Rydqvist svingar mot Iversen

[oxberg]

Själv hade jag 5a i biologi, med det berodde mest på att jag strök "blomman" som majjen hette medhårs. Det väckte en viss avundsjuka så en klasskamrat pissade i blommans krukväxter och skyllde på mig. Det höll på att gå riktigt illa om han inte gjort om det och blev tagen på bar gärning. Efter det hade jag en stående femma med extra allt.

Det jag försöker säga är att om ni behöver en auktoritet för att avgöra svåra biologiska spörsmål så kan jag rycka in.

[HW]

Att vara ledare är per definition att vara dominant, sen om man får igenom sin vilja på ett mjukt eller hårt sätt är inte poängen.

 

 

Att vara ledare inom skidsporten handlar absolut ingenting om att vara dominant! Det handlar om att lyssna! Vi är alla olika och vi är alla ledare på olika sätt utifrån våra egna individuella förutsättningar. Ett brett perspektiv av olika ledarstilar berikar och är en förutsättning för att få en bra verksamhet. Det finns ett oerhört stort behov av att få in flera kvinnliga ledare för att få in mer kompetens inom skidåkningen. Tyvärr finns det många som saknar kunskap om vad ledarskap innebär och som delar ditt synsätt, att en ledare ska vara dominant. Dominanta ledare skapar sällan glädje tyvärr!

 

Det vi behöver komma ihåg är att rekryteringen av ledare börjar på skidskolan för de minsta. Vi föreningar behöver bli bättre på att uppmuntra mammorna att kliva fram för tyvärr är det alltid papporna som räcker upp handen. Tyvärr är det också så att vi då plockar in papporna eftersom antalet som räcker upp handen går att räkna på ena handen.

[Petter]

Varför måste en ledare per definition vara dominant? Finns ju väldigt många sätt att bedriva ett bra ledarskap utan att vara dominant.

[Volevodin]

Men är det någon som vet hurdan Iversen är som ledare inte bara med utgångspunkt från Rydqvists uppfattning utan rakt över för hela gruppen ?

[etabeta]

Varför måste en ledare per definition vara dominant? Finns ju väldigt många sätt att bedriva ett bra ledarskap utan att vara dominant.

Nej, det är en motsägelse för att i såna fall är "ledarrollen" bara som rådgivande idéspruta som inte utövar några typiska ledaregenskaper och som i praktiken saknar auktoritet. 

[etabeta]

Herregud

 

Kan du inte söka dig till ett relationsforum eller nå´t. Dina biologiska kunskaper undrar jag också lite över. Som gammal biologilärare får du ett F i betyg. Du låter som en skränig schimpanshane som tror att den vet allt om evolution. Men inte har tittat på andra sidan Kongofloden och vet om att det finns något som heter bonobo. 

Kan du då förklara varför istället för att komma med tomma personangrepp?

 

Det är välkänt att kvinnor inte har samma ingrupp-preferens som män har, och det går att förklara i evolutionära termer.

[Vinterlycka]

Nej, det är en motsägelse för att i såna fall är "ledarrollen" bara som rådgivande idéspruta som inte utövar några typiska ledaregenskaper och som i praktiken saknar auktoritet. 

 

Det verkar inte som du är bekant med situationsanpassat ledarskap? Det är en både vedertagen och utbredd ledarskapsmodell. Tillämpas för övrigt även av Försvarsmakten, vilket borde säga en del om att den knappast står i konflikt med vare sig auktoritet eller maktutövande.

För den intresserade finns en utmärkt sammanfattning av modellen signerad Paul Hersey and Ken Blanchard här.

 

Idén är att en skicklig ledare behärskar ett flertal olika ledarstilar, och förmår anpassa sitt ledarskap utifrån verksamheten och sina anställda. 

 

Kortfattat så brukar man inom situationsanpassat ledarskap prata om följande ledarstilar och användningsområden: 

 

S1 (Styrande ledarskap): Innebär att ledaren tar alla beslut, och kommunikationen är relativt enkelriktad uppifrån och ner i organisationen. Är gruppen/medarbetaren oerfaren eller behöver tydliga ramar så är denna stil väldigt effektiv och vanligast, liksom då beslutsfattande måste ske snabbt.

 

S2 (Coachande ledarskap): Här fattar fortfarande ledaren besluten, men uppmuntrar medarbetarna till delaktighet, genom att inte komma med alla svaren, utan uppmuntra till ett fritt tänkande. Ledarstilen passar medarbetare med dålig motivationsnivå och/eller oerfarna medarbetare.

