328 svar till detta ämne

[Torgeirs]

Det var mycket intressant och ger en indikation av vilka vallor man bör undvika. Sen är det lite svårt för en lekman att läsa av värdena, dels är det två ämnen som analyserats och sen vet man inte vad siffrorna th om staplarna står för, vilka som klarar ett gränsvärde.

Det er disse som er med i testen:

https://www.dagblade...v-gift/71866854

Tokoen er f.eks gammel type der de ikke hadde fokus på PFOA i det hele tatt.

De siste generasjonene ble bedre.
Vært å merke seg at forbudet fra EU ikke gjelder bruk av innkjøpt glider utenom profesjonelt bruk.
Så har FIS lagt et forbud mot pulver produsert før forbudet for bruk i FIS renn.

Først på 90 tallet kom C8 teknologien i form av pulver. Men det blandet seg ikke med voks. Noen år senere greide de å lage C6 teknologi som blandet seg med voks.

[Anl]

Det var mycket intressant och ger en indikation av vilka vallor man bör undvika. Sen är det lite svårt för en lekman att läsa av värdena, dels är det två ämnen som analyserats och sen vet man inte vad siffrorna th om staplarna står för, vilka som klarar ett gränsvärde.

Vad jag kan se borde en siffra högre än "25" i högra tabellen betyda att man ligger över EUs gränsvärde. Se'n ser man ju att höga halter fluorokarboner allmänt (till vänster) inte nödvändigtvis betydde att det var mycket PFOA/C8. Men det här var ju vallor från 2019, vore intressant att se samma undersökning på produkter köpta senaste året, och om tillverkarna lyckats få fram produkter med stor andel PFHA/C6 fluorokarboner utan att samtidigt ha mätbar del längre molekyler (C8 - Cnn).

[Torgeirs]

Figur 2.1 i denne viser noe av den kompliserte sammenhengern mellom forkortelsene:

https://www.miljodir...NGY6NZO3NW5ZXQE

 

Mye annen interessant fluor info også.

 

Og her er orginal patentene til Enichem som kom med CERA. Er faktisk mulig å lese med litt kjemikunnskap.

 

Pulver https://patents.goog.../EP0132879A2/en

Voks med fluor https://patents.goog...t/US5202041A/en

[Torgeirs]

Vad jag kan se borde en siffra högre än "25" i högra tabellen betyda att man ligger över EUs gränsvärde. Se'n ser man ju att höga halter fluorokarboner allmänt (till vänster) inte nödvändigtvis betydde att det var mycket PFOA/C8. Men det här var ju vallor från 2019, vore intressant att se samma undersökning på produkter köpta senaste året, och om tillverkarna lyckats få fram produkter med stor andel PFHA/C6 fluorokarboner utan att samtidigt ha mätbar del längre molekyler (C8 - Cnn).

Noen av dem var betydelig eldre enn fra 2019. Feks tokoen. Den var vel 1 generasjon 2010ish?.

 

Kan se ut som om de lange fluorkjedene ble brukt i kaldproduktene slik som lange hydrocarbon kjeder blir brukt for å lage kalde fluorfrie vokser

[Anl]

Har nu lyssnat genom helt "Snabb, snabbare, snabbast". Några funderingar jag inte fick svar på (eller sov genom?):

 - Det finns ju otroligt hydrofoba nanostrukturer. Är det något som kan vara aktuellt för skidglid?

 - Man pratade enbart om glid o testning utan att skilja på olika farter. Testar de i olika farter för olika lopp/banor/åkare? Ska man fokusera på att mäta glid i lite högre fart - hur gör man det i så fall? Eller glida tills man stannar o därmed påverkas mycket av lågfartsglidet? Och på vilket sätt ska man tänka olika med strukturer o valla utifrån loppets vanligaste farter?

- Med tanke på att man sa att skidan glider på några tiotals mm2, hur viktigt kan det egentligen vara att skidan inte har repor eller är perfekt plan?

 - Varför har man överhuvudtaget mjuka produkter? Är det för att lättare kunna få rena strukturer vid hög temp? Annars hade ju en enda hård och väldigt hydrofob produkt kunnat användas vid alla temperaturer?

 

Annars tycker jag det mest intressanta var biten runt skidans makroegenskaper. Dvs att skidans tryckpunkter är "lagom" och lagom följsamma spelar stor roll. Som man sa i slutet, man kan valla en bra skida så den blir dålig, men aldrig en dålig skida så den blir bra. Också intressant att man inte alls uppehöll sig vid hundradels mm hit o dit på fästzoner, vilket annars har varit väldigt polpulärt att diskutera efter att Skiselector o andra mätare blivit vanliga.

[Torgeirs]

 

 - Det finns ju otroligt hydrofoba nanostrukturer. Är det något som kan vara aktuellt för skidglid?

 

Tror utfordringen er slitasjen. Der er uhmwpe meget bra. Og fluorpulver ganske bra. Nanostrukturen må tåle mye trykk på noen titals mm. Men, vi har vel bare sett starten på nanoalderen.

[Torgeirs]

 

 - Varför har man överhuvudtaget mjuka produkter? Är det för att lättare kunna få rena strukturer vid hög temp? Annars hade ju en enda hård och väldigt hydrofob produkt kunnat användas vid alla temperaturer?

 

Disse målingene er hentet fra Hydrokarbon verdenen, men sier litt om hvorfor en bruker myke produkter:

http://www.skitestgu...ence-guide.html

[Torgeirs]

 

- Med tanke på att man sa att skidan glider på några tiotals mm2, hur viktigt kan det egentligen vara att skidan inte har repor eller är perfekt plan?

 

Plane ski: https://ntnuopen.ntn...le/11250/236372 ,

PDFen: https://ntnuopen.ntn...e=1&isAllowed=y

Se kapittel 4.3.4 og 4.3.6.
Det står ikke hvorfor de kromme skiene glir dårlig, men de er vel det de kaller "en gris"

[Torgeirs]

Tror utfordringen er slitasjen. Der er uhmwpe meget bra. Og fluorpulver ganske bra. Nanostrukturen må tåle mye trykk på noen titals mm. Men, vi har vel bare sett starten på nanoalderen.

Tenker også at strukturen har en Ra på 2 til 20 micro meter. Så det blir en avansert maskin som lager nano struktur oppå micro strukturen. Men, den kommer nok. Vi får spørre hos en halvlederfabrikk om de kan hjelpe oss