när du talade om oss som tävlingsåkare även om vi åker på dubbla segrartiden i Vasaloppet eller motsvarande.,  Men nu förstår jag att du menar fullaste allvar.Och jag respekterar dig FULLSTÄNDIGTt och skäms att jag inte haft denna insikt tidigare.

 

Jag själv har precis samma åsikt som den som framförts av Stefan Sand, skogsvakt med flera. Men vi måste ha djup respekt för att även de som åker Vasalopp på 8 eller 12 timmar kan anse sig vara tävlingsåkare, Det tas ju tid, och det kan vi varken förneka.eller påverka.

 

Jag lovar att på något sätt få med din definition "tävlingsåkare på lägre nivå" när jag på min tråd argumenterar för stålsickling. GIVETVIS gäller mina råd även sådana med din definition, t.ex. du själv..

 

Du tar ju mig själv som exempel på att åka på 5.30 och då vill jag bara påpeka att jag numera nog snarast får vara glad att åka öppet spår på 7 timmar och Vasalopp på 8 timmar. När jag som 61 åring åkte på 5.29 på öppna spåret på mina stålsicklade skidor var det ett undantag . Det har jag aldrig varit i närheten av varken tidigare (på pulverskidor) eller senare (på stålsicklade skidor). Även under mina glansdagar når jag åkte Vasakoppet nära 5 timmar några gånger (som bäst 4.56 1983) hade jag minsta tanke på att jag var tävlingsåkare eftersom jag var si så där i Hökberg när de bästa "tävlingsåkarna" var i Mora. Orsaken kan ju vara att jag aldrig i vuxen ålder deltagit i några andra skidlopp än Vasaloppet (utom 7mila vid några tillfällen) och att de tar tid är ju svårt att påverka. Jag har dock inget emot om  du och andra betraktar mig som "tävlingsåkare på lägre nivå", snarast låter det som mycket smickrande för mig så jag säger bara tusen tack.

Link to comment
Share on other sites

Definition av var individ beror på sammanhanget de sätter sig i.

 

Åker du VL så befinner du dig i tävlingssammanhang = Tävlingsåkare

Åker du ÖS så befinner du dig i ett Motionslopp= Motionär

 

Att katigorisera sig är en spegling av din identitet i mina ögon.

Proffs= lever på det.

Amatör=Tävlingsåkare, Väldigt brett område.

Motionär= Har ett par skidor i källaren och åker några gånger om året.

 

När jag får frågan av folk vilken hobby jag har, burkar jag säga att jag åker skidor. Kommer frågan om jag tävlar svarar jag: Vasaloppet.

Alla i min omgivning definierar mig med skidor, sen vilken nivå är något annat.

Jag ställer aktivt upp i olika tävlingar så min definition är nog Tävlingsåkare/amatör, även om jag själv tycker mig inte vara det. 

Begreppen är vilt spridda gällande detta men vi kan väl alla vara överens om att syftar dina mål med träningen mot en tävling så är vi alla tävlingsåkare oavsett placering?

Link to comment
Share on other sites

Håller med att ordet "elitmotionär" är motsägelsefullt, hur skall man både vara elit och motionär på samma gång ??

 

Jag stör mig också på att det i långlopp finns tävlings och "motionsklass" trots att det är tidtagning i sistnämnda klass. Ibland ser man i resultatlistan att segraren i motionsklassen bara är obetydligt efter segraren i tävlingsklassen. En bättre ordning vore att ha fullständig klassindelning i tävlingsklassen och ingen tidtagning i motionsklassen.

 

En anledning till att många vill kalla sig motionär tror jag beror på att man vill baissa den egna förmågan och gömma sig bakom begreppet för att därmed känna mindre press på sig. Den motiveringen kan jag köpa, men begreppet "motionär" borde döpas om till ett begrepp som täckte in "tävlingsåkare på lägre nivå".

 

Som kuriosa kan jag nämna att för sådär 40-50 år sedan fanns "Turistklass", men den försvann rätt snart, då man med rätta undrade om deltagaren var ut på en rekreationsfärd och beundrade sevärdheter.

En period kategoriserade man åkarna i A, B och C-klass vilket fortfarande finns i en annan form i orienteringen. Att denna form övergavs var väl problemen med att sätta in åkarna i rätt klass men annars var tanken god, då man fick möjlighet att tävla mot dem på en egen nivå.

 

I Norge kör de väl med tur- och trimklass? Med respektive utan tidtagning. Båda känns rätt odramatiska.

Link to comment
Share on other sites

Som jag minns förr, dvs 60 - 70 - 80-tal, var man antingen tävlingsidrottare eller motionär.Den förre var ansluten till en klubb och deltog i serietävlingar och förbundsmästerskap (om man var bra nog), den senare höll på i princip utan att delta i förbundsorganiserade tävlingar. Alltså: det var formen som bestämde om man var motionär eller aktiv, inte nivån. Nu har begreppen rörts som, bl a för att färre deltar i klubbverksamheten och motionssidan har blivit mycket större o mer organiserad, genom t ex organiserade evenemang utanför förbundens ordinarie verksamhet.

 

Nu verkar det som att många tycker att det bara finns elit och motionärer. Förr sa vi elit om de duktigaste tävlingsåkarna, men den som kom på plats 14 på ett DM kallade vi inte motionär, utan medelmåttig aktiv (tävlingsåkare). I mina kretsar:-)

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.

×
×
  • Create New...