 

S3 (Stödjande ledarskap): Innebär att ledaren överlåter till medarbetaren att ta beslut inom ramen för en redan utstakad riktning. Medarbetaren tar de dagliga besluten, med stöd och support från ledaren. Stilen passar enligt modellen bäst när en medarbetare/grupp behärskar det mesta som har med arbetet att göra, och behöver stöd snarare än styrning.

 

S4 (Delegerande ledarskap): Här har den övervägande delen av kontrollen delegerats till medarbetaren. Ledaren är delaktig i beslut som tas, men graden av engagemang från ledaren styrs av den anställde. Ledarstilen passar främst för personer som är experter på sitt område, med hög kompetens och ett gediget engagemang i verksamheten.

 

Det är kanske inte rocket science att lista ut vilken kategori "anställd" en erfaren elitidrottare som, i det här fallet, Maria Rydqvist i regel tillhör, och vilken sorts ledarskap som därmed en duktig ledare skulle välja att använda sig av om möjligt.

[Volevodin]

Det är inte svårt att räkna ut vilka som jobbat i ledande funktioner i arbetsliv och föreningar. För mig handlar det mer om att få ihop en grupp som arbetar bra tillsammans och en lagom blandning av kvinnor och män brukar vara det bästa. Tyvärr är det så inom många föreningar idag att vi inte kan välja och vraka för att få till en bra styrelse utan ofta får man ta det som erbjuds. När det gäller att utse de olika funktionerna inom SSF antar jag att det är styrelsens uppdrag och då gäller det att hitta personer, som man tror kan ge bästa möjliga resultat för den aktiva gruppen och dess stödpersoner.

 

Om vi lämnar den biologiska och evolutionära sfären och återgår till trådrubriken, så kan man fråga sig om Iversen är rätt person i sin roll eller om han skall bytas ut.Ur ett utifrånperspektiv är det omöjligt att ha någon uppfattning om, det måste SSF styrelse ta ställning till utifrån hur han skött sitt jobb under säsongen.

[Vinterlycka]

Det är inte svårt att räkna ut vilka som jobbat i ledande funktioner i arbetsliv och föreningar. För mig handlar det mer om att få ihop en grupp som arbetar bra tillsammans och en lagom blandning av kvinnor och män brukar vara det bästa. Tyvärr är det så inom många föreningar idag att vi inte kan välja och vraka för att få till en bra styrelse utan ofta får man ta det som erbjuds. När det gäller att utse de olika funktionerna inom SSF antar jag att det är styrelsens uppdrag och då gäller det att hitta personer, som man tror kan ge bästa möjliga resultat för den aktiva gruppen och dess stödpersoner.

 

Om vi lämnar den biologiska och evolutionära sfären och återgår till trådrubriken, så kan man fråga sig om Iversen är rätt person i sin roll eller om han skall bytas ut.Ur ett utifrånperspektiv är det omöjligt att ha någon uppfattning om, det måste SSF styrelse ta ställning till utifrån hur han skött sitt jobb under säsongen.

 

Instämmer helt i din analys. Iversens uttalande i media hissade onekligen ett par varningsflaggor, men utan att veta hur vattnet runnit under broarna i den konflikten bör man hålla sig för god för att döma någon av parterna. 

 

Det man ändå kan konstatera, tycker jag, är att det finns all anledning för landslagsledningen att reflektera över, och tydliggöra, på vilka grunder individuella lösningar görs för att möjliggöra aktivas deltagande i landslaget. I samband med det bör man även lyfta blicken och se vad för slags kultur man genom sina regler skapar/upprätthåller. Att lagets stjärnor på basen av idrottsliga meriter ges svängdörrar till verksamheten är naturligtvis lätt att förstå,  oavsett vad man tycker om en sådan omvänd maktstruktur i organisationen. Det som blir svårare är hur man ska hantera de fall då löpare som kanske knipit någon av de sista landslagsplatserna har behov av liknande lösningar. Försöker man möta upp i detta, eller tar man hellre in någon som av tacksamhet snällt fogar sig i ledet? Och vad får det för konsekvenser i ett större perspektiv?

 

För att exemplifiera: Det finns många röster som säger sig önska fler kvinnor i tränarroller, jämnare förutsättningar för kvinnor och män att fortsätta sina aktiva karriärer efter familjebildande osv. Men det är ord som naturligtvis ekar tomt om de inte följs upp av handling i samma anda. Såväl biologiska förutsättningar som samhällsstrukturer gör att situationerna skiljer sig helt åt för idrottsmän och -kvinnor som väljer att skaffa barn under sina aktiva karriärer. Det håller inte att blunda för den skillnaden och samtidigt påstå sig vilja skapa rättvisa villkor och lika förutsättningar för idrottande män och kvinnor. Antingen anser man att det är okej med fortsatt olika villkor, eller måste man adressera hur man ska hantera de olika hinder som finns för män och kvinnor att kunna kombinera elitidrottande och föräldrarollen. Jag hävdar att förmåga och villighet till reflektioner av sådan karaktär är en av framgångsfaktorerna i bryta homosocialiteten inom idrottsledarskap. Till syvende och sist är det väl SSF styrelse som avgör hur viktig man anser frågan vara och därmed vilket utrymme den ges.

[skogsvakt]

"Det är kanske inte rocket science att lista ut vilken kategori "anställd" en erfaren elitidrottare som, i det här fallet, Maria Rydqvist i regel tillhör, och vilken sorts ledarskap som därmed en duktig ledare skulle välja att använda sig av om möjligt."

 

Oerhört bra sagt. En duktig ledare hade naturligtvis insett detta. Jag undrar hur många ledare inom diverse landslag som verkligen har en riktig ledarutbildning? Vår vän Ole ger inte sken av det iaf.

[Klas]

Vänner, jag är nästan alltid stolt över de diskussioner som förs här och på den kunskap som delas. Nu använder jag skämskudden när jag läser flera inlägg om kvinnligt och manligt. Under mina dryga 10 år i olika chefspositioner och en mängd chefsutbildningar så kan jag säga att kvinnligt och manligt är inget som är någon ledstjärna. Mina erfarenheter av ledarskap inom idrott är att den inte ligger direkt i framkant. Samtidigt skulle jag ha problem med en medarbetare som kritiserade mig offentligt i media. Nän nämnde situationsanpassat ledarskap, enl mig ett riktigt bra redskap för att sortera i relationen mellan ledare och ledda

[Carl A]

det ledarskap som på sistone tillämpats här o var i Sverige verkar ju lyckosamt;

 

tänker främst på polisen och skolan...  - men finns nog fler avskräckande exempel

[Volevodin]

 

Instämmer helt i din analys. Iversens uttalande i media hissade onekligen ett par varningsflaggor, men utan att veta hur vattnet runnit under broarna i den konflikten bör man hålla sig för god för att döma någon av parterna. 

 

Det man ändå kan konstatera, tycker jag, är att det finns all anledning för landslagsledningen att reflektera över, och tydliggöra, på vilka grunder individuella lösningar görs för att möjliggöra aktivas deltagande i landslaget. I samband med det bör man även lyfta blicken och se vad för slags kultur man genom sina regler skapar/upprätthåller. Att lagets stjärnor på basen av idrottsliga meriter ges svängdörrar till verksamheten är naturligtvis lätt att förstå,  oavsett vad man tycker om en sådan omvänd maktstruktur i organisationen. Det som blir svårare är hur man ska hantera de fall då löpare som kanske knipit någon av de sista landslagsplatserna har behov av liknande lösningar. Försöker man möta upp i detta, eller tar man hellre in någon som av tacksamhet snällt fogar sig i ledet? Och vad får det för konsekvenser i ett större perspektiv?

 

För att exemplifiera: Det finns många röster som säger sig önska fler kvinnor i tränarroller, jämnare förutsättningar för kvinnor och män att fortsätta sina aktiva karriärer efter familjebildande osv. Men det är ord som naturligtvis ekar tomt om de inte följs upp av handling i samma anda. Såväl biologiska förutsättningar som samhällsstrukturer gör att situationerna skiljer sig helt åt för idrottsmän och -kvinnor som väljer att skaffa barn under sina aktiva karriärer. Det håller inte att blunda för den skillnaden och samtidigt påstå sig vilja skapa rättvisa villkor och lika förutsättningar för idrottande män och kvinnor. Antingen anser man att det är okej med fortsatt olika villkor, eller måste man adressera hur man ska hantera de olika hinder som finns för män och kvinnor att kunna kombinera elitidrottande och föräldrarollen. Jag hävdar att förmåga och villighet till reflektioner av sådan karaktär är en av framgångsfaktorerna i bryta homosocialiteten inom idrottsledarskap. Till syvende och sist är det väl SSF styrelse som avgör hur viktig man anser frågan vara och därmed vilket utrymme den ges.

 

Jag tycker du ringar in dagens situation inom idrotten på ett bra sätt. Att kunna kombinera rollen som mamma och samtidigt vara elitidrottare har blivit vanligare på sista åren och kräver nytt tänkande av ledare och organisatörer inom idrotten. Vi får dock inte glömma bort en viktig förutsättning för att det skall lyckas och det är att kvinnan har en partner som ställer upp med barnpassning m m (mor- eller farföräldrar som ställer upp är ytterligare ett +)

[artur]

Jag tycker du ringar in dagens situation inom idrotten på ett bra sätt. Att kunna kombinera rollen som mamma och samtidigt vara elitidrottare har blivit vanligare på sista åren och kräver nytt tänkande av ledare och organisatörer inom idrotten. Vi får dock inte glömma bort en viktig förutsättning för att det skall lyckas och det är att kvinnan har en partner som ställer upp med barnpassning m m (mor- eller farföräldrar som ställer upp är ytterligare ett +)

Det sista har ju fungerat för idrottande män med barn i alla år så det borde väl inte vara rocket sience det heller att få till i en jämställd värld.

[Klas]

En partner som ställer upp med barnpassning???? Jag har aldrig "passat" mina barn, men visst är det sorgligt att det fortfarande ser helt olika ut för män och kvinnor som får barn under en idrottskarriär

[Volevodin]

En partner som ställer upp med barnpassning???? Jag har aldrig "passat" mina barn, men visst är det sorgligt att det fortfarande ser helt olika ut för män och kvinnor som får barn under en idrottskarriär

Nu skall du inte hänga upp dig på ordet "barnpassning", men när jag och min fru delade på att ta hand om barnen kallade vi det "barnpassning" oavsett vem som gjorde det. Jag ser det som en stor tillgång att ha fått vara med under barnens uppväxt från början och ser det inte som uppoffring, men någon måste vara hemma när den andre tränar.

Sen är det givetvis lite mer pusslande om båda är aktiva i idrotter, läs tex Björn Ferrys bok så ser de hur de löste det. Som elitidrottare måste man vara borta från hemmet längre tid jfr med vi vanliga skidåkare även om just skidåkning tar väldigt lång tid per effektiv träningstimme.

[skogsvakt]

Kalla väljer att stå utanför landslaget kommande säsong igen. Vem kan klandra henne? Bättre köra eget upplägg än bli behandlad som ett dagisbarn :)

 

Yes , det är vad jag tror :)

[Volevodin]

Det är en helt annan fråga, som inte har något med Rydqvists problem med Iversen att göra. Fö kommer Kalla att redovisa sina tankar om att fortsätta med sitt team utanför landlaget på info den 2 maj 2017.

[skogsvakt]

Det är en helt annan fråga, som inte har något med Rydqvists problem med Iversen att göra. Fö kommer Kalla att redovisa sina tankar om att fortsätta med sitt team utanför landlaget på info den 2 maj 2017.

Man är fri att tycka och tro vad man vill. Du sitter inte inne på nån sanning bäste herr veteran. Självklart kommer inte Kalla att klargöra alla anledningar till varför hon kör eget. Det är naturligtvis många pusselbitar. En del är självklart att hennes egna upplägg passar henne bättre. Således utan iversens tillrättavisningar. Tror jag :)

[arne]

Självklart kommer inte Kalla att klargöra alla anledningar till varför hon kör eget. Det är naturligtvis många pusselbitar. En del är självklart att hennes egna upplägg passar henne bättre. 

 

Förra året var anledningen att hon hade vissa idéer hon ville testa och utvärdera. Hon gjorde trots allt ganska bra ifrån sig och har lite mer erfarenhet efter första utvärderingen. Kanske är CK nästa förbundskapten?

[skogsvakt]

Förra året var anledningen att hon hade vissa idéer hon ville testa och utvärdera. Hon gjorde trots allt ganska bra ifrån sig och har lite mer erfarenhet efter första utvärderingen. Kanske är CK nästa förbundskapten?

Det vore väl alldeles utmärkt efter alla dessa träiga gubbar från ett annat sekel

[Prästen]

Det vore väl alldeles utmärkt efter alla dessa träiga gubbar från ett annat sekel

 

Varför skulle det vara alldeles utmärkt??? Vad är det som säger att Kalla skulle vara en alldeles utmärkt förbundskapten? Skogsvakt, du verkar ha ambitioner att driva jämställdhet och det är bra men i mina öron gör du det på ett onyanserat (kalla bra ledare!!??) och föraktfullt sätt ("träiga gubbar från ett annat sekel). Du vill vara präktig och stå på de svagas sida, men för mig blir det krystat. Du får ursäkta men jag har lite svårt för de där onyanserade och anklagande tongångarna där man på ett allt för enkelt sätt försöker vinna största-humanist-poäng. Ska du vinna några sådana poäng hos mig får du göra det med mer stil, djupare insikt och med större respekt. För övrigt så tycker jag att det var bra att du tog upp detta ämne. Mycket viktigt att diskutera när det finns saker och ting som tyder på att allt inte är så bra. Men om det ska diskuteras är det enligt min mening så viktigt att det ske på ett varlig och respektfullt sätt. Ja, ifall det ska kunna bära frukt. Då kan dialog uppstå och alla berörda kan se med perspektiv på sin egen och andras situation (non-violent communication"). Då kan vilja till förändring väckas.Här duger det inte med att anta saker, uttrycka anklagelser, ha någon slags förutfattad genusförståelse som man lägger över hela diskussionen. 

[skogsvakt]

Varför skulle det vara alldeles utmärkt??? Vad är det som säger att Kalla skulle vara en alldeles utmärkt förbundskapten? Skogsvakt, du verkar ha ambitioner att driva jämställdhet och det är bra men i mina öron gör du det på ett onyanserat (kalla bra ledare!!??) och föraktfullt sätt ("träiga gubbar från ett annat sekel). Du vill vara präktig och stå på de svagas sida, men för mig blir det krystat. Du får ursäkta men jag har lite svårt för de där onyanserade och anklagande tongångarna där man på ett allt för enkelt sätt försöker vinna största-humanist-poäng. Ska du vinna några sådana poäng hos mig får du göra det med mer stil, djupare insikt och med större respekt. För övrigt så tycker jag att det var bra att du tog upp detta ämne. Mycket viktigt att diskutera när det finns saker och ting som tyder på att allt inte är så bra. Men om det ska diskuteras är det enligt min mening så viktigt att det ske på ett varlig och respektfullt sätt. Ja, ifall det ska kunna bära frukt. Då kan dialog uppstå och alla berörda kan se med perspektiv på sin egen och andras situation (non-violent communication"). Då kan vilja till förändring väckas.Här duger det inte med att anta saker, uttrycka anklagelser, ha någon slags förutfattad genusförståelse som man lägger över hela diskussionen.

 

Kul att jag engagerar dig :) Trådens längsta inlägg utan någon innebörd mer än tafatta påhopp. Tror säkert både Iversen och landslagsledningen klarar av lite raljerande över situationen. Vilken för övrigt är högst rimlig då manliga ledare är allt för vanlig inom längdskidåkningen. Det vore därför utmärkt att Kalla blev ledare efter sin karriär. Det är vad jag tror. Liksom lite därför jag framför det.

[Prästen]

Kul att jag engagerar dig :) Trådens längsta inlägg utan någon innebörd mer än tafatta påhopp. Tror säkert både Iversen och landslagsledningen klarar av lite raljerande över situationen. Vilken för övrigt är högst rimlig då manliga ledare är allt för vanlig inom längdskidåkningen. Det vore därför utmärkt att Kalla blev ledare efter sin karriär. Det är vad jag tror. Liksom lite därför jag framför det.

Påhopp?? Det får du allt förklara. Att jag har en åsikt om vad och hur du skriver här på tråden ser jag verkligen inte som ett påhopp. Jag tycker bara detta är en allt för känslig och viktig fråga för att raljera över. Får bara negativ effekt som jag skrev i mitt inlägg. Om du söker en poäng/innebörd i mitt inlägg så är det just den. I denna fråga kan jag tycka att det är en ganska viktig del som jag också tycker fylla sin plats i denna tråd. Jag är bara så less på detta onyanserade raljerande i den allmänna debatten och så när jag läste denna tråd började jag skriva om just detta. Att du personligen hamna i skottlinjen hade ju i och för sig inte behövt ske. Nu kanske du undrar vad jag i övrigt tycker i denna fråga. Jag det kanske jag återkommer med.

[Carl A]

Varför skulle könet på förbundsledaren ha så stor betydelse.

Jag tror det som är av betydelse är att det är rätt person, eller hen om man så vill.